RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 17 september 2014

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 17 september 2014 Plats: Deltagare: Naturvårdsverket, Stockholm Stig Hammarsten ordf (X, miljönätverket), Manuela Notter (NV), Bo Hultgren (Skogsstyrelsen), Märet Engström (S, miljönätverket), Jeanette Joelsson (AC, länsantikvarierna), Kerstin Blom Bokliden (SKL), Niklas Hanson (HaV, ersättare för Mats Svensson, delar av mötet), Magnus Eriksson (W, verksamhetsledare), Jonas Rodhe (NV samordningsfunktionen). Via telefon: Elisabet Weber (M, forum för hållbart samhällsbyggande, delar av mötet) Detta möte var längre än RUS styrgruppsmöten brukar vara. 1. Anteckningar från föregående möte den 10 april Anteckningarna lades till handlingarna. 2. Korta rapporter I underlaget till mötet fanns denna gång en skriftlig rapport om läget med viktigare verksamhet sorterade efter verksamhetsplanens punkter samt en ekonomisk uppföljning, se bilaga. Dessutom ingick i underlaget anteckningar från arbetsgruppens tvådagarsmöte 27-28 augusti. Styrgruppen kommenterade några av punkterna: Årlig uppföljning: Styrgrupen diskuterade tänkbara förändringar, bl.a. med anledning av att några län väckt den frågan inför RUS verksamhetsplanering. Synpunkter som framfördes av olika personer i styrgruppen: - Att göra ett större jobb (som nu?) vartannat år och vartannat år enklare. - Att förstärka vissa specifika frågor vissa år kan göra uppföljningen intressantare. - Tror inte man ska släppa kravet på årlig rapportering, men däremot att uppföljningen mer kan bidra till svar på specifika frågor. - Ett dilemma att uppföljningen har två syften: dels att utgöra underlag till nationella myndigheter, dels att kommuniceras brett med aktörer regionalt och lokalt. - Idag ganska mycket jobb för att få fram nästan samma sak. Statskontoret betonar att vi ska satsa på de fördjupade utvärderingarna, vilket också kan behöva beaktas. Styrgruppen var enig om att denna fråga behöver diskuteras mer framöver. Metodutveckling viktigare åtgärdsområden: Elisabet informerade om att en länsstyrelseworkshop ihop med Boverket planeras den 18 november för diskussion om uppdrag inom samhällsplaneringen av intresse även för miljömålsuppdraget. Detta kan vara ett tillfälle att få uppslag till ev. ytterligare insatser för RUS inom åtgärdsområdet samhällsplanering. Ekonomi: Styrgruppen noterade att budgeten följs väl. Stig berättade att han går i pension efter maj och att han kommer kontakta miljönätverkets ordförande i frågan om ny ordförande för RUS styrgrupp. Till mötet hade också skickats flera nya rapporter utgivna av RUS eller tillsammans med andra, bl.a. Guide till lokalt arbete med miljömål. Magnus undrade hur sådana rapporter ska slutligt förankras med styrgruppen. Svar på att detta var att detta får ske på olika sätt beroende på rapport och att detta lämpligen klargörs i förväg. 1

3. En friare diskussion om vårt arbete med miljömålsuppdraget och RUS I underlaget till mötet: Syfte med denna punkt: En friare diskussion om miljömålsuppdraget och RUS. Om vår organisering och våra prioriteringar. Om hur vi beaktar förändringar i omvärlden. Diskussionsfrågor: 1. Statskontoret har utrett miljömålssystemet och lämnat förslag, miljöledningsuppdraget ses över och organiseringen av ett antal miljömyndigheter utreds också nu. Ser ni i förslag som framkommit och diskuteras (som ni känner till) något med koppling till miljömålssystemet som är av betydelse att beakta för hur det regionala miljömålsuppdraget och RUS sköts? 2. Som inspel till verksamhetsplaneringen har framförts att RUS borde låta ESV:s styrmodell styra oss mer. Vad tycker ni om det? 3. Dokumentet RUS roll ska revideras. Vilka är era synpunkter över förändringar av det dokumentet? Inklusive vilken ska RUS roll vara? 4. Hur är RUS plats i Länsstyrelsevärlden och gentemot NV, nationella myndigheter och andra? Blir det bra framöver? Hur blir förhållandet miljönätverkets chefsforum miljömål och RUS? Borde något förändras? 5. Hur fungerar RUS organisation styrgruppen och arbetsgruppen? Borde vi ändra på något? (Styrgruppen har sagt att komplettering med regional tillväxt ska undersökas vidare.) I mötesunderlaget fanns också underlag för respektive fråga, bl.a. arbetsgruppens diskussion vid tvådagarsmötet 27-28 augusti. Styrgruppens diskussion utgick inte direkt från frågorna. Här återges vad olika personer sa: Stig inledde med frågan Vad är meningen med föreningen? Han fortsatte med att säga att han ser två distinkta uppdrag för RUS: dels att förvalta och vidareutveckla verksamhet ofta med koppling till uppföljning, dels att utveckla arbete inriktat på åtgärder. I det sistnämnda fungerar RUS som en think-tank vid sidan om linjen som kan bidra till att bättre och mer systematiskt arbete. Förhållandet till Miljönätverket är också viktig här. Man kan fundera över balansen mellan de två uppdragen. Stig framförde också att mer i RUS verksamhetsplan bör lyftas till förvaltning. Bra förvaltning innehåller alltid utveckling. Vi bör förtydliga att vi har de två uppgifterna. Stig sa att det är viktigt att beakta olika sätt att vara. Naturvetare är vana vid att veta. Miljöfrågorna måste hanteras av den politiska nivån och där gäller andra sätt att vara. Där kan ett gott exempel vara bättre än naturvetenskapliga fakta. Samtidigt finns en gräns, vi får inte gå in på politikens planhalva. Men vi har ett uppdrag som handlar om samhällsomställning. Stig kommenterade även att det är viktigt att vi pratar med verksamheter på linjen, även om det kan vara svårt ibland. Stig sa också att vi har rätt god bild av miljötillståndet, men hur använder vi den kunskapen för att göra åtgärder? Manuela betonade också vikten att stimulera linjen på åtgärdssidan och att fokusera mer på detta och koncentrerat mot områden där länen har stor rådighet. Uppföljningen behöver också bli ännu skarpare. Den ska vara ett verktyg som stimulerar och ger argument för åtgärder och inte något som ses som ett nödvändigt ont. Analys kan göras hur man kan stödja linjen. Synergier och konflikter kan då vara viktigt att belysa. Elisabet sa att få uppföljningen att göra nytta i ordinarie verksamhet borde vara ett utvecklingsområde. Det vi hittar i uppföljningen måste vi koncentrera oss på. Både uppföljningen och linjeverksamheten behöver engageras för detta. Projektet ÖP-resan visar behovet att koppla 2

miljö till hållbar utvecklingsbegreppet i vidare mening. Vi behöver utveckla detta att prata alla perspektiv samtidigt, dvs. prata hållbar utveckling. Länsstyrelsernas nätverk borde kanske se lite annorlunda ut för att bättre omhänderta hållbar utveckling. RUS behöver förhålla sig till allt detta. Vi behöver stimulera tvärsektoriella samarbeten. Linjen behöver mer vara en del av RUS, kanske bredda arbetsgruppen och få till den mer på tvären? Bo sa att det ska finnas en röd tråd mellan den fördjupade utvärderingen och ordinarie verksamhet. Men det verkar det inte göra nu. Skulle RUS kunna göra saker som stimulerar att koppla ihop detta? Han sa också att vi har en roll även där vi inte har rådighet. Att jobba med verktyg för att få in miljömålen i linjen ingår i Statskontorets slutsatser. Kerstin framförde att hon tycker att RUS är otroligt ambitiös. Kommunprojekt har varit bra. Viktigt att fokusera på kommunerna eftersom det är där så mycket ska göras. Fortsatt arbete med att stödja dem och integrera miljömålen hos dem viktigt. Kommunera är mycket doers, vilket bör beaktas då man arbetar gentemot dem. Jeanette kommenterade Statskontorets utredning. En slutsats där är att det är svårt att styra ett sådant här stort projekt som miljömålssystemet är. Märet sa att miljömålsuppdraget har vi och när länsstyrelser tar in miljömålen i arbetet händer det mycket. Men hur använder vi RUS på bästa sätt? Viktigt att få ut det RUS gör. Statskontoret uttrycker sig positivt om Miljösamverkan Sverige. 4. RUS verksamhetsplan 2015 en första diskussion I underlaget till mötet: Syfte med denna punkt: En första diskussion om RUS verksamhetsplan 2015 och ev. kommande år om vi ska göra en flerårig plan. Som underlag finns inkomna synpunkter på RUS förfrågan om inspel (bilaga till arbetsgruppens anteckningar) och diskussioner i arbetsgruppen, se nedan. Till RUS styrgrupp i november föreligger sedan ett förslag till verksamhetsplan som därefter tas upp med länsrådsgrupp 6, länsstyrelsernas miljönätverk, miljömålssamordnarna vid Nobelmötet i december och kanske andra. Vid styrgruppsmötet i januari läggs verksamhetsplanen fast av styrgruppen. Verksamhetsplanen ska som vanligt utgöra grund för RUS ansökan om medel till NV (som lämnas 30 september, men som senare kompletteras med fastställd verksamhetsplan). Diskussionsfrågor: 1. Vilka är era synpunkter på verksamhetsplanens struktur? Bör den förändras jämför med nu? Ex. förslaget om treårigt perspektiv. (Verksamhetsplan 2014 finns inklippt nedan) 2. Vi har gett möjlighet till regionala som nationella att komma med inspel på RUS verksamhet enligt nya planeringsmodellen. Ganska få synpunkter kom in (se bilaga till arbetsgruppens anteckningar). Från länen kan vi få in mer vid avstämningar framöver, men borde vi göra mer gentemot de nationella? Ex. ta upp RUS i någon av NV:s grupper? 3. Vilka är era synpunkter på RUS övergripande prioriteringar 2015 (och framåt)? Även avseende var vi lägger arbetsgruppens tidsresurser och övriga resurser. 4. Området uppföljning/utvärdering/miljöinformation. Arbetsgruppens prioritering är att fokusera på FU 2015 och att sjösätta objektet miljömål i MIT. Därutöver har RUS löpande verksamheter RUS är inblandade i, med NV eller på eget initiativ. Vad är era synpunkter på vad RUS ska göra här 2015 (och framåt)? 3

5. Området stöd i åtgärdsarbetet: Arbetsgruppens prioritering är att fortsätta vissa projekt, avsluta andra och att sprida resultaten. Ev. kan finnas utrymme att engagera sig i något nytt vi inte redan är inne på. Arbetsgruppen vill också att RUS ska ta fram vägledning för etappmålen. Vad är era synpunkter på vad RUS ska göra här 2015 (och framåt)? 6. Området kommunikation/information: Arbetsgruppens prioritering är att genomföra processutbildning och kommunicera ut det som vi gjort. Att genomföra de stora arrangemangen miljömålsdagar och Nobel är också stora uppgifter för RUS. Vad är era synpunkter på vad RUS ska göra här 2015 (och framåt)? 7. Området organisation: Arbetsgruppen tyckte RUS organisation och vår plats inte behöver förändras så mycket. De statliga styrningsmodellerna bör vi förhålla oss till, men på lämplig/rimlig nivå. Arbetsgruppen tycker det kan vara lämpligt att 2015 utvärdera vad RUS åstadkommit 2010-2015, dvs. sedan miljömålssystemet gjordes om (och RUS fick sin åtgärdsroll). Vad är era synpunkter på vad RUS ska göra här 2015 (och framåt)? I mötesunderlaget fanns också underlag för respektive fråga, bl.a. arbetsgruppens diskussion vid tvådagarsmötet 27-28 augusti. Styrgruppens diskussion utgick från frågorna. Här återges denna. Fråga 1: Stig sa att RUS bör bli bättre på att avsluta projekt. Mer av verksamhetsplanens utvecklingsinsatser bör föras in i förvaltningen. Projekt bör vara mer specifikt. Jeanette höll med Stig. Viktigt dock att arbetsgruppen vet vad som ska göras. Manuela sa att man kan fundera över hur mycket löpande som ska tynga ner RUS. Vidare sa hon det kan vara bra att beskriva olika insatsers fortsättning kommande år i steg 2 och 3 och kanske till och med ha insatser där man blickar fyra år framåt. Märet sa att nuvarande verksamhetsplans indelning i insatser i prioritet 1 och 2 är bra, dvs. i måsten och övrigt ifall vi hinner. Vidare framförde hon att verksamhetsplanen har en kommunikativ uppgift, vilket behöver beaktas. RUS verksamhetsplan liknar Miljösamverkans. Fråga 2: Mötet konstaterade att det kan vara lämpligt att nämna frågan om RUS verksamhetsplanering vid NV:s samverkansgrupps möte den 22 oktober. Fråga 3: Manuela tog upp frågan om RUS respektive linjeverksamhet. Hon menade att RUS måste kunna ägna sig åt utvecklingsuppgifter och inte tyngas för mycket av förvaltning. Många som jobbar i linjen ska kunna ha nytta av RUS. Fråga 4: Årlig uppföljning togs upp igen (se även mötespunkt 2) och om NV borde förändra något i anvisningarna. En bakgrund är att några län i sina synpunkter över RUS verksamhet önskat förändringar, bl.a. uppföljning vartannat år. Mötet tyckte det vore att det är bra att frågan tas upp på Nobelmötet med samordnarna. 4

Stig sa att man kan fundera över hur man kan förenkla uppföljningen, utan att den förlorar sitt syfte. Jonas framförde tanken att göra ett större arbete vartannat år och vartannat mer gå in och komplettera. Manuela sa att man kanske mer ska koncentrera sig på teman och särskilda analyser än nu. Hon sa vidare att vi redan nu behöver fundera inför FU 2019 och underlag som behövs för denna. Bo menade att det inte är säkert att en större förändring innebär en förenkling. Det kan finnas skäl att hålla fast vid det man har. Märet instämde i detta. Hon menade också att det är bra att uppföljningen är årlig. Uppföljningen är en samling för miljömålsuppdraget i länet. Stig framförde att en punkt i RUS verksamhetsplan 2015 bör vara någon form av översyn av årlig uppföljning. Målmanualerna nämndes också. Manuela sa att inriktningen är att arbetet med dessa ska fortsätta under våren eller försommaren nästa år. Fråga 5: Mötet tog upp vikten av att få klart pågående projekt i RUS. Vidare togs upp vikten att arbeta för att koppla åtgärder och uppföljning bättre. Arbetsgruppens förslag om att ta fram en vägledning för etappmålen togs upp. Mötet tyckte en enkel vägledning eller analys kan vara relevant, men som prioritet 2. Fråga 6: Angående miljömålsdagarna sa Kerstin att ska man nå ut, bjud då in kommunerna. Det konstaterades att miljömålsdagarna då skulle bli ett annat event. Kerstin bad dock RUS att ta med frågan hur miljömålsdagarna kan breddas eller andra fora där vi möter kommunerna kan utvecklas. Hon nämnde SKL:s konferens för kommunala miljöstrateger 25 september, där också RUS skulle medverka. Jeanette påminde att flertalet län har regionala miljömålskonferenser där kommunerna ofta är huvudmålgrupp. Stig väckte tanken att kanske en större miljömålskonferens vore bra när FU 2015 är klar. Bo nämnde Skogsstyrelsens träffar för deras regionala miljömålssamordnare och att kopplingarna till träffarna för länsstyrelsernas samordnare bör beaktas. Fråga 7: Styrgruppen tyckte inte att RUS arbete ska utvärderas nästa år. 5. Fördjupad utvärdering 2015 plan för förankring och kommunikation I underlaget till mötet: Syfte med denna punkt: Att lägga fast prioriteringar i samt förankring och kommunikation av hur RUS/länsgemensamt arbete med FU 2015 ska ske i höst och nästa år. Ambitionen är att till mötet ha ett förslag till arbets- och kommunikationsplan, men den är inte klar och kommer därför i separat utskick innan mötet. 5

Diskussionsfrågor: 1. Arbetsgruppens förslag som då också kommer framgå i arbets- och kommunikationsplanen är att RUS/länen medverkar aktivt i de tre fokusområdena (representanter finns), men därtill också har dialog med fler berörda inom länsstyrelserna/regional nivå i syfte att ge synpunkter på utkast av material löpande och i syfte att även ge egna inspel. När slutförslag kommer är arbetsgruppens förslag att förankring ska ske regionalt/inom länsstyrelserna RUS styrgrupp, länsrådsgrupp 6 osv. Synpunkter på det? 2. Ett regionalt avsnitt planeras liksom vid tidigare två års årliga uppföljningsrapporter. Detta hamnar då denna gång i FU 2015. Arbetsgruppens förslag är att det ska omfatta dels sammanfattning av varje mål (liksom tidigare år), dels fördjupning utifrån fokusområdena. Synpunkter på det? 3. Fokusområdet hållbara städer: NV efterfrågar underlag och specifika frågeställningar. Vilka bör vi föra fram och hur samråder vi kring det regionalt? (En idé är att fånga upp sådana vid regionala möten som Forum för hållbart samhällsbyggande diskuterat. Det är också viktigt att föra vidare vad som kommit fram i ÖP-resan och annat arbete som bl.a. RUS varit involverad i.) 4. Fokusområdet näringslivets miljöarbete: NV efterfrågar förslag på underlag, men inte lika mycket egna utredningsinsatser som för hållbara städer som vi uppfattar det. Vad bör vi föra fram och hur samråder vi kring det regionalt? (En idé är att söka dialog med länsstyrelsernas näringslivschefer. En annan att föra dialog med energisamordnarna/leks. Det är viktigt att föra vidare vad som kommit fram i pilotlänen för grön utveckling.) 5. Fokusområdet konsumtion: NV efterfrågar förslag på underlag, men inte lika mycket egna utredningsinsatser som för hållbara städer som vi uppfattar det. Vad bör vi föra fram och hur samråder vi kring det regionalt? (Här finns en naturlig koppling till RUS konsumtionsprojekt där vi har en projektgrupp vi kan ha dialog med om detta.) I mötesunderlaget fanns också underlag för respektive fråga, bl.a. arbetsgruppens diskussion vid tvådagarsmötet 27-28 augusti samt underlagsmaterial kring de olika fokusområdena. Styrgruppens diskussion utgick från frågorna. Fråga 1: Styrgruppen hade inga invändningar. Manuela framförde dock att kommunikationsplanen bör stämmas av med NV:s kommunikatör för FU 2015. Fråga 2: Efter en diskussion landade styrgruppen i att det regionala avsnittet bör finnas i den årliga uppföljningsrapporten och att fördjupningar inom fokusområdena inte ska ske där. Regionala synpunkter och inspel bör istället arbetas in i övrig text och detta bör RUS arbeta för. Fråga 3-5 diskuterades inte särskilt, mer än att styrgruppen noterade att RUS/de regionala myndigheterna medverkar aktivt i de tre fokusområdena. Den samlade syntesen som NV ska göra (del C i FU 2015) togs upp. Stig framförde att här vore det bra med några avsnitt som fokuserar det regionala perspektivet. Denna del är den som särskilt beslutsfattare kommer att läsa. Målövergripande texter för naturmiljö och kulturmiljö (som är tänkta att ingå i del A i FU 2015) togs också upp. Anmärkning: Den 7 oktober skedde en särskild avstämning mellan NV och RUS om länsstyrelsernas medverkan i FU 2015. Nedan följer Jonas anteckningar: 6

Deltog gjorde: Sig H, Magnus E, Lisa E, Anna L-E, Ann W och Jonas R. Följande frågor diskuterades: Sammanfattning av länsstyrelsernas årliga uppföljning: Vi var överens om att denna sammanfattning redovisas i den Årliga uppföljningen i mars 2015. FU15: Del A - RUS och NV bevakar att regionala/lokala aspekter tas med i de målvisa analyserna. NV genom att påminna målansvariga (ta upp på nästa veckas möte med Målarbetsgruppen) att de i uppföljning och nationella analyser använder de regionala årliga uppföljningarna som underlag (inkl refererar till), samt uppmana/uppmuntra att de använder målansvarig inom RUS arbetsgrupp som bollplank/resurs. Dessutom genom att se till att RUS via samordningsfunktionen/målarbetsgruppen får del av tidiga utkast underhand. RUS genom att bevaka och spela in i remisshanteringen av texterna i dec-feb. - Svar på särskilda FU15 frågor (gäller 3 av MKM). Nämndes helt kort men diskuterade inte närmare. - Gemensamma analys av kulturmiljöaspekter för naturtypsmålen. Vi kom överens om att RUS med sina erfarenheter och resurser på kulturmiljöområdet kan spela en viktig roll för att få fram en sådan analys då sådan text inte verkar tas fram på anat sätt. RUS (Magnus) kontaktar på egen hand RAÄ (Mikael Frisk) och hör efter om de vill samarbeta i frågan. Del B - RUS deltar aktivt i arbetet med fokusområdena och säkerställer att regionala/lokala aspekter inom fokusområdena finns med i rapporterna från respektive fokusområde. Arbetet med att inkludera regionala aspekter flyter på bra här. Del C. Sammanfattande analysen (del C) bygger på det underlag som kommit fram inom del A och B. Kommer inte finnas möjlighet att spela in nya texter utöver detta till del C. Övrigt: Ann väcker fråga om att med utgångspunkt från layout/kommunikationsaspekter fundera på ifall man kan lyfta fram goda exempel från regional/lokal nivå. Funderar ett varv till och återkommer. 6. Förvaltningsplan för objektet miljömål i MIT I underlaget till mötet: Syfte med denna punkt: Under hösten behöver en förvaltningsplan för objektet miljömål tas fram och helst bli klar. Objektet miljömål är ett av de fyra objekten i miljöfamiljen och MIT. Dessutom är det ett objekt i det länsstyrelsegemensamma verksamhetsutvecklingsarbetet samordnat av länsrådgrupp 7 och dess kansli (införandet av pm3). I planen ska framgå avgränsning för objektet, förvaltningsorganisation, pågående förvaltning och utvecklingsinsatser samt ekonomiska frågor. Enligt pm3-modellen avser detta arbete både datasystem och verksamhetsstöd. Med denna vidare definition blir det mesta RUS gör en del av detta. Arbetsgruppen har sagt att förvaltningsplanen skulle kunna vara en bilaga till verksamhetsplanen. Förvaltningsplanen ska också revideras årligen. Diskussionsfrågor: 1. Vilka är styrgruppens synpunker över objektet miljömåls avgränsning och förvaltningsorganisation? Ska resurser för organisationen helt finansieras inom RUS organisation? (Magnus är nu objektsägare, men enligt modellen ska det också finnas en förvaltningsledare och objektspecialister för varje större datasystem/verksamhetsstöd.) 2. Hur arbetas förvaltningsplanen fram och vilka utanför RUS behöver vi samråda och ha dialog med? (Utöver Lst IT som redan är med) 3. I verksamhetsplanen står att vi ska se över finansieringen till MIT, vilket inte är gjort. (Det kan nästa år bli problem att finansiera miljömålens egna MIT-relaterade arbete, framför allt att sjösätta dataapplikationen för åtgärdsuppföljning. Är det då rimligt att 800 000 kr av RUS medel går till andra delar av MIT?) 7

4. Nya MIT är igång. Hur ser vi på kopplingen MIT och RUS? 5. Arbete med myndighetsgemensam miljödatastrategi pågår. Vad är en sådan bra för ur regionalt miljömålsperspektiv? I mötesunderlaget fanns också underlag för respektive fråga. Styrgruppen hade en kortare diskussion där man inte trängde ner i alla frågor. Den allmänna synpunkten var att arbeta vidare som planerat, men inte låta arbetet runt MIT ta för mycket fokus och resurser. Angående RUS medel till MIT noterades att det kan bli ett problem för RUS verksamhet om vi fortsätter föra över hela summan nästa år, men att detta nu behöver diskusteras vidare med berörda inom MIT. RUS ska under hösten utföra en kartläggning av lokala miljödata/indikatorer och behov. Det framfördes att frågan bör bollas med Kerstin. 7. Miljömålsdagarna 2015 i Örebro I underlaget till mötet: Syfte med denna punkt: Att få inspel till innehåll och upplägg för nästa års miljömålsdagarna där planeringen börjar nu. Arrangemanget blir i Örebro den 6-7 maj i Örebro slott. Diskussionsfråga: Styrgruppens synpunkter på innehåll och upplägg för miljömålsdagarna? I mötesunderlaget fanns också underlag, arbetsgruppens diskussion och utvärdering av 2014 års miljömålsdagar. Styrgruppen tyckte generellt att arbetsgruppens idéer var bra. Följande idéer framfördes: - Fler kommunrepresentanter. - Minister? Nya politiker. - Relationen klimatmål och övriga miljömål. - Uppföljning av åtgärder. - SOER och internationellt/eu spännande. - Cirkulär ekonomi också spännande och något nytt. - Regionala exempel. - Något som ger bakgrund och historia och reflektion kring miljömålsuppdraget, bl.a. för nya. - MÖ och MMU. - Något inför FU 2019? 8. Kommande möten Onsdag den 26 november, kl. 13.00-15.30. På Naturvårdsverket, lokal Norra Kvill (med möjlighet att delta via lync). Stig sa att det var bra att ha ett fysiskt möte och att han tyckte styrgruppen skulle ha ett eller flera fysiska möten även under 2015. Möten för nästa år bestämt den 26 november. 8

Bilaga: Lägesrapportering av RUS verksamhet och ekonomi september 2014 Uppföljning, utvärdering: a) Årlig uppföljning: RUS ordnar 18 lync-möten i september (om anvisningarna, de 16 målen och kulturmiljö). Granskning av länens texter sker på samma sätt som föregående i samarbete NV och RUS. Formerna för årlig uppföljning och länens synpunkter förbereds till Nobel. b) Indikatoruppdateringen: Höstens uppdatering pågår enligt plan. Våruppdateringen bör tas upp i målarbetsgruppen. RUS ska ha särskilt arbetsmöte med NV i november. Frågan kring indikatorer som försvinner och sådana till tillkommer behöver behandlas och kommuniceras väl. c) RUS medverkan i löpande förvaltning av olika dataförsörjning: RUS medverkar i flera sammanhang. Sedan 2013 har RUS aktivt sökt att andra ska ta kostnaderna för löpande förvaltning som RUS tidigare finansierat med reda pengar. Enda som är kvar är nu indikatorn flodpärlmussla (15 000 kr) då NV tagit kostnaden för luftdata, Trafa körsträckor osv. Nuvarande förfarande för årlig luftdata, att RUS lägger ut medel som senare NV betalar tillbaka för bör om möjligt ändras då det innebär extra administration. d) Dialog med NV om miljömålsportalen: Kring digital samverkansyta pågår mycket arbete nu och RUS medverkar. NV:s övriga arbete kring miljömålsportalen inget nytt vad vi vet. e) Regional medverkan Fördjupad utvärdering 2015: Togs upp i arbetsgruppen. Egen diskussionspunkt 5. f) Målmanualer och indikatoröversyn: Detta har RUS lagt mycket arbete på under våren. Fortsatt arbete behöver följas och diskuteras. Men det är NV som lägger fast formerna. Punkt om länens synpunkter om betydelsen av nuvarande indikatorer och indikatorer som enligt målmanualerna faller bort förbereds till Nobel. Arbetsgruppen ville att riktlinjerna för nya indikatorer som NV tagit fram bör tas upp på Nobel och på målarbetsgruppen. En idé också att digital samverkansyta ska förses med kommentarsfält där länen skulle kunna ge kommentarer till målmanualerna i samband med höstens uppdatering. g) Arbete med utveckling av miljömålsuppföljningen inom olika områden: En genomgång av pågående inom RUS s.k. utvecklingsområden skedde på arbetsgruppens möte. Vid mötet lades också utvecklingsområdet klimatanpassning till. - Samhällsplanering: RUS-uppdraget till SCB ska avslutas och rapporten publiceras. Rapporten i utkast underlag till styrgruppen. RUS har medfinansierat Boverkets utvärdering av miljömålsenkäten. Rapport i utkast underlag till styrgruppen. RUS och Boverket planerar att få igång referensgruppen för God bebyggd miljö igen, bl.a. för dialog kring miljömålsenkäten. - Avfall: RUS har inte gjort något särskilt utöver viss bevakning. Uppföljningen av avfall och miljömålsuppföljningen kan behöva synkas bättre, vilket framför allt är ett nationellt ansvar. - Konsumtion: Att utveckla uppföljning framför allt ett nationellt ansvar (bl.a. kopplat till generationsmålsuppföljning). Tas delvis upp inom RUS/LEKS konsumtionsprojekt. 9

- Regional tillväxt: Att utveckla uppföljning framför allt ett nationellt ansvar. RUS följer frågan och har beredskap att medverka. - Luft och transporter: RUS arbetar på med insatser inom båda områdena. Åtagandet inom luftdata är omfattande. Löpande dialog med nationellt ansvariga. RUS arbetar för att koppla uppföljningen av de transportpolitiska målen och miljömålsuppföljningen bättre och få till regional upplösning. - Energi: Energimyndighetens grupp GRUS, som RUS en gång initierat, har nu kommit igång igen som samverkansgrupp för energistatistiken m.m. RUS och LEKS deltar. Nytt före 21 oktober. Projekt med fokus på användarfrågor kommer att påbörjas av Energimyndigheten där vi ska delta. Löpnade avstämningar med LEKS och nationellt målansvarig. RUS arbetar för att koppla uppföljningen av energipolitiska målen och miljömålsuppföljningen bättre och få till regional upplösning. - Vatten samt gifter och kemikalier: RUS håller kontakta med de nationellt målansvariga om indikatorer med mera. - Kulturmiljö: Ny miljömålssamordnare på RAÄ som RUS nu behöver etablera kontakt och samarbete med. Annars kontakter med nationella miljömålsansvariga vid indikatoruppdateringar med mera. - Skogliga området: Diverse projekt av intresse för FU med mera pågår: skogliga konsekvensanalyser, adaptiv skogsskötsel. Nationella skogsprogrammet ska komma igång - Naturmiljö/ biologisk mångfald samt friluftsliv: Kontakt med nationellt målansvariga. Medverkar/bevakar pågående indikatorutvecklingsprojekt för ett rikt växt- och djurliv, fjäll och våtmarker. Ekosystem. Har medverkat i NV:s projekt för friluftsliv. Fortsatt kontakt med fenologi. - Ekosystem: Se åtgärdsdelen ovan. Inget direkt fokus på uppföljning i RUS insatser. - Hälsorelaterat: Kontakt med nationellt miljömålsansvariga. RUS ser behov av förbättrad uppföljning av radon. - Odlingslandskap: Följer landsbygdsprogrammet. Borde RUS göra mer där? Medverkan på Jordbruksverkets miljömålsseminarium i november. h) Översynen av Miljöövervakningen: Regionala program har lämnats in av länen och ska fastställas i höst. Emilie Vejlens i RUS har kontakt med Anna-Lena Carlsson på NV. Kopplingen mö och miljömålsuppföljning tas upp på det arbetsmöte som föregår Miljöövervakningsdagarna på Gotland där hon deltar från RUS. Miljömålsuppföljning och miljöövervakning ska också tas upp i miljönätverkets nya chefsforum för dito. i) Miljöinformationsförsörjning, MIT: Togs upp i arbetsgruppen. Egen diskussionspunkt 6. Arbetsgruppen kommer under hösten utifrån sin vardagskunskap sammanställa en lista med lokala miljödata/indikatorer som finns idag och något kommentera kommunernas behov samt ev. identifiera önskvärd utveckling. Detta är en del i tidigare miljömålsprojektet energiwebb som RUS fått ersättning för att göra. Åtgärder för att nå miljömålen: j) Aktuellt läge åtgärdsprogram (och regionala mål): Det har gjorts inför Nobelmötet i två år. Arbetsgruppen har sagt att detta i år samordnas med planerad enkät i projektet metodutveckling åtgärder. Vidare att frågorna inte ska vara samma som besvaras i årsredovisningen, utan mer specifika. Däremot ska den övergripande frågan om åtgärdsprogram finns ställas. Fk. Miljödepartementet har efter sommaren varit i kontakt med RUS och frågat om länens arbete med åtgärdsprogram. k) ÅR: RUS har gett förslag på hjälptext för länens årsredovisningsmall: Länsstyrelsen rapporterar huvudsakligen genomförda insatser, status och arbetsläge vad gäller punkterna 1-4 i 10

instruktionen. Särskild vikt läggs vid punkt 2 om arbetet med regionala åtgärdsprogram. Länsstyrelsen sammanfattar därutöver de viktigaste resultaten i årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen som inlämnats till Naturvårdsverket, med fokus på effekterna av Länsstyrelsens insatser. l) Projektet Metodutveckling åtgärdsprogram/åtgärder: Projektet påbörjades hösten 2013. Delprojekt: a) generell vägledning, b) tillgängliggande av goda exempel, c) samhällsekonomisk analys, d) åtgärdsuppföljning, e) processer och metoder i planering och genomförande, f) åtgärdsarbetet gentemot uppdrag och sektorer, g) effektiva åtgärder och åtgärdsbank samt h) hur finansiera åtgärdsarbetet. Delprojekt d) har haft hög intensitet under våren, liksom delprojekt c). Övriga delprojekt har legat nere. Delprojekt e) har nu kommit igång med heltidsanställd person i Stockholm under hösten, Maren Eiane. Tanken är att Stockholm särskilt ska studeras, men därutöver att några andra länsstyrelsers åtgärdsarbete studeras genom djupintervjuer. Övriga delar av projektet ska nu också komma igång. Projektgruppen har möte 16 september. Ett avslut bör ske vid årsskiftet och rapportering till Nobelmötet. m) Utvecklingen av miljöledningsuppdraget: RUS ska enligt verksamhetsplanen medverka. I arbetet med åtgärdsuppföljningssystemet (delprojekt d ovan) har vi inbjudit till möte med NV. Magnus kommer vara med på NV:s myndighetsmöte för miljöledning 29 september. Vi återkommer till styrgruppen i denna fråga och våra ev. inspel. n) NV:s plattform för samhällsekonomisk analys: RUS genom Stefan Jendteg medverkar i myndighetsgruppen. Person från RUS arbetsgrupp deltar vid plattformen 14 oktober. Vi har spridit inbjudan till länsstyrelsernas miljönätverk m.fl. o) Metodutveckling inom viktigare åtgärdsområden: Verksamhetsplanen: - Kulturmiljö: publicera och sprida rapport från pågående projekt, samt besöka länsstyrelser och kommunicera resultatet. Prio 1 - Samhällsplanering: Avsluta projektet ÖP-resan tillsammans med Boverket och Forum för hållbart samhällsbyggande. *? Prio 1 Diskutera och ha beredskap för fortsatta insatser. Prio 2 - Även identifiera och genomföra fortsatta insatser inom de påbörjade områdena transporter, regional tillväxt och ekosystemtjänster. *? Prio 1 Arbetsgruppen augusti: - Kulturmiljöprojektet lite försenat. Rapporten publiceras i höst (till Nobel), men länsbesöken behöver skjutas till 2015. - Samhällsplanering: ÖP-resan har lämnat slutrapport som rapporterats vid miljömålsdagarna och plan- och bostadsdagarna. Information från RUS om projektet ska också ut. Rapporten biläggs i underlaget till styrgruppen. På plandagarna diskusterades regionala workshopar i höst på tema hållbarhet och samhällsplanering i anslutning till olika pågående uppdrag och utvecklingsarbete. Arbetsgruppen har sagt att Magnus ska kontakta Elisabet Weber om hur vi kan gå vidare, ännu ej gjort. Magnus har också medverkat i Boverkets arbete med strategi för God bebyggd miljö (workshop 17 juni, särskilt möte RUS-Boverket och nytt samrådsmöte 21 oktober). - Inom transporter har RUS aktiviteter kring länstransportplaneringen fortsatt med seminarium 9 september kring uppföljning av transportplanering utifrån VTI:s rapport som RUS beställt. Bra möte med 25 personer från VTI, Trafikverket nationellt och regionalt, upprättare av länsplaner (främst regioner), Trafa, NV och tre från RUS arbetsgrupp. Rapporten biläggs i underlaget till styrgruppen. 11

- Ekosystemtjänster: Förslag på fortsatta samverkansinsatser (12 stycken) som kom fram vid seminariet i höstas ska tas om hand. De nämnde också att flera regeringsuppdrag är på gång här vi behöver förhålla oss till. - Regional tillväxt: RUS har försökt hålla frågan vid liv framför allt att koppla till LEKS initiativ om kompetenssatsning (som är i förstudiefas ännu) och dito arbete hos nationella myndigheter. p) Miljömålsberedningens arbete: Beredningen har nu nytt uppdrag om luft. Önskemål om konsumtionsstrategi i bl.a. NV:s konsumtionsuppdrag. Arbetsgruppen tidigare beslut ska verkställas: Stig och Magnus funderar över RUS kontakter med MMB. Magnus tar kontakt med Jämtland. Inför verksamhetsplanen 2015 har arbetsgruppen diskuterat att RUS tar fram vägledning för hur etappmål ska användas regionalt. q) Miljömålsstöd till kommunerna: Ett stort arbete har skett och rapporten/guiden snart klar. Utöver SKL:s seminarium 25 september (närmare 100 deltagare) ska RUS tala vid Miljöaktuellts större kommunseminarium den 15 oktober. Spridning till länen och ev. fortsatta insatser inför 2015 har diskuterats i arbetsgruppen. Rapporten i slutkorrversion underlag till styrgruppen. r) Generationsmålsprojektet konsumtion: Projektet startade med kick off i april. Styrgrupp, referensgrupp och projektledning (Dalarna och Gotland) arbetar på sedan i våras. RUS deltar därtill i flera nationella sammanhang. Projektet har god kontakt med NV:s arbete. Viktig del att komma fram till hur vi regionalt förhåller oss till konsumtionsfrågan och vad vi kan göra. Avstämningar med länsrådsgrupp 6, miljönätverket om detta viktigt. s) Generationsmålsprojektet Hälsofrämjande processer som stöd för miljömål: Projektledaren landstingsläkaren Johan Hallberg startade innan sommaren. Första projektgruppsmöte (länsstyrese, landsting och kommuner i Västerbotten och Dalarna) 1 september. Referensgrupp ska också bildas. Information och kommunikation: t) Almedalen: Fyra från RUS deltog. Många myndigheter där. Länsstyrelserna hade egna arrangemang. Enligt ök ersatte RUS max två arbetsdagar, vilket inte utnyttjades fullt ut. Logi var gratis. Vi lyssnade på ett stort antal seminarier med miljötema. Det var givande som komptensutveckling och för fortsatt RUS-arbete. Att ta temperaturen på miljöfrågan i samhällsdebatten. Magnus kommer samla sina slutsatser skriftligt. Arbetsgruppen sa att det är bra att vi håller koll på kommande år och länsstyrelseinsatser. u) Hemsidan: Systematiskt förbättringsarbete har pågått sedan i våras. Arbetsgruppens ambition är att avsluta detta under hösten. Inklusive upprättande av intern samarbetsyta och översyn av kopplingar till andra webbplatser. v) Kommunikationsstrategi: Enligt verksamhetsplanen ska sådan läggas fast. Arbetsgruppen sa att detta ska fullföljas och att styrgruppen ska ha förslag att lägga fast senast januarimötet. w) Kurser i miljökommunikation och processledning: RUS och LEKS är överens om att gemensamt genomföra en kurs i processledning våren 2015 och gå in med lika mycket resurser var. Målgrupp: Främst regionala miljömålssamordnare och energisamordnare. Personer utsedda och planering ska påbörjas under hösten. RUS arbetsgrupps förslag då är att inte ge- 12

nomföra grundkursen i miljökommunikation 2015 utan 2016 istället. Tankar också om att komplettera RUS handbok. Denna fråga kommer upp i verksamhetsplanediskussionen. x) Miljömålsdagarna och Nobelmötet: Togs upp på arbetsgruppens möte. Miljömålsdagarna egen diskussionspunkt 7 på styrgruppsmötet. Nobelmötet blir 9-10 december i Stockholm (Hasselbacken på Djurgården). Där är tanken att flertalet frågor ska tas upp. Att verksamhetsplanen ska diskuteras och att resultat av flera RUS-projekt ska kunna presenteras. Borde fler än länsstyrelsernas samordnare bjudas in, ex. styrgruppen och Miljönätverkets nya chefsforum för miljömål? Organisation: y) Ny verksamhetsplaneringsmodell för RUS: Se egen punkt 4. z) Länsrådsgrupp 6 för miljö och Miljönätverket: Överenskommelse med länsrådsgrupp 6 om två avstämningar per år. Stig har önskat nytt möte i december. Robert Andrén nytt länsråd för miljömål. Mycket dialog inom Miljönätverket på siste om organisationsfrågor. Ny chefsgrupp för miljömål bildas med första möte 7 oktober. Dito för miljöövervakning. Märet sammankallar båda. Punkt om miljömål/rus ska upp på Miljönätverkets stora möte 27 november. NV:s länsledningskonferens 7 oktober. å) Skogsstyrelsens regionalt: Skogsstyrelsen har infört ny rutin/process för Skogsstyrelsens regionala miljömålssamordnare. ä) Uppdatering dokumentet RUS roll: Ännu ej gjort. Tas upp under egen punkt 3 nedan. ö) Lst Västernorrland: Länsstyrelsen i Västernorrland nystartar sitt miljömålsarbete med ny samordnare och organisation. De har bett RUS komma på internt heldagsmöte den 4 november. Material som tas fram till det mötet kan fungera som ett allmänt material hur en länsstyrelse kan bedriva sitt miljömålsuppdrag. RUS ordförande: Stig går i pension i maj nästa år. Ny ordförande behöver då utses. Ekonomisk uppföljning Budget 2014 Löner RUS 3 000 000 Resor m.m. RUS 200 000 Arrangemang 150 000 Information/kommunikation 150 000 Projekt åtgärdsarbete 1 100 000 Projekt uppföljning 200 000 Länsstyrelsernas databaser 800 000 Summa: 5 600 000* *Varav 5,2 milj. kr förväntat anslag 2014 från NV och resterande överskott från tidigare år. Sammantaget kan konsteras att det finns ca 200 000 kr ännu inte intecknade. Dessutom får RUS 125 000 kr för vår medverkan i projektet energiwebb. Ekonomiska läget augusti 2014 för de olika posterna: 13

Löner RUS 3 000 000 Resor m.m. RUS 200 000 Alla räkningar betalas i slutet av året. Utgångspunkten är att dessa budgetposter kommer att följas om tiderna arbetsgruppen angett för 2014 inte överskrids. 20 % (352 h) Eva Mikaelsson, 22 % (387 h) Birgit Nielsen, 25 % (440 h) Kristofer Sjöö och Marie Vallin, 30 % (528 h) Jens Mattsson, Emilie Vejlens, Coco Dedering, Anna-Lena Lövkvist-Andersen 50 % (880 h) Monika Puch, 75 % (1 320 h) Magnus Eriksson, Max 2 månader Stig Hammarsten Arrangemang 150 000 Budgetposten behöver följas, vilket vi behöver hålla koll på framöver. Underskottet från Miljömålsdagarna ännu inte utbetalat, men ska ske inom kort. Nobelmötets kostnader kan bli runt 90 000 kr. Information/kommunikation 150 000 Kommunikationskursen i vintras kostade 43 000 kr. Därtill mindre räkningar för hemsida betalats. Här finns alltså medel kvar. Tryckning och layout av kommunskriften behöver medel som inte är budgeterade. Processkursen behöver sannolikt inte finansieras 2014. Om vi ska utveckla kommunikationsboken kan det behöva medel. Projekt åtgärdsarbete 1 100 000 Utbetalat hittills: - Lst Västra Götlands medverkan kommunprojektet: 44 669 kr - Kick off Konsumtion 3 april: 5 339 kr - Tilläggskostnad VTI projektet länstransportplaner: 8 000 kr - Altran ws 28 april i Gbg åtgärdsapplikationen: 19 720 kr - Miljömålswebb betalade till Lst Skåne (jan): 100 000 kr Summa: ca 180 000 kr Reserverade/beslutade utgifter ännu ej utbetalda: - Metodutveckling åtgärdsprogram projektledare Lst Stockholm: 250 000 kr - Konsumtionsprojektet Lst Dalarna och Gotland: 200 000 kr - Hälsofrämjandeprojektet Lt Dalarna: 225 000 kr - Transport VTI ws m.m. länstransportplaner: max 35 000 kr - Stefan Jendteg 20 procent, inga exakt summa sagt, men förra året ca 178 000 kr - Kravspec åtgärdsapplikation enligt avtal lst it: 94 000 kr Summa: 978 000 kr Budgetposten alltså överskriden. Underskottet måste tas från andra budgetposter där medel finns kvar. Projekt uppföljning 200 000 Inget utbetalat. Reserverat Räkna q Gävleborg som blir en utgift senare i år, 30 000 kr. Samt flodpärlmussla 15 000 kr. Något kan finnas kvar för andra insatser. Arbetsgruppen har ombetts komma med ev. äskanden för uppföljningsinsatser kommande möte. Länsstyrelsernas databaser 800 000 Utbetalat. 14