TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

Relevanta dokument
Industriell reglerteknik: Föreläsning 2

TSIU61: Reglerteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 12

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

REGLERTEKNIK Laboration 5

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

System. Z-transformen. Staffan Grundberg. 8 februari 2016

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Föreläsning 8, Introduktion till tidsdiskret reglering, Z-transfomer, Överföringsfunktioner

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Reglerteknik. Kurskod: IE1304. Datum: 12/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( )

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Spektrala Transformer

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

Kretsformning och känslighet

EL1010 Reglerteknik AK

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

TIDSDISKRETA SYSTEM SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System. Tillämpad Fysik och Elektronik 1

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

Fjärde upplagan och tredje upplagan (båda 2006)

Föreläsning 9, Bestämning av tidsdiksreta överföringsfunktioner

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

EL1000/1120 Reglerteknik AK

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Industriell reglerteknik: Föreläsning 6

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Kompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

] så att utflödet v( t) Vattennivån i tanken betecknas h(t) [m]. Nivån h är tankprocessens utsignal. u h Figur: Vattentank

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl

Formelsamling i Automationsteknik FK

Industriell reglerteknik: Föreläsning 12

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Industriell reglerteknik: Föreläsning 4

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

TSRT19 Reglerteknik: Välkomna!

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

Impulssvaret Betecknas h(t) respektive h(n). Impulssvaret beskriver hur ett system reagerar

Reglerteknik. Programkurs 8 hp Automatic Control TSRT91 Gäller från: 2019 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

Nyquistkriteriet, kretsformning

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Laplacetransform, poler och nollställen

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 10. Fasplan. Olika typer av jämviktspunkter. Samband linjärt olinjärt: nära jämviktspunkt

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

RÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

EL1000/1120 Reglerteknik AK

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

Transkript:

TSRT9 Reglerteknik: Föreläsning 5 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet

Föreläsningar / 23 Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet. PID-reglering. 3 Specifikationer. Rotort. 4 Nyquistkriteriet. Frekvensbeskrivning. 5 Tidsdiskreta system. 6 Specifikationer i frekvensplanet. 7 Kompensering i bodediagram. 8 Bodes integralsats. Känslighet. Robusthet. 9 Regulatorstrukturer. Tillståndsbeskrivning. Lösningar. Stabilitet. Styr- och observerbarhet. Återkoppling, polplacering, LQ-optimering. 2 Rekonstruktion av tillstånd, observatörer. 3 Tillståndsåterkoppling (forts). Sammanfattning.

Samplad reglering 2 / 23 Idag används oftast datorer för reglering Samplad reglering: r(t) r(kt S ) u(kt S ) u(t) y(t) Sample Regulator Hold System y(kt S ) Fördelar med samplad reglering: enkelt att implementera godtyckliga funktioner (t.ex. tidsfördröjningar, olinjäriteter, logiska uttryck), billigare hårdvara, bättre flexibilitet Nackdelar: fler parametrar att välja, kan försämra regleringen

Samplad reglering... 3 / 23 Tidsdiskreta regulatorer kan fås på två sätt: I. Vid tidsdiskret reglerdesign baserad på en tidsdiskret systembeskrivning II. Vid en tidsdiskret implementering av en tidskontinuerlig regulator

Samplade in- och utsignaler 4 / 23 y(t) u(kt S ) y(kt S ) t u(t) t t t

Sampling av signaler 5 / 23.8.6.4.2.2.4.6.8 y(t) y (t) y 2 (t) y(kt S ).5.5

Samplingsteoremet 6 / 23 Hur ska samplingsfrekvensen väljas för att inte någon information ska gå förlorad vid samplingen? Samplingsteoremet: En signal som inte innehåller några signalkomponenter över frekvensen ω kan exakt rekonstrueras från samplade värden om samplingsfrekvensen ω S uppfyller olikheten ω ω S 2. Frekvensen ω N = ω S 2 brukar kallas nyquistfrekvensen.

Samplande regulatorer 7 / 23 I reglersystem brukar man använda tumregeln att samplingsfrekvensen ω S ska vara 2 gånger den önskade bandbredden ω B, d.v.s. 2 gånger den snabbaste frekvens som man vill att det slutna systemet ska kunna följa. Det kan dock finnas signalkomponenter (t.ex. mätbrus) som kan leda till vikningsdistorsion om man inte lågpassfiltrerar (med ett antialiasfilter) före samplingen. y(t) ỹ(t) ỹ(kt S ) LP-filter Sampling

Tidsdiskreta systembeskrivningar 8 / 23 Man behöver en tidsdiskret modell och tidsdiskreta reglertekniska analysverktyg då man direkt designar en tidsdiskret regulator har gjort en tidsdiskret implementering av en tidskontinuerlig regulator och den inte fungerar som väntat ska ta fram en robust allmän metod för tidsdiskret implementering av tidskontinuerliga regulatorer (som ska garantera att man aldrig hamnar i situationen i föreg. punkt)

Z-transformen 9 / 23 Den tidsdiskreta motsvarigheten till laplacetransformen är z-transformen: Y (z) = Z{y(k)}(z) = y(k)z k k= (y(k) = för k < )

Z-transformen... / 23 Några egenskaper: Z{ Z{ay(k) + bv(k)} = ay (z) + bv (z) Z{y(k )} = z Y (z) + y( ) Z{y(k + )} = zy (z) zy() k y(k m)v(m)} = Y (z)v (z) m= Slutvärdesteoremet (om y(k) konvergerar): lim k y(k) = lim(z )Y (z) z

Överföringsfunktion / 23 En allmän rationell överföringsfunktion utan direktterm G TS (z) = B(z) A(z) = b z n +... + b n z n + a z n +... + a n svarar mot en differensekvation y(k + n) + a y(k + n ) +... + a n y(k) = b u(k + n ) +... + b n u(k) Alternativt skrivsätt: G TS (z) = impulssvaret (viktfunktionen). g TS (m)z m, där g TS (m) är m=

Stabilitet 2 / 23 Ett system är insignal-utsignalstabilt om en begränsad insignal ger en begränsad utsignal. Ett tidsdiskret system med överföringsfunktion H(z) är insignal-utsignalstabilt om och endast om alla poler till H(z) har ett avstånd till origo som är mindre än ett, d.v.s. om de ligger innanför enhetscirkeln. (Enhetscirkeln = {z C : z = })

Poler, impulssvar och stegsvar 3 / 23 Ett första ordningens system med en pol i. z Impulssvar (överst) och stegsvar (nederst):.8.6.4.2 2 4 6 8 8 6 4 2 2 4 6 8

Poler, impulssvar och stegsvar 4 / 23 Ett första ordningens system z + med en pol i. Impulssvar (överst) och stegsvar (nederst):.5.5 2 4 6 8.8.6.4.2 2 4 6 8

Poler, impulssvar och stegsvar 5 / 23 Ett första ordningens system med en pol i. z Impulssvar (överst) och stegsvar (nederst):.8.6.4.2 2 4 6 8.8.6.4.2 2 4 6 8

Poler, impulssvar och stegsvar 6 / 23 Ett första ordningens system a z a med en pol i z = a =.2. Impulssvar (överst) och stegsvar (nederst):.8.6.4.2 2 4 6 8.8.6.4.2 2 4 6 8

Poler, impulssvar och stegsvar 7 / 23 Ett första ordningens system a z a med en pol i z = a =.6. Impulssvar (överst) och stegsvar (nederst):.4.3.2. 2 4 6 8.8.6.4.2 2 4 6 8

Poler, impulssvar och stegsvar 8 / 23 Ett andra ordningens system 2r cos(γ) + r 2 z 2 2r cos(γ)z + r 2 med poler i z = re ±iγ =.95e ±i.65. Impulssvar (överst) och stegsvar (nederst):.5.5 5 5 2 25 3 35 4 2.5.5 5 5 2 25 3 35 4

Eulers metod 9 / 23 Med hjälp av Eulers metod kan man transformera en tidskontinuerlig överföringsfunktion till en tidsdiskret. Ersätt s med z T S z OBS! Se till att samplingsfrekvensen är tillräckligt hög (tumregeln). Eulers metod ger en ganska grov approximation. Tustins formel är bättre...

Tustins formel 2 / 23 Med hjälp av Tustins formel (bilinjär transformation) kan man transformera en tidskontinuerlig överföringsfunktion till en tidsdiskret. Ersätt s med 2(z ) T S (z + ) OBS! Se till att samplingsfrekvensen är tillräckligt hög (tumregeln). Tustins formel används typiskt för tidsdiskret implementering av regulatorer.

Exempel: Tustins formel 2 / 23 En approximativ tidsdiskret motsvarighet till F (s) = 3 s + 2 kan beräknas m.h.a. Tustins formel. Resultat: F TS (z) = 3 2(z ) T S (z+) + 2 = 3T S (z + ) 2(T S + )z + 2(T S )

Exempel: Tustins formel... 22 / 23.5.5 2 3 4 5 (T S =.2 s)

Sammanfattning 23 / 23 Samplingsteoremet, nyquistfrekvensen z-transformen Differensekvationer Insignal-utsignalstabilitet Regulatorimplementering med Eulers metod eller Tustins formel

www.liu.se