Miljökonsekvensbeskrivning

Relevanta dokument
Miljökonsekvensbeskrivning

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län

Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Förnyelse av koncession för befintliga 45kV-ledningar mellan station Svarven och station Centrum. Januari 2018

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Samrådsunderlag. Befintlig 50 kv-kraftledning mellan Säffle och Billeruds bruk, Säffle kommun, Värmlands län.

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4. FIGUR 5. Öster om tryckningen under väg 26, kommer kablarna att markförläggs längs med en skogsväg.

PROJEKTORGANISATION. Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen Energi Skyttsgatan Trelleborg. Miljökonsekvensbeskrivning

Alternativutredningens syfte är att den utgör en del av underlaget för beslut om vilket alternativ utredningen skall gå vidare med.

Sökande. Kontaktperson. Samrådsunderlag upprättat av. Uddevalla Energi Elnät AB Uddevalla

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken /20

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando

Samrådsunderlag. Befintlig 40 kv-kraftledning mellan Risa och Svenljunga, Svenljunga kommun, Västra Götalands län.

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Samrådsredogörelse Påljungshage Dnr

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Kabling av befintliga luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Turefors och Kvillsfors i Vetlanda kommun, Jönköpings län

Koncession för befintligt 40 kv markkabelförband vid Landsbro,Vetlanda kommun

PROJEKTORGANISATION. Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen Energi Skyttsgatan Trelleborg. Miljökonsekvensbeskrivning

Förlängd koncession för befintlig markkabel 130 kv. Koncession för 130 kv markkabel från Lugnvik till Östersund

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

Ansökan om förlängd koncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning 714MF(3) Tjärnholmen- Gammelstad

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB Malmö

2 Kompletterande samrådsredogörelse

TIDIGT SAMRÅD ENL. MILJÖBALKEN KAP 6 AVSEENDE BYGGNATION 130kV LEDNING, VÄSTRA TRELLEBORG SÖDRA TRELLEBORG

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Den nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

Samrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Kontakt:

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

1. BAKGRUND OCH SYFTE TILLSTÅNDSPROCESSEN UTREDNINGSALTERNATIV BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING...8

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

Liten Miljökonsekvensbeskrivning

Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Samrådsunderlag avseende ny kraftledning nordost om Norberg för anslutning av vindkraftpark Målarberget i Norbergs kommun, Västmanlands län

Denna Miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av Vattenfall Services Nordic AB Miljö & Tillstånd Uppdragsledare: Beställare: Stora Enso Paper AB

Planerade 50 kv markkablar vid Djupafors i Ronneby kommun

Sökande. Kontaktperson. Samrådsunderlag upprättat av. Vattenfall Eldistribution AB Österlånggatan Trollhättan

Underlag för samråd. Ny 40 kv kraftledningen inom Jokkmokk tätort. enligt miljöbalken 6 kap 4. Jokkmokks kommun, Norrbottens län

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Juni Ansökan om nätkoncession för linje

KOMPLETTERING TVÅ AV KONCESSIONSANSÖKAN

Sökande. Kontaktperson. Samrådsunderlag upprättat av. Vattenfall Eldistribution AB Österlånggatan Trollhättan

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Underlag för samråd. Bilaga. Tre nya 36 kv markkablar vid Fredriksdal för vindkraftanslutning, inom Nässjö kommun i Jönköpings län

Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Ny 130 kv sjö- och markkabel i Kalmarsund mellan Revsudden, Kalmar kommun, och Stora Rör, Mörbylånga kommun, Kalmar län

Samrådshandling Grimsta (Bredden)

Samrådsunderlag. Januari Nässjö Affärsverk Elnät AB Tullgatan Nässjö Telefon:

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bruket och Ramsebo, via Pauliström i Vetlanda kommun

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för del av 12 kv markförlagd kabel L94625, i Fjugesta, Lekebergs kommun, Örebro län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Bilaga M1 b. Projektorganisation. Ellevio AB Stockholm. Telefonväxel: Org.nr: Samordnare tillståndsfrågor

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

Miljökonsekvensbeskrivning avseende förlängning av linjekoncession för del av 20 kv-ledning ÄL 242 mellan Vigelsjö och Åkerö

Förlängd koncession för en 145 kv ledning vid Kyrkheden i Ekshärad i Hagfors kommun i Värmlands län

Underlag för samråd November E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen MALMÖ Tel: eon.se

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

LITEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Samrådsunderlag. Ansökan om nätkoncession för befintlig 130 kv-ledning mellan station Holmagärde XT 121 och station Varbergs Centrum XT 161

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län

Komplettering av ansökan om koncession för ny 130 kv kraftledning från Västerås Kraftvärmeverk Block 7 i Västerås till transformatorstation VM

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

# 379. för Guttorp 1:163 (Bensinstation) Götene kommun, juni 2015

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning

Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Ny 145kV markförlagd ledning mellan fördelningsstation Ängelholm Östra och ny fördelningsstation Håve i Ängelholms kommun, Skåne län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Förlängning av tillstånd för befintlig 20 kv markkabel och luftledning vid Klippans bruk, Klippans kommun, Skåne län

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Förlängd koncession för 24 kv ledning mellan Kvarnåsen och Buås i Årjängs kommun, Värmlands län

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB

Transkript:

2017-10-02 Miljökonsekvensbeskrivning Komplettering till ansökan om förlängd nätkoncession för 24 kv kraftledning mellan Enköping Munksund, Enköping kommun, Uppsala län

Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB 461 88 Trollhättan www.vattenfalleldistribution.se Telefonväxel: 08-739 50 00 Org.nr: 556417-0800 Tillstånd och rättigheter: Magnetfältsberäkningar: Miljökonsekvensbeskrivning WSP Sverige AB Box 13033 402 51 Göteborg www.wspgroup.se Uppdragsledare: Komplettering MKB: Granskning: Foton, illustrationer och kartor: WSP, Vattenfall Eldistribution AB, Google Maps Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/04895. Länsvisa geodata Länsstyrelsen 2

INNEHÅLL 1 INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte och behov... 6 1.3 Gällande lagstiftning... 6 1.4 Metod för miljökonsekvensbeskrivning... 6 1.4.1 Begreppsförklaring... 6 1.4.2 Avgränsningar... 6 1.4.3 Bedömningsgrunder... 7 1.4.4 Samlad bedömning... 8 2 ALTERNATIVUTREDNING... 8 2.1 Lokaliseringsutredning... 9 2.2 Studerade sträckningsalternativ... 11 2.2.1 Befintlig luftledning... 11 2.2.2 Alternativ luftledning... 12 2.2.3 Alternativ markkabel... 12 2.3 Nollalternativ... 12 3 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 12 3.1 Markkabel... 12 3.2 Luftledning... 13 4 VAL AV ALTERNATIV... 15 4.1 Anläggande... 15 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer... 15 4.3 Natur- och kulturmiljö... 16 4.4 Friluftsliv... 18 4.5 Val av alternativ... 19 5 NULÄGE OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖR VALT ALTERNATIV, BEFINTLIG LUFTLEDNING... 21 5.1 Markanvändning, bebyggelse och planer... 21 5.2 Natur- Kulturmiljö... 22 5.3 Artskydd och fåglar... 23 5.4 Friluftsliv... 23 5.5 Miljökvalitetsnormer... 24 5.6 Elektriska och magnetiska fält... 25 5.7 Infrastruktur... 27 6 SAMLAD BEDÖMNING VALT ALTERNATIV... 29 3

7 ÖVRIGT... 29 8 REFERENSER... 30 Bilagor 1. Kartor 2. ) 3. Magnetfältsberäkning 4. Shapefiler 4

framtagande av alternativa sträckningar redovisas i Figur 2. Samtliga alternativ beskrivs i text i detta kapitel samt redovisas i Figur 3. 2.1 Lokaliseringsutredning För att lokalisera alternativa sträckningar har ett utredningsområde avgränsats inom vilket en alternativ sträckning av luftledning samt en alternativ sträckning av markkabel tagits fram. Utredningsområdet samt alternativa sträckningar har tagits fram genom GIS-analys där underlaget utgjorts av befintliga intresseområden som naturmiljö- och kulturmiljöintressen inhämtade från bl. a länsstyrelsens, skogsstyrelsens och riksantikvarieämbetets databaser samt Enköpings översiktsplan samt detaljplaner. Då ledningen utgår ifrån en kraftstation i ett tätbebott, detaljplanelagt område går det inte att ta fram alternativa sträckningar som inte berör några detaljplaner. Utredningsområdet inom vilket alternativa sträckningar undersökts visas i Figur 2 Utredningsområde inom vilka alternativa sträckningar utretts Av tekniska skäl och för att minimera påverkan då ledningen utgår ifrån en kraftstation i bebyggt område anses det mest lämpliga området för ett kabelalternativ vara att följa befintlig infrastruktur. En luftledningsträckning inom området bedömdes efter den initiala utredningen enbart vara möjlig att dra söderut från kraftstationen för att sedan följa kvarteret österut och ansluta till befintlig ledningssträcka. 9

Luftledningen står för elförsörjningen till boende i Haga, Hummelsta, Teda, Ängsö och Enköpings- Näs med omnejd. Ledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning i regionen. 2.2.2 Alternativ luftledning Sträckningen för alternativ luftledning löper söderut från kraftstationen längs med Västerleden mellan ett bostadsområde på västra sidan och en skola samt en bensinmack på den östra för att efter ca 300 meter vika av västerut längs med Doktor Westerlunds gata. Därefter korsar sträckningen Väg 55, viker av norrut för att efter ca 500 meter ansluta till stäckningen för befintlig ledning de sista 350 m till gränsen för koncessionsområdet vilket utgör slutpunkt för ledningen. 2.2.3 Alternativ markkabel Alternativ utformning med markkabel löper söderut längs med Västerleden mellan ett bostadsområde på västra sidan, en skola och en bensinmack på den östra. Därefter viker sträckningen av västerut och löper längs med Doktor Westerlunds gata mellan två bostadsområden tills gatan övergår i Väg 55 och viker av söderut. Sträckningen följer sedan Väg 55 ner till gräns för koncessionsområde, vilket även utgör slutpunkten. 2.3 Nollalternativ Ett nollalternativ har som syfte att beskriva den påverkan som bedöms uppstå om planerade åtgärder inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär således att den aktuella ledningssträckan skulle tas ur drift, vilket skulle medföra ledningsbrott på kraftledningen mellan Enköping och Munksund. Ett mycket stort antal hushåll skulle riskera att bli strömlösa och att andra delar av elnätet riskerar att bli överbelastade. Vid eventuell nedmontering av den aktuella kraftledningssträckningen skulle under själva rivningsskedet tillfälliga störningar i form av buller från maskiner och fordon samt skador på mark och växtlighet uppkomma. Eftersom kraftledningen löper parallellt med flera andra ledningar skulle den visuella påverkan på kultur- och naturmiljön i området enbart minska något samt det magnetfält som uppstår kring en kraftledning när ledningen väl är borta. 3 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I nedanstående kapitel ges en generell beskrivning av de olika teknikerna som är aktuella för sträckningarna. 3.1 Markkabel Alternativ teknisk lösning innebär markkabel. Vid markförläggning av kablar grävs eller, vid förekomst av berg, sprängs i en erforderlig omfattning ett kabeldike. Schaktdjupet och schaktbredden är på ca 1 meter, se Figur 4 för schematisk skiss av kabelschakt. Markkabeln förläggs i enlighet med de krav som ställs i gällande regelverk och normer. Markkabel består av tre enfaskablar som buntas ihop i triangelkonfiguration. Schaktningen utförs med konventionell utrustning. 12

Figur 5 Fackverksstolpar befintlig kraftledning 0,4 km Figur 6 Portalstolpar befintlig kraftledning 1,2 km (högra stolpen) Figur 7 Principskiss av en ledningsgata, dvs skogsgata med tillhörande sidoområde. Som ovan nämns trädsäkras ledningen genom att träd och annan högväxande vegetation inte tillåts växa så nära ledningen att fallande träd kan skada linor, stag eller stolpar. Ledningen är också utrustad med åskskydd, vilket innebär att eventuella blixtnedslag jordas genom jordtag vid varje stolpe. En luftledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Under en besiktning kontrolleras linor, stolpar, stag och jordtag. En besiktning kan genomföras både från helikopter eller från marken beroende på hur lättillgänglig terrängen är. När det behövs kan delar av ledningen rustas upp för att bibehålla en tillfredsställande säkerhet. För aktuella sträckningar för luftledning är terrängen lättillgänglig och underhåll samt eventuella reparationer kan göras från marken. Markanvändningen i området är till stor del lämpad för trafik så det fordon och maskiner som kan tänkas användas riskerar inte att orsaka irreparabla skador på marken i området. 14

4 VAL AV ALTERNATIV En miljökonsekvensbeskrivning skall enligt förordning (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar som vid tiden för inlämnande av ansökan var aktuell, innehålla en motiverad redovisning av alternativa lokaliseringar och utformningar samt uppgifter om konsekvenserna av att den sökta åtgärden inte vidtas. Inför aktuell ansökan om linjekoncession har, utöver sökt sträckning, ytterligare två sträckningsalternativ studerats. Nedan redovisas den alternativutredning som lett fram till valet av sökt sträckning samt de olika alternativens påverkan på omgivningen. Under alternativutredningen har syftet varit att hitta den lämpligaste lösningen för att förstärka elnätet till bl a Haga och Hummelsta med hänsyn till teknik, ekonomi, kultur-, natur- och samhällsintressen. 4.1 Anläggande Då anläggningsarbetet av luftledning påbörjas kommer en skogsgatan röjas på de ställen längs sträckningen där vegetation finns. Därefter etableras stolpar genom schaktning vilket ger upphov till buller och vibrationer från transporter och maskiner vilket kan uppfattas som störande för närboende. Efter att stolparna är uppförda monteras linorna med dragmaskin. Även framkomligheten på allmänna vägar kan tillfälligt komma att begränsas till följd av transporter och markarbeten. Anläggande av en markkabel innebär att kablar läggs ner i marken. Vid förekomst av berg kan sprängning krävas för att kabeldiket ska få rätt djup, i övrigt schaktas kabeln ner i marken. Även här uppkommer buller och vibrationer. Framkomligheten på de vägar längs med vilka aktuell kabelsträckning är lokaliserad kommer vara begränsad. Transporter som krävs under anläggningsfasen medför för både anläggning av ny luftledning och markkabel ett visst utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft. Om ledningen står kvar i sin befintliga sträckning och utformning finns inget behov av anläggning och således undviks påverkan från anläggandet helt. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Området är till stor del tätbebyggt och ca en tredjedel av befintlig ledningssträcka löper igenom detaljplanelagt område vilket även gäller alternativ luftledning och markkabel 1, för planer som berörs se Tabell 4. Resterande del av sträckningen utgörs av infrastruktur och jordbruksmark. Tabell 4 Detaljplaner och Stadsplaner som berörs av respektive sträckningsalternativ. Befintlig luftledning Alternativ luftledning Alternativ markkabel Dpl 283 Dpl 283 Dpl 283 Dpl 360 Dpl 360 Dpl 360 Dpl 297 Spl 158 Spl 104 Dpl 312 Spl 104 Dpl 135 Dpl 104 Ca halva sträckningen för befintlig luftledning och en tredjedel för alternativ luftledning utgörs i dagsläget av brukad jordbruksmark. En luftledning tar i anspråk marken i direkt anslutning till stolparna. Övrig påverkan på jordbruket är eventuell minskad framkomlighet för jordbruksmaskiner. För nyttjande av marken finns avtal upprättat och markägare kompenseras. Samtliga sträckningar berör även den fördjupade översiktsplan för Enköping tätort som antogs 2009 2. I den fördjupade översiktsplanen är området där samtliga sträckningar löper utanför detaljplanelagt område utpekat 1 Enköping kommun (2017) Enköpingskartan 2 Enköping kommun (2009) Fördjupad ÖP 15

som nya områden för bostadsbebyggelse. Marken används idag för jordbruksändamål. Första sträckan där befintlig ledning löper från kraftstationen är utpekat som park- och naturområde. Både befintlig sträckning och de båda framtagna alternativen passerar ca 25 meter från ett flertal flerbostadshus. Ianspråktagen mark kommer i fallen med alternativa ledningssträckor vara betydligt större då befintlig ledning löper parallellt med flera andra ledningar som kommer vara kvar oavsett nedmontering av befintlig ledning. Det återfinns ingen miljöfarlig verksamhet inom 100 meter från något av alternativen. Markområdet där kraftstationen står placerad som utgör utgångspunkten för alla tre sträckningar är utpekat som potentiellt förorenat område men ej riskklassat. Alternativ luftledning samt markkabel passerar ca 30 m från ett område med drivmedelshantering utpekat som potentiellt förorenat. 4.3 Natur- och kulturmiljö Några riksintressen för naturvård, natura 2000- områden eller naturreservat är ej belägna inom 100 meter från de båda lednings- eller kabelalternativet. Närmaste Natura 2000 området utgörs av Haga ekbackar ca 3,5 kilometer sydväst om sträckningarnas slutpunkt. Det finns inte heller några övriga naturvärden inom 100 meter från de olika alternativen. Alla tre alternativ passerar dock Enköpingsån som omfattas av strandskyddet. I Figur 8 redovisas kända naturvärden i området. 16

Figur 8 Naturmiljöintressen Det finns inte några riksintressen för kulturmiljövård, kulturreservat eller andra kända kulturmiljövärden eller av Riksantikvarieämbetet utpekade fornlämningar belägna inom 100 m från något av alternativen, se Figur 9. Närmaste riksintresse för kulturmiljövård utgörs av Enköpings-Näs och herrgårdslandskapet sydväst om Enköping), ca 700 m sydväst om ledningens slutpunkt. 17

markkabel anses vara relativ små. Alternativ markkabel medför visserligen ingen visuell påverkan efter anläggningsskedet men medför ytterligare påverkan på omgivningen då ny mark tas i anspråk. Då befintlig luftledning längs med hela sträckningen löper parallellt med flertalet andra ledningar medför inte borttagandet av befintlig ledning en särskilt stor minskning av de miljökonsekvenser som ledningarna ger upphov till sammanlagt. De miljövinster som markkabel eventuellt skulle kunna medföra bedöms inte heller vara tillräckliga för att motivera de höga kostnader en ny markkabel innebär. Befintlig 24 kv luftledning bedöms utifrån resonemanget som presenterats ovan vara mest fördelaktigt och anges därför som sökt utformning. 20

Kraftledningen finns utpekad i plankartan. Dpl 104 1963-03-27 Hyreshusbebyggelse, parkområde, villabebyggelse, viss industriverksamhet. Sökt alternativ berör även den fördjupade Översiktsplan för Enköping tätort som antogs 2009. I den fördjupade översiktsplanen är området där sträckningen löper utanför detaljplanelagt område utpekat som nya områden för bostadsbebyggelse. Marken används idag för jordbruksändamål och är privatägd. Första sträckan där befintlig ledning löper från kraftstationen är utpekat som park- och naturområde. Befintlig sträckning passerar ca 25 meter från ett flertal flerbostadshus. Det återfinns ingen miljöfarlig verksamhet inom 100 meter från sökt alternativ. Markområdet där kraftstationen står placerad som utgör utgångspunkten för sträckningen är utpekat som potentiellt förorenat område men ej riskklassat. 5.1.1 Konsekvensbedömning Sökt alternativ har funnits på platsen sen 1915 och strider inte mot berörda detaljplaner. Hela sträckningen löper parallellt med tre till fyra andra befintliga luftledningar. Ett flertal flerbostadshus ligger utmed ledningen, vad gäller konsekvenser avseende magnetfält se vidare under avsnitt 5.6. Vad gäller jordbruk/åkermark tar en luftledningen i anspråk marken i direkt anslutning till stolparna. Övrig påverkan på jordbruket är eventuell minskad framkomlighet för jordbruksmaskiner. Sammantaget bedöms planerad verksamhet medföra en obetydlig konsekvens avseende aspekten markanvändning, bebyggelse och planer 5.1.2 Skyddsåtgärder För nyttjande av marken för stolparnas placering på jordbruksmark finns avtal upprättat enligt ledningsrätten och ägare har kompenserats. Vid reparation och underhåll bör hänsyn tas till att eventuella maskiner/ fordon placeras så att känsligare markområden som åkermark och parkområden inte tar irreparabel skada. Några ytterligare skyddsåtgärder utöver dessa bedöms inte vara nödvändiga. 5.2 Natur- Kulturmiljö Några riksintressen för naturvård, Natura 2000- områden eller naturreservat är ej belägna inom 100 meter från sökt alternativ. Närmaste Natura 2000 området utgörs av Haga ekbackar ca 3,5 kilometer sydväst om sträckningens slutpunkt. Det finns inte heller några övriga naturvärden inom 100 meter från sträckningen, dock passeras Enköpingsån som omfattas av strandskyddet, se Figur 8 Naturmiljöintressen Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Det finns inte några riksintressen för kulturmiljövård, kulturreservat eller andra kända kulturmiljövärden eller av Riksantikvarieämbetet utpekade fornlämningar belägna inom 100 m från sökt alternativ, se Figur 9. Närmaste riksintresse för kulturmiljövård utgörs av Enköpings-Näs och herrgårdslandskapet sydväst om Enköping), ca 700 m sydväst om ledningens slutpunkt. 22

5.4 Friluftsliv Sökt alternativ berör inte något riksintresse för friluftsliv eller annat utpekat område för rekreation och fritid varken i markanvändningskartan som bifogas Enköping kommuns fördjupade Översiktsplan eller Enköpingskartan där områden för fritid och kultur är utpekade. Luftledningen löper ca 200 meter genom ett parkområde mellan två bostadsområden. Närmaste riksintresse för rörligt friluftsliv utgörs av Mälarområdet och är lokaliserat ca 1 km söder om sträckningens slutpunkt, se Figur 10. 5.4.1 Konsekvensbedömning Det pågår inte något direkt friluftsliv i området och ledningen passerar genom tätbebyggt område, parallellt med flertalet andra ledningar samt infrastruktur. Den påverkan ledningen kan tänkas ha är visuell då den syns i landskapet, men som ovan nämns då tillsammans med andra kraftledningar, bebyggelse och infrastruktur. Sammantaget bedöms planerad verksamhet medföra en obetydlig konsekvens avseende aspekten friluftsliv 5.4.2 Skyddsåtgärder Inga särskilda skyddsåtgärder bedöms vara nödvändiga. 5.5 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken och införts för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som trafik och jordbruk. Miljökvalitetsnormen ska avspegla den lägst godtagbara miljökvaliteten eller önskade miljötillståndet för vad människan och naturen tål. Miljökvalitetsnormer finns för luft, buller och vatten. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluften gäller i hela landet och finns för ämnena; kväveoxid, kvävedioxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, partiklar (PM10), ozon, bensen, arsenik, kadium, nickel och bens(a)pyren. Beräkningarna av luftkvaliteten görs utifrån data från trafik, förbränningsanläggningar och industrier. Inom Enköpings kommun överskrids inga av miljökvalitetsnormerna 5. Sökt utformning är befintlig luftledning och medför inte några utsläpp alls. Buller Den 1 juli 2004 trädde förordning /2004:675) om omgivningsbuller i kraft vilken genomför bullerdirektivet, Direktiv 2002/49/EG med syftet att samordna bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, gemensamma kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner. Med förordningen infördes även en miljökvalitetsnorm för buller i form av en målsättningsnorm; det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på männsikors hälsa. Normen följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. Vatten Inom ramen för EU:s vattendirektiv (2006/60/EG) har miljökvalitetsnormer för vatten utvecklats. För ytvatten innehåller normerna kvalitetskrav angående ekologisk status och kemisk status. För grundvatten finns kemiska och kvantitativa kvalitetskrav. Normer finns även för konstgjorda och kraftigt modifierade 5 Eskilstuna kommun (2009) Översiktsplan 24

vattenförekomster (t.ex. vattenkraftdammar). Som huvudregel ska alla vattenförekomster uppnå normen om god status till 2015 och statusen får inte försämras, dock kan undantag göras. Enköpingsån omfattas av MKN för ytvatten, där den ekologiska statusen klassificerats till måttlig med hänsyn till både hydromorfologisk påverkan och övergödning. Kvalitetskravet är god ekologisk status 2027. Den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god ytvattenstatus även vad gäller kemisk status utan överallt överskridande ämnen 6. Enköpingsåns miljöproblem är bl a övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Påverkanskällor är bl. a. punktutsläpp från reningsverk, diffusa utsläpp från jordbruk och atmosfärisk deposition. 5.5.1 Konsekvensbedömning Sökt utformning ger inte upphov till varken luft- vattenutsläpp eller buller. Sammantaget bedöms planerad verksamhet medföra en obetydlig konsekvens avseende aspekten miljökvalitetsnormer 5.5.2 Skyddsåtgärder Inga särskilda skyddsåtgärder bedöms vara nödvändiga. 5.6 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer tex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl. a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se 6 Länsstyrelsen (2017) VISS 25

Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Magnetfältsberäkning En magnetfältsberäkning har utförts av Vattenfall Eldistribution AB. Beräkningarna har gjorts utifrån närmaste bostäder/ arbetsplatser. Ledningen passerar inte någon förskola eller skola inom 100 meter. Uppmätta medströmmar för de fyra aktuella ledningarna under perioden 2015-09-01 t. o. m. 2017-08-31 har används i beräkningarna på en höjd 1,5 m över mark. Tre beräkningar har utförts, ensam ledning (ÄL132), kumulativa effekter från parallellgående ledningar (resulterande) samt nollalternativ vilket visar på magnetfältets styrka om sökt alternativ togs ur drift. Nedan redogörs för resultatet av beräkningarna från sträckningen med fyra respektive tre parallellgående ledningar. Figur 12 Magnetfältsberäkning för sträckning med fyra parallellgående ledningar. Sökt alternativ benämns ÄL132 26

Figur 13 Magnetfältsberäkning för sträckning med tre parallellgående ledningar. Sökt alternativ benämns ÄL 132 Resultatet från magnetfältsberäkningen visar att magnetfältet som genereras från sökt alternativ inklusive kumulativa effekter från parallellgående ledningar med god marginal understiger 0,4 µt vid närmaste bostäder och arbetsplatser. 5.6.1 Konsekvensbedömning Bostadshus, skolor och arbetsplatser är placerade inom ett avstånd från ledningen där 0,4 ut med god marginal underskrids för både ensam ledning och kumulativa effekter från parallellgående ledningar. Sammantaget bedöms sökt medföra en obetydlig konsekvens avseende aspekten elektriska och magnetiska fält. 5.6.2 Skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder bedöms vara nödvändiga. 5.7 Infrastruktur Utpekande av ett riksintresse för kommunikationer innebär att riksintresset ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Här avses att det är funktionen hos transportsystemet som ska säkerställas. Tillkommande bebyggelse, exempelvis nybyggnad inom en anläggnings influensområde, får inte negativt påverka varken nuvarande eller framtida nyttjande av denna. Sökt alternativ berör två vägar av riksintresse för kommunikationer, E18 och väg 55, se figur x. Ledningen passerar över E18 två gånger innan den passerar över för att sen löpa längs med Väg 55 ner till slutpunkten för sträckningen. E18 är en svensk stamväg som ingår i Europaväg 18 och en del av Trans- European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild nationell betydelse. E18 är en väst-östlig förbindelse som förbinder Stockholm med Oslo via Västerås, Örebro och Karlstad. Väg E18 är även en del av det utpekade kollektivtrafiknätet (Sträckorna S-länsgräns- Örebro och Hallstammar- Enköping) 27

8 REFERENSER Naturvårdsverket (2017) Artportalen https://www.artportalen.se/ Enköping kommun (2017) Enköpingskartan https://karta.enkoping.se/ Enköping kommun (2014) Översiktsplan 2030 http://vaxer.enkoping.se/oversiktliga-planer/planer-for-hela-kommunen/oversiktsplaner.html Enköping (2009) Fördjupad Översiktsplan http://vaxer.enkoping.se/oversiktliga-planer/planer-for-storre-orter/fordjupade-oversiktsplaner.html Länsstyrelsen (2017) VISS http://viss.lansstyrelsen.se/ Europaparlamentet (2009) Fågeldirektivet http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:31979l0409:sv:html 30