RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 15 april 2013

Transkript

1 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 15 april 2013 Plats: Naturvårdsverket, Stockholm Deltagare: Stig Hammarsten ordf (X, miljövårdsdirektörerna), Manuela Notter (NV), Magnus Eriksson (W, verksamhetsledare), Jonas Rodhe (NV samordningsfunktionen). På telefon: Märet Engström (S, miljövårdsdirektörerna), Jeanette Joelsson (AC, länsantikvarierna), Elisabet Weber (M, länsarkitekterna), Jan Linder och Bo Hultgren (Skogsstyrelsen), Lennart Sorby (HaV). Förhindrad: Kerstin Blom Bokliden (SKL). (Distansdeltagande inleddes med lync, men då tekniken inte fungerade så bra valdes telefon. Vid nästa möte ska vi få lync att fungera bättre.) Stig hälsade Bo Hultgren välkommen till RUS styrgrupp. 1. Anteckningar från mötet den 24 januari Anteckningarna lades till handlingarna. 2. Korta rapporter a) Länsrådsmötet 9 april Stig och Magnus hade medverkat vid en punkt om länsstyrelsernas miljömålsarbete vid länsrådsmötet den 9 april. RUS tog fram underlag med frågor som länsråden fått del av innan (fanns bilagt till styrgruppen). Vidare hade tre möten hållits (två via lync och ett på morgonen 9 april) med länsrådsgrupp 6 där detta tagits upp. Programpunkten varade hela 1,5 timme. Inledningsvis höll Viktoria Ingman, enhetschef för miljödepartementets miljömålsenhet, samt RUS presentationer. Därefter smågruppsdiskussioner utifrån frågorna och avslutande diskussion. Efteråt fick RUS ett tackbrev från ordföranden i länsrådsgrupp 6. Magnus kommer sammanställa vad som framkom. Inget direkt nytt framkom dock. Noterbart är att Ingman framförde att departementet tycker länsstyrelserna sköter miljömålsuppdraget bra. b) NV:s strategiska grupp Stig hade för länsstyrelsernas räkning deltagit vid mötet med NV:s strategiska grupp den 10 april. Där diskuteras bl.a. medelsfördelningen Anteckningar från detta möte finns. Information om vad som gäller för 2014 års medel ska som vanligt lämnas innan sommaren. c) MIT Stig och Magnus hade lync-möte med MIT (Annelie Johansson, Anton Halldén och Britt- Marie Ruther) den 15 mars. Som underlag till styrgruppen fanns det bildspel MIT tagit fram för detta möte. Vid mötet föreslogs att Magnus framöver ska delta i MIT-gruppen (i lämplig omfattning) samt att berörda personer i RUS arbetsgrupp ska ha mer dialog med berörda kollegor i MIT:s arbetsgrupp. d) Skånes hos lg7 ansökta projekt miljömålsverktyg på Intranätet Länsrådsmötet den 9 april hade enligt muntlig uppgift beslutat om en summa till projektet (anmärkning: kr i ett första skede). Frågan om RUS medverkan och medfinansiering är ännu inte klar. 1

2 e) Målmanualer Anvisningar för målmanualerna och arbetet med dessa hade lagts fast av NV. I upplägget ingår att målansvariga ska föra dialog med RUS i arbetet och vidare att RUS tillsammans med olika nationella myndigheter ska arrangera ett antal målövergripande mötet, det första om transporter den 23 april. Vidare att målmanualerna ska vara färdiga 2014, men att första utkast ska finnas vid halvårsskiftet 2013, vilket sannolikt inte kommer att hinnas för alla mål. Den 8 april hade ett gemensamt möte mellan RUS arbetsgrupp, nationella målarbetsgruppen och NV:s samordningsfunktion hållits. f) Miljömålsdagar maj Det mesta är nu klart. Det blir ett digert program och ett 150-tal som kommer till Umeå. Miljömålsdagarna kommer även kunna följas (och dokumenteras) via webben denna gång. g) Årlig uppföljning Rapporten med årlig uppföljning hade lämnats till departementet, som enligt uppgift var nöjda med arbetet. Den regionala sammanställningen hade slutförts av RUS som planerat och ingår som ett kapitel i rapporten. h) Miljömålsportalen Utvecklingsarbete pågår med intentionen att flytta portalen till NV:s webbplats, men man skyndar långsamt. NV för löpande dialog med RUS arbetsgrupp om detta. i) NV:s samordning miljödataförsörjning Manuela berättade att NV arbetar vidare med uppdraget genom flera parallella arbeten, bl.a. miljödatastrategin och IT-samordningen. En samlad rapport om detta kommer snart. j) RUS kommunikationsutbildning Utbildningen (2 + 1 dag) hade genomförts som planerat. Nästan alla länsstyrelser hade deltagit med en representant, men ingen från Skogsstyrelsen. I konsulten Fredrik Holms uppdrag ingår nu att ta fram en dokumentation som är tänkt att fungera som en handbok. Arbetsgruppen kommer ta fram förslag till fortsatt arbete och fler kurser kommande år. k) RUS projekt samhälsekonomisk analys Det projekt som styrgruppen beslutade om föregående möte var nu igång med Stefan Jendteg i Skåne som projektledare. Inledande välbesökta lync-möten hade hållits och ett seminarium blir i Stockholm den 18 september. l) Stödet till förstudie fastighetsspecifik information av natur- och kulturvärden (Jönköping) Projektet som styrgruppen beslutat stödja föregående möte var nu i gång och i dess styrgrupp deltar RUS genom Coco Dedering. Genom ytterligare medfinansiering har projektets ekonomiska ram kunnat utvidgas. m) LEKS Vid länsrådsmötet den 9 april beslutades att Östergötland blir värdlän för länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning (LEKS). Linda Malmén kommer att bli verksamhetsledare för LEKS. RUS kommer att ta kontakt med LEKS för att diskutera hur de två bäst kan samarbeta där sådana behov finns och andra gemensamma frågor. 2

3 3. FU 2015 strategisk plan, ev. fokusområden och regional medverkan Som underlag förelåg NV:s preliminära förslag samt en redogörelse för vad som framkommit som önskemål vid Nobelmötet för länsstyrelsernas miljömålssamordnare. NV:s förslag hade tagits upp vid mötet med strategiska gruppen 10 april och skulle tas upp vid NV:s samordningsgrupp med alla myndigheter 22 april. I förslaget ingår att välja ut några fokusområden och för dessa även beställa utredningar, vilket behöver ske ganska snart. Avseende länsstyrelsernas rapportering framkom vid Nobelmötet följande punkter: - Anknyta till FU regionala slutsatserna (de 12 punkterna), vad har hänt sen Analysera hindren, vad krävs mer (GAP). - Utvärdera arbetet med åtgärdsprogram miljömål. - Utvärdera arbete med konsumtion offentlig och privat. Manuela inledde med att framför att vi nu behöver börja tänka på innehållet i FU 2015 och tanka av det som kan användas. Helst i maj behöver förslag på övergripande teman och fokusområden finnas. Delar av 2014 års miljömålsmedel behöver gå till FU Förslag kan lämnas till NV (Ann Wahlström). En målsättning är att inom valda områden komma fram till djupare och skarpare analyser än i FU Elisabet erbjöd sig att skicka förfrågan om fokusområden till länsarkitekterna, vilket mötet fann bra. Hon sa att man kan studera djupare, men också bredare. Når miljömålen ut tillräckligt till olika aktörer, inte minst kommunerna. Det behöver också fångas upp i FU. Stig framförde att han vid mötet 10 april framfört förslag till ett fokusområde, nämligen att utvärdena regionala utvecklingsstrategier, transport- och samhällsplanering och hur miljömålen beaktas där. Lennart tog upp FU 2015 och dess koppling till Miljömålsberedningens arbete och Statskontorets utredning samt ev. utvärderingar hos Tillväxtverket. 4. Projekt/åtgärdsarbete Beslut: - RUS-brev går till länsstyrelsernas miljömålssamordnare med fråga om idéer på fokusområden finns. Brevet stäms av med Ann Wahlström innan. a) Metodutveckling åtgärdsprogram samt stöd för kommuner I underlaget till mötet fanns inga färdiga projektplaner, men väl idéer och handlingsalternativ för dessa två projekt, där verksamhetsplanens punkter kring dessa utvecklats. Den 11 och 12 april hade två lyncmöten för länsstyrelsernas miljömålssamordnare hållits där projekten diskuterats. Flertalet län hade deltagit vid dessa möten och minnesanteckningar finns. Om budgetunderlaget från föregående möte ska följas finns ungefär kr för de två projekten. Styrgruppen framförde synpunkter över kommunprojektet: Jan sa att kommunernas arbete är viktigt och att detta projekt därför är angeläget. Han menade dock att vi inte ska uppmuntra till lokala miljömål, enligt samma skäl som rekommendationerna för regionala mål. Däremot ska vi uppmuntra lokala åtgärdsprogram. 3

4 Elisabet sa att projektet bör inriktas mot att det ska bli mer verkstad och fokusera kommunens rådighet. Samtidigt påpekade hon att det händer ganska mycket i kommunerna. Miljöfrågorna är en del av vardagen och det finns mycket kunskap. Men intressant att fånga upp problem och hur man kan skruva mer i de system som finns. Beträffande vägledning till kommunerna måste vi också ställa oss frågan hur vi ska vägleda och vem som ska vägleda. Elisabet nämnde också arbetet med klimatanpassning och handbok som tagits fram till kommunerna. Stig sa att inom länsstyrelserna är det knappt 100 som arbetar med miljömålssamordning och flera tusen som arbetar med miljö. I kommunerna är förhållandet liknande. Ett syfte med projektet måste vara att hjälpa kommunernas miljömålssamordnare at arbeta mer strategiskt. Jeanette påpekade att kommuner är olika, exempelvis finns resursstarka och resurssvaga kommuner och stora och små kommuner. Olika behov behöver beaktas. Styrgruppen diskuterade också kort projektet för åtgärdsprogram: Manuela sa att det nationellt finns idéer på att utveckla GAP-analyser och att projektet bör förhålla sig till detta om den frågan tas med. Exempelvis använda gemensamma grunddefinitioner. Vidare att åtgärdsuppföljning borde vara en prioriterad del av projektet. Beslut: - Projektplaner för de två projekten skickas ut till styrgruppen när de är klara och beslutas Per capsulam via e-post. b) Metodutveckling inom viktiga åtgärdsområden I underlaget till mötet framgick att det återstår kr till dessa projekt om budgetunderlaget från föregående möte ska följas. I underlaget fanns flera (mer och mindre utvecklade) förslag som sammantaget överstiger denna summa: - Transporter, flera förslag för området med arbetsgruppens prioritering. - Ekosystemtjänster/ansatser, projektskiss till ett seminarium. För samhällsplanering, dvs. projektet ÖP-resan som löper på, fanns inga ytterligare förslag till finansieringsbehov. För området regional tillväxt fanns inte heller några konkreta förslag. Styrguppen diskuterade behov och tänkbara insatser inom området regional tillväxt: att visa kopplingar till miljömålen, att bidra till orientering och att följa upp. En allmän mening var att vi inte ska släppa detta område. Stig sa att hans förslag till fokusområde till FU 2015 delvis är ett sätt att arbeta med detta, dvs. utvärdering av bl.a. regionala utvecklingsstrategier. Förslaget till seminarium för ekosystemtjänster/ansatser diskuterades också särskilt. Manuela menade att det kan vara intressant att koppla detta till tillväxtarbetet. Jan instämde i att det kan vara intressant att visa sådana kopplingar, men framhöll att seminariet och RUS arbete nu framför allt bör ägnas åt att sprida kunskap om dessa begrepp för våra målgrupper kan det dock bli aktuellt med annat fokus. Beslut: - Inom området transporter avsätts medel för två insatser i enlighet med arbetsgruppens prioritering: Undersöka om det enkelt går att visa hur investeringarna i länstransportplanerna fördelas ( kr). Lync-möte inför remissbehandling av infraplanerna ( kr). Se bilaga för insatserna. 4

5 - Seminarium om ekosystemtjänster/ansats genomförs i linje med projektskissen. RUS verksamhetsledare fattar beslut om summan understiger kr, annars beslutar styrgruppen senare. Se bilaga för projektskiss. - Insatser inom området regional tillväxt utvecklas vidare. 5. Projekt/uppföljning I underlaget till mötet framgick att det återstår kr av budgetposten till dessa projekt. I underlaget fanns flera (mer och mindre utvecklade) förslag som sammantaget överstiger denna summa: Uppföljning luft och transport kr (flera delar prio kr) Geodata/markstatistik? kr Energiindikatorer? kr Fenologi-indikator kr Indikatorn certifierade brunnsborrare kr Körsträckor kr? Fåglar? Av luftprojekten hade nedanstående två insatser prioriterats av arbetsgruppen, för vilka kr skulle behövas under Icke handlande sektorn ny sektor i databasen, kr: Växthusgasutsläppen som redovisas i Luftdatabsen behöver delas upp i växthusgasutsläpp från den handlande sektorn (dvs den som regleras via EUs system för utsläppsrätter) och den icke handlande sektorn som Miljömålet Begränsad klimatpåverkan handlar. Projektet behöver börja under 2013 för att kunna ge resultat och komma med i de utsläppsuppgifter som presenteras sommaren 2014 (blir 2012 års utsläppsuppgifter). Det är viktigt att dessa uppgifter finns, dels för att allt fler behöver klart se vilka utsläpp som den egna kommunen eller länet har rådighet över och dels för att Sverige har ett åtagande gentemot EU att vi ska minska den icke handlande sektorns utsläpp med en viss procent varje år. EU:s bindande utsläppsminskningstrappa börjar i och med 2014 om jag inte missminner mig. 2 Sekretessen, kr: Allt pekar på att nu äntligen släpper sekretessen, övergången till utsläpp per kommun istället för per kommungrupp mm kräver en del arbete av SMED, bl a SCB. Ju fortare detta kommer igång desto bättre, för att kunna använda detta för uppgifterna som kommer 2014 behöver arbetet påbörjas under Om projektidén geodata/markstatistik, som tagits upp i referensgruppen för God bebyggd miljö, ställdes frågan om inte SCB i egenskap av myndighet med ansvar i miljömålssystemet själva kan bidra. Idén avser att gå igenom hur denna statistik skulle kunna användas mer för miljömålsuppföljningen. Elisabet nämnde här Jordbruksverkets pågående arbete med uppföljning av exploatering av jordbruksmark. Beslut: kr avsätts för uppföljning luft, insatserna: Icke handlande sektorn ny sektor i databasen och Sekretessen. - För fördelning av resterande medel beaktas behov i arbetet med målmanualerna och prioriteringar i verksamhetsplanen. 5

6 6. Strategiska diskussioner utifrån frågorna som hanterades på Länsrådsmötet Frågorna till länsråden var: 1. På vilka sätt kan miljöarbetet ge utvecklingsmöjligheter i länen? Hur kan detta arbete stödjas? Goda exempel? (dvs. hur kan vi stimulera synergier mellan miljö och ekonomi/sociala dimensioner) 2. Energi- och klimatarbetet kan användas som en hävstång för annat miljöarbete, men det finns också en risk att jakten på billig förnybar energi ger skador på miljön, främst det som handlar om naturen. Detta kan negativt påverka människors trivsel och förutsättningar för turism. Hur hantera dessa potentiella konflikter? Hur kan vi organisera arbetet inom länsstyrelserna så att vi löser eventuella problem tidigt? (dvs. hur kan vi hantera målkonflikter) 3. Om vi utgår från fokusområdena i FU Vad kan förbättras? Vad kan länen samverka kring? a) Hur kan vi tillämpa uppdrag och styrmedel så att de bidrar mer till miljömålen (område 1)? b) Hur kan vi arbeta mer med hållbar konsumtion (område 2)? c) Hur kan vi kommunicera och samverka bättre med olika aktörer/sektorer (område 3)? (I länens rapportering finns mycket att hämta. RUS planerar därför ett spetsat uttag av slutsatser) 4. Hur blir miljömålsuppdraget en del av länsstyrelsernas strategiska arbete? Är det integrerat i verksamhetsstyrningen eller uppfattas de som ett eget spår? Finns resurser för att klara uppföljningen med kvalitet och samtidigt inrikta uppdraget mer mot att målen ska få genomslag i åtgärdsarbetet? 5. Grön ekonomi är ett modeord, men vad betyder det egentligen? 6. Kan ökad kunskap om ekosystemtjänster (det som naturen levererar till människor och ekonomin) leda till bättre prissättning och klokare ekonomiska beslut? 7. Hur bör vi agera visavi regionerna och de regionala utvecklingsstrategierna? Tillgodogörs vår stora kunskap när det gäller att hantera miljö- och utvecklingsfrågor i ett större sammanhang? Av tidsskäl hölls denna diskussion mycket kort. Det noterades att fråga 3 b är intressant och viktig. 7. Kommande möten (tidigare beslutat) Onsdag 11 september kl Torsdag 21 november kl Samtliga möten på Naturvårdsverket, Norra Kvill. 8. Övriga frågor Stig tackade Jan som i och med detta möte slutar i RUS styrgrupp. 6

7 Bilaga: Transporter Undersöka om det enkelt går att visa hur investeringarna länstransportplanerna fördelas, kr. Undersöka om det är optimalt att låta ta fram en indikator som följer upp nyinvesteringarna i länstransportplanerna (ej drift och underhåll), frågor som ska lyftas är hur kan en sådan indikator dataförsörjas, hur ofta bör uppdateringen göras, vilka sektorer är möjliga att urskilja. Kan steg 1 och 2 i fyrstegsprincipen synliggöras eftersom de numera kan ingå i länstransportplaneringen. Vidare ska beaktas att i den nya infraplaneringen, så kommer investeringar i cykelåtgärder vara möjliga att skilja ut (gick ej förut), eftersom regeringen särskilt efterfrågat detta i direktivet till planupprättarna. Cykel betraktas numera som ett eget trafikslag i transportplaneringen. Projektet sätts i gång i höst för att kunna vara med och påverka att sifferuppgifter ska vara möjliga att få fram från Trafikverket och Länsplaneupprättarna. När sedan planerna väl är beslutade, så sker avrapportering av projektet efter att alla infraplanernas och dess ekonomiska ramar är spikade vilket borde bli klart under (Kan bli en viktig indikator och hjälpa till när man går från den gamla objektsplaneringen till indikativ planering med politiska beslut varje år om vilka brister som ska avhjälpas med hjälp av vilka objekt. Förr gällde att kom ett objekt med i planen så blev det också alltid byggt.) Ex på liknande indikator framtagen i O-län: Andel nyinvesteringar i kollektiv-, gång- och cykeltrafik i regional infrastrukturplan. Nedan ses ett exempel på hur en sådan indikator kan illustreras: Källa: Uppföljning utifrån trafikslag av planerade investeringar i Västra Götalands län i nationell och regional infrastrukturplan för Fortsättning med mindre seminarier efter Så mycket bättre, Spridningen av framtagen rapport rullar på, och ett halvdagsseminarium har genomförts med temat GAP-analys för transporter innehöll även en snabb genomgång av de slutsatser som drogs av seminariet av Så mycket bättre. Nedan listas särskilt angelägna uppgifter denna vår, 7

8 bakgrunden är att nationella och regionala planer enligt direktiv från Näringsdepartementet ska vara klart för remiss redan 13 juni. Följande insatser är aktuella: Förslag 4 Lync-möte inför remissbehandling av infraplanerna, Fortsatta insatser kan behövas inför länens remissbehandling av länstransportplanerna och nationella planen som sträcker sig från 17 juni fram till sista september. Upplägg kan vara en föreläsningsdel och en diskussionsdel. För denna gång bör alla miljömålssamordnare vara eller se till att bli involverade i remisskrivandet. Ekosystemtjänster/ansatser I VP 2013 nämns seminarium som en idé. Vid förra mötet förelåg inga förslag. Eva Mikaelsson och Jimmy Lundblad från RUS arbetsgrupp har nu tagit fram ett förslag till en utvecklingsinsats inom området ekosystemtjänster/ansatser enligt nedan. Detta är inte närmare diskuterat i arbetsgruppen. Bakgrund: Naturvårdsverket gav 2012 följande bakgrundsbeskrivning avseende ekosystemtjänster: Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag utanför vetenskapssamhället först genom Millenium Ecosystem Assessment (MEA) i början av 2000-talet. Konventionen för biologisk mångfald, närmare bestämt den strategiska planen för biologisk mångfald från Nagoya 2010, med de så kallade Aichi-målen, har flera delmål om ekosystemtjänster. Det pågår olika initiativ för att öka medvetenheten om den biologiska mångfaldens ekonomiska värde genom metodutveckling för värdering av ekosystemtjänster, t.ex. har The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) fått stort politiskt genomslag. Utvecklingsarbete kring miljöräkenskaper, kartläggning och värdering av ekosystemtjänster pågår inom såväl Europeiska miljöbyrån (EEA) som i arbetsgrupper under DG Miljö. Inom EU används bl.a. indelningssystemet CICES (The Common International Classification of Ecosystem Services). För Sveriges del kan nämnas två nya etappmål för de svenska miljökvalitetsmålen med tydlig bäring på detta uppdrag, en beskrivning utifrån befintlig kunskap av bland annat det samhällsekonomiska värdet av havets ekosystemtjänster som gjorts för Östersjön och Västerhavet, arbetet med Färdplan 2050 (mot ett koldioxidneutralt samhälle), implementeringen av den Europeiska Landskapskonventionen (ELC) samt mer konkreta tillämpningar som t.ex. marina samverkansplaner och arbetet med biosfärområden. Ekosystemansatsen både ett förhållningssätt och en arbetsmetod för att bevara och hållbart nyttja naturresurser Ekosystemansatsen har sitt ursprung inom Konventionen om biologisk mångfald. Konventionen har som mål att biologisk mångfald ska bevaras och nyttjas hållbart, samt att nyttan av genetiska resurser ska fördelas på ett rättvist sätt. Ekosystemansatsen syftar till att målen inom konventionen ska kunna nås. Ekosystemansatsen preciseras i tolv principer, som utgör dess byggstenar. De tolv principerna överlappar delvis varandra. I Naturvårdsverkets vägledning tolkas därför de tolv principerna under sex sammanfattande rubriker: gemensamma mål och delaktighet naturens kapacitet att producera varor och tjänster sätter gränser kunskap är en källa till framgång att göra eller inte göra men det kostar 8

9 avgränsningar i tid och rum flexibilitet i förvaltningen Miljömålsberedningen har ekosystemansatsen som viktig utgångspunkt i arbetet med att föreslå strategier och etappmål: Beredningen har ekosystemansatsen som utgångspunkt i sitt arbete. Ekosystemansatsen är formulerad inom den internationella konventionen om biologisk mångfald (UNEP/CBD/COP/V/6). Ekosystemansatsen utgår från en helhetssyn på förvaltningen av ekosystem. Dess mål är balans mellan bevarande och användning av land, vatten och levande resurser. Ansatsen innefattar hänsyn till sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter och respekt för ekosystemens naturliga gränser samt ett landskapsperspektiv. Ansatsen ser människan som en viktig del av många ekosystem och poängterar att alla berörda i samhället bör vara med när målen för förvaltningen av ekosystemen formuleras. Förslag till upplägg av en kunskapsbaserad konferens med workshop: Det finns ett behov av att förtydliga begreppen och visa på sambanden mellan - Naturmiljön, människan och ekonomin (de tre hållbarhetsområdena). Konferensen kan delas in i; Bakgrund kunskapsbaserade föreläsningar som reder ut begreppen. Innan workshopen få ett kunskapsbaserat underlag, i kompendium. Vad menar man med ekosystemtjänster/ansats?förklara tröskelvärden Nuläge vad händer internationellt och vad händer i Sverige. Hur diskuteras begreppen på nationell och internationell nivå. Utredningar och arbeten som pågår av NV, SRC/SEI, framtidskommissionen och andra uppdrag. Framåt vad behöver vi regional och lokalt och för att kunna arbeta med ekosystemtjänster/ansats/? Vad kan vi arbeta med för åtgärder och hur kan vi följa upp miljömålen och preciseringarna som handlar om ekosystem och resiliens Där de två första delarna är kunskapsbaserade och den tredje biten blir en workshop. Vi kommer att behöva inspirerande föreläsare till de första två delarna och workshopen håller vi från RUS i. Begrepp att reda ut som på olika sätt förhåller sig till naturmiljö, människa och ekonomi; Ekosystemtjänster Man vill kunna göra en ekonomisk analys av ekosystemtjänster. Dels för rena ekosystemtjänster som fisk, bär, vatten etc men även för stödjande tjänster. Inom detta område saknas mycket kunskap. Berör också konsumtion och är viktig för en hållbar utveckling. Ekosystemansats. Arbetssätt, gemensamma mål och delaktighet.det har stor betydelse hur man arbetar lokalt och får medverkan lokalt ex biosfärsområden, världsarv mm. Har stor betydelse för regional framgång i miljöarbetet. Samhällsekonomisk analys bör finnas med. Underlag: - NV:s uppdrag om sammanställd information kring ekosystemjänster. - Underlag från framtidskommissionen = Dagens BNP mått är otillräckligt. Redovisning från framtidskommissionen. 9

10 - SRC stockholm resilience center. - Samhällsekonomisk analys-stefan Jendteg. - Maria Schultz Synligöra värdet av ekosystemtjänster. Arbetet ska ske mot bakgrund av regeringens proposition om svenska miljömål (prop. 2009/10:155) och regeringens beslut om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet (Ds 2012:23). Utredaren ska i sitt arbete särskilt ta hänsyn till Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget att sammanställa information om viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige. - Målmanualer. Ta fram frågeställningar till workshop. Kostnad: ca kr. Målgruppen är tjänstemän inom länsstyrelserna som arbetar med naturmålen, vilket innebär att det kan bli 2-3 personer från varje länsstyrelse ca 100 personer. Kostnad ca 500 kr/per person och dag * 60 personer = Bra föreläsare med resor: ca RUS-gruppen leder workshop på em. Tid: slutet av oktober början av november Ide till ett steg 2 för 2014:// att också inom detta område ha ett till seminarium/workshop med de aktörer som verkar i naturmiljön och påverkar den. Inte tänka i stuprör. Lite liknande seminariet om transporter och planering som var i Göteborg. Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Städer som växer/planering Ca kostnad ungefär som ovan 10