FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1
DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen - Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens representant i: Fakta 75 000 ha produktiv skogsmark 220 000 m3fub slutavverkning 110 000 m3fub gallring 20 000 m3fub övrig avverkning Tot 350 000 m3fub - Viltförvaltningsdelegationen E-län - Mera Tall projektet - Ordf. YH-utb Skogsvård /planering 2
DISTRIKT EGEN SKOG 2012 LEDNING Jonnie Friberg 1 biolog FLÖDE PRODUKTION Magnus Journath AVVERKNING SKOGSVÅRD Anna Stridsman Göran Johansson Linnea Forsmark Mats Journath FASTIGHET VÄGAR - JAKT Kjell Pettersson Håkan Svensson Fakta 75 000 ha produktiv skogsmark 220 000 m3fub slutavverkning 110 000 m3fub gallring 20 000 m3fub övrig avverkning ELGSJÖGÅRDEN (konferens) Malin Nilsson Inga-Maj Fröjd-Fransson 16 maskinförare, 1 planerare 3
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 6
6 år VAD HAR HÄNT? Ståtliga furor? Skogproduktion? Biologisk mångfald? Viltfoder? Plantförädling? 7 år 7
BONZAI ODLING? 6 år 8
9
2009 Vad har hänt på 2 år? 2011 10
Hur ska det se ut! 6 år, Kolmården 7 år, Hälsingland 11
Sommarbete i juni ger buskskott i augusti 12
Hur kan ni vara så dum att ni planterar tall? 13
Gran på tallmark? Hur klokt är det? 14
Tallandelen i våra skogar minskar Försäljning av tallplantor, andel av totalt sålda plantor. Södra Skogsplantor och Södra Odlarna SKA-VB 08 Referens Andel tall Andel, % 30 25 20 15 10 5 Andel tall 1955 2010 2060 2110 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1984 utgjorde tallen 36 % av den nyanlagda skogen i Götaland. 2008 var motsvarande siffra 14 %. På 1980-talet var ca 50 % av plantorna som såldes i Kalmar län tall. De senaste åren har andelen tallplantor legat på nivån 15-20 %. 15
Vem är ansvarig? Markägaren! 16
JAKTUPPLEVELSER? - USEL KVALITÈ Älgkalv 0911 12 kg Älgkalv 0901 31 kg Älgko 5 år 09112 91 kg Tjur 68 kg 2 Älgkalvar 0911 19 kg Älgkalv 0912 44 kg 17
Vad är en bra jakt? Vad är bra jaktkvalité Vad är bra jaktupplevelse? För vem? Förväntningar? Framtidens jägare? 18
Vem äter?? 19
Inventeringsområden betesskador 2009, 2010, 2011 V 55 Ö 55 Stavsjö Finspång Södra 20
Beteskadeinventering Holmen 2009 & 2010 1. Urval bestånd 1. Trädslagsblandning (Tall 30-70%) 2. Ålder (3-5 år, 6-13 år) 3. Geografi 2. 10 ytor per bestånd 1. Förband = (Areal (Ha) x 1 000) 3. Ytareal 38 m2 1. Radie 3,5 m (metspö) r=3,5 m 4. Utse 8-12 huvudstammar 5. Granska skador på toppskott 1. Vinter bett (okt-mars) 2. Försommar bett (april-juni) 21
60,0% Färsk toppskottsbetning på tall 3-13 år 50,0% 13,9% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 13,6% 18,1% 1,5% 16,6% 9,2% 27,7% 7,0% 22,0% 9,8% 17,9% 7,9% 13,7% 5,6% 18,0% 2,9% 21,2% 10,9% 2,0% 2,1% 23,5% 7,6% 3,1% 18,0% 16,7% 17,6% 17,7% 1,0% 9,4% 10,9% 3,9% 12,0% 10,4% 8,5% 10,0% 3,4% 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Finspång Södra V 55:an Ö 55:an Stavsjö Vinter V + S Sommar 22
Färsk toppskottsbetning på gran 3-13 år 16 14 12 10 % 8 6 4 2 0 Finspång Södra V 55 Ö 55 Stavsjö 2009 2010 2011 24
Kolmården idag Skogskador Biologisk utarmning Foderbrist Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter Älgkalv 0911 12 kg Älgkalv 0901 31 kg 25
Ny Strategi! Faktabaserad kunskap om: Foderareal Foderprognos Skadenivå Population ALLT SKALL MÄTAS..inte gissa, tro och tycka 26
Foder & Klövvilt i Kolmården Areal /Antal Bärkraft 10 älg/kha 6 älg/kha 2 älg/kha Ränta FODER KAPITAL 1980 1990 Jonnie Friberg HOLMEN 2000 SKOG AB 2012 2010 2020 27 TID
Hur skall vi få skog och foder? 28
1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Hektar 12000 Utveckling foderareal ( ungskog 4-14 år) 1969-2020 Holmen Skog i Norrköping 11500 11000 10500 10000 9500 9000 8500 8000 Jonnie Friberg HOLMEN År SKOG AB 2012 29
Hägn 10x10 m efter 1 år (17 st) 30
VILTFÖRVALTNING fram till idag! - Maximera antal jaktbara arter och individer - Skötselplaner för förvaltning av enskilda arter utan hänsyn till foderutbud, foderkonkurrens, trafikolyckor, skador på skog och grödor. -Försiktighetsprincipen till viltets fördel ej skogsbruket -(olika tidsperspektiv) - Decibel-demokrati baserad på tyckande, troende, åsikter - Jaktintresset (nöjet) har styrt utveckling och mål. Älgkalv 0911 12 kg 31
Vad är Viltförvaltning? Långsiktigt hållbart nyttjande av en ständigt förnyelsebar naturresurs i balans med skogsbruk, jordbruk och biologisk mångfald 32
Skogsproduktion = Viltproduktion! = Rätt trädslag på rätt växtplats! - Hög virkesproduktion - Foder i ris-, busk- och trädskikt - Biologisk mångfald - Kortare omloppstid = mer ungskog/foder/vilt 33
Det är skillnad på hektar & hektar! 34
Rik älgbiotop Fattig älgbiotop 35
Markägare Foderprognos / Foderareal i tid och rum 1 2 3 4 5 6 7 8 36
Markägare Foderprognos / Foderareal i tid och rum 1 2 3 4 5 6 7 8 37
Ungskogen är foderbasen och står för dynamiken i foderlandskapet Hygge Foderfas 4-14 år Äldre skog 38
Foderskapande åtgärder! 6 000 ha foderskapande åtgärder varje år (27 ha/dag) 75 000 ha produktiv skogsmark Slutavverkning Övrig avverkning Gallring Stubbrytning Föryngring Röjning Produktiv skogsmark 39
Olika mått på älgtäthet SO Ludvika 1998 20 15 10 5 Bergvik Sveaskog 0 Älg/1000 ha Älg/1000 ha är inte ett ekologiskt baserat täthetsmått oanvändbart för förvaltningsbeslut Älg/100 ha tallbete Älg/100 ha tallbete är ett ekologiskt baserat täthetsmått användbart för förvaltningsbeslut 40
Vad händer när det blir obalans? 41
Viltet är en sektorsfråga! Viltet påverkar i högsta grad Skogsproduktion Miljö och biologisk mångfald Sociala värden Viltet är idag inte en enskild jaktfråga, det är en viktig samhällsfråga Samhället måste ta ansvar. 42
Avskjutning Kolmården 73 000 ha 2008-2011 400 350 300 250 200 150 2008 2009 2010 2011 100 50 0 Älg Kron Dov Rå 43
Vad är Viltförvaltning? Sunda livskraftiga viltstammar i balans med: 1. Skogsproduktion (Foderproduktion) 2. Biologisk mångfald 3. Trafikolyckor 4. Jaktupplevelser 44
MÅL Ekosystembaserad viltförvaltning i balans med naturligt förekommande foder Hög skogsproduktion Biologisk mångfald Foderöverskott Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar. Bra slaktviker och god reproduktion 45
Verktyg Faktabaserad Viltförvaltning i Balans Foder + Skador Antal klövvilt 46
Viltförvaltning enligt grundläggande ekologi Jaktuttag Jakt Tertiärproduktion Älg/Vilt Tall Trafikolyckor Betesskador Älg / Vilt Sekundärproduktion Grund fakta Primärproduktion Foderprognos Foderareal Biologisk mångfald 47
Viltförvaltningstratten Biologisk mångfald Virkesproduktion Foderareal Foderprognos Betesskador Tall Trafikolyckor Älg/Vilt Vem har/tar ansvar för resten? Var börjar jakträtten? Jakt 48
Vilka är jägarna? Markägande jägare? Arrenderande jägare? Jägarförbundare? Riksjägare? Hur kommunicerar vi mellan jägare och markägare? Vilka informationskanaler? Vem företräder jägarna? Vem för talan? Vem sprider informationen? 49
TACK FÖR MIG! TÄNK FODER! 50
Furudal 28 år senare Illustration: Bo Persson 51
Skogsindustrins betydelse för Sverige Utgör 10 à 12 % av industrins sysselsättning, förädling, export mm Exporterade för 123 miljarder år 2009 (bedömer 128 mrd 2010) Liten import av insatsvaror stort bidrag till handelsbalansen Sysselsätter direkt ca 70 000 personer; i skogsnäringen ca 85 000 anställda, skogsbruket inkluderat; inkl indirekt sysselsättning ca 200 000 Investerade för 8,5 miljarder år 2009, planerat 9,3 mrd år 2010 Stor regional betydelse i 6 av landets 21 län är 20 % eller mer av de industrianställda anställda i skogsindustrin 52