AVTAL MODERNA. EIO Aktuellt. Installatörsföretagen Vi har svaren. EIO-Profilen: TIO FRÅGOR TILL BARIN ÖZMEN. Tema: Avtal 2016

Transkript

1 EIO Aktuellt För medlemsföretag i Elektriska Installatörsorganisationen EIO Nummer Installatörsföretagen Vi har svaren EIO-Profilen: TIO FRÅGOR TILL BARIN ÖZMEN Tema: Avtal 2016 MODERNA AVTAL FOTO: PETER KNUTSON

2 ipad Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Intro Besök oss på nätet! Du hittar oss på INNEHÅLL NUMMER Julen står för dörren! Man brukar tänka om hösten att den är lång, kall och mörk. Advent och jul känns otroligt långt bort och man har en oändlig räcka arbetsveckor framför sig innan man kan samlas med nära och kära vid julbord och Kalle Anka. Men den här hösten har varit annorlunda i flera avseenden. Vädret var varmt och vackert långt in i november i de flesta delar av landet. Det minskar såklart känslan av hösttrötthet. Tittar vi tillbaka på höstens verksamhet har nästan allt fokus legat på det nya servicebolag som EIO bildar tillsammans med VVS Företagen. Under sommaren blev det klart att Ringvägen 100 i Stockholm blir vårt nya gemensamma huvudkontor. Där har det pågått intensiv planering och renovering för att skapa ett modernt och effektivt kontorslandskap för alla 75 medarbetare som kommer att ha sin arbetsplats där. Företagsrådgivarna runtom i landet får fler kolleger och vår lokala närvaro stärks i och med att vi tillsammans blir Installatörsföretagen. Redan den 14 december har vi flyttat in och det känns skönt att ligga bra till i startgroparna inför den 1 januari Med en avtalsrörelse runt hörnet kan vi se tillbaka på ett treårigt kollektivavtal. Det förde med sig flera förbättringar och har gett företagen arbetsro och möjlighet till utveckling. Under hösten har vi märkt en alltmer upptrappad debatt och ton i media, vilket hör till spelets regler. Nyckeln till framgång för oss och många andra arbetsgivarorganisationer har varit den gemensamma insikten om betydelsen av konstruktiva förhandlingar och en förståelse för värdet av att låta den internationellt konkurrensutsatta industrin lönenormera. Det har varit en framgångsrik modell som möjliggjort reallöneökningar för breda löntagargrupper på svensk arbetsmarknad, så även på Installationsavtalets område. Avtalsfrågorna har varit ämne för flera gemensamma arbetsgrupper under gällande avtalsperioder. Detta arbetssätt har skänkt kontinuitet och byggt ett ömsesidigt förtroende. Elteknikbranschen är numera konkurrensutsatt på ett helt annat sätt än tidigare och det finns ingen given mängd eluppdrag för våra medlemsföretag och anställda. Industrins förutsättningar sätter ramarna även för oss. Branschen har inte råd med inre stridigheter vilket ställer krav på ansvarstagande parter! Men nu så här i årets skälvande sista veckor och minuter, önskar jag er mest av allt en skön och fridfull jul! Jan Siezing, vd, EIO samt tillträdande vd i Installatörsföretagen från den 1 januari Är ledningen engagerad så sprider det sig till andra. Tio frågor till Barin Özmen SIDAN 4 EIOs förhandlingschef ser vad som krävs SIDAN 6 Så går det till när EIO förhandlar SIDAN 8 God jul och gott nytt år! Följ oss på webben! facebook.com/eio.se FOTO: PETER KNUTSON twitter.com/eio_swe EIO Aktuellt Ansvarig utgivare: Karoline Hammar , karoline.hammar@eio.se Redaktör: Staffan J Thorsell, staffan.thorsell@eio.se Produktion: Jenny Bäckström Skribent: Staffan J Thorsell Tryck: Trydells För uppdatering av medlemsuppgifter, frågor om lösenord och liknande, kontakta Åsa Anderberg, , asa.anderberg@eio.se 2 EIO AKTUELLT Nr

3 Aktuellt INSTALLATÖRSFÖRETAGEN VI HAR SVAREN Från årsskiftet kommer Installatörsföretagen vara igång med sin verksamhet. Därför pågår nu, på eio.se och i andra kanaler, en artikelserie där vi möter nyckelpersoner hos både EIO och VVS Företagen. Här är några utdrag ur den artikelserien vi har bland annat talat med EIOs och Installatörsföretagens vd Jan Siezing och två företagsrådgivare från respektive organisation, Mari Engström och Michael Jensen. Jan Siezing, vd för Installatörsföretagen, vad ska Installatörföretagen göra för medlemsföretagen? Flera av våra medlemsföretag är medlemmar i både EIO och VVS Företagen. Installatörsföretagen är delvis svaret på önskemål från våra gemensamma medlemmar om att skapa en starkare och effektivare organisation. Samtidigt är det lika viktigt att vi svarar upp mot den branschglidning företagen upplever. Många av företagens kundsegment överlappar både el och VVS. Vi skapar en bredare bas med större kompetens och stöttar därmed både de större och de mindre företagen på ett bättre sätt. Förutom en bredare och djupare kompetens, får vi en effektivare organisation vilket gör att vi kan erbjuda våra medlemmar mer service för samma avgift eller på sikt, till och med lägre avgift. Varför blev namnet Installatörsföretagen? Namnet Installatörsföretagen var ett val som föll sig helt naturligt. Både EIO och VVS Företagen är en del av installationsbranschen, en avsevärt stor del av hela byggsektorn som ska växa med tiden. Ambitionen är på sikt att fler ska samlas under ett Installatörsföretagens tak för att ytterligare stärka installationssektorn och samordna våra branschverksamheter. Vi behöver gå från det gamla traditionella skråtänket till att bli en modern medlemsorganisation som bevakar omvärld och värnar om våra företags villkor och möjligheter att skapa hållbara och lönsamma företag. Michael Jensen, företagsrådgivare på VVS Företagen, kommer det bli någon förändring för medlemsföretagen i och med det nya Installatörsföretagen? Som det ser ut idag är det bara verksamheten i servicebolagen där tjänstemännen är anställda som går samman, företagen är fortsatt medlemmar i respektive förening, dit man betalar sin medlemsavgift samt tecknar kollektivavtal. Mari Engström, företagsrådgivare på EIO, är EIO och VVS Företagens företagsrådgivare representerade på samma orter? Läs mer på Både EIO och VVS Företagen har rådgivare på sju gemensamma orter idag. EIO har rådgivare på ytterligare tre orter, och VVS Företagen på en ort. Det blir en större spridning och starkare lokal förankring. Installatörsföretagen kommer därmed ha lokalkontor på elva orter runtom i Sverige. För EIOs medlemmar betyder det att vi får ett lokalt kontor till i Umeå. Är det meningen att företagsrådgivarna ska kunna serva alla medlemsföretagen, inte bara sina egna? I många fall kan vi redan idag ge gränsöverskridande råd. Vidare så finns det inga planer på att något skulle ändras lokalt, utan de lokala styrelserna kommer finnas kvar på samma sätt som tidigare. Nr EIO AKTUELLT 3

4 Namn: Barin Özmen Född: 1983 i Tehran, Iran Jobbar: Affärsrättsjurist på EIO Familj: Maken Xoz och dottern Ava, 2 år Aktuellt just nu: På jobbet handlar det mycket om de nya bestämmelserna för personalliggare och om yrkesintroduktionsanställningar. På hemmafronten är det fullt upp med förberedelser inför advent och jul. 4 EIO AKTUELLT Nr

5 EIO-Profilen: Barin Özmen Tio frågor till Barin Özmen I varje nummer av EIO Aktuellt träffar vi en person någonstans i EIO-sfären. Någon i ett av våra medlemsföretag, en rådgivare på EIO, en förtroendevald det kan vara vem som helst. Men vi ställer ungefär samma frågor varje gång. Berätta kort, hur kom du att 1 hamna på den punkt i karriären där du är idag? Jag ville bli kriminolog, men upptäckte efter två terminer på universitetet att det inte fanns så många karriärmöjligheter i det. Så jag valde att läsa juridik. Efter studierna började jag på en liten advokatbyrå som hade fokus på IT, media och telekom, men också en del domstolsprocesser inom andra områden. Det fick mig att vilja prova på domarbanan, så jag tog tjänstledigt och jobbade som tingsnotarie i Solna tingsrätt i ett och ett halvt år. Därefter gick jag tillbaka till advokatbyrån och tog min advokatexamen. Byrån hade hunnit växa en del, så jag specialiserade mig inom arbetsrätt och jobbade även en del med entreprenadtvister. När jag sedan såg att EIO sökte en jurist så sökte jag det jobbet. Som jurist gäller det att 2 övertyga folk, vad gör att folk lyssnar på dig? Jag ser till att vara påläst och kunnig innan jag ger mig in i förhandlingar eller ger råd. Med kunskapen kommer förmågan att på ett pedagogiskt sätt förklara för både företag och motpart hur jag ser på ärendet. Det gör att man lyssnar på mig. Vad anser du ligger bakom 3 framgångsrikt företagande? Engagemang från arbetsledningen. Är ledningen engagerad så sprider det sig till andra, såväl till kunder som till anställda. Vad är det svåraste du 4 varit med om i din karriär? Att jobba som jurist i konsultrollen innebär att man måste vara rak och uppriktig mot kunden, att berätta att de inte ska driva ärenden vidare eller göra upp när juridiken inte talar till deras fördel. Det är inte alltid lätt att kommunicera det när det är mycket känslor inblandade. Det är även mycket jobbigt att inte kunna hjälpa någon som behöver råd och stöd på grund av att man måste ta betalt för sina tjänster. Vad är spännande med 5 elteknikbranschen? Det är en bransch i ständig utveckling. Jag är imponerad av tekniken och av hur våra medlemsföretag kommer på innovativa lösningar. Vilken av dina egenskaper är du mest stolt över? Jag är bra på att fatta beslut. 6 Vad önskar du att du var 7 bättre på? Jag skulle vilja vara mer av en tävlings- människa. Vad är utmanande eller roligt 8 med att ha ansvar inom juridik? Tack vare juridiken har jag fått inblick i mycket som jag nog aldrig hade fått se eller uppleva annars, och just valfriheten och möjligheterna i yrket är nog det som är roligast. Utmaningen är att man faktiskt inte kan alla rättsområden, men förväntas kunna alla eftersom man är just jurist. Men det känns bra att faktiskt bli duktigare med åren, i alla fall inom den egna inriktningen. Om du fick trycka på en 9 knapp som förändrade en enda sak i elteknikbranschen eller bland elteknikföretagen, vad skulle det vara? Då skulle våra företag bli bättre på att ta för sig och värdera sitt arbete högre än vad de gör idag. Det är också en viktig del i att ingå bättre avtal. Har du någon förebild? 10 Mina mamma är min förebild. Jag är född i Iran och min mamma flydde från revolutionen 1985, ensam med fyra barn, till Sverige medan pappa stannade kvar och avslutade allt innan han följde efter. Jag beundrar hennes mod. Båda mina föräldrar har kämpat med att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder och med att skapa ett liv här i Sverige. Nr EIO AKTUELLT 5 FOTO: PETER KNUTSON

6 EIOs förhandlingschef ser vad som krävs SVART PÅ VITT Moderna kollektivavtal som är anpassade efter den globala teknikutvecklingen och samhällets levnadsmönster att sådana är avgörande för en framgångsrik elteknikbransch är de allra flesta överens om. Det kan du läsa mer om längre fram i tidningen. Men vi öppnar detta numrets tema genom att tala med EIOs förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn. Vi frågade henne helt enkelt: Vad ska EIO jobba för? Vårt uppdrag på EIO är att stärka medlemmarnas förutsättningar för framgångsrikt företagande och att stärka och utveckla elteknikbranschen. Det gäller förstås också jobbet med kollektivavtalen. De behöver utvecklas och anpassas för att företagen ska kunna möta kundernas behov och vara konkurrenskraftiga, och för att det ska vara attraktivt att söka sig till branschen och stanna kvar där, säger Åsa Kjellberg Kahn. För att uppnå de målen konkurrenskraft och god kompetensförsörjning finns naturligtvis de mer detaljerade frågorna. De är frågorna som, när de får en bra lösning, bidrar till att skapa konkurrenskraftiga företag. Och under avtalsrörelsen 2016 kommer EIO att fokusera på lönekostnader, arbetstider och flexibilitet, och för Installationsavtalet dessutom resebestämmelser och utbildningsavtalet. När det gäller lönekostnader berättar Åsa Kjellberg Kahn att EIO gjort en medlemsundersökning. Det är slående hur många företag som pekar på kostnadsfrågan och att det är viktigt att verkligen beakta arbetskraftskostnaderna. Branschen är numera konkurrensutsatt på ett helt annat sätt än tidigare och det finns ingen given mängd eluppdrag för EIOs medlemsföretag och deras anställda. Det råder ingen som helst tvekan om att det är fortsatt viktigt att vi följer de kostnadsökningar som sker inom internationellt konkurrensutsatt industri, och inte tror att vi kan gå i något eget spår här, säger hon. Dessutom behövs en modernisering av kompetensförsörjningen till elteknikbranschen det kanske är den moderniseringen som är mest avgörande för framtiden, enligt EIO. Arbetslösheten är enligt SEFs egna siffror fortsatt väldigt låg, runt 1,2 procent eller 325 personer av drygt Även i tjänstemannaleden har företagen svårt att hitta personal. Vår bransch har stora möjligheter att utvecklas men då behöver vi också folk som kan göra jobbet. Annars riskerar vi att andra aktörer tar över. Att medverka till att branschen uppfattas som attraktiv med intressanta karriärmöjligheter är en given samarbetsfråga för EIO och de fackliga organisationerna. Men lika givet är att kollektivavtalen inte ska ställa upp hinder på vägen vilket vårt Installationsavtal gör idag. Idag tvekar många att anställa lärlingar, då särskilt mindre företag som inte kan överblicka sina kunduppdrag på längre sikt, säger Åsa Kjellberg Kahn. Även arbetstidsreglerna är födda ur gamla mönster, enligt EIO. I Installationsavtalet är de otroligt stelbenta och har sitt ursprung i byggandets villkor, som de såg ut tidigare. Man ska jobba åtta timmar varje dag, måndag till fredag, från klockan 06:00 eller 07:00 till 17:00. Det är i stort sett inte tillåtet att göra upp om andra tider. Även för tjänstemännen 6 EIO AKTUELLT Nr

7 FOTO: PETER KNUTSON Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef, EIO behövs en rejäl modernisering av det gamla arbetstidsavtalet, säger Åsa Kjellberg Kahn och fortsätter: Elteknikbranschen har, omsättningsmässigt, tre ben att stå på byggande, industriinstallation och tele, data och service. Företagen måste kunna leverera konkurrenskraftigt inom alla de tre områdena, och då behövs en helt annan flexibilitet. Till detta kommer att medarbetarna har berättigade förväntningar om att kunna diskutera arbetstider med sin arbetsgivare och hitta andra lösningar som passar även de enskildas behov. Hon tror att ökad flexibilitet här skulle välkomnas av både arbetsgivarna och arbetstagarna. Men även reglerna om dagliga resor för elektrikerna är baserade på gamla tiders strukturer, och de är dessutom komplicerade, förklarar Åsa Kjellberg Kahn. Avtalet fastställer att ersättning ska betalas för resa från företaget till arbetsplatsen, trots att resan ofta sker från bostaden. Ofta betalas ersättning ut för resor som den anställde inte gör, andra gånger motsvarar ersättningen inte den faktiska kostnaden för resan. Först ska man komma ihåg att de flesta som jobbar i Sverige får själva stå för resan till jobbet, privat. Det gäller för både tid och kostnader. För oss liksom för bygg- och installationssektorn i övrigt finns skyldigheter i kollektivavtalen för arbetsgivaren att betala vissa ersättningar. Det beror i grunden på att vi är en entreprenadbransch där arbetsplatserna växlar, ibland ganska markant. Men då är det förstås oerhört viktigt att ha ett relevant och tydligt system. Och det har vi verkligen inte på elsidan. Hon menar att reskostnadsersättningen baseras på utgångspunkter som inte motsvarar verkligheten, och därför stämmer den inte med det skatterättsliga regelverket. Både elektriker och företag kan omedvetet begå skattemässiga fel när man följer avtalet. Det beror på att reglerna följer gamla mönster och levnadssätt, och inte har följt med i utvecklingen. Trots att de flesta anställda numera åker direkt från hemmet till arbetsplatsen baseras reskostnadsersättningen på resvägen mellan företaget och arbetsplatsen. Det gör hela systemet skevt, dyrt och omständligt. Konsekvenserna är påtagliga både för arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren. Moderna kollektivavtal EIO verkar för kollektivavtal där vi tar ansvar för vår sektor av samhället vi kan inte ta ut högre löneökningar än industrin och annan internationellt konkurrensutsatt verksamhet. Därför behövs: Kollektivavtal som stödjer utvecklingen av nya tekniker och affärsområden; så att våra medlemsföretag kan ge medarbetaren bra villkor och så att vi får en attraktiv bransch att jobba i. En bransch som ger utrymme för mångfald genom ett kollektivavtal som tillåter anställning av de kompetenser och människor företagen behöver och ger större möjligheter för arbetsgivare och medarbetare att komma överens på företagsnivå. Lokal lönebildning och individuella löner. Det vill säga ett kollektivavtal som stödjer att lönerna sätts där löneutrymmet skapas, och med möjlighet att sätta lön individuellt enligt i förväg bestämda kriterier. Nr EIO AKTUELLT 7

8 Tema: Avtal 2016 SÅ TYCKER BRANSCHEN EIO uppd är tydligt stärka med förutsättningar f företagande och me ansvar utveckla elteknikb medlemsföretagens önskemå inför avtalsrörelsen 2016, intervjua anser är viktigast för at Agnetha Sjöstedt, vd Tectel Vilka förändringar vill du se i Installationsavtalet? -Det är viktigt att avtalet moderniseras för att passa in i den arbetsmarknad som finns i dagens samhälle, nämligen ökad flexibilitet och snabba förändringar. Som företagare känns det oerhört viktigt att kollektivavtalet skapar möjligheter och inte hinder för ett företags utveckling och konkurrenskraft. Det är en viktig förutsättning för både arbetsgivare och arbetstagare, det är då vi kan skapa trygga anställningar och lösningar som är bra för alla. Christer Antbro, vd och projektledare, Skandia Elmontage AB Vad är effekterna av dagens reseregler? De skapar två förlorare, företaget och montören. 90 procent av våra anställda tar bilen från bostaden till arbetsplatsen. Men vi betalar för en resa från företaget till arbetsplatsen med kollektivtrafik. Det är en dyr och omständlig lösning för oss. Och det påverkar naturligtvis de anställda i längden. Men mer direkt påverkas montören negativt genom alla diskussioner om var en busshållplats ligger, när och hur bussen går, vilken busshållplats som är närmast och så vidare. Det blir mycket onödigt tjat och ibland hårda ord. Hos oss har vi sedan tidigare bestämt att vi bara ska jobba inom vår kommun, så vi betraktar reskostnad som lön. Men det torde vara uppenbart att resereglerna är ologiska idag. Johnny Petré, vd, Lindsténs Elektriska Vad tycker du kan förändras när det gäller lärlingssystemet? Lärlingssystemet är klockrent och bör finnas kvar inom branschen. Men det måste säkerställas att det inte är någon pappersprodukt där det bara gissas ihop timmar. Jag är säker på att ETG-konceptet är framtiden och vi ska verka för att det blir en ledstjärna inom grundutbildning, inte bara inom vår bransch utan för samhället. Situationen idag, att vi har en marknad som skriker efter kunnig personal och i princip kan anställa hur mycket som helst samtidigt som många skolor inte kan leverera tillräckligt bra elever, får inte fortsätta. Krav måste ställas, och en integration av verkligheten i skolans värld är ett måste. 8 EIO AKTUELLT Nr

9 Tema: Avtal 2016 s rag vi ska lemmarnas ör framgångsrikt d aktivt samhällsranschen. I det arbetet är l byggstenarna. Därför har vi, t flera av dem för att höra vad de t bygga moderna avtal. Mikael Vestlund, vd, Midroc Electro Vad anser du är det största problemet med dagens reseregler? Egentligen är det ganska självklart, dagens bestämmelser går inte i harmoni med Skatteverkets regler. Det innebär att resereglerna i avtalet gör att företaget får betala för resor son inte görs och som därför är att anse som lön enligt skattelagstiftningen. Jag hoppas att vi kan hitta en gemensam syn. Att SEF ser att det eventuella förslag som vi lämnar är kostnadscentrerat. Jag tror att det kan finnas en övertro på det system för resor som vi har idag. Stefan Fredrickson, regionchef Väst/Stockholm, Emil Lundgren AB Hur ser du på den allt ökade konkurrensen i elteknikbranschen, och hur kan avtalet bidra till att bevara en stark bransch? Prispressen skapar sämre kvalitét och stor stress bland medarbetare idag. Det är inte med billig arbetskraft vi ska konkurrera, utan med smartare lösningar inom en alltmer teknikinriktad bransch. Det måste vi alla bli bättre på att lyfta fram. Vidare är en av de viktigaste frågorna 2016 ett treårigt avtal inom märket, utan en massa konstiga avarter. Det skapar arbetsro och större respekt för vår marknad. Idag har vi en tendens att hitta på egna spår i Installationsavtalet som inte är förankrade i verklighetens ekonomi eller arbetsmarknad. Vår marknad står inte på något sett ut från samhället i övrigt. Jonas Netterström, vd, Elajo: Hur ser du på dagens regler om arbetstider? De är uråldriga. Jag har svårt att se att någon kan tycka att de är anpassade efter dagens arbets- och levnadsätt. Vi i elteknikbranschen jobbar ofta i projekt som inte kan ske under de begränsade arbetstiderna som avtalet tillåter. Här måste vi se till kundernas behov. Projekten innebär ofta ett nära samarbete med andra företag och yrkesgrupper. När våra arbetstidsregler då inte tillåter arbete utanför vissa tider på dagen sätter det käppar i hjulet för hela leveransen. Ledtiderna blir längre, produktiviteten minskar och kostnaderna ökar. Det måste ju ligga i både arbetsgivarens och den anställdes intresse att kunna anpassa sin arbetstid lite efter den egna livssituationen. Nr EIO AKTUELLT 9

10 Så går det till när EIO förhandlar EIO förhandlar både om Installationsavtalet med SEF, och med Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer om Tjänstemannaavtalet. EIO har även kollektivavtal med Handelsanställdas förbund för butikspersonal, och ett avtal för lagerpersonal. Nu har EIO Aktuellt tagit reda på lite mer om hur det faktiskt går till under avtalsrörelsen. Vilka har nyckelroller? EIOs styrelse, som är vald till att företräda alla medlemsföretagen, beslutar om alla avtal. Samtidigt, och som alltid inför avtalsförhandlingarna, genomför EIOs förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn en turné för att lyssna på de lokala EIO-styrelserna och diskutera den kommande avtalsrörelsen. EIO genomför även en medlemsenkät om det nuvarande avtalet och om önskemål på kommande avtal. EIOs förhandlingsgrupp består av förhandlare och jurister på huvudkontoret och fyra regionala företagsrådgivare. De fyra företagsrådgivarna har alla egen erfarenhet av chefsrollen i elteknikföretag, och de är Anders Gustin från region nord, Reijo Mustonen från region mitt, Mariette Troije från region väst och Kenneth Andersson från region syd. Kenneth Andersson är dessutom EIOs ackordsansvarige. Gruppen kompletteras av EIOs centrala experter, som är arbetsrättsjuristerna Ulf Nordström och Barin Özmen, arbetsmiljöansvarige Rickard Lindberg, löne- och statistikexperten Martina Höök och Gunilla Blomberg Rengård, som kan de kollektivavtalade försäkringarna och pensionerna. Gruppen leds av förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn. 10 EIO AKTUELLT Nr

11 Vad händer då? Förhandlingsgruppens arbete pågår ständigt. När ett nytt avtal är träffat ska de förändringar som överenskommits sättas i verket, och samtidigt börjar förberedelserna inför kommande förhandlingar. Det innebär att flera arbetsgrupper, bestående av EIO och fackförbunden, jobbar tillsammans. Ofta formas grupperna och arbetet som ett resultat av träffade överenskommelser, eller som ett led i att bereda specifika frågor som både arbetsgivare och fack anser är viktiga. En målsättning är att genom gemensamt arbete och goda relationer skapa genomtänkta överenskommelser grundade på samsyn. Samtidigt har både EIO och de olika facken egna frågor eller behov som de vill lyfta så kallade yrkanden eller krav i förhandlingarna. De olika kollektivavtalen har egna regler för när de ska sägas upp för omförhandling, och när kraven ska växlas. För Installationsavtalet ska EIO och SEF utbyta yrkanden den 26 februari 2016, och för tjänstemannaavtalen ligger utbytet något senare. När kraven är växlade kommer de att finnas på EIOs avtalswebb. Här kommer du hitta all information om vad som sker, och när. Parterna ska, i samband med att kraven växlas, skaffa sig förståelse för varandras önskemål och analysera deras betydelse. Sedan börjar arbetet med att se vad det går att komma överens om. VI FRÅGAR FÖRHANDLINGSGRUPPEN: Vad tycker du är viktigt under avtalsrörelsen 2016? Kenneth Andersson, företagsrådgivare: För mig personligen så är frågorna avseende prestationslöner i olika former intressanta. Jag hoppas givetvis på att vi får konstruktiva och bra diskussioner med SEF om bland annat de förändringar som gjordes i förra avtalsrörelsen, Gunilla Blomberg Rengård, förhandlare: Att värna och gärna stärka företagens konkurrenskraft och därmed säkerställa arbetstillfällen är det viktigaste för mig. Teknikutvecklingen, arbetslivets och samhällets snabba förändring, den ökade rörligheten och konkurrensen från omvärlden ställer nya krav på både företag och medarbetare. Möjligheten att skapa lösningar på företagsnivå tror jag är väsentlig för konkurrenskraften och för jobben i framtiden. Mariette Troije, företagsrådgivare: Jag hoppas att vi når fram till ett reseavtal som är enkelt och speglar dagens rese beteende, samtidigt som vi vidgar basen för vilka som får anställas på Installationsavtalet. Hela elteknikbranschen skriker efter personal och inom tele- och säkerhetssidan är behovet akut. Vi som parter måste agera. Nu! Martina Höök, förhandlare: Intressant och viktigt i denna avtalsrörelse är att kostnadsnivån på avtalet inte överstiger det märke som den konkurrensutsatta industrin sätter, nu när det inte blir någon LO-samordning. Rickard Lindberg, arbetsmiljöansvarig: Det är viktigt med ett bra samarbete mellan parterna för att nå goda resultat, vilket EIOs och SEFs gemensamma arbetsmiljöarbete visar. Så ett bra samarbete hoppas jag på. Anders Gustin företagsrådgivare: Det är verkligen på tiden att vi får in ett modernt system gällande ersättning för dagliga resor i vårt avtal. Så jag ser framför mig kreativa diskussioner med SEF som leder fram till ett system som är enkelt och anpassat till både arbetstagare och arbetsgivare. Reijo Mustonen, företagsrådgivare: För mig känns frågan om ersättningen när man åker till och från jobbet som en väldigt viktig fråga. Reglerna i dagens avtal är väldigt gamla och motsvarar inte dagens rese- och boendemönster. Jag skulle gärna vilja att vi tillsammans med SEF hittar moderna och enkla regler för dessa ersättningar, som dessutom harmoniserar med skattereglerna. Ulf Nordström, biträdande förhandlingschef: Löne- och kostnadsökningar på en nivå som stärker medlemsföretagens konkurrenskraft, samt att företag och anställda ges ökade möjligheter att komma överens om villkor som passar dem lokalt, är viktigast. Jag hoppas också att vi ska kunna träffa en avtalsuppgörelse utan varsel och stridsåtgärder. Läs mer på avtal2016 Nr EIO AKTUELLT 11

12 Experterna Du ställer frågorna vi svarar. Mejla dina frågor till eller ring FOTO: PETER KNUTSON FOTO: PETER KNUTSON Hans Heldring Branschekonom, EIO Barin Özmen Affärsjurist, EIO Vilka regler gäller för julgåvor och julfest? Vilka regler gäller för julgåvor och julfest? SVAR: Representationsgåvor som lämnas i kommersiella sammanhang och syftar till att inleda eller bibehålla en affärsförbindelse är avdragsgilla med högst 180 kr plus moms. Skatteverket anser dock att representationsgåvor som ges vid helger som jul eller vid personliga högtidsdagar inte är avdragsgilla. De räknas som personlig generositet, säger Hans Heldring. Reklamgåvor kan dock vara avdragsgilla även om de ges i juletid. Som reklamgåvor räknas artiklar med ett lågt värde och som har direkt anknytning till givarens sortiment eller tillverkning. När det gäller julbord krävs det, precis som vid annan representation, ett omedelbart samband med en affärsförhandling eller liknande för att måltidsrepresentation ska bli avdragsgill. Avdraget är då 90 kr plus moms per person. Denna regel gäller även om du bjuder kunder eller samarbetspartners på julbord, vilket normalt leder till att just julbord och annan representation i juletid inte kan dras av. Julgåvor är skattefria bara om de är av mindre värde och ges till samtliga anställda eller en större grupp av de anställda. Reglerna gäller även styrelseledamöter. För beskattningsåret 2015 får julgåvan enligt Skatteverkets rekommendationer kosta högst 450 kr inklusive moms för att vara skattefria. Gåvan får inte bestå av pengar eller presentkort som kan bytas till pengar, om den ska vara skattefri för den anställde. Företaget får lyfta momsen på skattefria julgåvor. Om gåvan överstiger gränsbeloppet och därmed räknas som skattepliktig får företaget däremot inte lyfta någon del av momsen. Inför julen har många företag som tradition att bjuda de anställda på julbord eller anordna någon annan form av festligheter. De går under reglerna för intern representation, alltså under begreppet personalfest. Kostnader för personalfester är normalt avdragsgilla inom vissa gränser. Måltidskostnader är avdragsgilla med högst 90 kr plus moms per person. Hur påverkas jag av de nya reglerna om personalliggare? SVAR: En elektronisk personalliggare ska från och med den 1 januari 2016 föras på byggarbetsplatser där byggverksamhet bedrivs. Eftersom det övergripande syftet med personalliggare är att minska svartarbete har begreppet byggverksamhet getts en 12 EIO AKTUELLT Nr

13 Experterna entreprenad kvarstår dock ansvaret hos byggherren, och det kan heller inte överlåtas till en underentreprenör. Men förutsatt att byggherren tillhandahållit utrustningen är det respektive entreprenör som ansvarar för att personalliggaren förs och innehåller identifikationsuppgifter om företaget och samtliga dess närvarande personer på arbetsplatsen. Det är respektive arbetsgivares ansvar att egna anställda och inhyrd personal registrerar sig i personalliggaren. Du som arbetsgivare bör alltså meddela anställda om hur registrering ska ske. Det är viktigt att företaget har en dialog med de anställda som förtydligas genom en policy. För att du som medlemsföretag ska få all information har vi publicerat cirkulär , på EIOs medlemssidor. Hur blir det nu med ROT? SVAR: Riksdagen har beslutat att ROT-avdraget sänks från 50 procent av arbetskostnaden till 30 procent, och beslutet klubbas förmodligen den 17 december Taket på kr per person och beskattningsår, ska dock vara oförändrat, förklarar Hans Hedring. Detta får effekt för de som gör ROT-avdrag för mindre jobb. För mer omfattande arbeten, där man ändå slår i taket kr, får förslaget ingen effekt. Om arbetskostnaden är knappt kr blir skattereduktionen kr. Enligt dagens regler går denna gräns vid kr i arbetskostnad. vid innebörd så att så få verksamma personer som möjligt ska falla utanför möjligheterna till kontroll. Begreppet byggverksamhet innefattar därför näringsverksamhet som avser om-, till- och nybyggnadsarbeten, reparations- och underhållsarbeten, anläggningsarbeten, rivning av byggnadsverk och annan verksamhet som stödjer byggverksamheten till exempel städ och bevakning på byggarbetsplatsen. Detta innebär att även de arbeten som el- och teleteknikföretag utför omfattas av begreppet Byggverksamhet, säger Barin Özmen. Enligt de nya bestämmelserna ska byggherren anmäla att byggverksamhet ska starta till Skatteverket och tillhandahålla utrustning för elektronisk personalliggare. Byggherren kan skriftligen överlåta samtliga sina skyldigheter till den entreprenör som fått i uppdrag att självständigt svara för arbetets utförande, till exempel en generalentreprenör. Vid delad Arbetskostnad för ROT-arbete Nuvarande kostnad efter avdrag 50% Reglerna träder i kraft 1 januari 2016 och tilllämpas första gången för beskattningsår som börjar efter 31 december Så här ser sänkningen ut i praktiken: Kostnad efter avdrag enl förslag om 30% Kostnadsökning kr 5000 kr 7000 kr 2000 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 2000 kr Nr EIO AKTUELLT 13

14 Inblick Köp dina e-böcker från Elförlaget! Nu kan du alltid ha boken i fickan när du är ute på jobb. Enklare kan det inte bli. Läs mer på Medlemsrabatt på hälsa EIOs medlemsföretag erbjuds nu billigare företagshälsovård och hälsoundersökningar, efter att EIO har tecknat ett ramavtal med hälsovårdsföretaget Bra Balans i Sverige AB. EIO RABATT får toppbetyg Det här avtalet känns riktigt bra, jag är glad att vi kan göra det lättare för våra medlemmar att hålla sig friska, säger EIOs Johan Lysholm. För mer information, kontakta Gunnar Thryselius på Bra Balans, , info@brabalans.se, Nästan alla som tar del av erbjudandena och förmånerna inom EIO Rabatt skulle rekommendera EIO Rabatt till en kollega. Och majoriteten av användarna ger EIO Rabatt fyra eller fem av fem i betyg. Det visar den enkät som EIO gjort med 900 av sina medlemsföretag. Totalt har över 900 medlemmar svarat på vår telefonenkät. 95 procent skulle rekommendera EIO Rabatt till en kollega. 93 procent tycker att medlemsförmånerna överlag är bra. 88 procent vill ha regelbunden information från EIO Rabatt. De vanligaste köpen hamnar inom kategorierna drivmedel, bilar och försäkring. På frågan om hur nöjd medlemmarna är på en skala mellan ett och fem fick EIO Rabatt fyra eller fem i betyg av över 60 procent av de tillfrågade. Resultaten är väldigt positiva och det känns att vi gör något som är mycket uppskattat, säger Torben Strandberg på EIO Rabatts kundtjänst. Vill du ha mer information om EIO Rabatt, kontakta Johan Lysholm, johan.lysholm@eio.se, eller besök Förlängningskrav slopas Elsäkerhetsverket tar bort regeln som säger att en behörighet gäller i femton år och sedan ska förlängas tio år i taget. Därför gäller alla beviljade behörigheter tills vidare, och föreskriftsändringen görs i 1 kap. 5 ELSÄK-FS 2013:1. Ändringen innebär att de som har en giltig behörighet den 31 december 2015 har en behörighet som gäller tills vidare. Ändringen träder i kraft 1 januari Jag tycker det är en bra förändring, säger Joakim Grafström, elsäkerhetsansvarig på EIO. Det minskar administrationen för såväl elinstallatören som staten. Det görs heller ingen ny prövning vid en förlängning, så det finns ingen anledning att ha en tidsbegränsning av det skälet, fortsätter han. 14 EIO AKTUELLT Nr

15 80% av deltagarna tyckte att Teledagen uppfyllde förväntningarna Teledagen gav ny kunskap Temat för årets EIO Teledagen var teknisk säkerhet och det visade sig vara uppskattat och vältajmat. Majoriteten av deltagarna anser att de fick nya kunskaper med sig hem från evenemanget. Det händer mycket just nu på marknaden inom teknisk säkerhet, dels när det gäller teknisk utvecklig och dels inom regler och lagar. Dessutom var det ett tema som flera tidigare deltagare efterfrågat, säger Joakim Carlsson, ansvarig för tele-, data- och säkerhetsfrågor på EIO. Han berättar att föreläsningarna om kameraövervakning intresserade särskilt många, och här är trenden att systemen börjar interagera mer med varandra för att kunden ska få bättre lösningar. Dessutom var informationen om de nya brand- och utrymningslarmsreglerna uppskattad, och diskussionen om hur man generellt jobbar med säkerhetsprojekt blev intensiv. Runt 80 procent av deltagarna ansåg att Teledagen, som i år hölls på fyra orter och tillfällen, uppfyllde förväntningarna och gav nya kunskaper för framtiden. Det är också roligt att se att EIOs nya mallar och hjälpmedel för att underlätta för företagen att arbeta med säkerhetsprojekt väcker så stort intresse, säger Joakim Carlsson. Nya cirkulär Cirkulär Organisatorisk och social arbetsmiljö för bättre hälsa regleras Cirkulär Nya bestämmelser om elektronisk personalliggare i byggbranschen Cirkulär Löneutbetalningsdag i december 2015 Cirkulär Arbetstidbank: Installationsavtalets område 2015/2016 Cirkulär Skyldigheten att upprätta en Jämställdhetsplan Cirkulär Avgifter för pensioner och försäkringar enligt lag och kollektivavtal 2015 Cirkulär Sociala kostnader enligt lag och avtal för arbetare Till dig på företaget som ansvarar för de anställdas pensioner och försäkringar! I januari 2016 är det dags att rapportera slutliga löneuppgifter för 2015 till Fora. Det som ska rapporteras är lönesumman för alla som varit anställda under 2015; även timanställda, vikarier, sommararbetare och utländska anställda. För arbetare ska individuell lön rapporteras för varje anställd. För tjänstemän rapporteras en total lönesumma för samtliga anställda tjänstemän - däremot ska deras pensionsunderlag rapporteras till Collectum. Rapporteringen används för att räkna ut premierna för de kollektivavtalade försäkringarna, som alla EIOs medlemsföretag är skyldiga att teckna för sina anställda. Var noga med att ange vilket kollektivavtal varje anställd omfattas av, som till exempel Installationsavtalet eller Butiksavtalet, så att avsättningen för Extra Pension EIO-SEF och särskilt tillägg EL (för montörsfortbildning) bara debiteras för dem som omfattas. Du kan börja rapportera direkt efter jul- och nyårshelgerna, och det ska alltså vara klart under januari. Redan under december 2015 skickar Fora ut kundnummer och annan information om rapporteringen, till alla arbetsgivare. Psst... gå in på EIOs informationssidor om personalliggare. Vi har samlat all den information du behöver inför förändringen den 1 januari Det kan nämligen bli dyrt att inte göra rätt. Gå in på Nr EIO AKTUELLT 15

16 Posttidning B B SVERIGE PORTO BETALT PORTO PAYÉ EIO Medlemsservice AB, Box 17537, SE Stockholm Res med EIO till light + building Våren 2016 är det dags för en ny medlemsresa till mässan Light+Building i Frankfurt, den ledande internationella mässan för belysning, automation och elteknik i Europa. Senast den 15 december behöver du anmäla dig för att säkra din plats. Resan äger rum tisdag - torsdag mars Sista anmälningsdag är den 15 december Resan bokas hos Globus Resebyrå Telefon E-post resor@globus.nu Pris per person kronor Enkelsrumstillägg kronor Priset inkluderar Flygresa med SAS från Stockholm/Arlanda till Frankfurt t/r Inkvartering i delat dubbelrum inkl. frukost, enkelrum mot tillägg Flyg- och hotellskatter Mässkort inkl. fria resor med lokala kommunikationer inom Frankfurt Middag exkl. dryck Läs mer om resan på 16 EIO AKTUELLT Nr