Jag har pratat med många som har gjort en sådan här operation. De flesta säger att det var helt underbart. Efter en vecka är man igång igen. Då är smärtan och allt annat borta. En del tyckte att det var besvärligt. Jag ansåg att de var gnällspikar. Jag tänkte det är inte jag. Jag kan ta smärtan ät och det dt klarade jag. Det Dt var så många andra upplevelser. Jag blev chockad över att den här upplevelsen blev som den blev. Istället för att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse. Christine Leo Swenne, Klinisk lektor Swenne CL et al; Scandinavian Cardiovascular Journal, 2006
Basal handhygien och interaoperativ hygien - Basala hygienrutiner - Rätt klädsel - Ventilation på operationssalen - Håravkortning - Preoperativ huddesinfektion - Rätt handskanvändning i det osterila och sterila arbetet - Kunna bibehålla rätt rutiner i det kliniska osterila och sterila arbetet/disciplin på operationssalen Faktorer som har betydelse i samband med narkos - Antibiotika profylax - Syrgashalt i blodet - Perfusion i vävnaden - Perioperativ kroppstemperatur - Minskad blodvolym på grund av blödning -Smärta - Blodtransfusion Minskad cirkulation i vävnaden Faktorer som har betydelse i samband med kirurgi - Typ av operation (renhetsgrad och ASA klassifikation) - Kirurgisk teknik/teknik vid suturering - Främmande material (suturer, agraffer/klipps osv) - Tidigare lokal eller systemisk infektion - Mekanisk stress (dragning i vävnaden av exempelvis hakar) - Graft - Bilateral Internal Mammary Artery (IMA) - Tiden på hjärt-lungmaskinen Patientrelaterade riskfaktorer - Diabetes - Nutritionsstatus -Kön - Ålder - Rökning - BMI/övervikt - Perifer cirkulation i benen - Egen bakterieflora i näsan innan operation Minskning av - och förändrad funktion av neutrofila leukocyter Minskad cirkulation och förändrad hållfasthet i vävnaden Försämrad sårläkning som kan ge upphov till postoperativa sårinfektioner Christine Leo Swenne, Klinisk lektor Ref. Christine Leo Swenne
Vad är det? Systematisk identifiering och bedömning av risk Syfte att: upptäcka risker som kan leda till att en patient t skadas ta fram konkreta åtgärder som åtgärdar/minimerar risken
Initiera riskanalys Förankras Syfte, omfattning och avgränsningar Analysteamet Tvärproffessionellt Lagom stor grupp Analysledare l Hur börjar man? Identifiera Process/Områden Följ patienten, provet personalen Dokumentera
Identifiera risker och konsekvenser Vad skulle kunna gå snett i detta steg? Vilka riskmoment kan vi tänka oss? ALLA får komma till tals ALLA risker dokumenteras
ALLVARLIGHETSGRAD Bedöma riskens storlek Om den identifierade risken inträffar hur ALLVARLIG blir konsekvensen? Exempel Katastrofal (4) Dödsfall/självmord. Betydande (3) Bestående måttlig funktionsnedsättning Måttlig (2) Övergående funktionsnedsättning i Mindre (1) Obehag eller obetydlig skada
SANNOLIKHET Hur stor SANNOLIKHET är det att den identifierad risken inträffar? Exempel Mycket stor (4) dagligen, > varje vecka Stor (3) < varje vecka, > varje månad Liten (2) < varje månad, > varje år Mycket liten (1) < varje år
UPPTÄCKBARHET Hur lätt/svårt är det att UPPTÄCKA att risken inträffat? t? Exempel Felet upptäcks alltid och kan rättas till innan det leder till en olycka (1) Felet upptäcks nästan alltid (2) Felet upptäcks ibland (3) Felet upptäcks inte eller upptäcks när olyckan inträffar (4)
Riskerna summeras Risktalet (R) = A * S * U Vilka identifierade ifi d risker ska vi gå vidare med? 5-10 som har högst poäng? Alla över en viss poängnivå? Identifiera bakomliggande orsaker Varför, varför, varför.. Förslag till åtgärd av de bakomliggande orsaken Eliminera alternativt minimera risken Ny riskbedömning Förändring = Förbättring?
Exempel 4.42 Ambulerande teknisk utrustning som förs mellan op T o och 50B A S U t Orsak 4.42.1 Rengörs ej tillräckligt Smittspridning 4 4 3 48 Gemensam rutin Op- IVA saknas> vet ej om den är ren eller smutsig när den byter avdelning Åtgärd A S U Skapa Gemensam rutin för rengöring av mobil utrustning mellan 50B och Op / Signeringslista för T o t Skapa Gemensam rutin för 4 2 1 8 Åtgärdsansv MT LA
Faktorer som har betydelse i samband med ventagning Christine Leo Swenne, Klinisk lektor
Ny rutin på gång 2011-11-17
Använd korrekt antibiotikaprofdylax Följ rutinerna för preoperativ huddesinfektion och eventuell håravkortning Uppmana rökstopp före operation Registrera postoperativa sårinfektioner Christine Leo Swenne, Klinisk lektor
Mediastinit Endast retrosternal infektion med eller utan instabilitet i sternotum Ytlig sårinfektion Sårinfektion i sternum och/eller tagbenet är var/pus man kan se för ögat som kräver antibiotikabehandling
PERIOD 1 2 2009-01-01 2010-04-30 2010-05-01 2011-06-23 2010-05-01 2011-10-18 YTLIG MEDIASTINIT TOTALT PATIENTER VAC 23 (2,79%) 13(1,57%) 4,36% 824 6 (0,77%) 11(1,42%) 2,20% 20% 770 9 (0.92%) 12(1.23%) 2.15% 202
PERIOD 1 2 2009 1/1 31/12 2010 1/1 30/4 2010 1/5 31/12 2011 1/1 23/6 YTLIG MEDIASTINIT TOTALT PATIENTER VAC 16 (2.60%) 8 (1.30%) 24 (3.90%) 614 7 (3.33%) 5 (2.38%) 12 (5.71%) 210 3 (0.70%) 6 (1.41%) 9 (2.12%) 423 3 (0.86%) 5 (1,44%) 8 (2.30%) 347 24/6-18/10 3(1.48%) 1(0.5%) 4(1.98%) 202
Utskrivna? Patienter Rapportering Kontroll mot folkbokföringen Inmatning Utskick k Bearbetning av svar Christine Leo Swenne, Klinisk lektor
Svarsfrekvens 94%
X
Svarsfrekvens 92%
Det som har retat mig är att jag fick betala sjukhusavgift för tjugo dagar i stället t för normalt fem. Jag skall även betala hundra kronor varje gång jag skall lägga om såret. Det skulle jag inte behövt det var inte jag som gjorde något fel. Christine Leo Swenne, Klinisk lektor Swenne CL et al; Scandinavian Cardiovascular Journal, 2006
Trots alla besvärligheterna så skulle jag göra om samma sak. Även om jag viste att jag skulle få infektion så skulle jag göra om det. Nu inser jag hur illa det har varit de senaste årena. Christine Leo Swenne, Klinisk lektor Swenne CL et al; Scandinavian Cardiovascular Journal, 2006
Tack! Barbro &Ch Christine i 1:a advent 2011