miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö stad

Reviderat åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö stad www.lansstyrelsen.se/skane 2011:4

Titel: Utgiven av: Projektledare: Beställningsadress: Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad Länsstyrelsen i Skåne län Karin Söderholm Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Tel 040/044-25 20 00 skane@lansstyrelsen.se ISBN: 978-91-86533-41-0 Länsstyrelserapport: 2011:4 Hemsida: Layout: Foto omslag: Tryck: www.lansstyrelsen.se/skane Fredrik Collijn AB Fr v Jens Lennartsson, Mats Persson, Jenny Leyman och Jens Lennartsson. Länsstyrelsen i Skåne län

Nu förbättrar vi luftkvaliteten Malmö är en storstad. Här finns ett par hårt trafikerade gator där miljökvalitetsnormerna överskrids. Detta åtgärdsprogram innehåller flera åtgärder som snabbt ska leda till förbättrad luftkvalitet. Omställning av transportsystemet är nyckeln till att långsiktigt lösa luftproblemen. Minskning av onödig genomfartstrafik och en övergång från biltrafik till andra transportmedel såsom kollektivtrafik och cykel är andra exempel på åtgärder. Det handlar om framkomlighet som gynnar trafikslag med mindre miljöpåverkan. Busslinjer behöver justeras och vi behöver ny teknik med mindre miljöpåverkan. Programmet är framtaget av Länsstyrelsen i nära samarbete med Malmö stad och Skånetrafiken. Genom detta samarbete hoppas vi nå miljökvalitetsnormerna och att Malmö stad därmed tar ytterligare ett steg mot en långsiktigt hållbar stadsmiljö med frisk luft. Göran Tunhammar landshövding Illmar Reepalu kommunstyrelsens ordförande Malmö stad Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 3

Innehållsförteckning Förord...5 Sammanfattning...6 Bakgrund.................................................................... 9 Lagstiftning Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram... 9 Luftföroreningar och hälsoeffekter...10 Organisation av arbetet med Malmös reviderade åtgärdsprogram...10 Malmös förutsättningar...................................................... 11 Luften i Malmö............................................................. 14 Åtgärder...21 Åtgärder med direkt påverkan...21 Huvudåtgärd 1: Åtgärder på Amiralsgatan... 21 Huvudåtgärd 2: Åtgärder på Södra Förstadsgatan... 27 Huvudåtgärd 3: Åtgärder på Djäknegatan..................................... 30 Huvudåtgärd 4: Åtgärder vid Stadens entré och Värnhem........................ 31 Åtgärder med indirekt påverkan............................................... 31 Huvudåtgärd 5: Malmös nya kollektivtrafik.................................... 31 Huvudåtgärd 6: Statushöjande åtgärder för cykeltrafik... 32 Huvudåtgärd 7: Utvidgad miljözon... 33 Huvudåtgärd 8: Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster... 33 Huvudåtgärd 9: Effektivare varudistribution................................... 34 Huvudåtgärd 10: Införande av Smart Card.................................... 34 Huvudåtgärd 11: Pendlarparkeringar utanför centrala Malmö..................... 35 Huvudåtgärd 12: Riktad information till arbetsgivare om förmånsbeskattning för fri arbetsplatsparkering................................................ 35 Huvudåtgärd 13: Motverka fri arbetsplatsparkering............................. 36 Huvudåtgärd 14: Ny resepolicy för Malmö stad anställda... 36 Huvudåtgärd 15: Fler miljöbilar i offentliga verksamheter... 36 Huvudåtgärd 16: Mobility management i Malmö... 37 Huvudåtgärd 17: Mobility management i kommuner med stor inpendling till Malmö... 37 Huvudåtgärd 18: Utredning om spårbunden trafik i Malmö och Malmöregionen...... 38 Huvudåtgärd 19: Utredning om persontrafik på kontinentalbanan... 38 Önskvärda åtgärder på längre sikt (ej bindande)... 39 Programmets sammanlagda konsekvenser...41 Miljöbedömning............................................................. 42 Uppföljning...43 Samrådssammanställning.................................................... 44 Bilaga med underlag och källhänvisningar...49 4 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

Förord Det reviderade åtgärdsprogrammet är det andra i ordningen och har tagits fram på uppdrag av regeringen för att åstadkomma lägre halter av kvävedioxid i Malmös utomhusluft. Det första åtgärdsprogrammet för Malmö fastställdes den 29 juni 2007 och hade som mål att uppfylla normen senast vid utgången av år 2008. Eftersom tidpunkterna för genomförande av åtgärder passerades och miljökvalitetsnormen inte uppnåddes beslutade Länsstyrelsen i Skåne län att åtgärdsprogrammet skulle revideras. Revideringen har inneburit att Länsstyrelsen tillsammans med främst Malmö stad och Skånetrafiken har tagit fram bindande preciserade delåtgärder inom samma huvudåtgärdsområden som bestämdes i det första åtgärdsprogrammet. Åtgärderna i programmet ska genomföras inom en snar framtid för att så fort som möjligt få ner halterna av kvävedioxid i utomhusluften under miljökvalitetsnormen. Målsättningen ska vara att uppfylla miljökvalitetsnormen innevarande eller nästföljande år räknat från tiden för fastställelsen. Det är övervägande Malmö stad och Skånetrafiken som ansvarar för åtgärdernas genomförande. Malmö stad och andra aktörer i området arbetar även kontinuerligt med att genomföra åtgärder som på längre sikt gynnar luftkvaliteten. Syftet är att nå miljökvalitetsmålet FRISK LUFT. Det arbetet ingår emellertid inte i detta program. Revideringen har pågått mitt under slutarbetet med Citytunneln och det finns sannolikt effekter av detta som inte kunnat förutses. Många av åtgärderna som redovisas i programmet har varit planerade sedan en längre tid tillbaka och många av åtgärderna kommer därför att vara påbörjade eller till och med genomförda vid programmets fastställelse. 2006 2008 2010 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 5

Sammanfattning Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid har överskridits på ett antal platser i centrala Malmö. Därför har regeringen gett Länsstyrelsen i uppdrag att upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen. Ett första åtgärdsprogram har tagits fram och fastställdes den 29 juni 2007. Eftersom tidpunkter då åtgärderna skulle vara genomförda har passerats och miljökvalitetsnormen ännu inte uppnåtts i alla gaturum har beslut om revidering tagits den 28 oktober 2009. Miljökvalitetsnormen överskrids på Södra Förstadsgatan mellan Södervärn och Fisketorget samt på Amiralsgatan mellan Drottninggatan och Föreningsgatan. Vid Dalaplan, Hornsgatan och Bergsgatan överskrids halterna år 2010 (enligt beräkningar och lufthaltsmätningar), men dessa resultat uppfyller ej kriterierna för behov av åtgärdsprogram. På följande gator ligger halten mindre än 10 % under miljökvalitetsnormen: Djäknegatan, Södra Förstadsgatan (norr om Fisketorget), vissa sträckor på Nobelvägen, Amiralsgatan (sydost om korsningen vid Bergsgatan), Föreningsgatan, Värnhemstorget samt delar av Hornsgatan. Vägtrafiken, arbetsmaskiner, industrier och sjöfart utgör totalt sett de viktigaste utsläppskällorna till kvävedioxid. På de gator där normen överskrids är dock vägtrafiken den överlägset dominerande utsläppskällan. Länsstyrelsen har i samråd med framför allt Malmö stad och Skånetrafiken arbetat fram ett antal preciserade delåtgärder för att miljökvalitetsnormen ska uppfyllas. Strukturen med huvudåtgärder som togs fram i åtgärdsprogrammet från 2007 finns kvar. Åtgärdsprogrammet innehåller dels åtgärder som har direkt påverkan på de aktuella gatorna, huvudåtgärd 1 4, dels åtgärder som generellt påverkar luftkvaliteten i Malmö, huvudåtgärd 5 19. Dessutom innehåller åtgärdsprogrammet åtgärder som ger effekt på ännu längre sikt. Åtgärdsprogrammet är i huvudsak inriktat mot att utnyttja den lokala trafikplaneringens möjligheter att förbättra luftkvaliteten i centrala Malmö. Störst effekt har teknikförbättrande åtgärder som t.ex. utbyte av gamla bussar mot nya. Åtgärder som ökar framkomligheten för bussarna och dämpar övrig trafik är också av stor vikt. Fram till idag har många busslinjer gått parallellt. Det ger en hög belastning av luftföroreningar på enskilda gaturum. En mer fördelad kollektivtrafik med goda bytesmöjligheter ger fler resenärer bättre tillgänglighet och orsakar samtidigt mindre koncentrerade luftföroreningsutsläpp. Foto: Jens Lennartsson 6 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

Åtgärdsprogrammet ser i korthet ut som följer: 1. Åtgärder på Amiralsgatan Bussprioriterad vänstersväng till Drottninggatan Utredning och genomförande av övriga trafikdämpande åtgärder Omläggning av linje 6 Sammanslagning av linjerna 130 och 150 för genomgående trafik och om det ger goda erfarenheter även sammanslagning av linjerna 171 och 100 Superbusskoncept på linje 5 Inköp och utbyte av stadsbussar och regionbussar 2. Åtgärder på Södra Förstadsgatan Sammanslagning av linjerna 130 och 150 för genomgående trafik och om det ger goda erfarenheter även sammanslagning av linjerna 171 och 100 Omläggning av stadsbussarna via Rådmansgatan Inköp och utbyte av stadsbussar och regionbussar 3. Åtgärder på Djäknegatan Slutlig utformning av trafikdämpande åtgärd 4. Åtgärder vid Stadens entré och Värnhem Befintliga busskörfält på Stockholmsvägen förlängs 5. Malmös nya kollektivtrafik 6. Statushöjande åtgärder för cykeltrafik 7. Utvidgad miljözon 8. Miljökrav vid upphandling av entreprenad och tjänster 9. Effektivare varudistribution 10. Införande av Smart card (JoJo-kortet) 11. Pendlarparkeringar utanför centrala Malmö 12. Riktad information till arbetsgivare om förmånsbeskattning för fri arbetsplatsparkering 13. Motverka fri arbetsplatsparkering 14. Ny resepolicy för Malmö stads anställda 15. Fler miljöbilar i offentliga verksamheter 16. Mobility management i Malmö 17. Mobility management i kommuner med stor inpendling till Malmö 18. Utredning om spårbunden trafik i Malmö och Malmöregionen 19. Utredning om persontrafik på Kontinentalbanan Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 7

Önskvärda åtgärder på längre sikt För att nå en långsiktigt hållbar utveckling av transportsystem och stadsmiljö i Malmö stad krävs också insatser och strukturförändringar som verkar på lång sikt. Eftersom åtgärdsprogrammet ska se till att normen uppfylls inom en snar framtid, ingår inte denna typ av insatser som bindande åtgärder i programmet. De beskrivs i ett separat avsnitt som önskvärda åtgärder på längre sikt och sammanfattas i följande lista: Öka tillgängligheten till alternativa drivmedel i Skåne Riktlinjer vid fysisk planering för att optimera luftkvalitet Påskynda utvecklingen av system för miljöavgifter/trängselavgifter Införa miljözon för personbilar Genomförande av åtgärderna ger effekt på mer än bara kvävedioxidhalterna. Åtgärderna ger konsekvenser både för enskild och allmän. Åtgärderna är fokuserade på att minska utsläppen i de förorenade gaturummen. Självklart kommer detta att påverka de som reser mycket via dessa gator. För vissa kommer förändringarna att leda till förkortade restider och kanske till färre byten medan de för andra kommer att medföra förlängda restider. Många av åtgär derna handlar om att ge mer utrymme till kollektivtrafiken på bekostnad av bil trafiken. En resenär som reser med bil upptar mycket större plats och ger mycket mer utsläpp än en resenär som reser kollektivt. Bilden visar hur mycket utrymme som krävs om resenärerna reser med personbilar eller med buss. Källa: Skånetrafiken Under förutsättning att de bindande åtgärderna genomförs, gör Länsstyrelsen bedömningen att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid kan uppfyllas i Malmö stad. 8 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

Bakgrund Lagstiftning Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormerna för luft utgår från EU:s ramdirektiv (08/50/EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa. Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft, och med den infördes begreppet miljökvalitetsnormer (MKN) i svensk lagstiftning för första gången. Regeringen utfärdade år 1998 en förordning om miljökvalitetsnormer. De ämnen som reglerades var kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid och bly. Förordningen har sedan dess reviderats ett antal gånger och kompletterats med ytterligare normer, för partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Normerna baseras huvudsakligen på krav i EG-direktiv. Förordningen heter idag Luftkvalitetsförordningen (2010:477). Miljökvalitetsnormer har som syfte att skydda människors hälsa och miljön. Miljökvalitetsnormer för luft anger föroreningsnivåer som inte får överskridas. Normerna avser utomhusluft och reglerar de nivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse. Enligt förordningen är det kommunerna som är ansvariga för att kontrollera halterna av luftföroreningar i utomhusluft avseende miljökvalitetsnormerna. För bakgrundshalter av kväveoxider och svaveloxider är det Naturvårdsverket som är ansvarigt. Resultat från kontrollen redovisas årligen till IVL (Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning) som är nationell datavärd för programområde luft. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. De beskrivs närmare i miljöbalkens 5:e kapitel. Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid Medelvärdestid Normvärde (µg/m 3 ) Antal accepterade överskridanden År 40 Inga Dygn 60 7 per år (98 percentil) Timme 90 175 per år (98 percentil) Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid trädde i kraft i Sverige den 1 januari 2006. Med percentil menas att halten får överstiga värdet en viss angiven tid (antal timmar eller dygn). Miljökvalitetsnormerna påverkar all större verksamhet Enligt miljöbalken ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormerna följs när de meddelar föreskrifter, utövar tillsyn eller prövar bl.a. tillstånd och anmälningar. Tillstånd, godkännande eller dispens får inte meddelas för en ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Vid planering och planläggning ska kommuner iaktta miljökvalitetsnormer. Myndigheter och kommuner är skyldiga enligt miljöbalken att vidta åtgärder så att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Skyldigheterna, som gäller oavsett om det finns ett fastställt åtgärdsprogram eller inte, följer bl.a. av bestämmelserna i 5 kap 3 och 26 kap 1. Den äldre så kallade stoppregeln finns numera i MB 2 kap 7 tredje stycket. Även verksamhetsutövare och de som vidtar åtgärder har ett ansvar att begränsa störningarna i syfte att nå miljökvalitetsnormer. I praktiken innebär detta att överskridande av en miljökvalitetsnorm kan innebära hinder mot exempelvis förtätningar i en tätort, etablering av nya industrier etc. Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 9

Vad händer när en miljökvalitetsnorm överskrids? Om kontrollen visar att en miljökvalitetsnorm kan antas komma att överskridas, ska kommunen omedelbart underrätta Naturvårdsveket och berörda länsstyrelser. Naturvårdsverket undersöker behovet av ett åtgärdsprogram och rapporterar därefter till berörda länsstyrelser och kommuner. Åtgärdsprogram Av miljöbalken följer att ett åtgärdsprogram ska upprättas om man befarar att en miljökvalitetsnorm kan komma att överskridas. Programmet upprättas av regeringen eller av en eller flera myndigheter eller kommuner/kommunalförbund som regeringen utser. Åtgärdsprogrammet ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. Luftföroreningar och hälsoeffekter Illustration: Tobias Flygar Kopplingen mellan luftföroreningar och hälsoeffekter har varit känd länge. Kvävedioxid bildas vid förbränningsprocesser. Först bildas kvävemonoxid som sedan oxideras till kvävedioxid i luften. Den huvudsakliga källan till exponering för kvävedioxid utomhus i tätorter är trafiken. I hem med gasspisar eller gaseldade varmvattenberedare är koncentrationen av kvävedioxid dock i allmänhet högre inomhus än utomhus. Kvävedioxid är irriterande för luftvägarna och kan leda till sänkt lungfunktion. Framför allt drabbas astmatiker, men även andra känsliga grupper drabbas, såsom personer med kronisk obstruktiv bronkit eller sjukdomar i hjärta och blodkärl. Kvävedioxid kan även användas som indikator på förhöjda halter av andra luftföroreningar. Enligt rapporten Miljö och hälsa 2009, redovisas att 18 % av skåningarna någon gång känner besvär av bilavgaser och 10 % av skåningarna känner besvär av vedeldningsrök. Organisation av arbetet med Malmös reviderade åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet är framtaget på uppdrag av regeringen. Revideringen av åtgärdsprogrammet har utförts av Länsstyrelsen i Skåne län i nära samarbete med Malmö stad och Skånetrafiken och i samråd med berörda myndigheter. De ursprungliga åtgärderna bedöms fortfarande vara relevanta och kostnadseffektiva och därför revideras endast delåtgärderna. Tekniska nämnden informeras om framtaget förslag till åtgärdsprogram och därefter ges berörda möjlighet att lämna synpunkter under två månader. Programmet fastställs av Länsstyrelsen i Skåne län. Styrgrupp Magnus Fahl, chef Trafikmiljöenheten, Gatukontoret Malmö stad Johan Emanuelsson, chef Strategienheten, Stadsbyggnadskontoret Malmö stad Dave Borg, chef Avdelningen för miljö- & hälsoskydd, Miljöförvaltningen Malmö stad Andreas Ekberg, chef Strategisk planering, Skånetrafiken Harald Klein, planhandläggare vid Länsstyrelsen i Skåne län Ingela Valeur, enhetschef, Miljöskydd/samhälle vid Länsstyrelsen i Skåne län 10 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

Referensgrupp Kristina Christensson, miljösamordnare, Skånetrafiken Helena Rosenlind, expertstöd Samhälle Malmö, Banverket Annika Sigvardsdotter, skattehandläggare, Skatteverket Britt Carlsson-Green, projektsamordnare, Hållbar Mobilitet Skåne Kristoffer Levin, infrastrukturstrateg, Region Skåne Anne Andersson, miljöspecialist, Trafikverket Katarina Aspegren, kommissarie, Polisområde Malmö Arbetsgrupp Björn Wickenberg, projektsamordnare, Gatukontoret Malmö stad Henric Nilsson, miljöingenjör, Miljöförvaltningen Malmö stad Håkan Kristiansson, trafikplanerare, Skånetrafiken Karin Söderholm, miljöhandläggare, Länsstyrelsen i Skåne län Malmös förutsättningar Malmö har under de senaste decennierna genomgått en kraftig utveckling, med fler invånare än någonsin tidigare. De senaste 10 åren har staden vuxit med 36 000 invånare, varav de sista åren med i genomsnitt 5 000 per år. Om den positiva befolkningsutvecklingen håller i sig kan Malmö komma att ha 350 000 invånare år 2020 och 400 000 invånare år 2030. År 2009 bodde det 294 000 invånare i Malmö. Malmö har blivit än tydligare i sin roll som Skånes regionala centrum och staden och dess växande utbud måste också vara nåbart för alla inom regionen. Totalt sett bor det i Skåne över 1,2 miljoner människor och i Öresundsregionen över 3,7 miljoner människor. Både i Skåne och i Öresundsregionen pågår en process mot ökad integration och allt större marknadsområden. Detta medför ökad produktivitet och högre inkomster men också en ökande trafikbelastning på Malmö, såväl till och från staden som inom den. I diagrammet nedan kan man se att pendlandet ökar kontinuerligt. Det är av stor vikt att detta pendlande till så stor del som möjligt utgörs av miljöanpassat resande. 70 000 60 000 Inpendling till Malmö Utpendling från Malmö 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Figur 1. Förändring av antal pendlande till och från Malmö mellan 1996 och 2009. Det tillkommer för år 2009, 11 000 som pendlar ut från Malmö över Öresundsbron. Källa: Malmö stad Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 11

Västra hamnens omvandling från industriområde till funktionsblandat innerstadsområde har nu kommit halvvägs och under den närmaste femårsperioden kommer det att byggas ytterligare bostäder, arbetsplatser och institutioner i området. Citytunneln invigdes i december 2010 och kommer att underlätta för kommungränsöverskridande kollektivtrafikresor. Samtidigt har satsningar på bussars framkomlighet blivit ett alltmer vanligt inslag i stadens trafikmiljö, och bussarna har blivit renare. Skånetrafiken har ambitiösa mål om en fossilfri bussflotta både för Malmös och för regionens del. På sikt vill Malmö stad också återintroducera spårvagnar, ett arbete som redan har inletts. Parallellt med ett bra kollektivtrafikutbud, utgör satsningar för att gynna cykel- och gång trafiken i staden samt satsningar på ändrade resvanor viktiga instrument för att uppnå ett mer miljöanpassat transportsystem. Som exempel på viktiga förutsättningar för ett ökat cyklande kan de nya cykelparkeringslösningarna som finns eller tar form vid Citytunnelstationerna nämnas. Så även återkommande kampanjer som uppmuntrar malmöborna att låta bilen stå och istället göra en mer miljövänlig resa. 60% 50% 40% 52% 41% 2003 2008 Figur 2. Färdmedelsval för huvudresor för malmöbor 18 75 år Källa: Malmö stad 30% 20% 10% 0% 10% 9% 3% 5% 23% 20% 20% 14% 1% 2% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Hyllievång Citytunnelstationen i Hyllie har tagits i bruk. Arenan är färdig, byggandet av köpcentret Emporia och kontorsanläggningar pågår och byggstart närmar sig för en första bostadsetapp med omkring 1 000 lägenheter. Tysklandsfärjornas förändrade anläggning i hamnen Det nya godsfärjeläget i Norra hamnen tas i bruk under 2011 och nuvarande färjetrafik i Frihamnen flyttas dit. Norra hamnen har större kapacitet och bättre verksamhetsförutsättningar för sjö-, tåg- och vägtransporter. Denna flytt kommer att påverka trafiken genom att trafik till och från färjorna flyttas ut från centrala delar av Malmö. Fysisk planering Malmös vision är att staden på lång sikt ska utvecklas som en tät, blandad, cykelvänlig och kollektivtrafikanpassad stad. Kommunstyrelsen har beslutat att ta fram förslag till en ny översiktsplan med utbyggnadsreserver som är tillräckliga för en fortsatt befolkningsökning på nuvarande nivå. Ett samrådsunderlag till den nya översiktsplanen kommer att presenteras under våren 2011 och planen beräknas bli antagen år 2013. Den växande staden ställer höga krav på effektiv markanvändning och en hållbar stadsutveckling, bland annat i form 12 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

av ett mer miljöanpassat transportsystem. För att uppnå en hållbar stadsutveckling utpekas vidareutvecklingen av Malmö som den täta och koncentrerade staden som en mycket viktig ingrediens när staden växer. En tät stad kan ge ökad tillgänglighet och därmed minskat transportarbete genom att gynna trafikslag som lämpar sig för kortare resor (cykel, gång, buss). Den täta staden ställer också högre krav på yteffektiva lösningar och effektivt utnyttjande av de mark- och trafikytor som finns till förfogande. För att minimera trafikens negativa effekter i den täta staden i huvudsak orsakad av bilismen spelar kraftiga satsningar på kollektivtrafiken en avgörande roll, samtidigt som det handlar om att styra bilparkeringen mer effektivt. Detta kan göras med hjälp av en lägre parkeringsnorm när nya bostäder och verksamheter byggs och genom att satsa på alternativa lösningar för att möta bilbehovet, t.ex. i form av ökad tillgång till och nyttjande av bilpooler. P-avgifter är ytterligare ett potentiellt styrmedel för att styra biltrafiken mer effektivt, särskilt i stadens centrala delar. Foto: Jens Lennartsson Trafikstrategi Malmös framtida trafiksystem utformas med utgångspunkt i stadens övergripande mål bland annat att skapa en koncentrerad och resurseffektiv stad. Genom att staden i första hand växer inåt erhålls ökade möjligheter att utveckla ett trafiksystem med tysta, energisnåla, sunda och rena transporter. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska utgöra grunden. Ett väsentligt inslag i strategin är att förbereda och verka för ett lokalt spårvagnssystem. Malmö stads miljöprogram I Malmö stads miljöprogram finns fyra övergripande mål som ska uppnås till år 2020. De mål som berör luftkvaliteten beskrivs i avsnittet Framtidens stadsmiljö finns i Malmö. Här anges att de som vistas i Malmö ska ha en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft. Staden ska bli renare och tystare och bilberoendet ska minska främst genom satsningar på cykel-, gång- och kollektivtrafik och utveckling av bilpooler. Trafiksystemet ska utformas för att minimera luftföroreningar och buller med särskild prioritering av den centrala staden. För varje mandatperiod ska ett handlingsprogram för klimat- och miljöarbetet tas fram med åtgärder, för att de långsiktiga miljömålen ska kunna nås. För att följa utvecklingen har nyckeltal fastställs som ska redovisas årligen. Bland dessa finns årsmedelhalter av kvävedioxid respektive svaveldioxid i taknivå, partikelhalter (PM10 och PM2,5) i taknivå, bensenhalter i gatunivå, ozonhalter i taknivå samt utsläpp till luft av kvävedioxider, svaveldioxid respektive VOC. Andra nyckeltal är till exempel trafikmängder på huvudgatunätet (centralsnittet) (passager/ dygn), total körsträcka för Malmös bilister, personbilar per 1000 invånare samt andel miljöbilar, total längd på cykelbanor respektive vägar, marknadsandelar för Malmöbornas färdsätt till och från olika resmål och total andel kommunala miljöfordon samt fördelning per bränsleslag. Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 13

Luften i Malmö En stor del av problemet med luftföroreningar i tätortsmiljö orsakas av vägtrafiken. Vägtrafiken är den enskilt största källan till luftföroreningar i centrala Malmö. Att trafiken finns i de gatu- och stadsmiljöer där människor rör sig och vistas, förstärker vägtrafikens betydelse för den sammantagna problembilden. Luftföroreningarna leder till att kvävedioxidhalterna i de trafikintensiva gaturummen, med förhållandevis mycket tung trafik, överskrider miljö kvalitetsnormen. Situationen förvärras i gaturum med höga hus på båda sidor om gatan, där luften stängs inne och utspädningen av luftföroreningarna minskar. Särskilt stor effekt uppnås kalla dagar med inversioner då den förorenade luften hålls nere i gaturummet. Den gamla stenstaden, som omfattar de mest centrala delarna av Malmö, har många smala och trånga gatumiljöer där trafiken är intensiv. I dessa miljöer är gatumiljön inte dimensionerad för dagens fordon och trafikflöden. Den historiska utvecklingen av luftföroreningssitua tionen sedan 1980-talet har i generella termer varit positiv, d.v.s. de flesta luftföroreningar har minskat (Figur 3). Totala NOx emissioner i Malmö 1980 2010 14 000 12 000 10 000 8 000 Arbetsmaskiner och arbetsredskap Industri och energi Övrig trafik Vägtrafik Figur 3. Utsläpp av kväveoxider (ton per år) i Malmö, 1980 till 2010. Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad 6 000 4 000 2 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Dagens emissioner har minskat till en tredjedel jämfört med 1980. I början skedde de största utsläppsminskningarna hos industrin och vid energiproduktion, men under de senaste 10 åren är det trafiken (biltrafik och annan trafik, t.ex. sjöfart), som bidragit med de största utsläppsminskningarna. Trots de stora utsläppsminskningarna av kväveoxider har kvävedioxidhalterna i Malmö varit i princip oförändrade de senaste 15 åren. Detta beror på olika luftföroreningars interaktion samt vägtrafikens ökning. NO2 i Malmö (Årsmedelvärde i µg/m 3 ) 40 30 Rådhuset/Skeppsbron Dalaplan Figur 4. Årsmedelvärde av kvävedioxid i Malmö (mikrogram per kubikmeter), 1984 till 2010. Källa: Miljöförvaltningen i Malmö 20 10 0 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 14 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

För de gaturum där Malmö i dag har problem med att uppfylla miljökvalitetsnormen ser dock utvecklingen bättre ut. Den totala mängden kväveoxider har minskat vid Malmös hårt trafikerade gator, vilket bl.a. beror på införandet av katalytisk avgasrening på personbilar, miljözon för tung trafik och att Malmö tidigt satsat på renare, naturgasdrivna stadsbussar. Trots detta utgör den lokala trafiken den absolut största delen av problemet i ogynnsamma gatumiljöer, eftersom avståndet till utsläppskällan har stor betydelse för vilka halter som förekommer. Sammanfattningsvis kan konstateras att i de hårdast belastade gaturummen i centrala Malmö svarar den lokala trafiken på den aktuella gatan och de närmast omgivande för ca 70 80 % av de aktuella kvävedioxidhalterna (Figur 5). Källfördelning av kväveoxihalterna (NOx) vid Södra Förstadsgatan 2010 Källfördelning av kväveoxihalterna (NOx) vid Amiralsgatan 2010 Stadsbussar 14% Regionbussar 20% Malmö 17% Stadsbussar 7% Regionbussar 19% Malmö 18% Övrig Tung trafik 14% Öresundsregionen + europa 6% Övrig Tung trafik 26% Öresundsregionen + europa 7% Personbilar 27% Personbilar 25% Källfördelning av kväveoxihalterna (NOx) vid Hornsgatan 2010 Stadsbussar 0% Regionbussar 0% Malmö 26% Övrig Tung trafik 28% Öresundsregionen + europa 9% Personbilar 37% Figur 5. Enkel källfördelning av kväveoxidhalter i tre hårt belastade gaturum i Malmö. I kategorin övrig tung trafik ingår även bussar som inte är linjetrafik. Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 15

Var överskrids miljökvalitetsnormen? Miljöförvaltningen i Malmö kartlägger upprepat luftkvaliteten med avseende på kvävedioxid vid femton av Malmös hårdast belastade gatuavsnitt, där miljökvalitetsnormen har överskridits under de senaste åren (se mätresultat i Tabell 3) och/eller som kommer att påverkas av planerade större trafikomläggningar eller kraftig exploatering med ökad trafik som följd. Tabell 2 visar var Malmö har och kommer att få problem med att uppfylla miljökvalitetsnormen, om inga åtgärder vidtas. Nuläget 2010 År Medelvärde År Medelvärde Dygn (98-perc.) Dygn (98-perc.) Timme (98-perc.) Timme (98-perc.) Sida Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord 1 Nobelvägen 31 31 55 55 76 76 2 Södra Förstadsgatan 41 37 69 62 94 89 3 Lundavägen 30 29 51 52 72 72 4 Östra Förstadsgatan 28 30 52 51 71 70 5 Amiralsgatan 40 44 66 68 94 93 6 Amiralsgatan 32 35 57 57 80 80 7 Nobelvägen 32 32 55 55 78 79 8 Djäknegatan 33 35 58 55 80 79 9 Föreningsgatan 32 32 56 55 75 76 10 Föreningsgatan 27 27 46 46 64 61 11 Södra Förstadsgatan 32 34 57 56 78 78 12 Sallerupsvägen 24 26 45 46 62 61 13 Hornsgatan 35 31 60 58 82 80 14 Hornsgatan 33 30 56 54 76 74 15 Drottninggatan 30 30 50 51 68 69 > 10 % högre än MKN 44 64 99 > MKN 40 60 90 < 10 % lägre än MKN 36 54 82 > Övre utvärd.tröskel 32 48 72 > Undre utvärd.tröskel 26 36 54 < Under utvärd.tröskel 26 36 54 Tabell 2. Gatuavsnitt där miljökvalitetsnormen beräknas överskridas/riskerar att överskridas. Enhet ug/m 3 Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad 16 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

Vid luftkvalitetsmätningar år 2010 har ytterliggare gaturum uppmärksammats överskrida normen (Se tabell 3). Anledning till detta kan vara att 2010 var ett ovanligt kallt år. Mätningar 2010 År Medelvärde År Medelvärde Dygn (98-perc.) Dygn (98-perc.) Timme (98-perc.) Timme (98-perc.) Sida Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord Dalaplan/Dalaplan 5B 30 33 56 63 76 86 Bergsgatan 17 36 69 100 Amiralasgatan 14A/23 40 40 68 73 93 107 > 10 % högre än MKN 44 64 99 > MKN 40 60 90 < 10 % lägre än MKN 36 54 82 > Övre utvärd.tröskel 32 48 72 > Undre utvärd.tröskel 26 36 54 < Under utvärd.tröskel 26 36 54 Tabell 3. Resultat av kvävedioxidmätningarna (ug/m 3 ) under 2010. Mätningarna vid Amiralsgatan utfördes under 2009/2010 men överensstämmer väl med beräknade helårsvärden. Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad Efter senaste åtgärdsprogrammet har situationen förändrats enligt följande: Djäknegatan överskrider inte längre normen men ligger inom 10 %-marginalen. Bergsgatan uppvisar halter över miljökvalitetsnormen. Halterna på Dalaplan överstiger miljökvalitetsnormen. Halterna vid Värnhem och Stadens entré har minskat och marginalen till miljökvalitetsnormen har ökat. Åtgärdsprogrammet är utformat för de gator som sedan tidigare överskrider miljökvalitetsnormen. Överskridandet vid Dalaplan bedöms vara tillfälligt och bero på ovanliga meteorologiska förhållanden. De höga halterna på Bergsgatan förväntas minska till följd av de åtgärder som genomförs för att minska halterna på Södra Förstadsgatan. Åtgärdsprogrammet tar hänsyn även till de gator som senaste året uppvisat halter även strax under normens gränsvärden. Detta för att säkerställa att åtgärder ej bidrar till ökade halter på dessa gator och för att även om möjligt utforma åtgärderna så att effekter kan uppnås på alla gator med höga halter av kvävedioxid. Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 17

1. Bokens förskola 2. Lekattens förskola 3. Södervärnsskolan 4. Almens förskola 5. Grundskolan Kunskapsboningen 6. Pyrets förskola 7. Förskolan Kråkan 8. Latinskolan 9. Pauliskolan 10. Rörsjöskolan Djäknegatan 6 8 Amiralsgatan 9 Föreningsgatan 4 1 10 Föreningsgatan Hornsgatan Ö Förstadsgatan Nobelvägen Bergsgatan Nobelvägen S Förstadsgatan Amiralsgatan 7 5 2 Spårvagnsgatan Figur 6. Kartan visar var miljökvalitetsnormen överskrids (röd linje) respektive ligger mindre än 10 % under normen (gul linje) 2010 och skyddsvärda objekt inom 50 m avstånd från respektive sida av gatan. Källa: Malmö stads miljöförvaltning Dalaplan 3 Nobelvägen Människors exponering för kvävedioxidhalter i Malmö Hur många och på vilket sätt människor exponeras av de höga halterna styrs av en rad faktorer, till exempel hur nära föroreningskällan dvs. trafiken man vistas, hur lång tid man vistas i området och vid vilken tidpunkt på dygnet man vistas i området. I figur 6 visas en sammanfattande bild av aktuella gator i Malmö där miljökvalitetsnormen överskrids/riskerar att överskridas samt vilka skyddsvärda objekt som finns inom 50 m på båda sidor om respektive gata. På något längre avstånd sydväst om Södra Förstadsgatan ligger Skånes universitetssjukhus, Malmö. Sammanlagt exponeras mellan 4 000 och 5 000 boende och 2 000 arbetande för halter som överskrider miljökvalitetsnormen (Tabell 4). De som arbetar i ett område där normen överskrids kan vara mer utsatta än de boende, p.g.a. att de ibland i högre utsträckning vistas i området vid tidpunkterna för rusningstrafik. 18 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

Gata Boende inom 50 m Sysselsatta inom 50 m Amiralsgatan 886 1 025 Bergsgatan 2 997 1 040 Dalaplan 465 58 Hornsgatan 277 0 Summa: 4 625 2 123 Tabell 4. Antal människor som är bosatta och arbetar i området. Källa: Malmö stad Föroreningarnas ursprung Regionala föroreningskällor Bakgrundsbidrag i Malmö kommer framför allt västerifrån. Intransporterade med vindarna kommer föroreningar från sjöfarten i omkringliggande vatten och utsläpp från våra grannländer. I Malmö finns det en bakgrundshalt på ca 6 µg/m 3, av dessa kommer 3 µg/m 3 från Öresundsregionen och 3 µg/m 3 från övriga Europa. Tung trafik Den tunga trafiken består huvudsakligen av distributionsfordon. Genom införande av miljözon i Malmö har denna sektor kraftigt minskat. Det finns emellertid ytterligare möjligheter att minska utsläppen från denna sektor, t.ex. genom samordnad varudistribution och tidsreglerad framkomlighet. I de mest belastade gaturummen kan det vara så mycket som över 10 % tung trafik vilket innebär ungefär att 25 % av kvävedioxiden kommer från tunga fordon. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är en förutsättning för en stads utveckling, av utrymmesmässiga, ekonomiska, sociala och miljömässiga skäl. Ändå är det så att kollektivtrafiken består av tunga fordon som därmed släpper ut mycket avgaser per fordon. Men räknar man utsläpp per transporterad person kan man vid jämförelser med t.ex. personbil se att utsläppen är mindre. Dessutom är det en omöjlighet att få plats med alla bilar som skulle behövas för att transportera alla människor. Uppgiften att lösa är hur kollektivtrafiken och staden ska planeras för att inte luftkvaliteten ska bli lidande. Biltrafik Den totala mängden biltrafik i Malmö har inte ökat nämnvärt under de senaste åren (se figur 8). Siffrorna bygger på både uppmätta och uppskattade värden och ger därför en ungefärlig bild av utvecklingen. Medan trafiken ökar något vid de stora infartsvägarna (Trelleborgsvägen, Yttre ringvägen) och i tillväxtområden (t.ex. Västra Hamnen), är trafikmängden i centrala delarna av Malmö generellt oförändrad eller något lägre än tidigare år i vissa gatusnitt. Sett över en längre tid har trafiken över kommungränsen och trafiken på Yttre Ringvägen ständigt ökat, vilket kan förklaras med den ökande inpendlingen och den ökande transittrafiken genom Skåne. Tittar man på hur Malmöborna väljer färdmedel så indikerar undersökningar att andelen bilresor minskat rejält, till förmån för gång och cykel men även tåg i viss utsträckning 1. För inpendlingen till Malmö ser färdmedelsfördelningen dock annorlunda ut, med en större andel bilar. 64 % av inpendlarna använder bilen vid arbetsresor jämfört med malmöbornas 44 %. Foto: Jens Lennartsson 1 Resvaneundersökning 2008 i jämförelse med 2003 års undersökning. Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 19

Biltrafikutvecklingen över Kommungränssnittet, Centrala snittet och Yttre Ringvägssnittet 300 000 250 000 200 000 Kommungränssnittet Centrala snittet Yttre Ringvägssnittet 150 000 Figur 7. Biltrafikutvecklingen över olika snitt i Malmö sedan 1975 till 2010. Källa: Malmö stad 100 000 50 000 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Trafikmängd 2006 2008 2010 2010 2006 Beräkningspunkter Total (Vdt) a Total (Vdt) a Total (Vdt) a Total (Vdt) a 1 Nobelvägen_743 21 000 22 000 20 500-500 2 Södra Förstadsgatan_553 19 500 20 000 21 000 1 500 3 Lundavägen_204 17 500 17 500 14 000-3 500 4 Östra Förstadsgatan_288 13 000 12 500 7 000-6 000 5 Amiralsgatan _312 24 000 22 000 20 500-3 500 6 Amiralsgatan_467 20 500 19 500 20 000-500 7 Nobelvägen_466 21 500 21 000 18 000-3 500 8 Djäknegatan_215 13 000 14 000 9 500-3 500 9 Föreningsgatan_311 18 500 18 000 18 000-500 10 Föreningsgatan_359 18 500 15 000 14 000-4 500 11 Södra Förstadsgatan_388 6 000 7 000 7 000 1 000 Tabell 5. Biltrafikutveckling i Malmö. Resultat från mätningar utförda 2006 2010 vid hårt trafikerade gaturum i Malmö. Källa: Gatukontorets årliga trafikräkningar, Malmö stad 12 Sallerupsvägen_219 15 000 13 500 9 000-6 000 13 Hornssgatan_147 30 000 31 000 30 000 14 Hornssgatan_171 25 000 26 000 23 500-1 500 15 Drottningsgatan_195 16 500 16 500 14 000-2 500 a, Veckodygnstrafik. Figur 8. Trafikflödets utveckling i MKNområdet Det totala trafikflödets utveckling för de aktuella gatorna jämfört med den situation som beräknats fram för området om inga åtgärder skulle ha vidtagits och Malmö istället fortsatte att byggas ut enligt ÖP 2000 och aktualisering av översiktsplan Malmö 2005. Källa: Malmö stad Trafikflödets utveckling i MKN område 50% 25% 0% -25% -50% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Uppmätta trafikmängder Beräknade/uppskattade trafikutveckling 2006 20 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

Åtgärder Åtgärderna är uppdelade i åtgärder som ger direkt påverkan på halterna i gaturummen och åtgärder som generellt förbättrar luftkvaliteten i Malmö. Dessutom har de direkt påverkande åtgärderna delats in i Framkomlighetsåtgärder, Anpassning av busslinjer och Ny teknik. För många av åtgärderna i programmet är Skånetrafiken utpekad som ansvarig utförare. Kollektivtrafik är den långsiktiga lösningen på transportbehovet i regionen men i detta program måste alla åtgärder som kan genomföras snabbt och ge snabb effekt prioriteras. I detta avseende har Skånetrafiken en fördel. Om inte överskridanden ska ske igen är det dock avgörande att övriga åtgärder också genomförs. Finansieringen av alla åtgärder i programmet ryms inom verksamheternas planerade budget. För delåtgärder inom huvudåtgärd 1 och 2 redovisas efter varje delåtgärd beräknad effekt i tabellform. De två första raderna i tabellen visar den ackumulerade effekten av genomförda delåtgärder, medan de två sista raderna visar den enskilda delåtgärdens bidrag till en lägre NO 2 -halt. Beräkningarna baseras på minskningen i trafik för de olika åtgärderna. Lufthalterna beräknas genom att på trafikdata använda emissionsstatistik från ARTEMIS och en spridningsmodell för gaturumsmiljöer (OSPM). Åtgärder med direkt påverkan Huvudåtgärd 1: Åtgärder på Amiralsgatan Åtgärden syftar till att minska halterna genom att öka framkomligheten för busstrafiken och samtidigt dämpa övrig fordonstrafik. Trafikdämpande åtgärder på Amiralsgatan behöver samordnas med övriga åtgärder i omkringliggande gatunät, bl.a. på Djäknegatan, för att få en tillräcklig effekt. Miljökvalitetsnormen kommer att kunna nås om Malmö stad genomför tillräckliga åtgärder enligt delåtgärd 1.2. Redan genomförda delar Separata busskörfält på sträckan mellan Föreningsgatan och Drottninggatan har inrättats på östra sidan. Justeringar av trafiksignalerna har genomförts. Sedan första åtgärdsprogrammet antogs har försök med kvävedioxidreducerande trottoar beläggning prövats. Resultatet visade en minskning av halterna i luft på ca 5 %. Innan ytterligare användning av tekniken bör en fullständig miljökonsekvensbeskrivning ur ett livscykelperspektiv ske. AMIRALSGATAN (mellan Föreningsgatan och Drottninggatan) Trafikmängd 2010 (ådt) 20 500 Överskridande av NO 2 (2010) 14 % Nödvändig minskning av NOx ca 20 % Ådt = årsmedeldygnstrafik Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 21

Framkomlighetsåtgärder Delåtgärd 1.1: Bussprioriterad vänstersväng från Drottninggatan Effekt: Effektivare trafikupplägg och minskad stilleståndstid för bussar i korsningen vilket ger minskad restid med buss. Viss begränsning i framkomligheten för övrig trafik med en möjlig trafikminskning om 300 400 bilar per dygn Tidplan: Utredning/konsekvensbedömning 2010 jan 2011 Beslut i tekniska nämnden jan 2011 feb 2011 Projektering/upphandling entreprenad feb 2011 sep 2011 Byggskede sep 2011 dec 2011 Utvärdering jan 2012 juni 2012 Ansvarig: Malmö stad Konsekvenser: Åtgärden förkortar restider för bussresenärer samt förminskar utrymmet på gatan för bilar. Totalt sett innebär det en ökad attraktivitet för bussresenärerna och minskad attraktivitet för bilisterna vilket medför en övergång från bilism till bussresor och därmed förbättrad luftkvalitet. AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd 1.1 Överskridande av NO 2 efter att åtgärden är genomförd 14 % 13 % Aktuell NOx halt efter att åtgärden är genomförd (µg/m 3 ) 102 101 Minskning av NOx (%) 2 % Minskning av NOx (µg/m 3 ) 2 Delåtgärd 1.2: Utredning och genomförande av övriga trafikdämpande åtgärder Beskrivning: Utredning av övriga möjliga åtgärder som enskilt eller tillsammans kan ge god effekt och bidra till att normen uppfylls. Utredningsfasen bör inkludera uppföljning av dittills genomförd åtgärd (se ovan) samt resultat av genomgående busslinjer på det aktuella gatusnittet. Utredningen bör också ta hänsyn till övriga åtgärder som planeras eller övervägs på något längre sikt på eller kring den aktuella sträckan för att möjliggöra ett helhetsgrepp. Övriga åtgärder handlar exempelvis om superbusskoncept för linje 5 och spårvagnsinförande. Superbusskoncepet innebär kapacitetsstark, snabb, bekväm och enkel busstrafik bland annat genom ökad framkomlighet för buss. Åtgärdsförslagen bör beskrivas i form av olika scenarier och konsekvensbedömas med avseende på trafikmängder och luftkvalitet eller exponering. Scenarier utöver de utredningsobjekt som nämns ovan och som kan vara intressanta att konsekvensbedöma är exempelvis sänkt hastighet till 30 km/h, tidsreglerad framkomlighet för distributionsfordon och flytt av hållplatsläge. 22 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

Tidplan: Utredning/konsekvensbedömning jan 2011 mars 2012 Beslut tekniska nämnden mars 2012 april 2012 Ev proj./upphandling entreprenad april 2012 sep 2012 Ev byggskede sep 2012 dec 2012 Ev utvärdering jan 2013 juni 2013 Ansvarig: Malmö stad Konsekvenser: Konsekvenserna som eftersträvas med dessa åtgärder är minskat utrymme för bilar och ökad framkomlighet och attraktionskraft för bussar. Restider ska förkortas för kollektivresor. Det kan dessutom innebära minskad framkomlighet för tunga fordon. Totalt sett innebär det en övergång till mer miljövänliga transportmedel. Foto: Jenny Leyman ANPASSNING AV BUSSLINJER Delåtgärd 1.3: Omläggning av linje 6 Åtgärden medför att bussturen försvinner från Amiralsgatan mellan Föreningsgatan och Drottninggatan Effekter: Cirka 220 bussturer färre per dygn, vilket motsvarar ungefär 4 % minskning av NOx-halten på gatan. Tidplan: genomfördes december 2010 Ansvarig: Skånetrafiken Konsekvenser: Åtgärden innebär en ändrad linjedragning. Detta leder till att vissa personer får längre till busshållplats och andra får närmre. AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd 1.3 Överskridande av NO 2 efter att åtgärderna är genomförda 14 % 11 % Aktuell NOx halt efter att åtgärderna är genomförda (µg/m 3 ) 102 97 Minskning av NOx (%) 4 % Minskning av NOx (µg/m 3 ) 3 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 23

Delåtgärd 1.4: Sammanslagning av linjerna 130, Lund-Malmö och 150, Malmö-Vellinge till en linje med genomgående trafik Effekt: Cirka 80 bussturer färre per dygn. Tidplan: December 2011 Ansvarig: Skånetrafiken Konsekvenser: För en del kan åtgärden innebära ett extra byte medan för flertalet innebär åtgärden ingen skillnad. För vissa kan åtgärden innebära färre byten. Det går många busslinjer på sträckorna och restiden beräknas inte påverkas nämnvärt, för vissa innebär åtgärden en restidsförkortning. AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd 1.4 Överskridande av NO 2 efter att åtgärderna är genomförda 14 % 10 % Aktuell NOx halt efter att åtgärderna är genomförda (µg/m 3 ) 102 95 Minskning av NOx (%) 2 % Minskning av NOx (µg/m 3 ) 2 Foto: Jens Lennartsson Delåtgärd 1.5: Sammanslagning av linjerna 171, Lund-Malmö och 100, Malmö-Falsterbo till en linje med genomgående trafik Effekt: Åtgärden innebär cirka 130 bussturer färre per dygn. Tidplan: Efter utvärdering av tidigare sammanslagningar fattas beslut och genomförs eventuellt i december 2012 om utfallet varit gott Ansvarig: Skånetrafiken Konsekvenser: För en del kan åtgärden innebära ett extra byte medan för flertalet innebär åtgärden ingen skillnad. För vissa kan åtgärden innebära färre byten. Det går många busslinjer på sträckorna och restiden beräknas inte påverkas nämnvärt, för vissa innebär åtgärden en restidsförkortning. AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd 1.5 Överskridande av NO 2 efter att åtgärderna är genomförda 14 % 8 % Aktuell NOx halt efter att åtgärderna är genomförda (µg/m 3 ) 102 93 Minskning av NOx (%) 2 % Minskning av NOx (µg/m 3 ) 2 24 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

Delåtgärd 1.6: Superbusskoncept på linje 5 Effekt: Gör busstrafiken mer konkurrenskraftig längs Amiralsgatan. Direkt effekt på kvävedioxid halten är svår att uppskatta. Tidplan: December 2012 Ansvarig: Skånetrafiken Konsekvenser: Denna åtgärd ger bättre bussresor med snabbare resor med högre komfort. Delåtgärd 1.7: Reducerat turutbud på linje 146 Effekt: Linje 146 får reducerat utbud till uppskattningsvis 30-minuterstrafik jämfört med dagens 5-minuterstrafik. Åtgärden innebär cirka 40 bussturer färre per dygn. Tidplan: När pågatågstrafik kommer igång till Trelleborg, preliminärt 2015 Ansvarig: Skånetrafiken Konsekvenser: Åtgärden innebär att bussresenärer istället får använda tåg. Ändringen kommer först till stånd när tågtrafiken är igång. En del resenärer kommer att få närmre till hållplats och en del kommer att få längre. Generellt kan sägas att tågresor ofta har högre komfort än bussresor men att det kan vara färre hållplatser. AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd 1.7 Överskridande av NO 2 efter att åtgärderna är genomförda 14 % 8 % Aktuell NOx halt efter att åtgärderna är genomförda (µg/m 3 ) 102 92 Minskning av NOx (%) 1 % Minskning av NOx (µg/m 3 ) 1 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 25

Ny teknik Delåtgärd 1.8: Inköp och utbyte av 63 stadsbussar Effekt: Att byta ut rekonditionerade gasbussar av årsmodell 2000 2001 mot nya gasbussar ger cirka 35 40 % lägre NOx-utsläpp från bussarna. Tidplan: Mars 2011 Ansvarig: Skånetrafiken Konsekvenser: Åtgärden innebär högre komfort med mer pålitliga bussresor. Många bussar har tidigare varit av en äldre modell och med utbytta bussar är risken för stillestånd betydligt mindre. AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd 1.8 Överskridande av NO 2 efter att åtgärderna är genomförda 14 % 7 % Aktuell NOx halt efter att åtgärderna är genomförda (µg/m 3 ) 102 91 Minskning av NOx (%) 1 % Minskning av NOx (µg/m 3 ) 1 Delåtgärd 1.9: Inköp och utbyte av regionbussar Effekt: Dieselbussar Euro III som byts ut mot Euro V alternativt biogasbuss ger cirka 60 % lägre NOx-utsläpp från bussarna. Tidplan: Etappvis genomförande Linje 142 december 2010 (10 bussar). Linje 172 175 december 2012 (13 bussar). Linje 100, 146 och 150 december 2013 (40 bussar). Ansvarig: Skånetrafiken Konsekvenser: Åtgärden innebär högre komfort med mer pålitliga bussresor. Många bussar har tidigare varit av en äldre modell och med utbytta bussar är risken för stillestånd betydligt mindre. AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd 1.9 Överskridande av NO 2 efter att åtgärderna är genomförda 14 % 5 % Aktuell NOx halt efter att åtgärderna är genomförda (µg/m 3 ) 102 88 Minskning av NOx (%) 4 % Minskning av NOx (µg/m 3 ) 4 26 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad

Huvudåtgärd 2: Åtgärder på Södra Förstadsgatan Åtgärden syftar till att minska halterna genom att öka framkomligheten för busstrafiken och samtidigt dämpa övrig fordonstrafik. Trafikdämpande åtgärder på Södra Förstadsgatan behöver samordnas med övriga åtgärder för att få en tillräcklig effekt. Om planerade åtgärder nedan med förväntad effekt även på Bergsgatan samt effekten av utbyte av regionbussar inte visar sig ha tillräcklig effekt även på halterna på Bergsgatan, bör möjliga alternativ för ökad framkomlighet för kollektivtrafiken utredas eftersom kartläggning visar att halterna av kvävedioxid på Bergsgatan överskrids. Separata buss körfält på Bergsgatan skulle exempelvis, utöver prioritering av busstrafiken, även kunna ha en dämpande effekt på antalet fordon som väljer att köra på Bergsgatan. Busskörfält bedöms även underlätta genomförandet av sammanslagna regionbusslinjer (delåtgärd 2.1, 2.2) och ökade krav på punktlighet som följer därav. Redan genomförda delar Separata busskörfält har inrättats mellan Dalaplan och Spårvägsgatan (sträckan mellan Dalaplan och Spårvägsgatan). Busskörfält har även inrättats på angränsande Carl Gustafs väg inför genomförandet av delåtgärd 2.3. SÖDRA FÖRSTADSGATAN (mellan Södervärn och Fisketorget) Trafikmängd 2010 (ådt) 21 000 Överskridande av NO 2 (2010) 14 % Nödvändig minskning av NOx ca 20 % ANPASSNING AV BUSSLINJER Delåtgärd 2.1: Sammanslagning av linjerna 130, Lund-Malmö och 150 Malmö-Vellinge till en linje med genomgående trafik Effekt: Åtgärden innebär cirka 80 bussturer färre per dygn. Tidplan: December 2011 Ansvarig: Skånetrafiken Konsekvenser: För en del kan åtgärden innebära ett extra byte medan för flertalet innebär åtgärden ingen skillnad. För vissa kan åtgärden innebära färre byten. Det går många busslinjer på sträckorna och restiden beräknas inte påverkas nämnvärt, för vissa innebär åtgärden en restidsförkortning. SÖDRA FÖRSTADSGATAN (mellan Södervärn och Fisketorget) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd 2.1 Överskridande av NO 2 efter åtgärden är genomförd 14 % 13 % Aktuell NOx halt efter åtgärden är genomförd (µg/m 3 ) 88 86 Minskning av NOx (%) 2 % Minskning av NOx (µg/m 3 ) 2 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö stad 27