Breaking the vicious circle

Relevanta dokument
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

Att motverka skolmisslyckanden

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

International Baccalaureate. Rolf Öberg

Stöd för barn och familjen

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

Hur aktiva är vuxna?

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Ökad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Syftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Stillasittande & ohälsa

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Artiklar i avhandlingen

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

District Application for Partnership

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken?

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Falls and dizziness in frail older people

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Drömmen om det goda är en ideell förening.

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

SKOLFAM Gävle

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

CHILD INJURIES AT HOME

För att lyckas måste vi förstå våra elever

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Liv & hälsa Ung Västmanland

Skola och socialt utsatta barns utveckling

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera?

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Kunskap VAD ÄR EVIDENS? Dagens presentation. Kunskapsöversikt av vad vet vi om ungas psykiska hälsa och om insatser för att förebygga och behandla?

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder?

Barns och ungas hälsa

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Att möta ungdomarna i deras värld hälsofrämjande arbete i skolan

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Adolescents selling sex and sex as self injury

Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder

- Fokus på barn i fosterhem Nordens Velfærdscenter 1

Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Transkript:

Breaking the vicious circle STUDIES ON THE INTERPLAY BETWEEN MENTAL HEALTH AND SCHOOL ACHIEVEMENT AMONG STUDENTS IN THE FIRST YEARS OF PRIMARY SCHOOL IN SWEDEN. Fiffi Boman, Social Medicine and Global Health, LU Fiffi.Boman@med.lu.se

Utbildning är en av de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan genom hela livet Utbildning Hälsa

Psykisk ohälsa hos skolbarn o 10 20 % o Psykisk ohälsa ser ut att öka o Samband med socioekonomiskt status o Påverkar framtidsutsikter och psykisk hälsa i vuxen ålder o Skolåldern är en viktig och känslig period

Psykisk hälsa och skolprestationer o Psykisk hälsa påverkar beteende, koncentration, kognitiv kapacitet o Skolmisslyckande är kopplat till framtida psykosociala problem o För sårbara barn och tonåringar är frånvaro av skolmisslyckande den viktigaste skyddande faktorn

Vad kan skolor göra? o Tidig intervention o Universella och ekologiska interventioner o Uppfylla det kompensatoriska uppdraget

Avhandlingens övergripande syfte Bidra med mer kunskap om: Hur psykisk hälsa och skolprestationer är associerade hos yngre skolbarn Hur interventioner kan utformas och implementeras för att förbättra elevernas skolprestationer och psykiska hälsa

Avhandlingens övergripande syfte Stötta beslutsfattare och skolledare att förstå sambanden mellan psykisk hälsa och utbildning Bidra till att utveckla ett utbildningssystem som optimerar elevernas utveckling och framtida möjligheter Lyfta frågan om elevers utbildning och psykiska hälsa som en jämlikhets- och samhällsfråga

- bakgrund Skolfam UTSIKTER individer

- bakgrund o Fokus på att arbeta och utvecklas i skolämnena Förbättrade skolprestationer ökad psykisk hälsa och bättre framtidsutsikter o En effektiv skola kan stötta alla elever Alla elever har förmågan o Höga förväntningar, rimliga krav

o Riktad mot skolor med en stor andel riskgruppsbarn o Universell, ekologisk intervention o Systematiska och regelbundna mätningar och analyser av elevernas skolprestationer på grupp (och individnivå) o Optimera organisationen för att erbjuda en skola som ger eleverna det stöd de behöver och utjämnar ojämnlikheter

Färgkartor ELEV MATTE SVENSKA ATTITYD NÄRVAROÅTG. PROGRAM Magne NP NP SL H4 Trivsel Ro Lärt Finns? Fungerar? 1, 2, 3 1, 2, 3 A-E u, m, ö n-, p+ n-, p+ n-, p+ dag/må Ja, behov Ja, nej 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

Politik Förvaltning Skolledning + elevhälsa Arbetslag

FORSKNINGSPROJEKTET

Skolor och population o 7 interventions- och 7 jämförelseskolor o Alla elever i åk 1 och 2, januari 2010 o Områden med låg socioekonomi o 792-954 elever deltagar frekvens 76.5% - 86.5%

Datainsamling I januari 2010, 2011, 2012 o Standardiserade tester i matematik och i svenska o Hälso- och socio-ekonomiskt frågeformulär o The Strength and Difficulties Questionnaire, föräldra- och lärarskattningar (psykisk hälsa) o Blodtryck, puls, längd, vikt, salivkortisol

Standardiserade tester o Magnes matematik, Engström & Magne, 2003 o Läsförståelse Vilken bild är rätt?, Lundberg, 2001 o Skrivning, DLS bas, Skrivning. Psykologiförlaget, 2004 Resultaten kategoriserades i Stanine skalor

The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) o 3-17 år o Versioner för föräldrar, lärare (samt för själv-rapportering, 11-17 år) o 25 frågor o 5 subskalor Emotionella symptom Hyperaktivitet/Koncentration Beteende problem Kompisrelationer Pro-Socialt beteende The Total Difficulties Scale o 0-40 poäng o Hög risk - Föräldra SDQ 17, Lärar SDQ 16.

I. Comparing parent and teacher assessments of mental health in elementary school children How do teacher and parent assessments with the SDQ work in a multicultural population of younger school children? Does socioeconomic factors have any effects on the SDQ assessments? Type of data collection 2010 Number of 1 st and 2 nd grade students in the 14 schools Students with informed parental consent (% of study population) 792 606 (76.5) Both parent and teacher SDQ 512 (84.5)

I. Comparing parent and teacher assessments of mental health in elementary school children Föräldraskattningar: Skillnader fanns avseende elevernas psykiska hälsa (SDQ) beroende på föräldrars födelseland och mammors utbildningsnivå Barn med hög risk icke svensk-födda föräldrar 14.4% svensk-födda föräldrar 5.8% mammor med låg utbildningsnivå 17.5% mammor med hög utbildningsnivå 8.9%

II. Associations of mental wellbeing and health on academic achievement in primary school children? A cross-sectional study of 1 st and 2 nd grades students in southern Sweden How are health factors, i.e. mental wellbeing, associated with academic performance in the younger school years? Type of data collection 2010 Number of students in 1st and 2nd grade in the 14 schools Students with informed parental consent (% of study population) 792 606 (76.5) 1st grade students 274 (45,1) 2nd grade students 332 (54,9) Participated in all types of data collection 394 (64.0)

II. Associations of mental wellbeing and health on academic achievement in primary school children? A cross-sectional study of 1 st and 2 nd grades students in southern Sweden o Psykisk ohälsa låga resultat i matematik, läsförståelse och skrivning o Låg socio-ekonomi läsförståelse låga resultat, speciellt i o Låg psykisk hälsa (lärar SDQ) och låg utbildningsnivå hos föräldrarna betydligt ökad risk för låga resultat

III. A multi-level analysis of mental health and school achievement amongst elementary school children in southern Sweden. How is mental health in younger school children associated with school achievement? What are the effects of individual characteristics and contextual factors (school and class) in this context? Type of data collection 2011 2012 Total Number of 3 rd grade students in the 14 schools 412 377 789 Students with informed parental consent (% of study population) 356 (86.4) 309 (82.0) 665 (84.2)

III. A multi-level analysis of mental health and school achievement amongst elementary school children in southern Sweden. o Psykisk hälsa var linjärt associerad med resultat i matematik och i läsförståelse o Klass- och skolnivån förklarade 16 23% av resultaten i matematik och i läsförståelse Läsförståelse Matematik Klassnivå 14-17% 18-19% Skolnivå 2-4% 4%

IV. Improving school and mental health? A Swedish intervention study. How does an ecological school intervention based on participatory principles affect students school performance, considering the role of mental health? Type of data collection 2010 participants 2012 participants (% of baseline) With parental consent 606 477 (78.7) Biometric test 563 (92.9) 461 (96.6) Health questionnaire 551 (90.9) 458 (96.0) SDQ parents 563 (92.9) 415 (87.0) SDQ teachers 540 (89.1) 411 (86.2) Math test 587 (96.9) 452 (94.8) Reading comprehension 534 (88.1) 453 (95.0) Participated in all types of data collection 394 (65.0) 338 (70.9)

IV. Improving school and mental health? A Swedish intervention study. o Läsförståelse hos elever i interventionsskolor förbättrades mer o Psykisk hälsa vid baseline förutspådde resultat i läsförståelse 2 år senare

V. Getting one s bearings on a maiden voyage how school interventions can become the teachers own springboard and concern: A grounded theory study. How did the teachers experience the process and engage in the school intervention called UTSIKTER?

V. Getting one s bearings on a maiden voyage how school interventions can become the teachers own springboard and concern: A grounded theory study. o Grad av inklusion och aktivitet i interventionen samt samarbete, personliga attityder, stöd och information påverkade lärarnas engagemang och perspektiv av interventionsprocessen. o Lärarnas engagemang påverkade utvecklingen av interventionen

Vad betyder detta för skolornas arbete med att främja en god psykisk hälsa?

Vad betyder detta för skolornas arbete med att främja en god psykisk hälsa? o Tidiga interventioner behövs för att utjämna den ojämlikhet som syns redan i de första skolåren

Vad betyder detta för skolornas arbete med att främja en god psykisk hälsa? o Tidiga interventioner behövs för att utjämna den ojämlikhet som syns redan i de första skolåren o Associationer mellan elevernas psykiska hälsa och skolresultat måste beaktas och borde dras fördel av när man vill förbättra någon av de två

Vad betyder detta för skolornas arbete med att främja en god psykisk hälsa? o Tidiga interventioner behövs för att utjämna den ojämlikhet som syns redan i de första skolåren o Associationen mellan elevernas psykiska hälsa och skolresultat måste beaktas och borde dras fördel av när man vill förbättra någon av de två o Interventioner på skol- och klassnivå kan förbättra elevernas skolprestationer betydligt

Vad betyder detta för skolornas arbete med att främja en god psykisk hälsa? o Tidiga interventioner behövs för att jämna ut den ojämlikhet som syns redan i de första skolåren o Associationen mellan elevernas psykiska hälsa och skolresultat måste beaktas och borde dras fördel av när man vill förbättra någon av de två o Interventioner på skol- och klassnivå kan förbättra elevernas skolprestationer o Lärarengagemang är enormt viktigt för implementationsprocesser

Vad betyder detta för skolornas arbete med att främja en god psykisk hälsa? o Tidiga interventioner behövs för att jämna ut den ojämlikhet som syns redan i de första skolåren o Associationen mellan elevernas psykiska hälsa och skolresultat måste beaktas och borde dras fördel av när man vill förbättra någon av de två o Interventioner på skol- och klassnivå kan förbättra elevernas skolprestationer o Lärarengagemang är enormt viktigt för implementationsprocessen o Interventioner som UTSIKTER, som inkluderar organisationsutveckling byggda på systematisk analys av hur man klarar sitt grunduppdrag har potential att skapa en skola som kan ge eleverna det stöd de behöver

fortsättning följer

https://lup.lub.lu.se/search/search/publication/98188d00- e8fc-4582-94fb-7108594aa5b6 http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/breaking-viciouscircle-studies-interplay-mental-health-school-achievement-amongstudents-first-years-primary-school-sweden/

Artiklar I. Comparing parent and teacher assessments of mental health in elementary school children. Scandinavian Journal of Public Health. 2016; 44: 168 176 II. Associations of mental wellbeing and health on academic achievement in primary school children? A cross-sectional study of 1st and 2nd grades students in southern Sweden. (Manuscript submitted to Journal of School Health) III. A Multi-level Analysis of Mental Health and School Achievement Amongst Elementary School Children in Southern Sweden. (Manuscript submitted to School Effectiveness and Improvement) IV. Improving school achievement and mental health? A Swedish intervention study. (Manuscript submitted to Health Promotion International) V. Getting one s bearings on a maiden voyage how school interventions can become the teachers own springboard and concern: A grounded theory study. (In manuscript)

Färgkartor Hur tar du dig till skolan Regelbunden idrott Regelbunden annan aktivitet Matematik Rättstavning Sömn-besvär Koncentration Sömnbesvär Huvudvärk Mag-ont Dålig aptit Ledsen Rädd/ orolig Irriterad 4 1 4 2 1 2 2 3 1 2 1 1 1 1 4 1 4 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4 4 3 1 4 1 1 3 1 1 4 3 4 1 1 3 1 1 1 1 3 2 1 1 1 1 1 1 4 3 1 2 2 1 3 2 1 2 1 1 1 4 4 2 2 1 3 3 1 4 4 1 2 2 2 3 3 2 1 1 3 2 1 1 4 1 1 2 4 1 1 1 2 2 1 2 1 4 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 2 4 4 4 4 1 1 1 1 3 2 1 2 1 2 1 1 4 2 1 4 2 3 4 2 4 4 3 2 1 1 4 4 3 2 2 1 1 1 1 2 1 4 4 4 4 2 1 2 2 1 3 2 1 2 1 2 1 1 4 2 1 2 1 1 1 1 1 2 3 1 1 4 4 3 1 1 1 1 1 1 1 2 1 2 4 4 4 3 1 4 2 1 3 1 4 2 4 4 4 4 4 1 1 2 1 1 3 2 1 2 1 2 1 1 4 2 2 4 4 3 1 2 2 2 1 2