Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer



Relevanta dokument
Etiska regler för sjukgymnaster

Information till legitimerade tandhygienister. Lönepolitiskt program

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Information till legitimerade tandhygienister. Marknadsföring. sociala medier

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Etiska regler för fysioterapeuter

Etiska regler för fysioterapeuter

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Etikpolicy. för. Svenska Vårds medlemmar

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården

Min berättelse om villkoren på individ- och strukturnivå för att hjälpa en elev som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

inspektionen forvardochomsorg Dnfi 1(7)

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

Likabehandlingsplan 2015/2016

Patientlagen och Patientdatalagen

Förskolan Bråstorps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Innehåll Innehållsförteckning

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Förarbete, planering och förankring

Barn- och ungdomspsykiatri

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖREBYGGANDE ARBETE, RISKANALYS, PLANERADE ÅTGÄRDER OCH DOKUMENTATION

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) avseende behörighetsstyrning i ParaGå

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Reviderad Reviderad

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Värdegrund och uppdrag

Dödsfall och omhändertagande av avliden

Masurgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SCA arbetar tillsammans med alla sina affärspartner för att åstadkomma positiva förändringar och uppmuntra att de följer denna uppförandekod.

Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel

Löparstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Planen gäller för läsåret 2012/2013 Denna plan revideras årligen

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Välkommen. till förskrivarutbildning!

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

APL-plats: Period: 2014, vecka 3-7. Psykiatri 2, 200 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen:

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Med kränkande särbehandling

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN

Patientdatalag (2008:355)

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Vikingagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Den individuella utvecklingsplanen

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Etikpolicy för Svenska Vårds medlemmar

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Svensk författningssamling

UPPFÖRANDEKOD Kort version

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Måldokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Etiska Regler för klientarbete

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE

Transkript:

SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Etiska regler & kommentarer TANDHYG

Innehåll Etiska regler Inledning...3 Förhållande till patienten...4 Förhållande till yrkesutövningen...6 Förhållande till allmänhet, kollegor och andra professioner...7 Kommentarer... 8 Förhållande till patienten...8 Förhållande till yrkesutövningen...9 Förhållande till allmänhet, kollegor och andra professioner... 10 Sveriges Tandhygienistförening Etiskt råd... 11 2

Inledning Varje samhälle skapar sina egna lagar och normsystem. Vårt samhälles etiska normer och värderingar har sitt ursprung i den antika grekiska filosofin. Internationella samverkansorgan skriver gemensamma deklarationer om etiska förhållningssätt. Många yrkesförbund har skapat egna anpassade etiska regler, såväl på nationell som på internationell nivå. STHF skapade sitt Etiska råd och sina första Etiska regler 1993. Inom området hälso- och sjukvård finns det några primära grundläggande etiska principer som vårt synsätt bottnar i. De dominerade principerna är: Autonomiprincipen rätten till självbestämmande Godhetsprincipen göra gott, förebygga och minska lidande Icke skada principen inte skada eller utsätta någon för onödiga risker Rättviseprincipen allas lika rättigheter till vård De olika principerna har ingen absolut giltighet, tvärtom står de ibland i konflikt med varandra. Den enskilde tandhygienisten måste, i en uppkommen situation, utgå ifrån sin egen erfarenhet och väga olika normkällor mot varandra och reflektera över vilket handlingssätt som är att föredra i en moraliskt känslig situation. Varje tandhygienist har ett eget ansvar för sina beslut och handlingar. Avvikelser från en av principerna kan endast rättfärdigas om någon annan princip väger tyngre i den aktuella situationen. De yrkesetiska reglerna ska ses som en hjälp i detta ställningstagande. En humanistisk människosyn utgör grunden för tandhygienistens förhållande till patienten och till allmänheten. I den humanistiska människosynen är respekten för människan grundläggande. STHFs Etiska regler är inte ett juridiskt dokument och ersätter eller åsidosätter inte gällande lagar och förordningar. Det åligger medlem i STHF att i sin yrkesutövning sträva efter att följa dessa regler. 3

Förhållande till patienten 1 Tandhygienisten ska ha patientens hälsa och välbefinnande som främsta mål. Tandhygienisten ska verka för en god oral hälsa både på individ-, gruppoch samhällsnivå. Den orala hälsan kan bidra till en god allmän hälsa och livskvalité. 2 Tandhygienisten ska respektera patientens integritet och rätt till självbestämmande. Tandhygienisten ska iaktta tystnadsplikt och patientens rätt till sekretess. Patientens integritet är okränkbar. Integriteten är absolut och tillkommer varje person i hans eller hennes egenskap av att vara människa. Den påverkas alltså inte av hur beslutskapabel en person är. I motsats till integriteten är en persons autonomi helt beroende av dennes fysiska och psykiska möjligheter att fatta och verkställa beslut. Integritet har med själva varat och identiteten att göra medan autonomin är knuten till görande och handlande. Autonomin kan överlåtas. Tandhygienisten ska angående sekretess vara medveten om att det inte bara handlar om tystnadsplikt utan också om journalhantering, datoranvändning och telekommunikation. 3 Tandhygienisten får inte låta sig påverkas av patientens etniska eller religiösa tillhörighet, politiska åsikt, kön, sexuella läggning, samhällsställning eller fysiska och psykiska förmåga. Tandhygienisten ska aldrig frångå principen om människors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande handlande eller bemötande. 4 Tandhygienistens förhållande till patienten bör genomsyras av empati och ansvarstagande. Tandhygienistens förhållningssätt bör vara empatiskt, fyllt av engagemang och förståelse. Däremot kan eller ska inte tandhygienisten ta över patientens eget ansvar för sin orala hälsa. 4

5 Tandhygienisten ska informera patienten om status, behandling, omfattning och kostnad samt förvissa sig om patientens samtycke till behandling. Tandhygienisten ska förvissa sig om att uppfatta patientens problem riktigt och att patienten förstått innebörden i given information eller instruktion. Det kan finnas osynliga barriärer mellan tandhygienist och patient, till exempel i språkbruk, sjukdomsinsikt, kulturella skillnader, blockering hos patienten på grund av oro, ångest eller rädsla som försvårar kommunikationen. Att patienten har tolkat informationen på ett riktigt sätt är avgörande för att denna ska kunna bestämma om, samtycka till eller avstå från behandling. 6 Tandhygienisten ska vid behov anlita annan sakkunskap. Tandhygienisten ska utan prestige rådgöra med annan vårdgivare när patientens behov faller utanför den egna yrkeskompetensen. 5

Förhållande till yrkesutövningen 7 Tandhygienisten ska handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och fortlöpande öka, vidga och uppdatera sina kunskaper samt följa utvecklingen inom området vård och omsorg. Vården ska baseras på kunskaper från vetenskaplig forskning och klinisk erfarenhet av vetenskapligt utprovade behandlingsmetoder. Tandhygienisten kan neka till att utföra en åtgärd om det står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet eller om den inte bedöms vara till gagn i den aktuella situationen. Tandhygienist kan också neka behandling om patienten uppträder kränkande eller hotfullt. En patient kan vägra men inte kräva behandling. Tandhygienisten ska vid forsknings- och utvecklingsarbete följa gällande forskningsetiska principer 8 Tandhygienisten ska hålla sig underrättad om de skyldigheter som i allmän lag eller särskilda författningar och föreskrifter åläggs i yrkesutövningen. Tandhygienisten ska anmäla händelse som kunnat skada eller har skadat patient till den som innehar ledningsansvar eller till ansvarig myndighet. Tandhygienisten ska nogsamt dokumentera alla patientkontakter och utvärdera sina behandlingar och sin verksamhet. Gällande lagar och förordningar ska ligga till grund för arbetet. 6

Förhållande till allmänhet, kollegor och andra professioner 9 Tandhygienisten ska främja och bidra till ett gott samarbete mellan kollegor och andra yrkesgrupper samt visa respekt för deras kunskaper. Hänsyn till den enskilde patienten är överordnad hänsyn till kollegor och andra samarbetspartner. Tandhygienist som delegerar arbetsuppgift ska ansvara för att den som fått uppgiften har förstått informationen och har förutsättningar att klara uppgiften. Tandhygienist som använder kollegas eller annans arbete i skrift eller tal ska hänvisa till vederbörande med namn. Tandhygienist ska eftersträva att intressekonflikter löses internt och vid behov med stöd från STHFs Etiska råd. 10 Tandhygienisten ska marknadsföra sig själv, sin yrkesutövning eller yrkeskåren på ett vederhäftigt, korrekt och sakligt sätt. Tandhygienisten ska avhålla sig från att på ett olämpligt sätt fästa uppmärksamhet på sin person och gärning genom exempelvis påträngande annonsering eller skyltning. Vid marknadsföring får tandhygienisten inte framhålla sig själv som skickligare än sina kollegor. Annonseringen får heller inte vilseleda patienterna i olika sakfrågor. Informationen ska vara saklig och korrekt samt värdig till form och innehåll. 7

Kommentarer Förhållande till patienten I de yrkesetiska reglerna betonas att patienten har rätt till respekt för sitt självbestämmande och sin integritet, samt att vården ska genomföras i samråd med patienten. För att dessa regler ska kunna följas är kommunikation och information av central betydelse. Varje patient ska ges individuellt anpassad information om sitt munhälsotillstånd, undersökning och behandling. Det kan finnas tillfällen då tandhygienisten är övertygad om att ha informerat patienten, men patienten upplever sig inte ha fått denna information. Det gäller därför att genom uppföljning förvissa sig om att informationen nått fram. Vi får inte glömma att patienten oftast är i underläge i tandvårdssituationen. Tandhygienisten innehar ju den odontologiska kunskapen och därför måste all kommunikation och information ske med respekt för patienten. Det kan finnas kommunikationssvårigheter mellan tandhygienisten och patienten, på grund av till exempel språkbruk, sjukdomsinsikt, kulturella skillnader, blockering hos patienten på grund av oro, ångest eller rädsla. Tandhygienisten har en skyldighet i att försäkra sig om att patienten har tolkat budskapet på ett riktigt sätt för att denna ska kunna bestämma om och samtycka till eller att välja att avstå behandling. Delaktighet är ofta avgörande om behandingen ska leda till ett lyckat resultat. Patienten måste ges möjlighet till eftertanke och reflektion. Muntlig information kan behöva kompletteras med skriftlig som patienten kan ta till sig i lugn och ro. Vid rutinåtgärder som patienten har varit med om vid ett flertal tillfällen inhämtas ofta inte ett muntligt samtycke från patienten, utan ett underförstått samtycke anses förekomma då patienten inte motsätter sig att den aktuella åtgärden genomförs. Man måste naturligtvis vara medveten om att risken för missförstånd blir större om inget uttryckligt samtycke inhämtas. Bestämmanderätt Närstående har inte någon bestämmanderätt över patienten, såsom makar, vuxna barn med flera. Detta kan bli en konfliktfylld situation då vi har ett alltmer mångkulturellt samhälle. Tradition, kultur, religion och språk kan i vissa fall påverka ställningstagande i vården. Tolk kan vara nödvändigt för att patienten ska förstå vad som sägs och ta ställning till åtgärder. Undvik i största möjliga utsträckning att använda familjemedlemmar som tolk. För underåriga gäller att vårdnadshavaren har både rätt och skyldighet att 8

besluta om frågor som rör barnet. För vuxna patienter, exempelvis dementa, medvetslösa eller personer med psykisk funktionsnedsättning, som inte kan besluta själva finns i regel en ställföreträdare, anhörig, närstående eller god man, som har förordats att sörja för denna person. Integritet I de etiska reglerna står att tandhygienisten skall respektera patientens integritet, men även tandhygienisten har en integritet som måste respekteras. Behandling som strider mot krav på vetenskap och beprövad erfarenhet kan inte krävas av patienten. En patient får vägra men kan inte kräva behandling. Det är ofta brister i informationen som är anledning till anmälningsärenden. Journalanteckningar används i utredningen av det enskilda fallet. Uppgifter som handlar om information och patientens inställning till behandlingen är ibland tyvärr bristfälliga. Det är därför av absoluta vikt att notera i journalen vad som har sagts i kommunikationen med patienten och hur patienten förhåller sig, även om det ibland blir omfattande anteckningar. I legitimationsansvaret ingår att tillgodose de behov av vård som patienten behöver. I de fall då denna vård ligger utanför tandhygienistens kompetensområde ska annan kompetens påkallas och kontaktas. Samverkan, samråd och samarbete med andra yrkeskategorier gynnar såväl kvalitet som patientens trygghet inom vården. Tandhygienisten ansvarar för den vård hon/han utför men också för den behandling som inte ges. Förhållande till yrkesutövningen I de etiska reglerna tas tandhygienisternas förhållande till yrkesutövningen upp. Tandhygienisten ska handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innebär att tandhygienisten ska utöva sin verksamhet på ett vedertaget sätt, evidensbaserat och med stöd av nationella riktlinjer för tandvården. I legitimationsansvaret ingår det också för den enskilde yrkesutövaren att följa den utveckling som sker inom yrkesområdet samt följa aktuell lagstiftning. Lagar, förordningar och författningar Tandhygienisten är skyldig att hålla sig underrättad om vilka krav lagar, förordningar och författningar ställer på patientarbetet och den enskilde tandhygienisten. Odontologisk personal räknas som hälso- och sjukvårdspersonal och lyder under samma regelverk. Alla lagar och förordningar finns tillgängliga hos Socialstyrelsen (www.sos.se), Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (www. tlv.se), Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Inspektion för vård och omsorg, IVO (www.ivo.se). 9

Förhållande till allmänhet, kollegor och andra professioner I de yrkesetiska reglerna betonas att tandhygienisten ska arbeta för att ett gott samarbete utvecklas och upprätthålls med såväl kollegor som andra yrkesprofessioner, för patientens bästa. Det är viktigt att tandhygienisten förutsätter och respekterar att kollegor, tandvårdspersonal och övrig vårdpersonal i sin yrkesutövning arbetar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt följer med i utvecklingen inom tandvården. Detta synsätt måste också prägla förhållandet till professioner utanför tandvården. Genom visad respekt samt insikt i och förståelse för andra yrkesgruppers kompetensområden, kan tandhygienisten bidra till att stärka allmänhetens förtroende för yrkesutövningen och respekten för yrkeskåren. När så behövs ska tandhygienisten vara beredd att stödja och hjälpa kollegor och andra vårdgivare. En fördelning av arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper får aldrig ske på bekostnad av patientsäkerheten. Uppmärksammas allvarliga brister i den vård eller det omhändertagande en patient erhållit från annan vårdgivare ska detta påtalas. Främst måste alltid hänsynen till patienten sättas genom säkerställandet av en sakkunnig och omsorgsfull vård. Om konflikt uppstår En tandhygienist kan och av olika anledningar råka i konflikt på sin arbetsplats. Det kan röra sig om samarbetssvårigheter, meningsskiljaktigheter om behandling etc. Kan inte en uppgörelse nås på egen hand kan tandhygienisten med förtroende vända sig till STHFs Etiska råd. Rådet finns tillgängligt för att hjälpa enskilda tandhygienister med stöd och rådgivning. Kunskap finns om vart man kan vända sig för att få ytterligare hjälp om så krävs. Etiska rådet har tystnadsplikt. 10

Sveriges Tandhygienistförening Etiskt råd Ordförande Ewa Nyström Mobil 0708-65 04 29 E-post ewa.nystrom@vgregion.se Ledamöter Christina Prestgaard Mobil 0734-41 40 99 E-post christina.prestgaard@vgregion.se Stina Svensson Mobil 0731-41 60 83 E-post stina.u.svensson@vgregion.se 11

TANDHYGIENISTFÖRENING Sveriges Tandhygienistförening är en partipolitiskt obunden förening som organiserar landets legitimerade tandhygienister. SVERIGES En del av SRAT Box 1419, 111 84 Stockholm Tfn vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se September 2014