RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 26 november 2015

Transkript

1 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 26 november 2015 Plats: Naturvårdsverket i Stockholm samt online. Deltagare: På plats: Märet Engström, Länsstyrelsen Värmland, Miljönätverket, ordf. RUS Berit Löfgren, Lässtyrelsen Gävleborg, Nätverket för hållbar tillväxt Oskar Larsson, Naturvårdsverket Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS (anteckningar) Jonas Rodhe, Naturvårdsverket På distans via lync: Jeanette Joelsson, Länsstyrelsen Västerbotten, Kulturmiljöforum Per Hallerstig, Länsstyrelsen Jönköping, Miljönätverket (inte hela mötet) Elisabet Weber, Länsstyrelsen Skåne, Forum för hållbart samhällsbyggande Bo Hultgren, Skogsstyrelsen Mats Svensson, HaV (inte hela mötet) Förhinder: Kerstin Blom Bokliden, SKL (Bengt Olsson, Lst IT) 1. Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes. 2. Anteckningar från föregående möte 15 september Anteckningarna lades till handlingarna. Mötet informerades om att beslutet att uppdatera dokumentet RUS roll inte hunnits med, men att förslag kommer till nästa möte. 3. Korta rapporter a) Veronica Lauritzsen, ny miljömålskontakt i G6: Veronica, länsråd i Gävleborg, kommer också att inbjudas till RUS styrgrupp framöver och hon har meddelat att hon är intresserad av att delta. Märet berättade att hon och Magnus skulle ha en avstämning med Veronica den 27 november. (Kommentar efter mötet: Denna avstämning ägnades åt länsstyrelsernas beredningsarbete med anledning av Miljömålsrådet och RUS roll där, men också om RUS dialog med G6 i stort. Här ingår att Veronica framöver inbjuds till RUS styrgrupp och hon har ambition att kunna delta, åtminstone några möten per år.) b) Miljömålsmedel 2016: Föregående mötesbeslut verkställda. Den konsekvensanalys RUS lämnade till NV samt NV:s utskick om 2016 års miljömålsmedel, som skickades 28 oktober, biläggs anteckningarna. Magnus meddelade också att arbetsgruppen planerar att skriva ett förtydligande till länen vad som menas med NV:s riktlinje Särskilda kostnader för medverkan i RUS åtgärdsinriktade arbete (Kommentar efter mötet: Länen har fått en skrivning om detta den 3 december, biläggs också.) c) Övergripande avstämning RUS VP och budget 2015: Magnus hänvisade till arbetsgruppens anteckningar 6 november där en beslutsuppföljning skett samt att verksamhetsberättelse som behandlas nästa styrgruppsmöte blir tillfälle att återkomma om 2015 års verksamhet. Angående ekonomisk avstämning fanns ingen sådan till mötet, men mötet informerades om att budget bedöms hållas och gå jämt ut. Sedan förra mötet hade några mindre beslut fattats av 1

2 Magnus inom ramen för hans mandat (räkna q i två län, medfinansiering av LEKS kurser i åtgärdsuppföljning, konsultinsats av Stefan Lundvall för stöd i Åtgärdswebb) samt uppdrag om lösningsspecifikation Åtgärdswebb för miljömålen godkänts av Märet, se punkt 4. d) MIT-relaterat: MIT:s inriktningsdokument 2016 nu fasställt. Detta skickas till styrgruppen. En stor gemensam aktivitet i MIT är strategi för miljödatahantering. Magnus informerade om att arbete nu pågår för att få alla länsstyrelser att anta strategin (13 har hittills gjort detta) samt med att implementera strategins ambitioner inom länsstyrelserna. Magnus deltar inom ramen för sitt MIT-arbete även i detta strategiarbete för RUS räkning. Objektet Vatten och miljömål skulle ha styrgruppsmöte den 30 november. Förvaltningsplanen 2016 läggs dock fast först nästa möte 11 februari. e) IED: NV:s medelsbeslut innebär att 1,2 miljoner av RUS medel 2016 allokeras till IED. Kontakterna med företrädare för IED-arbetet, däribland Annelie Johansson, Länsstyrelsen Skåne (via IED-projektet och objekt Miljöskydd i MIT) fortsätter nu om hur IED ska delta i RUS ansökan till NV och söka medel av RUS samt hur samverkan mellan EID och RUS i frågan om hur IED ska bidra till miljömålsuppföljningen kan ske. f) Emissionsdata: Oskar berättade att NV nu ser över datavärdskapen i stort, inklusive för emissionsdatabasen, där RUS är en medverkande part. RUS har nyligen bistått NV med en användarenkät till länsstyrelserna om databasen. Denna visar att det finns en hel del användare. NV har också meddelat att de planerar att ta över allt ansvar för den årliga beställningen till SMHI, där RUS nu medverkar i en del (och även lägger ut medel som de sedan får tillbaka av NV). Oskar framförde att NV är tacksamma för RUS arbete och att de önskar att RUS även fortsättningsvis medverkar. Oskar kommer kalla företrädare för RUS (Birgit Nielsen, Magnus) till ett möte om ansvarsfördelning m.m. framöver för emissionsdatabasen. Magnus berättade att emissionsdatabasen nu också beskrivs som ett system i objekt Vatten och miljömål. g) Tvärsektoriella mötet 21 oktober och ledningskonferensen 8 oktober: Länsstyrelsemötet 21 oktober avlöpte väl och utvärderingen visar att deltagarna var nöjda. Fortsatt arbete för RUS till följd av detta möte hanteras i VP Mötet gav också underlag i arbetet med Miljömålsrådets åtgärdslistor. Magnus berättade att någon form av vägledning inför länsstyrelsernas återrapportering av regleringsbrevsuppdraget planeras, vilket också togs upp den 21 oktober. (Kommentar efter mötet: Vägledning skickades ut den 3 december, biläggs). Gruppdiskussioner som hölls vid NV:s, HaV:s och länsstyrelsernas ledningskonferens utgjorde också underlag den 21 oktober. RUS bistod i planeringen av ledningskonferensen. h) Verkstad för hållbara livsstilar november: Naturvårsverket arrangerade konferensen i egenskap av fokalpunkt för FN 10 YFP-arbetet i Sverige. RUS höll i en välbesökt workshop om regionalt arbete, där konsumtionsförstudien utgjorde underlag. RUS medverkade också i planeringen av hela konferensen, i egenskap av Magnus medverkan i nationella referensgruppen för FN 10 YFP. På förmiddagen innan lunch-lunch-konferensen startade arrangerade RUS en workshop om RUS hälsofrämjande projekt med 15-talet deltagare (nationella myndigheter, landsting, länsstyrelser m.fl.). i) Nobelmötet december 2015: Programmet till Nobelmötet fanns med i underlaget till styrgruppen. Bl.a. gästas Nobelmötet av Annika Helker Lundström. Som vanligt behandlas flertalet frågor av betydelse för miljömålssamordnarna, inkl års verksamhet. j) Fyra regionala seminarier vintern 2016 och miljömålsdagarna april 2016: Planeringen är i full gång för de fem stora arrangemangen där NV, RUS, SKL, flera enskilda länsstyrelser, Växjö kommun, näringslivet själv och nationelle samordnaren för näringslivets miljömålsarbete Annika Helker Lundström medverkar. Första inbjudan till de regionala konfe- 2

3 renserna, som främst riktar sig till kommunala företrädare, hade gått ut och styrgruppen hade fått del av denna. Mötet informerades om förslag till upplägg och innehåll så långt. Flera i styrgruppen påpekade att om näringslivet ska komma (särskilt vid miljömålsdagarna där de särskild målgrupp) kräver det ett program som är anpassat efter deras önskemål. Berit framförde att det måste vara konkret, tydligt, handgripligt. Jeanette efterlyste nytänkande, gärna med hjälp av forskare, och att vi gärna kan provocera lite på miljömålsdagarna, så att det inte bara blir en tillställning där alla tycker lika. Jonas menade att den vidgade målgruppen (kommuner och näringsliv utöver myndigheterna) gör att fler åsikter kommer mötas. Planeringsgruppen för miljömålsdagarna har hittills haft mest dialog med teknikföretagen. Mötet diskuterade att kanske någon fler bransch borde synas. En idé som styrgruppen fann intressant är skogsbranschen. Kan belysas genom nytt skogsprogram, trästad Växjö och Södra skogsägarnas arbete. k) Nationell årlig uppföljning av miljömålen, RUS avsnitt: NV föreslår regionalt avsnitt och uppdrag till RUS att ta fram ett sådant ungefär som tidigare år. Magnus berättade att arbetsgruppen föreslagit att tillfråga Stig Hammarsten, RUS styrgrupps tidigare ordförande och nu pensionär, att bistå i arbetet. Efter avstämning med Märet hade han tillfrågat Stig som tackat ja. Styrgruppen fann detta bra. Texten ska vara klar 10 februari. Tas upp kommande möte i styrgruppen. l) Samhällsekonomiska projektet: Till mötet fanns också en lägesrapport från RUS samhällsekonomiska projekt som inte togs upp särskilt. Följande seminarier har genomförts eller är planerade: Jönköping (43 deltagare), Dalarna (14 deltagare), Stockholm (27 deltagare), Uppland (18 deltagare), Västra Götaland (30 deltagare), Värmland (38 deltagare), Halland (12 anmälda), Västernorrland (34 anmälda), Jämtland (januari 2016) och Västerbotten (januari 2016). Deltagarna representerar tjänstemän på länsstyrelser, kommuner och landsting/regioner, men också i viss utsträckning politiker. Det interaktiva upplägget med inskickade önskemål eller frågor om lokala samhällsekonomiska tillämpningar fungerar mycket väl; diskussionerna drivs av det incitament som lokala frågor eller arbeten ger. Av omkring 75 förberedda tillämpningsområden hinner tas upp vid varje möte. I efterhand kompletteras deltagarnas kunskaper genom att samtliga analysexempel distribueras (även de som ej hunnit tas upp), liksom en rapport om ekosystemtjänster av Stefan Jendteg. Rapporten Vägledning i samhällsekonomisk analys finns nu i reviderad version och kommer att skickas till deltagarna så snart den layoutats. 4. Åtgärdswebb för miljömålen inkl. ökat fokus åtgärdsuppföljning Som underlag till denna punkt var en PPT om Åtgärdswebb för miljömålen som användes vid ett informationsmöte för miljömålssamordnarna 13 november, den idébeskrivning RUS skickat in för ev. länsstyrelsefinansiering samt uppgift om totalkostnad RUS nu fått för att bygga Åtgärdswebb för miljömålen, som tagits fram inom ramen för det pågående arbetet med en lösningsspecifikation. Magnus rapport i övrigt till mötet: Den totalkostnad vi nu fått är mycket högre än vi fått tidigare (3,5 milj. kr istället för 1,5 milj. kr), även fast Länsstyrelsernas IT sa att summan då var mycket osäker. Lösningsspecifikationen är klar vid årsskiftet och det är först då man ser vad det kostar att bygga olika delar och om man kan göra det i etapper. Men en slutsats är att RUS medel inte räcker, även om vi skulle lägga alla rörliga medel på detta. En ansökan är inne hos länsstyrelsernas gemensamma medel, men mycket osäkert. Jag har också väckt frågan om annan finansiering, bl.a. hos NV. En tanke är om ev. medel som måste betalas tillbaka till NV från länen kan gå in och konstruera åtgärdswebb och att vi samtidigt gör åtgärdswebb till ett gemensamt nationellt-regionalt-kommunalt system och lägger upp den på Miljömål.se? Vi ska också informera/förankra med styrgruppen att lösningsspecifikationen 3

4 kostar ca kr. Att detta skulle bli en kostnad syns i VP 2015, men styrgruppen har inte beslutat om denna. Märet är dock införstådd i att arbetet satte igång. En diskussion följde: Oskar berättade att NV nu tar tag i utveckling av Miljömål.se. Departementet vill att åtgärder syns mer där. Han betonade att det är viktigt att fortsatt arbete med Åtgärdswebb för miljömålen synkar med detta arbete, samt även IED-projekter och dessambition att visa hur åtgärdsuppföljning kan utvecklas. Berit tog upp länsstyrelsernas administrativa redovisningssystem (LISA) och att Åtgärdswebb för miljömålen kan behöva förhålla sig till det. Per tog upp att det är viktigt att fullfölja tanken att Åtgärdswebb för miljömålen ska bli ett system som också integrerar uppföljning av vattenförvaltningens åtgärdsprogram, kommande handlingsplaner för grön infrastruktur och kanske andra program. Vidare tog han upp att det kan vara en fördel gentemot de länsstyrelsegemensamma medlen att visa att vi har nationell medfinansiering. Slutligen tog han upp att det är viktigt att systemet blir lätt att administrera. Även Elisabet betonade vikten av att vi bygger något som blir användbart. Hon undrade också om planerat format passar alla de målgrupper systemet planeras för. Märet berättade att civilministern besökt hennes länsstyrelse och då tagit upp uppföljning, inte minst vikten att myndigheterna inte ska behöva dubbelrapporterar för mycket. Jeanette påpekade att Åtgärdswebb för miljömålen under arbetets gång verkar ha växt från behovet att följa upp länsstyrelsernas åtgärdsprogram för miljömålen till något väldigt stort. Mats nämnde att HaV nu tar fram ett system för uppföljning av projekt beviljade av 1:12-medel inom vattenförvaltningen (ProKat) och att det arbetet bör beaktas i arbetet med Åtgärdswebb för miljömålen. Beslut: Styrgruppen godkänner beställningen av lösningsspecifikation. Framförda synpunkter vid mötet beaktas i det fortsatta arbetet. Ett beslutsunderlag för RUS fortsatta genomförande av Åtgärdswebb för miljömålen, utifrån färdig lösningsspecifikation och dialog med andra intressenter, tas fram till nästa möte i styrgruppen. Detta ska skickas ut i god tid innan mötet. 5. FU 2015 kommunikation internt länsstyrelserna Föregående möte hade beslutat att RUS tar fram en plan för kommunikation av FU 2015 regionalt och lokalt, alternativt medverkar i gemensam sådan plan om det tas fram. I rapport till mötet framgick att RUS arbetsgrupp föreslår: Steg 1: Kort information går ut ganska omgående till miljömålssamordnarna för vidare spridning med uppmaning till dem att ta upp FU15 i sin länsstyrelses VP-planeringsdagar och styrgrupper för miljömålen. Där även påtala att det finns underlagsrapporter utöver NV:s samlade. Bra länk till allt. Samt information om att RUS ska ta fram liten vägledning kommunikationsplan som blir klar till årsskiftet. Björn Risingers PPT från 22 oktober kan också ingå. Steg 2: Vi plockar ut länsstyrelserelevanta förslag samt förslag av relevans för regionalt och lokalt miljöarbete ur NV:s samlade rapport (något Lena Sommestad delvis redan gjort). Vi gör detsamma för del A och B (för A tar vi hela RUS arbetsgrupps målansvariga till hjälp). Vi tar även fram ett avsnitt där vi listar alla länsstyrelseverksamheter (indelning som 21 okt) och där det framgår vilka delar i FU 2015 som berör respektive. En PM med detta på max 10 sidor samt en PPT blir slutresultat. Klart till årsskiftet. Styrgruppen hade inga invändningar mot förslaget. Magnus stämmer av med Märet innan materialet sprids. 4

5 6. Miljömålsrådet, åtgärdslistorna Aktuellt läge med åtgärdslistorna till Miljömålsrådet diskuterade. Den PPT Magnus visat vid möte med länsstyrelsernas Miljönätverk den 24 november fanns också med som underlag. Mötet informerades också om att Märet och Magnus deltar i den grupp som bistår Lena Sommestad i arbete. 7. Nytt i regeringens politik, bl.a. hållbarhetsmålen och flera strategiarbeten Frågan diskuterades kort. 8. Fortsatt VP-diskussion 2016 VP 2016 ska tas nästa möte i styrgruppen. Föregående mötesbeslut att förslag till VP 2016 skulle föreligga nästa möte hade inte verkställts. Till mötet förelåg dock ett dokument där VP 2015 kompletterats med kommentarer för 2016 för varje punkt. Mötet hann inte gå igenom detta dokument. Magnus framförde att miljömålssamordnarna som vanligt bör ha ett utkast till Nobelmötet december och att det som kommer fram där ska beaktas i den slutliga hanteringen. Vidare att vi lovat att Miljönätverket ska få tycka till. Kort diskussion följde. Bosse noterade att löpande uppgifter i VP 2016 sannolikt kommer bli fler då färdigt utvecklingsarbete ska övergå i löpande. Han undrade hur mycket löpande vi klarar av? Mats berättade att HaV arbetar med forskning för miljömålen och att det kan vara av intresse om RUS nästa år gör något kring forskning enligt arbetsgrupens förslag. Synpunkt framfördes också om verksamhetsberättelsen för Styrgruppen efterfrågade att den skulle innehålla en övergripande analys om vad som gått bra och vad som gått mindre bra, utöver kommentarer för varje punkt. Beslut: Styrgruppen ger om möjligt sina synpunkter och kommentarer på det VP 2016 dokumentet som förelåg vid mötet senast måndag 7 december. Detta tas då i så fall med i det underlag som ges till miljömålssamordnarnas Nobelmöte. Slutligt förslag till VP 2016 och verksamhetsberättelse 2015 lämnas i god tid innan nästa möte. Arbetsgruppen ska utvärdera arbetet 2015 och ta med erfarenheterna av det till 2016 års planering och genomförande. 9. Mötesplanering 2016 Följande mötestider för 2016 bestämdes: - Tisdag 2 februari kl Tisdag 19 april alternativt onsdag 20 april heldag med ambition att alla deltar på plats. Delar av detta möte tillsammans med arbetsgruppen. - Onsdag 14 september kl Tisdag 22 november kl

6 Bilaga till punkt 3 b: Till: Manuela Notter och Oskar Larsson, Naturvårdsverket Fk: Ordf. G6, Miljönätverket och MIT 30 september 2015 RUS styrgrupp Miljönätverkets chefsforum miljömål Dnr (Länsstyrelsen Dalarna) Konsekvenser av Naturvårdsverkets förslag över miljömålsmedel till länsstyrelserna från 1:2-anslaget för 2016 NV:s förslag till medelsfördelning 2016, presenterat för RUS styrgrupp 15 september, innebär att kr av RUS medel, som under flera år varit 5,2 milj. kr, allokeras till samverkansprojekt IED. Samtidigt tas 0,5 milj. kr av länens nyckelfördelade miljömålsmedel till detta. Dessa medel minskar då från 5,0 till 4,5 milj. kr. Sammantaget allokeras, via RUS, 1,2 milj. kr till IED. NV har sagt att de ser IED-samarbetet som viktigt för miljömålsuppföljningen och detta stöd som ett utvecklingsarbete under ett par år. RUS styrgrupp beslutade vid mötet 15 september: 1. RUS förmedlar till MIT att RUS överväger att inte finansiera MIT 2016 om Naturvårdsverkets förslag läggs fast. RUS ber MIT om en konsekvensanalys av detta. 2. Samtidigt analyserar RUS, ytterligare konsekvenserna för RUS och för nyckelmedlen till länsstyrelserna; för nyckelmedlen sker dialog med chefsforum miljömål i miljönätverket. 3. Punkterna ovan verkställs omgående och innan NV fattar beslut om medel NV (Åsa Söderberg) ger RUS fördjupad kunskap i IED:s samverkansprogram och för dialog med RUS om kopplingarna till miljömålssystemet och RUS medverkan. Sedan styrgruppsmötet har RUS (verksamhetsledare och styrgruppens ordförande) haft dialog med miljönätverkets ordförande (Ulrika Samuelsson), MIT:s ordförande (Annelie Johansson) och chefsforum miljömål inom miljönätverket. Vi har även haft möte med IED samverkansprogram (Åsa Söderberg). De konsekvenser och önskemål som redovisas här bygger på den dialogen. Skrivelsen är slutligt avstämd med MIT:s ordförande och Miljönätverkets ordförande. Vi har även informerat länsrådsgrupp 6 om skrivelsen (genom ordförande och miljömålsansvarig Susanna Löfgren samt Sten-Olov Altin). Konsekvenser Miljömålsuppdraget (resp. länsstyrelses och länsgemensamt genom RUS), IED-samverkan och MIT är alla viktiga och prioriterade verksamheter. Det vore olyckligt om någon prioriteras ner på någon annans bekostnad. Länsstyrelserna har önskat extra medel för deltagande i IED samverkansprojekt, men intentionen var inte att det skulle ske till priset av att miljömålsmedel allokeras till detta. Vi tycker principiellt att det är olyckligt om NV i ett läge där regeringen, länsstyrelserna och NV vill öka fokus vid miljömålsuppdraget och höja takten i det regionala arbetet för att nå miljömålen, väljer att finansiera IED med de medel som används för länsstyrelsernas miljömålsarbete och länsgemensam samordning/utveckling av detta (RUS). När anslagen för miljöarbete stärks nästa år känns det också märkligt att de förhållandevis små summor som går till miljömålsuppdraget/miljömålssystemet (dvs. det som ska bidra till strategi, struktur, systematik, målstyrning och uppföljning av miljöarbetet i sin helhet) skärs ner. (Vi vet dock att huvuddelen av förstärkningen till 1:2-anslaget kommer gå till HaV.) 6

7 För nyckelmedlen innebär NV:s förslag att de minskar med i genomsnitt kr per län. Detta är inga jättesummor och något som länsstyrelserna kan hantera, men till priset av försämrade möjligheter att genomföra aktiviteter, särskilt hos de mindre länen. Dessa medel har ofta fungerat som katalysator för att få till stånd olika aktiviteter, där sedan andra resurser allokeras (länsstyrelsetid, andra aktörers tid). Att minska nyckelmedlen handlar mycket om signalvärdet. Det ger inget bra signalvärde att skära ner dessa medel om man vill att länsstyrelserna ska prioritera upp miljömålen. Tidigare fanns utöver nyckelmedlen även en sökbar post som togs bort för några år sedan. Man kan säga att miljömålsmedel till länen redan minskat en gång och med förslaget minskar de en gång till. För RUS bedömer vi att förslaget är särskilt problematiskt, då det innebär att huvuddelen av RUS rörliga medel allokeras till IED 2016 och sannolikt fler år än så. Detta skapar problem för RUS möjligheter att finansiera pågående och planerad verksamhet på ett godtagbart sätt. Mest akut uppstår problem för antagen delfinansiering för konstruktion av Åtgärdswebb för miljömålen, ett projekt som NV uppmuntrat. De minskade medlen till RUS drabbar också fortsatta insatser kring framför allt RUS stöd i åtgärdsarbetet, den uppgift RUS fick genom miljömålspropositionen 2010 och som RUS också stärktes något ekonomiskt för då. Insatser för metodutveckling åtgärdsprogram/åtgärder (planering, genomförande och uppföljning), miljömålsintegrering inom viktigare sakområden, generationsmålet (framför allt konsumtion) samt kompetensutveckling (processledning och kommunikation). Förvisso befinner sig flera insatser i en fas där framtagande nu ska övergå i spridning och tillämpning, för vilket RUS arbetsgrupps tid blir viktigare. Men att i stort sett inte kunna lägga några rörliga medel på det fortsatta arbetet blir svårt och får följder. NV:s förslag att nyckelmedlen bl.a. ska användas för länens deltagande i RUS insatser kan ta vissa av de kostnader RUS annars skulle tagit, men innebär samtidigt att länen får mindre utrymme för egna initiativ. Möjligheterna att använda RUS-medel för att diverse andra kostnader som nu sker, bl.a. miljömålsdagarna, minskar också. Mot bakgrund av ovanstående konsekvenser för RUS har frågan om RUS finansiering av MIT kommit upp i skarpt läge. Om kr av RUS medel ska reserveras för IED-samverkan, finns argument för att RUS behöver kvarvarande medel. RUS har under många år fört över en del av sina medel till MIT. De senaste åren har den summan varit kr. Medlen har 2015 använts till förvaltning av objekten miljöskydd ( kr), vatten/miljömål och natur ( kr vardera) och MIT-samordning ( kr). RUS har länge velat minska denna finansiering för att få mer utrymme till mer näraliggande verksamhet. MIT, eller rättare sagt miljöfamiljens tre objekt och MIT-samordningen, måste ha medel för att kunna finansiera sin förvaltning, bl.a. att kunna ersätta förvaltningsorganisationens arbete. Om RUS kr dras in måste de finna annan finansiering, från nationella myndigheter eller länsstyrelsegemensamma medel. Om sistnämnda kan tas till detta minskar sannolikt möjligheterna att finansiera konstruktionen av Åtgärdswebb för miljömålen med länsstyrelsegemensamma medel och ökar behovet att finansiera detta med RUS-medel. Så även om RUS kan kompensera allokeringen till IED med att ta bort finansieringen till MIT, kan ekonomin 2016 bli mycket kärv om Åtgärdswebb för miljömålen ska kunna finansieras. 7

8 NV lyfter fram kopplingen mellan IED samverkansprojekt och miljömålsarbetet. Vi ser att den kopplingen finns och vi känner till att NV ser IED-projektet som ett case som senare ska kunna tillämpas på fler områden. IED-projektet kan alltså bidra till förbättrad åtgärdsuppföljning och hantering av miljödata, vilket är till nytta för miljömålsuppföljningen och arbetet för att nå miljömålen. RUS medverkar gärna i de miljömålsinriktade delarna av IED-projektet och även med medel, men detta är något annat än att allokera den stora summa som NV föreslår och något annat än att föra över dessa pengar till IED-projektets organisation om det är tanken. IED-projektet avser utveckling av MiljöReda och SMP och uppgifter om utsläpp och emissioner (dock ej koldioxid) från tillståndspliktiga verksamheter och administrativa frågor och användarfrågor kring detta. Detta är av betydelse för miljömålen, i synnerhet om man betonar att IED-projektet utgör ett case, men miljömålsarbetet och RUS uppgifter är så mycket mer. För utvecklad åtgärdsuppföljning finns dessutom uppföljning inom andra områden som är väl så intressanta att använda som case, inte minst inom vattenförvaltningen, där för övrigt företrädare inlett dialog med RUS. Mot bakgrund av ovanstående önskar vi följande: Fundera igen över om inga andra sätt finns att finansiera IED-samverkan, genom att helt eller delvis allokera andra medel eller genom att begära särskilda medel för detta. Om förslaget ligger fast, fundera över om de RUSmedel som går till MIT kan ersättas av andra nationella medel samt om ni ser andra sätt att finansiera konstruktion av Åtgärdswebb för miljömålen. Märet Engström, ordförande RUS styrgrupp Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS NV:s information om miljömålsmedel utskickat den 28 oktober 2015: Sökbara Miljömålsmedel 2016 I enlighet med Naturvårdsverkets instruktion så ska Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattenmyndigheten fördela medel för miljöövervakning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och internationell rapportering. Naturvårdverket fördelar medel i enlighet med regleringsbrevet som beslutas i december varje år. Beslut om medelsfördelning kan därför ske först i januari Samråd inför beslut om medelsfördelning sker i strategiska miljömålsgruppen där chefer från myndigheter med ansvar för uppföljning av miljökvalitetsmålen deltar. Inför 2016 gör Naturvårdsverket en omfördelning av medlen och hur de kan sökas. Detta görs för att säkra medverkan från länsstyrelsen i pågående samverkansprogram för informationsförsörjning med anledning av IED. Omfördelningen innebär att medlen används till att kunna följa upp länsstyrelsernas åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar som härrör från industriella verksamheter, vilket är viktigt ur ett miljömålsperspektiv från länsstyrelsernas miljömålsmedel och från bidraget till RUS omfördelas temporärt för att stödja denna verksamhet. Därutöver har NV gjort vissa ytterligare justeringar av hur medlen ska användas (se riktlinjer). 8

9 Miljömålsmedel 2016 kan sökas senast Använd bifogad ansökningsblankett. Skicka till För länsstyrelserna gäller följande riktlinjer till vad miljömålsmedlen ska användas till (4,5 Mnkr). Se även bilaga länsstyrelsernas nyckelfördelning: Särskilda kostnader för medverkan i RUS åtgärdsinriktade arbete samt särskilda kostnader i arbetet med åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen i respektive län. Särskilda kostnader för arbetet med årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen (sammanställning och analys) enligt NV:s anvisning Uppdatering av regionala indikatorer i den nationella uppföljningen För RUS gäller följande riktlinjer till vad miljömålsmedlen ska användas till: RUS verksamhet enligt antagen verksamhetsplan (4,5 Mnkr) Stödja och utveckla länsstyrelsernas arbete utifrån nödvändiga anpassningar av systemen utifrån de krav som ställs av EU:s industriutsläppsdirektiv, IED ( kr). Länsstyrelsernas deltagande i nationellt samverkansprogram för informationsförsörjning med anledning av IED och samordning av aktiviteter utifrån de krav som ställs av IED ( kr). För ideella organisationer gäller följande riktlinjer till vad medlen ska användas till: Merkostnader, exempelvis resekostnader, för ideella organisationer att delta i samverkansgruppen. Övriga Riktlinjer för medlen: - Ska endast användas till direkta kostnader. Medel som ej upparbetas under det budgetår ansökan och beslut avser återtas om mer än 10% kvarstår (eller räknas ifrån på nästa års medel). - Får inte användas för att finansiera fasta tjänster. Varje myndighet/organisation ansvarar för tillämpningen av detta. - OH-kostnader får inte tas ut av en myndighet. Mejl till miljömålssamordnarna på länsstyrelserna 3 december: Miljömålsmedel 2016 om medverkan i RUS åtgärdsarbete I de riktlinjer för 2016 års miljömålsmedel som Naturvårdsverket skickade ut 28 oktober är ett av tre användningsområden för miljömålsmedlen: Särskilda kostnader för medverkan i RUS åtgärdsinriktade arbete samt särskilda kostnader i arbetet med åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen i respektive län. RUS utlovade för länge sen ett förtydligande av vad som menas med medverkan i RUS åtgärdsinriktade arbete. Detta kommer här och vi är medvetna om att det är mycket sent med tanke på att ansökan ska vara inne 10 december. 9

10 Det ska sägas att det är på Naturvårdsverkets initiativ formuleringen tillkommit. RUS har inte haft någon dialog med Naturvårdsverket om just detta. Vi antar att Naturvårdsverket är angelägna om att arbetet i RUS ska vara en användbart för alla länsstyrelser och att man vill att vi jobbar mer tillsammans och använder RUS för det och därigenom får ett effektivare arbete. Riktlinjen innebär också att Naturvårdsverket betonar att länsstyrelsernas nyckelmedel ska användas till medverkan i gemensamt arbete som RUS samordnar. Vad RUS ska göra 2016 läggs fast i verksamhetsplan vid RUS styrgrupp 2 februari. Vid Nobelmötet nästa vecka presenterar vi ett förslag. Den samverkan RUS kan initiera mer i detalj blir klart i verksamhetsplanen. Något kan dock sägas nu: RUS har sen uppdraget att vara ett stöd i åtgärdsarbetet tillkom tagit fram flera verksamhetsstöd (vägledningar m.m.) för miljömålsuppdraget i sig och för miljömålsintegrering i olika verksamheter. En hel del är också nu på väg att färdigställas. RUS vägledningar har kommunicerats genom nationella möten, länsturnéer, utbildningar m.m behöver fokus öka vid spridning, kommunikation och användning av dessa verksamhetsstöd. Länsstyrelserna, och särskilt miljömålssamordnarna, är främsta målgrupp för aktiviteter och fortsatt gemensamt arbete kring dessa verksamhetsstöd. Det kan vara så att RUS 2016 något mer än tidigare kan behöva enskilda länsstyrelsers medfinansiering om vissa aktiviteter alls ska kunna genomföras, även om RUS ambition är att liksom hittills finansiera huvuddelen utom länsstyrelsernas nedlagda tid, resor etc. Ett exempel skulle vara att RUS tvingas ta ut en mindre avgift för en utbildning. En lite mer kostsam aktivitet som diskuterats är att av göra ett upplägg anpassat för kommuner av process- och kommunikationskurserna som RUS och LEKS ordnat. Detta koncept skulle då kunna användas av länsstyrelser för att ordna egna kurser för sina kommuner och då att det står för kostnaden. Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista kan leda till uppgifter som hamnar hos RUS och miljömålssamordningen och som innebär extra kostander i enskilda län, för möten och liknande. För att kunna använda miljömålsmedel för sådant som tagits upp här ovan skulle ni i era ansökningar för 2016 kunna lägga in en generell formulering om ev. särskilda kostnader för medverkan i RUS åtgärdsinriktade arbete. Vidare hänvisa till att dessa aktiviteter kommer att klargöras i början av Med vänlig hälsning MAGNUS ERIKSSON verksamhetsledare RUS 10

11 Bilaga till punkt 3 g: Vägledning för miljömål i ÅR, uppdrag 51 Vid det tvärsektoriella miljömålsmötet 21 oktober utlovade RUS ev. en gemensam vägledning inför arbetet med årsredovisningen av miljömålsuppdraget, specifikt uppdrag 51. Tiden har sedan gått och nu är det väldigt sent för en sådan. Jag har stämt av med RUS ordförande Märet Engström och vi ger här en vägledning (ej behandlad i RUS styrgrupp, ej förankrad i Miljönätverkets styrgrupp eller G6). Ni förhåller er som ni vill till den. Vi antar att flera redan börjat skriva. Vi utgår från att länsstyrelserna rapporterar miljömålsuppdraget enligt såväl regleringsbrevsuppdrag 51 som instruktionens uppdrag. Det som tas upp i redovisningen av uppdrag 51 behöver inte upprepas i instruktionsredovisningen, men i sistnämnda kan hänvisas till redovisningen av uppdrag 51. En redovisning av RUS verksamhet, inkl. mötet 21 oktober, kommer liksom tidigare år att göras och skickas till alla län för omnämnande i årsredovisningen av de som har möjlighet. Denna redovisning tas med i sin helhet i åtminstone Dalarnas årsredovisning. Angående uppdrag 51 tolkar vi det på följande vis: För punkten a) bedömer vi att det är relevant att redovisa: - Dels hur vi använder miljömålen och arbetar för att nå miljömålen i länsstyrelsens övergripande verksamhetsplanering, dvs. planering och uppföljning av själva verksamhetsplanen, i verksamhetsstyrningen och i miljöledningen. - Dels hur vi lite mer specifikt använder och integrerar miljömålen i våra olika verksamheter/uppdrag som berörs av miljömålen. Här kan en lämplig indelning av verksamheter/uppdrag vara den som tilllämpandes vid mötet 21 oktober, första diskussionspasset (eller ett urval av dessa): Hållbart samhällsbyggande Energi/klimat Klimatanpassning Kulturmiljö Försvar och beredskap Rätts Social hållbarhet Hållbar tillväxt Lantbruk Miljöskydd Naturvård Vatten Miljömålsuppdraget (om det arbetar med andra sakfrågor än ovan, ex. hållbar konsumtion) Ovanstående två delar kan förstås beskrivas samlat och inte som två delar. Punkten b) avser att redovisa länsstyrelsens insatser för att kommuner och näringsliv i länet ska arbeta för miljömålen. Här kan utöver en övergripande redovisning för kommunerna respektive näringslivet också ingå redovisningar för olika kommunala verksamheter och olika näringslivsgrenar eller sektorer. En tänkbar indelning då är den som tillämpades i den regionala delen av fördjupad utvärdering 2012 (länk: Det kan också vara av intresse att ta upp länsstyrelsens insatser gentemot regioner, landsting, högskola, utbildningsväsende, andra statliga myndigheter på regional nivå och organisationer. I uppdraget ställs frågan om länsstyrelens insatser och det ska vara redovisningens huvudsak. Om mycket miljöarbete sker utan att länsstyrelsen behöver stödja och stimulera kan det dock vara av intresse att nämna också. I flera fall använder länsstyrelsen olika uppdrag som beskrivits under a) utöver miljömålsuppdraget för att stimulera och stödja arbetet för miljömålen i kommuner och näringsliv och då kommer dessa uppdrag att refereras till även i denna del av redovisningen. 11

12 Den sista delen i uppdraget är att återrapportera hur länsstyrelserna använder de regionala åtgärdsprogrammen för att åstadkomma a) och b). Här är det bra om länsstyrelsen i första hand tar upp de särskilda målövergripande åtgärdsprogrammet för miljömålen, som flertalet har upprättat (och flera just nu håller på att revidera). Men därtill kan andra åtgärdsprogram tas upp, av betydelse för miljömålen som upprättats till följd av andra uppdrag än miljömålsuppdraget eller frivilligt, ex. energi- och klimatstrategiernas handlingsplaner. Hur många program och vilka som tas upp får läggas på rimlig nivå. Att ta upp varenda regionalt åtgärdsprogram som berörs av miljömålen kan bli för mycket. Rimligast att koncentrera sig på viktigare och lite bredare program. För varje åtgärdsprogram som tas upp redovisas lämpligen hur a) och b) enligt ovan synliggörs i programmet, gärna både i processen att ta fram programmet, i genomförandet och i åtgärdsuppföljningen. Det är bra om det blir tydligt i redovisningen om åtgärdsprogrammen har tonvikt vid länsstyrelsens uppdrag (a) eller åtgärder hos kommuner och näringsliv (b) eller både och samspelet dem emellan. Vilka externa aktörer (b) och länsstyrelseverksamheter (a) som mer specifikt medverkar i respektive program kan redovisas. Vidare vilken typ av åtgärder som är i fokus, om betoningen är vid nya initiativ på frivillig grund eller ambitionshöjningar inom och prioriteringar av befintliga uppdrag och verksamheter eller både och. Vidare kan det också vara bra om det framgår vilka miljömål programmen bidrar till om inte det är självklart. Någon slags enklare analys av framgångsfaktorer och hinder för länsstyrelsens möjligheter att verka för miljömålen internt (a) och externt (b) tror vi kan vara värdefullt i redovisningen. Vidare en enklare analys av hur långt länsstyrelsen kommit i förhållande till sina möjligheter i a), b) och i att använda åtgärdsprogrammen för detta. Detta var en huvudfråga för miljömålsmötet 21 oktober: Hur långt har vi kommit och vad kan vi göra mer utifrån förutsättningarna? Utöver mötet 21 oktober vet vi att särskilt det om övergripande verksamhetsplanering tagits upp i åtminstone två av de tre regionala nätverken. Vid Nobelmötet kommer vi också ta upp detta. Precis som framgår i årets regleringsbrev ska detta uppdrag redovisas även Med vänlig hälsning Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS Instruktion för länsstyrelens miljömålsuppdrag 2013: 5 a Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Länsstyrelsen ska särskilt 1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, 2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, 3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och 4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. Förordning (2013:815). Särskilda uppgifter och bestämmelser för vissa länsstyrelser och län RB 2015 Återrapportering inom miljömålssystemet: 51. Länsstyrelserna ska i årsredovisningarna för 2015 och 2016 redovisa hur de a) integrerar arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen i den övergripande verksamhetsplaneringen, b) stödjer och stimulerar åtgärder i kommuner och näringsliv i länet, samt använder de regionala åtgärdsprogrammen för att åstadkomma a) respektive b). Återrapporteringskravet är en fördjupning inom ramen för den bredare redovisningen av länsstyrelsernas uppdrag inom miljömålssystemet enligt instruktionen. 12