Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg. Utvecklingsplan 2014 2017

Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg Utvecklingsplan 2014 2017

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer 2014-3-32 Publicerad www.socialstyrelsen.se, mars 2014

Förord Socialstyrelsen ansvarar för statistik om vård och omsorg om äldre och samlar in registeruppgifter om slutenvård, öppen specialistvård, kommunal hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Uppgifterna används som underlag för officiell statistik, analyser och jämförelser och utgör en grund för beslutsfattande och verksamhetsutveckling. Statistiken behöver utvecklas för att kunna möta nya behov och förväntningar från beslutsfattare och allmänhet. Socialstyrelsen har därför tagit fram en utvecklingsplan. Planen innehåller flera förslag till åtgärder för att förbättra statistiken. Syftet med planen är att lyfta fram viktiga utvecklingsområden för att statistiken ska kunna ge en relevant och aktuell bild av vård och omsorg om äldre. Planen täcker i första hand utvecklingsbehoven för äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård då det redan finns en utvecklingsplan för patientregistret. Ulrika Eriksson har varit projektledare. Anna Bennet Bark har bistått i arbetet. Ansvarig enhetschef har varit Anders Åberg. En stor del av underlaget kommer från intervjuer med kommuner och registeranvändare som genomförts av företagen Vergenta och Ramböll på uppdrag av Socialstyrelsen. Taina Bäckström ställföreträdande generaldirektör

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Bakgrund och genomförande... 8 Bakgrund till utvecklingsplanen... 8 Genomförande...10 Analys av statistikbehov... 11 Uppdragsbeskrivning...11 Intervjuer med kommuner...11 Intervjuer med registeranvändare...12 Intern samordning och strategisk planering...12 Workshops...13 Behov av nya uppgifter om äldres hälsa, vård och omsorg... 14 Primärvårdsbesök...14 Behovsuppgifter...15 Hälsoärende...16 Åtgärder i kommunal hälso- och sjukvård...16 Stöd till anhöriga...17 Register över utförare av vård och omsorg...18 Personalstatistik...19 Genomförda insatser i äldreomsorgen...20 Icke-biståndsbeslutade insatser...21 Övergripande utvecklingsområden... 22 Syftet med statistiken...22 Organisation...22 Aktualitet...22 Kvalitet i inrapporterade data...23 Statistikpresentation...23 Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk...23 Internationella krav...24 Tidsplan... 25 Förutsättningar för utvecklingsarbetet...25 Referenser... 27 Bilaga 1. Statistik och jämförelser... 28

Sammanfattning Sammanfattning Socialstyrelsen presenterar här flera förslag till att utveckla statistiken för att bättre möta samhällets behov av ett kunskapsunderlag som bidrar till en effektiv, evidensbaserad och högkvalitativ vård och omsorg om äldre. Ytterst handlar det om att kunna beskriva samlade vård- och omsorgsprocesser och följa de mest sjuka äldres väg genom vården och omsorgen, från behov eller diagnos via insatser och åtgärder till resultat. För att analysera kvalitet och effektivitet behövs även information om verksamheterna, till exempel om personalsammansättning och om kostnader. Socialstyrelsen har analyserat registeranvändarnas och uppgiftslämnarnas förväntningar på framtidens statistik. Behovsanalysen visar att de intervjuade efterfrågar fler registeruppgifter, högre aktualitet på statistiken och en tydligare kommunikation kring syftet med Socialstyrelsens uppgiftsinsamling. Bland de mest önskvärda nya registeruppgifterna nämns uppgifter om primärvårdens insatser, äldres behov av vård och omsorg, vård- och omsorgsprocesser, samverkan och tillgänglighet samt de anhörigas roll. Planen beskriver hur statistiken bör utvecklas för att kunna följa och analysera vården och omsorgen om äldre på ett bra sätt i framtiden. Den kommer att ligga till grund för handlingsplaner för varje verksamhetsår. Det finns några avgörande faktorer för att i framtiden kunna beskriva samlade vård- och omsorgsprocesser och fullfölja utvecklingsplanen: Flera förordningar behöver ändras om Socialstyrelsen ska ges möjlighet att samla in och behandla primärvårdsuppgifter och uppgifter om äldres behov av äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen avser att säkerställa att utvecklingsarbetet är långsiktigt och lyhört för uppgiftslämnaras och uppgiftsanvändarnas behov samt inkluderar en avvägning mellan samhällsnyttan och intrånget i den personliga integriteten. Socialstyrelsen avser att synkronisera utvecklingsarbetet med framtagandet av den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket samt de juridiska förutsättningarna för statistikinsamling. Verksamheterna behöver utveckla sina arbetssätt och sitt it-stöd på ett sådant sätt att det skapar förutsättningar för att hämta statistik- och registeruppgifter från den grundläggande dokumentationen. NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 7

Bakgrund och genomförande Bakgrund och genomförande Bakgrund till utvecklingsplanen Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för att utveckla statistiken om vård och omsorg om äldre samt att identifiera vilka registeruppgifter som vore önskvärda för att följa utvecklingen av de mest sjuka äldre (regeringsbeslut S2012/2022/FST). Det uppdraget har legat till grund för den här utvecklingsplanen. I rapporten redogör Socialstyrelsen både för påbörjade förändringar av statistiken och presenterar nya utvecklingsinitiativ. Planen beskriver hur statistiken bör utvecklas för att kunna följa och analysera vården och omsorgen om äldre på ett bra sätt i framtiden. Den kommer ligga till grund för Socialstyrelsens årliga handlingsplaner. Förväntningar på framtidens statistik De uppgifter som Socialstyrelsen samlar in och den statistik som redovisas ska vara relevant och ge en aktuell bild av vården och omsorgen om äldre i allmänhet och de mest sjuka äldre i synnerhet. Ytterst handlar det om att kunna beskriva samlade vård- och omsorgsprocesser och följa de mest sjuka äldres väg genom vården och omsorgen, från behov eller diagnos via insatser och åtgärder till resultat. För att analysera kvalitet och effektivitet behövs även information om verksamheterna, till exempel personalsammansättning och kostnader. Syftet är att med statistik bidra till en effektiv, evidensbaserad och högkvalitativ vård och omsorg om äldre. Genom ett bättre statistikunderlag kan nationella och lokala beslutsfattare få ökad insyn i verksamheterna och ett underlag för långsiktig planering. Verksamheterna å sin sida skulle få ett bättre utgångsläge för att utvärdera och planera sin verksamhet. Större transparens skulle även leda till bättre möjligheter för brukare och deras anhöriga att jämföra olika verksamheter och kommuner samt ge allmänheten insyn i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. 8 NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Bakgrund och genomförande Exempel på frågor som kan besvaras med en utökad statistikinsamling Hur stor andel av de beviljade socialtjänstinsatserna utförs i praktiken? Hur mycket stöd ger socialtjänsten till personlig vård respektive till skötsel av hemmet? Vilka skillnader finns mellan landets kommuner när det gäller rehabiliterande insatser till äldre med en omfattande nedsättning i sitt funktionstillstånd? Finns det skillnader i kvalitet mellan kommuner med olika antal personal per äldre person med hemtjänst? Har påverkar funktionstillståndet hos de boende kostnaden per äldre person i särskilt boende? Vilka åtgärder får äldre av primärvården och hemsjukvården? Avgränsningar Utvecklingsplanen fokuserar på uppgifter om socialtjänsten och den hälsooch sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Utvecklingsbehoven för patientregistret (som innehåller uppgifter om besök i slutenvård och öppen specialistvård) har beskrivits i en egen rapport [1] och endast de viktigaste delarna återges i den här planen. Socialstyrelsens register Socialstyrelsen förvaltar över tjugo register med uppgifter om hälsa, socialtjänst och hälso- och sjukvård där uppgifter om äldre ingår. Två av dessa register innehåller uppgifter specifikt om äldre; registret Socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning (SoL-registret) och registret Kommunal hälso- och sjukvård till äldre och personer med funktionsnedsättning (HSL-registret). Personnummerbaserade uppgifter samlas in till dessa register sedan 2007 från Sveriges samtliga kommuner. Insamlingen är lagstadgad. SoL-registret innehåller personnummerbaserade uppgifter om boendeform och socialtjänstinsatser för personer med individuellt biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. HSL-registret innehåller personnummer på de personer som fått minst en insats som utförts enligt 18 HSL. Kommunerna ansvarar enligt 18 HSL för hälso- och sjukvård (exklusive läkarinsatser) i särskilda boendeformer och dagverksamheter. Därutöver har nästan alla Sveriges kommuner övertagit ansvaret från landstingen för hemsjukvården (exklusive läkarinsatser) i ordinärt boende. Ett av de viktigaste registren för att följa äldres hälsa och vård är patientregistret. Registret bygger på rikstäckande information från sluten hälso- och sjukvård samt öppen specialistvård och innehåller medicinska data samt upp- NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 9

Bakgrund och genomförande gifter om patienten, vårdenheten och vårdkontakten. Inrapportering till registret är lagstadgad. Socialstyrelsens statistik och jämförelser Socialstyrelsens statistik- och jämförelseprodukter om äldres hälsa, vård och omsorg omfattar bland annat de officiella statistikrapporterna, statistikdatabasen, rapporten Öppna jämförelser vård och omsorg om äldre, webbapplikationen Äldreguiden samt undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?. En utförlig beskrivning av dessa produkter finns i bilaga 1. Genomförande Utvecklingsplanen har arbetats fram i fyra delprojekt. 1. Intervjuer med kommuner. På uppdrag av Socialstyrelsen intervjuade företaget Vergenta representanter för åtta kommuner med varierande storlek, geografiskt läge och it-stöd. Syftet var att få en uppfattning om vilka statistikuppgifter de efterfrågar samt vilka utvecklingsbehov som finns för att Socialstyrelsen ska kunna tillgodose efterfrågan. 2. Intervjuer med registeranvändare. På uppdrag av Socialstyrelsen intervjuade företaget Ramböll ett urval av personer som arbetar med statistiska analyser gällande äldres hälsa, vård och omsorg. Syftet var att få en bild av vilka registeruppgifter som vore önskvärda för att kunna följa utvecklingen för de mest sjuka äldre och deras anhöriga samt vilka uppgifter som behövs för att identifiera brister i vård- och omsorgsprocesserna. 3. Intern samordning och strategisk planering. Socialstyrelsen gjorde med hjälp av företaget Vergenta en översyn av pågående projekt på myndigheten med bäring på statistikutveckling inom äldreområdet. 4. Workshops. Socialstyrelsen arrangerade två interna workshops. Syftet var att identifiera de högst prioriterade utvecklingsområdena och skapa en övergripande tidsplan. 10 NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Analys av statistikbehov Analys av statistikbehov Uppdragsbeskrivning Socialstyrelsen har under de senaste åren fått flera uppdrag från regeringen med syftet att öka tillgången till data om hälso- och sjukvård och social omsorg. Det gäller bland annat uppdrag om att utveckla ett nationellt system för öppna jämförelser [2, 3] samt att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre genom att utveckla den personnummerbaserade statistiken och se över förutsättningarna för ett process-id i hälso- och sjukvården och omsorgen [4]. Även utvecklingen av en nationell informationsstruktur (NI) med ett nationellt fackspråk (NF) [5] är en del i det långsiktiga arbetet med att skapa en bättre informationstillgång i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Sammanfattningsvis efterfrågas fler och mer detaljerade nationella uppgifter om äldres hälsa, vård och omsorg tätare inrapportering och presentation av statistik insatser för att öka kvaliteten på statistiken. Intervjuer med kommuner Intervjuerna visar att kommunerna framför allt använder sig av rapporten Öppna jämförelser vård och omsorg om äldre (bilaga 1). Den utgör en plattform för analyser av verksamhets- och kvalitetsutvecklingen och är en källa för jämförelser mellan kommuner. Sammanfattningsvis visar intervjuerna att kommunerna är angelägna om att arbeta med statistik som grund för verksamhetsutveckling men upplever att kopplingen mellan det man rapporterar in till Socialstyrelsen och det man får tillbaka är otydlig upplever att omfattningen av inrapporteringen av data hela tiden ökar ser det som en nackdel att statistiken generellt bara publiceras på kommunnivå och inte på utförarnivå upplever att de har för få resurser lokalt som har kompetens eller tid att analysera statistik anser att de it-system de använder i dag inte i tillräcklig utsträckning möjliggör dataanalys anser att statistiken snabbt blir inaktuell och att uppgifter som är mer än ett till två år gamla inte är relevanta för verksamhetsutveckling. Kommunerna betonar att de inte nödvändigtvis ser det som Socialstyrelsens ansvar att tillgodose alla behov som beskrivs ovan utan att det även handlar om att arbeta lokalt, ställa om dokumentationssystem, rekrytera rätt kompetens och så vidare. NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 11

Analys av statistikbehov Intervjuer med registeranvändare På uppdrag av Socialstyrelsen genomfördes djupintervjuer med 13 registeranvändare (framför allt forskare och utredare) som arbetar med statistiska analyser gällande äldre (vid Socialstyrelsen, universitet eller annan forskningsinstitution). Studien visar att dessa användare anser att det saknas uppgifter i de nationella registren för att beskriva de mest sjuka äldres situation på ett tillfredsställande sätt. Personerna som intervjuades ombads ge exempel på önskvärda uppgifter som saknas i dagens register. Svaren kunde i efterhand kategoriseras som 1) uppgifter som beskriver den äldres situation, 2) uppgifter som beskriver vård och omsorgsinsatser till den äldre och 3) uppgifter som beskriver den äldres omgivning. Några teman var återkommande vid intervjuerna och lyfts ofta fram som önskvärda uppgifter: funktionstillstånd klassificerat enligt Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) (kan användas för att beskriva den äldres behov av vård eller omsorg) primärvårdsinsatser vård- och omsorgsprocesser samt brister i dessa övergripande aspekter såsom samverkan och tillgänglighet de anhörigas roll. Dessutom finns det önskemål om bättre kvalitet på variabler som beskriver vissa specifika diagnoser som ofta drabbar äldre, till exempel diabetes och hjärtsvikt. Dessa diagnosgrupper täcks dock inte på ett bra sätt i statistiken eftersom diagnoserna framför allt behandlas i primärvården och Socialstyrelsen inte har lagstadgad rätt att samla in uppgifter därifrån. Intern samordning och strategisk planering På uppdrag av Socialstyrelsen gjordes en översyn av pågående projekt på myndigheten med betydelse för statistikutveckling inom äldreområdet. Översynen identifierade över 40 projekt som antigen påverkar eller påverkas av statistikutvecklingsarbetet. Projekten rör utveckling av klassifikationer och terminologi, NI, förändrade arbetssätt i verksamheterna, metoder för att beskriva de mest sjuka äldres väg genom vården samt internetbaserad statistikpresentation. Slutsatsen är att det finns ett behov av ett bättre samordnat arbete för att optimera kronologin och skapa synergier. 12 NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Analys av statistikbehov Workshops Socialstyrelsen arrangerade under 2013 två interna workshops för att identifiera de högst prioriterade utvecklingsområdena och skapa en översiktlig tidsplan. De fyra utvecklingsområden som prioriterades högst var registerutveckling statistikpresentation kommunikation kring syftet med Socialstyrelsens statistik Socialstyrelsens interna organisation. Deltagarna fick sedan prioritera bland de statistikutvecklingsbehov som framkommit i intervjuerna med kommuner och registeranvändare. Resultatet av arbetet ligger till grund för utvecklingsplanen och prioriteringen av utvecklingsområden. NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 13

Behov av nya uppgifter om äldres hälsa, vård och omsorg Behov av nya uppgifter om äldres hälsa, vård och omsorg Här presenteras de uppgifter som enligt behovsanalysen är mest efterfrågade för att följa äldres hälsa, vård och omsorg på ett tillfredsställande sätt. För varje uppgift beskrivs varför uppgiften behövs, vilken statistik som finns i dag, hur förutsättningarna för statistikutveckling ser ut samt Socialstyrelsens utvecklingsinitiativ. Ordningen på uppgifterna motsvarar i grova drag Socialstyrelsens uppfattning om hur prioriterade de är i utvecklingsarbetet. Primärvårdsbesök Behovsanalysen visar att det finns en stor efterfrågan på uppgifter om patientbesök i primärvården. Primärvården omfattas i nuläget inte av rapporteringsskyldigheten till Socialstyrelsen trots att den står för uppskattningsvis drygt hälften av alla läkarbesök inom den öppna hälso- och sjukvården. Att primärvårdsdata saknas innebär att det inte finns någon fullständig bild över hälso- och sjukvårdens patientkontakter, diagnospanorama och vårdåtgärder. Förutsättningar för statistikutveckling Eftersom primärvården inte omfattas av rapporteringsskyldighet finns det för tillfället inga registeruppgifter om besök hos läkare eller andra yrkesgrupper i primärvården. För att en datainsamling ska kunna påbörjas krävs dock en förändring av ett antal förutsättningar. Den viktigaste förändringen är att förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen ändras till att också omfatta primärvård. I dag har Socialstyrelsen inte några legala möjligheter att samla in personuppgiftsbaserade primärvårdsuppgifter. Utvecklingsinitiativ Socialstyrelsen anser att primärvårdsdata bör inkluderas i patientregistret och följa de insamlingskrav som finns för detta. Myndigheten överlämnade i mars 2012 ett förslag till regeringen i form av rapporten Nationell datainsamling i primärvården förslag till utökning av patientregistret. Om de legala förutsättningarna ändras och regeringen tillför utvecklingsresurser kommer Socialstyrelsen att påbörja utvecklingen av nödvändiga begrepp, termer och klassifikationer samt arbeta för en effektivare rapportering. Här bör också uppmärksammas att primärvården arbetar med samma vårdområden som kommunal hälso- och sjukvård. Utvecklingen av det gemensamma fackspråket för de två områdena behöver därför samordnas. 14 NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Behov av nya uppgifter om äldres hälsa, vård och omsorg Behovsuppgifter Regeringen gav 2012 Socialstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna att samla in uppgifter om behov. Bakgrunden är att det saknas en nationell bild av de äldres behov av vård och omsorg samt av hur väl kommunerna tillgodoser behovet. Detta är även en efterfrågad uppgift hos register- och statistikanvändarna. Förutsättningar för statistikutveckling Det finns inga nationella statistikuppgifter om äldres behov av vård och omsorg. Socialstyrelsen saknar stöd i lagar och förordningar för att samla in uppgifter om behov. Världshälsoorganisationen WHO har tagit fram en klassifikation som kan användas för att beskriva behov, nämligen klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Utifrån ICF har Socialstyrelsen utvecklat modeller för att arbeta systematiskt och med strukturerad dokumentation i äldreomsorgen [6] och den kommunala hälso- och sjukvården. Under 2013 och 2014 erbjuder Socialstyrelsen kommunerna utbildning i modellen för äldreomsorg, kallad Äldres behov i centrum (ÄBIC). I slutet av 2013 hade över hälften av landets kommuner deltagit i utbildningen för lokala processledare. Socialstyrelsen har även fått regeringens uppdrag att betala ut en prestationsersättning till de kommuner som har utbildat lokala processledare och före första oktober 2014 fattat beslut om att införa ÄBIC. Att införa strukturerad dokumentation med användning av till exempel ICF är ett långsiktigt lokalt förändringsarbete som ställer stora krav på nya arbetssätt och anpassade it-system. Detta förutsätter både utveckling av NI och stöd för implementering. Socialstyrelsen har tagit fram ett urval av ICF-koder för användning inom kommunal hälso- och sjukvård [7]. Utvecklingsinitiativ De legala förutsättningarna behöver ändras för att Socialstyrelsen ska kunna samla in behovsuppgifter i SoL- och HSL-registren. Från det att det finns stöd i lag för insamlingen beräknar Socialstyrelsen att det tar minst två år innan uppgifterna kan börja samlas in. Denna tid behövs för att revidera Socialstyrelsens berörda föreskrifter, göra en konsekvensutredning, analysera och beskriva vilka uppgifter om ska samlas in och hur de ska registreras, bedriva nödvändiga testverksamheter i ett urval kommuner, ge kommunerna tid att anpassa sina dokumentationssystem, kvalitetssäkra de insamlade variablerna samt ta fram en plan för att presentera och analysera uppgifterna. Socialstyrelsens förslag till insamling av behovsuppgifter publicerades i en särskild rapport i slutet av 2013 [8]. Socialstyrelsen kommer under 2014 och 2015 att testa tillförlitligheten i att använda ICF-uppgifter för att dokumentera funktionstillstånd i den kommunala hälso- och sjukvården. Syftet är att, på ett liknande sätt som för äldre- NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 15

Behov av nya uppgifter om äldres hälsa, vård och omsorg omsorgen, fastställa att användningen av ICF ger tillräcklig tillförlitlighet för att användas i verksamheten samt för statistikändamål. Det har framförts åsikter om att det vore önskvärt att samla in behovsuppgifter även från primärvård samt öppen- och sluten specialistvård. Det är dock ett arbete på längre sikt och Socialstyrelsen har inga pågående utvecklingsinitiativ på området. Hälsoärende Multisjuka äldre har ofta många kontakter med vård och omsorg. Det finns därför ett behov av att på ett bättre sätt än i dag kunna följa deras vård- och omsorgsprocesser för att identifiera brister och förbättringsmöjligheter. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utreda och beskriva förutsättningarna för sammanhållna hälsoärenden i form av ett särskilt vårdprocess-id respektive omsorgsprocess-id för de mest sjuka äldre. Arbetet är nära knutet till utvecklingen av nationell informationsstruktur (NI) och nationellt fackspråk (NF) samt utvecklingen av uppföljningssystem för vårdens tillgänglighet. Förutsättningar för statistikutveckling Det finns ingen statistik på området. De legala förutsättningarna för att kunna följa ett hälsoärende genom vården är komplexa. Det finns i dag ingen tydlig bild av vilka juridiska förändringar som behövs för en sammanhållen vårdprocessdokumentation. Det finns även integritetsmässiga frågeställningar kring konsekvenserna av en sammanhållen dokumentation. Det finns ännu inget gemensamt kodverk för att kategorisera hälsofrågeställningar. Vårdprocess-id och omsorgsprocess-id måste först införas i verksamheterna innan de kan utgöra underlag för statistik. Utvecklingsinitiativ Mycket arbete krävs innan det går att använda vårdprocess-id eller omsorgsprocess-id för statistikändamål. Under de närmaste åren kommer Socialstyrelsen att fokusera på att utveckla NI, ta fram kodverk och stödja verksamheterna i arbetet med standarder och regler för dokumentation. Socialstyrelsen har i slutrapporten till regeringsuppdraget att utveckla system för att följa vårdens tillgänglighet (S2012/2628/FS) diskuterat möjligheten att införa ett remiss-id i PAR som ett steg på vägen till ett fullt utvecklat process-id inom hälso- och sjukvården. Med stöd av ett remiss-id blir det möjligt att följa enskilda åtgärder inom specialistsjukvården [9]. Åtgärder i kommunal hälso- och sjukvård Hemsjukvården levererar omfattande hälso- och sjukvårdsinsatser till äldre men det saknas statistikuppgifter om verksamheten. 16 NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Behov av nya uppgifter om äldres hälsa, vård och omsorg Förutsättningar för statistikutveckling Registret över kommunal hälso- och sjukvård till äldre och personer med funktionsnedsättning innehåller personnummer på de personer som fått minst en insats enligt 18 HSL under en kalendermånad. Socialstyrelsen har stöd i förordning för att samla in personuppgifter om åtgärder i kommunal hälso- och sjukvård. Hemsjukvården i ordinärt boende har under senare år kommunaliserats och från och med 2014 ansvarar nästan alla kommuner för hemsjukvård (exklusive läkarinsatser), både i särskilt och i ordinärt boende (med undantag för kommunerna i Stockholms län). Uppgifter om åtgäder från den kommunala hälso- och sjukvården skulle därför kunna ge en helhetsbild av hemsjukvården (exklusive läkarinsatser). För att samla in uppgifter om åtgärder för statistikändamål behövs en enhetlig terminologi. Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är en svensk klassifikation av medicinska och kirurgiska åtgärder. Den används bland annat inom hemsjukvården och för inrapportering till patientregistret. Socialstyrelsen har tagit fram ett urval av KVÅ-koder för användning inom hemsjukvården [7]. Utvecklingsinitiativ Socialstyrelsen påbörjar under 2014 arbetet med att ändra i den gällande föreskriften (SOSFS 2008:16), i samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Arbetet inkluderar en konsekvensutredning inklusive en beräkning av kostnaderna för kommunerna. En pilotinsamling kommer att genomföras under 2015 för att uppgifterna ska kunna samlas in enligt föreskriften från och med 2016. Stöd till anhöriga Socialstyrelsen har i uppdrag från regeringen att följa upp den ändring i socialtjänstlagen som infördes 2009 och som innebär att kommunerna har en skyldighet att stödja anhöriga som vårdar en närstående [10]. Närstående är den person som tar emot omsorg, vård och stöd och den som ger hjälpen är anhörig. Det finns ett önskemål från regeringen om att kunna följa omfattningen av och inriktningen på kommunernas stöd till anhöriga. Registeranvändarna uttrycker också ett intresse för att följa anhörigas roll, funktion och betydelse i vården och omsorgen om äldre. Förutsättningar för statistikutveckling Den officiella statistiken över kommunernas stöd till anhöriga innehåller en uppgift som rör anhöriga: biståndsbeslutad hemtjänst som avser avlösning av anhörig. Kommunernas stöd till anhöriga omfattar bland annat avlösning i hemmet, dagverksamhet, korttidsboende, enskilda samtal, anhöriggrupper och ekonomiskt stöd. Insatserna kan ges med stöd av ett biståndsbeslut enligt SoL kap. 4 1 eller som en serviceinsats utan biståndsbeslut. Insatserna riktar sig ibland direkt till den anhöriga men kan även rikta sig till den närstående som NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 17

Behov av nya uppgifter om äldres hälsa, vård och omsorg en form av indirekt stöd till den anhöriga (till exempel dagverksamhet som avlösning av anhörig utanför hemmet). Det är inte möjligt att få en komplett, rättvis och jämförbar bild över kommunernas insatser för anhöriga genom den registerbaserade statistiken. Det beror på att SoL-registret inte får innehålla information om insatser som ges utan biståndsbeslut registret bygger på personuppgifter om äldre närstående med ett omsorgsbehov och inte den eller de anhöriga som stödjer den närstående äldre många kommuner saknar strukturerad dokumentation om avsikten, med de beviljade insatserna, är att stödja en anhörig. Utvecklingsinitiativ Sedan 2010 genomför Socialstyrelsen årliga enkätundersökningar riktade till kommunerna med frågor om deras utbud av insatser till stöd för anhöriga. Sedan 2012 ges kommunerna även möjlighet att lämna uppgifter om hur många anhöriga som tog del av vissa icke-biståndsprövade serviceinsatser. Socialstyrelsen kommer i slutrapporten till regeringen 2014 att utvärdera om detta är ett bra sätt att samla in uppgifter om kommunernas stöd till anhöriga. Socialstyrelsen ser under 2014 över möjligheten att i högre grad utnyttja kommun- och enhetsundersökningen för att samla in jämförbara uppgifter om kommunernas stöd till anhöriga. Socialstyrelsen arbetar för att främja en strukturerad dokumentation inom socialtjänsten. Arbetet sker inom ramen för ÄBIC, NI och NF där utvecklingen av Klassifikationen av socialtjänstens insatser ingår (mer information finns under rubriken Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk). På sikt ger arbetet även bättre förutsättningar för att samla in jämförbara uppgifter om kommunernas stöd till anhöriga. Statistik om kommunernas stöd till anhöriga baserad på Klassifikationen av socialtjänstens insatser ligger dock efter 2017. Register över utförare av vård och omsorg Behovsanalysen visar att det finns ett behov av att kunna redovisa en del av Socialstyrelsens statistik på utförarnivå, för att få ökad transparens och bättre jämförelsemöjligheter. Exempelvis används statistikuppgifter på utförarnivå till Socialstyrelsens årliga undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? och webbapplikationen Äldreguiden (bilaga 1). Eftersom det inte finns information om utförare i något register har uppgiften istället inhämtats separat från kommunerna. Detta medför en extra arbetsbörda för kommunerna och problem med att kontrollera kvaliteten på inlämnade data. Förutsättningar för statistikutveckling Det finns inget register över utförare av äldreomsorg eller hemsjukvård vid Socialstyrelsen. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har flera register över vård- och omsorgsverksamhet. Registren är till för inspektion av verksamheterna och är i dagsläget inte anpassade till Socialstyrelsens behov vid 18 NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Behov av nya uppgifter om äldres hälsa, vård och omsorg statistik- och jämförelseredovisningar. IVO har i uppdrag från regeringen att utveckla sina vård- och omsorgsgivarregister. För Socialstyrelsens ändamål behöver uppgifterna uppdateras oftare och indelningen av utförare ses över. Statistiska centralbyrån (SCB) har haft ett uppdrag att ta fram ett utförarregister över alternativa utförare inom verksamheter som finansieras av kommuner och landsting [11]. Under 2013 samlades de första uppgifterna in. Det var då inte uppgiftslämnarplikt och bortfallet blev förhållandevis stort. Kvaliteten på uppgifterna var därför inte tillräckligt bra för att kunna publicera statistik. En ny insamling kommer ske under 2014, denna gång med uppgiftslämnarplikt. Uppgifterna som samlas in är: namn på kommun som köpt verksamheten, typ av verksamhet enligt verksamhetsindelningen i Räkenskapssammandraget för kommuner och landsting och vilket belopp kommunen eller landstinget köpt verksamhet för. Det finns flera utmaningar med att samla in information om utförande enhet. Till exempel är det inte alltid tydligt vad som utgör en enhet eller vilken organisationsnivå som avses. Enheterna förändras dessutom över tid och det kommer att krävas särskilda rutiner för att säkerställa uppgifternas aktualitet. En annan komplicerande faktor är att en äldre person med beviljade insatser kan få insatserna levererade av flera olika utförare och därmed tillhöra flera olika enheter. Utvecklingsinitiativ Socialstyrelsen arbetar för att både på kort och lång sikt säkerställa att det går att redovisa relevant statistik på utförarnivå. På kort sikt handlar det om tillfälliga lösningar för att samla in information om utförare direkt från kommunerna, på längre sikt handlar det om att utveckla kvalitetssäkrad registerinformation om utförare. Under 2014 ska Socialstyrelsen se över kommunernas möjligheter att rapportera uppgifter om utförare i samband med att de rapporterar insatser till SoL-registret. Detta skulle underlätta rapporteringen för kommunerna samt ge Socialstyrelsen bättre förutsättningar för att kontrollera uppgifternas kvalitet. Uppgifterna kommer vara frivilliga för kommunerna att lämna. På längre sikt är det nödvändigt med en permanent lösning för att samla in uppgifter om utförare. Socialstyrelsen bevakar därför arbetet vid IVO för att, om möjligt, säkerställa att det i framtiden går att använda myndighetens register även för statistik- och jämförelseändamål. Personalstatistik Uppgifter om bemanning (volym och kompetens) är en viktig aspekt av verksamheternas kvalitet. Uppgifterna måste sättas i relation till de behov av vård och omsorg som verksamheterna ska tillgodose. Förutsättningar för statistikutveckling Socialstyrelsen samlar in uppgifter om personal i särskilda boenden och hemtjänst i kommun- och enhetsundersökningen. NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 19

Behov av nya uppgifter om äldres hälsa, vård och omsorg SKL producerar statistik över personal i socialtjänsten och hemsjukvården. Statistiken täcker dock inte enskilda utförare och det går inte att särskilja äldre- och handikappomsorg. Denna statistik används framförallt för analyser av löner och sysselsättningsgrad. I regeringens uppdrag till SCB att ta fram ett utförarregister (mer information finns under rubriken Register över utförare av vård och omsorg) ingår även att ta fram uppgifter om personalen hos de företag eller organisationer som utfört kommunalt finansierad verksamhet. Uppgifter om personal samlades in 2013 men bortfallet var för stort för att publicera statistik. Nya uppgifter kommer att samlas in 2014. Det går för närvarande bara att identifiera vilket arbetsställe personalen är knuten till för en del av de företag och organisationer som ingår i insamlingen. Socialstyrelsen har gjort flera försök att på ett bra sätt beskriva personaltäthet och utbildningsnivåer i särskilda boenden och hos hemtjänstutförare. Uppgifterna har samlats in i kommun- och enhetsundersökningen. Verksamheterna har dock svårt att redovisa uppgifterna på den detaljerade organisationsnivå som krävs för att göra öppna jämförelser eller för att informera allmänheten om bemanningen i de olika verksamheterna. Det är dessutom svårt att jämföra verksamheterna eftersom behovet av bemanning kan variera mellan verksamheterna och det saknas uppgifter om de äldres behov av vård och omsorg. För Socialstyrelsens ändamål är det viktigt att kunna koppla information om personalsammansättning till utförare på den organisationsnivå som krävs för att göra relevanta jämförelser. Arbetet med att ta fram personalstatistik är därför kopplat till arbetet med att ta fram ett utförarregister. Utvecklingsinitiativ Socialstyrelsen fortsätter att tills vidare samla in uppgifter om personal i kommun- och enhetsundersökningen. Socialstyrelsen bevakar samtidigt det arbete som bedrivs vid SCB och SKL för att, om möjligt, säkerställa att Socialstyrelsens behov också tas i beaktande. Socialstyrelsen presenterade i december 2013 ett förslag på hur SoL- och HSL-registren kan kompletteras med uppgifter om de äldres behov av omsorg och vård [8]. Uppgifterna kan finnas tillgängliga i registren tidigast två år efter att det finns stöd i lag för att samla in uppgifterna. Detta skulle göra det möjligt att koppla verksamheternas bemanning till de behov av vård och omsorg som verksamheterna ska tillgodose. Genomförda insatser i äldreomsorgen För att följa omsorgen om äldre vore det önskvärt att veta omfattningen av de beviljade insatser som faktiskt genomförs. Förutsättningar för statistikutveckling Det finns för närvarande ingen statistik om omfattningen och inriktningen av de faktiskt genomförda insatserna i äldreomsorgen. 20 NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Behov av nya uppgifter om äldres hälsa, vård och omsorg För att kunna samla in nationella uppgifter om genomförda insatser måste kommunerna dokumentera utförda insatser. Det kräver bland annat någon form av redovisningssystem i kommunen samt en enhetlig benämning, klassificering och registrering av insatserna. Utvecklingsinitiativ Socialstyrelsen arbetar för att skapa förutsättningar för att samla in statistik över genomförda insatser i äldreomsorgen. En del av arbetet består av att utveckla Klassifikationen av socialtjänstens insatser och att se över möjligheterna att upprätta ett utförarregister. Statistik över genomförda insatser i äldreomsorgen ligger dock efter den nuvarande utvecklingsplanens slutår 2017. Icke-biståndsbeslutade insatser En del av kommunernas insatser till äldre ges utan en individuell behovsprövning och ett biståndsbeslut, men Socialstyrelsens lagstadgade statistikinsamling av individuppgifter gäller endast beviljade insatser. Förutsättningar för statistikutveckling Det finns ingen återkommande statistik över icke-biståndsbeslutade insatser men 2011 gjorde Socialstyrelsen en enkätundersökning om sådana insatser i kommunal äldre- och handikappomsorg [12]. Undersökningen ger en bild av vilka insatser kommunerna erbjuder utan individuellt biståndsbeslut. Socialstyrelsens bedömning är att det med gällande lagstiftning inte går att samla in registeruppgifter om insatser utan biståndsbeslut. Icke-biståndsbeslutade insatser kan bestå av till exempel öppen verksamhet i olika former. Icke-biståndsbeslutade insatser kan även ges enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Lagen ger kommunerna möjlighet att tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år utan en individuell behovsprövning. Kommunerna har ingen dokumentationsplikt över de här insatserna och de är inte heller föremål för myndighetstillsyn. Utvecklingsinitiativ Socialstyrelsen föreslår att uppgifter om icke-biståndsbeslutade insatser på kort sikt samlas in vid behov genom riktade undersökningar och inte som en del av den officiella statistiken. Det finns en tendens att allt fler insatser av servicekaraktär ges utan biståndsbeslut. Socialstyrelsen kommer att bevaka utvecklingen och göra kontinuerliga bedömningar om den nationella statistiken behöver kompletteras för att ge en heltäckande bild av kommunernas insatser för äldre. NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 21

Övergripande utvecklingsområden Övergripande utvecklingsområden I det här kapitlet redogör Socialstyrelsen för det utvecklingsarbete som inte rör nya register- eller statistikuppgifter utan övergripande områden som statistikpresentation, intern organisation och kvalitet i inrapporterade data. Syftet med statistiken Uppgiftslämnarna, i det här fallet framför allt kommunerna, har en betydande roll för kvaliteten på underlaget till statistiken. Det är därför, enligt Socialstyrelsen, viktigt att kommunerna har en god förståelse för syftet med statistikinsamlingen och att de har tillräcklig kunskap för att tolka vilka uppgifter det är som efterfrågas och hur uppgifterna de levererar används i de statistik- och jämförelseprodukter som Socialstyrelsen och andra aktörer tillhandahåller. En tydlig kommunikation kring syftet med Socialstyrelsens uppgiftsinsamling och statistikproduktion bidrar till att öka kvaliteten på statistiken och skapa realistiska förväntningar hos uppgiftslämnare och statistikanvändare. Socialstyrelsen arbetar därför med att konkretisera vad som ingår i myndighetens uppdrag när det gäller att tillgodose statistikbehov hos kommuner och andra statistikanvändare. Myndigheten kommer även att utveckla kommunikationsvägarna och sätten att återkoppla resultat och analyser till kommuner och andra utförare. Organisation Socialstyrelsen genomförde under 2013 vissa förändringar i statistikverksamheten för att skapa en organisation som är bättre rustad för att driva utvecklingsfrågor. Nu har varje register en kvalitetsansvarig person och en person som är ansvarig för att identifiera och driva utvecklingsfrågor. Under 2013 gjordes även en översyn av pågående projekt på Socialstyrelsen med bäring på statistikutveckling. Arbetet identifierade många beroenden mellan projekten och ett behov av ett samordnat arbete för att kunna slutföra projekt på ett tids- och kostnadseffektiv sätt. Myndigheten kommer därför att under 2014 testa en ny modell med programstyrning för att driva projekt och förvaltningsuppdrag med stort inflytande på arbetet med att förbättra statistiken om äldre. Socialstyrelsen kommer att utvärdera programstyrningsmodellen löpande under året och vid goda resultat kommer modellen att användas även efter 2014. Aktualitet Statistikanvändarna uppger att aktualiteten är avgörande för statistikens användbarhet. Socialstyrelsen har övergått till en månadsvis insamling av upp- 22 NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Övergripande utvecklingsområden gifter om socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, vilket kommer att förbättra aktualiteten. Officiell statistik baserad på den nya insamlingsmodellen kommer att presenteras under 2014. Socialstyrelsen kommer under 2014 och 2015 att arbeta på att förkorta tiden från insamling till presentation genom att se över presentationsformerna och möjligheterna att automatisera publiceringen. Kvalitet i inrapporterade data Kvaliteten på uppgifterna i SoL-registret är överlag god. Den 1 januari 2014 infördes månadsvis insamling av uppgifter om socialtjänstinsatser och i samband med det lade Socialstyrelsen till fler automatiska kontroller av inrapporterade data. Detta innebär att det ställs hårdare krav på kommunerna att lämna korrekta uppgifter. Socialstyrelsen planerar att under 2015 se över möjligheterna att göra studier av kodningskvaliteten i registret. Statistiken baseras på de uppgifter som kommunerna dokumenterar i sina system. Kommunerna kan dock ha olika struktur på sina dokumentationssystem och varierande terminologi för att beskriva socialtjänstinsatser. Detta medför i sin tur att det kan finnas en risk att statistikens jämförbarhet påverkas. Socialstyrelsen arbetar för att överlag öka kvaliteten på inrapporterade data genom att skapa förutsättningar för en bättre informationshantering i verksamheterna. Detta genom att bland annat ta fram enhetliga begrepp och nationellt fastställda klassificeringar för den lokala dokumentationen. Exempel är Klassifikationen av socialtjänstens insatser för att beskriva socialtjänstens insatser och ICF för att beskriva funktionstillstånd och behov. Statistikpresentation Socialstyrelsen uppdaterade under 2013 uppgifterna om äldreomsorg i statistikdatabasen. Där presenteras nu individbaserad statistik för åren 2007 till och med 2012. Tidigare presenterades endast mängdstatistik. Socialstyrelsen kommer under 2014 att avsluta en översyn av publikationsformerna för den officiella statistiken och föreslå nya och mer ändamålsenliga presentationssätt. Behovsanalysen visar att det är viktigt att återrapportera data till kommunerna på ett sådant sätt att de kan använda den i sin egen verksamhet. I och med övergången till månadsvis insamling av uppgifter till SoL-registret i början av 2014 ser Socialstyrelsen därför över möjligheterna att ge snabbare och mer riktad återkoppling till uppgiftslämnarna när de lämnar in statistik. Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk NI och NF utvecklas av Socialstyrelsen inom ramen för regeringens strategi Nationell ehälsa. Målet är att NI:s modeller för process- och individbaserad information i vård och omsorg ska tillämpas i praktiken av huvudmän och utförare på nationell, regional och lokal nivå. Genom att använda nationellt NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 23

Övergripande utvecklingsområden fastställda termer och kodverk blir grunddokumentationen i verksamheterna enhetlig. Därmed förbättras möjligheterna till en effektiv informationsförsörjning. NF är en övergripande benämning på de terminologier och klassifikationer som Socialstyrelsen förvaltar och består bland annat av termbanken, hälsorelaterade klassifikationer och kodverk samt begreppssystemet SnomedCT. Socialstyrelsen har lämnat ett förslag till regeringen om att genomföra praktiska försök och pilotverksamheter inom vissa områden innan nästa utvecklingssteg tas. Det är viktigt att i största möjliga mån synkronisera utvecklingen av den nationella statistiken med utvecklingen av strukturerad digital dokumentation i verksamheterna, inte minst inom socialtjänstens områden. Att tillämpa NI och NF förutsätter bland annat att verksamheterna använder ändamålsenliga it-stöd för digitalt baserad dokumentation. Utvecklingen av it-stöden ligger huvudsakligen utanför Socialstyrelsens ansvarsområde. Det är rimligt att anta att denna omställning i verksamheterna kommer att ske successivt och löpande under flera år. Klassifikation av socialtjänstens insatser Socialstyrelsen utvecklar Klassifikationen av socialtjänstens insatser (KSI) utifrån klassifikationen International Classification of Health Interventions (ICHI) som WHO utvecklar. I KSI ska begrepp för insatser beskrivas och klassificeras för att få en standardiserad tillämpning. Klassifikationen ska kunna användas både för den lokala dokumentationen och som underlag för nationell statistik. Den gäller alla socialtjänstens insatser och inte enbart äldreomsorgen. De delar av klassifikationen som berör äldreomsorgen är planerade att vara färdiga vid årsskiftet 2014 2015 då den första versionen av KSI görs tillgänglig. Detta kommer skapa nya möjligheter att samla in nationella statistikuppgifter som bygger på en väldefinierad terminologi. Innan klassifikationen kan användas för statistikändamål återstår dock ett omfattande arbete. Klassifikationen måste prövas i de kommunala verksamheterna, revideras utifrån verksamheternas behov och implementeras i kommunernas dokumentationssystem. Socialstyrelsen måste även revidera den gällande föreskriften (SOSFS 2013:31) samt stämma av de nya benämningarna på socialtjänstinsatser mot de nuvarande insatsbenämningarna för att behålla statistikens jämförbarhet över tid. Officiell statistik baserad på KSI ligger därför sannolikt efter år 2017. Internationella krav Socialstyrelsen är enligt lag skyldig att rapportera viss statistik till EU. Den europeiska statistikmyndigheten Eurostat kommer troligen att påbörja diskussioner under 2014 om att lagreglera viss non-monetary data (till exempel statistik om hälso- och sjukvårdspersonal och särskilt boende). Socialstyrelsen följer utvecklingen och deltar i internationella samarbeten. 24 NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Tidsplan Tidsplan Att utveckla statistiken kring vård och omsorg om äldre är en komplex process som bland annat påverkas av juridiska och tekniska förutsättningar, verksamheternas arbetssätt, ekonomiska resurser samt om det finns relevanta nationellt fastställda klassifikationer och kodverk. Planen pekar på flera utvecklingsområden och föreslår förändringar för att förbättra statistiken. Socialstyrelsen styr dock inte över alla delar i utvecklingsprocessen. Till exempel förutsätter flera av förslagen i rapporten att de legala förutsättningarna ändras så att Socialstyrelsen får rätt att samla in och behandla vissa uppgifter. Planen kommer att revideras årligen. Ett schema för utvecklingsinitiativ 2014 2017 ges i figur 1. Förutsättningar för utvecklingsarbetet Det finns några avgörande faktorer för att i framtiden kunna beskriva samlade vård- och omsorgsprocesser och fullfölja utvecklingsplanen: Flera förordningar behöver ändras om Socialstyrelsen ska ges möjlighet att samla in och behandla primärvårdsuppgifter och uppgifter om äldres behov av äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen avser att säkerställa att utvecklingsarbetet är långsiktigt och lyhört för uppgiftslämnaras och uppgiftsanvändarnas behov samt inkluderar en avvägning mellan samhällsnyttan och intrånget i den personliga integriteten. Socialstyrelsen avser att synkronisera utvecklingsarbetet med framtagandet av den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket samt de juridiska förutsättningarna för statistikinsamling. Verksamheterna behöver utveckla sina arbetssätt och sitt it-stöd på ett sådant sätt att det skapar förutsättningar för att hämta statistik- och registeruppgifter från den grundläggande dokumentationen. NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 25

Tidsplan Figur 1. Tidsplan för statistikutveckling 2014 2017 ÖNSKVÄRDA NYA UPPGIFTER: primärvårdsbesök behovsuppgifter (ICF) hälsoärende åtgärder i kommunal hälso- och sjukvård (KVÅ) stöd till anhöriga utförarregister personalstatistik genomförda insatser icke-biståndsbeslutade insatser SYFTET MED STATISTIKEN ORGANISATION AKTUALITET KVALITET STATISTIKPRESENTATION NI & NF KSI Generellt utvecklingsarbete Jurdiskt arbete Testverksamhet Insamling * Streckade staplar visar på möjliga aktiviteter förutsatt att det finns stöd i lag och förordning för Socialstyrelsen att samla in och behandla uppgifterna. ICF: Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa; KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder; NI: Nationell informationsstruktur; NF: Nationellt fackspråk; KSI: Klassifikation av socialtjänstens insatser 26 NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Referenser Referenser 1. Nationell datainsamling i primärvården. Socialstyrelsen; 2012. 2. Uppdrag att utveckla ett nationellt system för öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre. Regeringsbeslut S2006/7202/ST, S2007/518/ST 3. Uppdrag att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och ta fram en handlingsplan för ökad tillgång till data av god kvalitet inom socialtjänsten m.m. Regeringsbeslut S2009/5079/ST (delvis) 4. Uppdrag om insatser för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Regeringsbeslut S2012/2022/FST 5. Nationell IT-strategi för vård och omsorg. Socialdepartementet; 2006. 6. Äldres behov i centrum Vägledning för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov utifrån ICF Socialstyrelsen; 2013. 7. Beskriva behov och följa resultat inom kommunal hälso- och sjukvård Urval ur ICF och KVÅ. Socialstyrelsen; 2013. 8. Äldres behov av vård och omsorg. Förslag till nya registeruppgifter från socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen; 2013. 9. Patientens väg genom vården- system för uppföljning av väntetider i vården. Socialstyrelsen; 2013. 10. Uppdrag att utarbeta vägledning m.m. för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen (2001:453) om stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående m.m.. 2009:Regeringsbeslut S2009/5077/ST 11. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statistiska centralbyrån. Regeringsbeslut Fi2012/4766. 2012: 12. Ej biståndsbeslutade insatser i kommunal äldre- och handikappomsorgresultat från en enkätundersökning 2011. Socialstyrelsen; 2011. NATIONELL STATISTIK OM ÄLDRES HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 27