Trafiksäkerhetsforum i Barentsregionen

Trafiksäkerhetsforum i Barentsregionen 1

Titel: Trafiksäkerhetsforum i Barentsregionen Författare: Vägverket Region Norr Sverige, Vägförvaltningen Lapplands vägdistrikt Finland, Vägförvaltningen Uleåborgs vägdistrikt Finland, Statens Vegvesen Region Nord i Norge, Trafiksäkerhetsverket Murmansk län Ryssland, Murmanskavtodor Murmansk län Ryssland Kontaktpersoner: Britt-Marie Majbäck och Irina Jonsson, Vägverket Region Norr i Sverige, Erkki Hulkko, Vägförvaltningen Lapplands vägdistrikt i Finland, Heino Heikkinen, Vägförvaltningen Uleåborgs vägdistrikt i Finland, Rolf Olsen Statens, Vegvesen Region Nord i Norge, Michail Gajvoronskij, Trafiksäkerhetsverket, Murmansk län i Ryssland, Viktor Lastotjkin, Murmanskavtodor Murmansk län i Ryssland Publikation: 2003:66 Utgivningsdatum: 0304 ISSN: 1401-9612

3

FÖRKORTNINGAR BARTIC BEAC BEATA CSO PETRA TEN ÅDT NTF Barents Traffic Information Cooperation Barentsrådet - Barents Euro-Arctic Council Barents euroarktiska transportområde Barents Euro-Arctic Transport Area Barensrådets ämbetsmannakommitté/ Committee of Senior Officials of the Barents Euro-Arctic Council Pan-Europeiska transportområden Pan-European Transport Area Transeuropeiska transportnätet - Trans-European Network Årsmedeldygnstrafik Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande 4

Förord Hur gör vi det enklare och säkrare att resa och genomföra transporter i Barentsregionen för att på bästa sätt bidra till en positiv utveckling i regionen? Barentsregionen omfattar Norrbottens län och Västerbottens län i Sverige, Lapplands län och Uleåborgs län i Finland, Nordlands fylke, Troms fylke och Finnmarks fylke i Norge samt Murmansk län, Arkhangelsk län med Nenets autonoma område samt republiken Karelen och Komi i Ryssland. Inom regionen finns 23 gränsövergångsställen mellan fyra stater, med en daglig trafikvolym på 21 000 fordon, vilket innebär en hel del möten mellan olika trafikkulturer och trafikantbeteenden med förhöjda olycksrisker som följd. Den internationella trafiken förväntas öka framöver och med den ökar också risken för olyckor. Varje år inträffar allvarliga trafikolyckor i Barentsregionen. År 2001 omkom sammanlagt 788 personer i vägtrafiken i Barentsregionen, 80% av dessa omkom i den ryska delen av Barentsregionen, där en negativ trend inom trafiksäkerheten finns. I länderna i Barentsregionen finns sammantaget en stor kunskap om vad som behöver göras för ökad trafiksäkerhet, men det finns också skillnader i organisation och resurser som försvårar ett effektivt samarbete länderna emellan, vilket är en förutsättning för det samarbete som behövs för att det ska bli enklare och säkrare att resa och genomföra transporter i Barentsregionen. Det trafiksäkerhetsarbete som idag bedrivs i Barentsregionen har sitt ursprung i en trafiksäkerhetskonferens som genomfördes i Kirkenes 1996 på initiativ av kommunikationsutskottet i Barentsregionen. Resultatet av konferensen blev att en arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga länder i Barentsregionen tillsattes för att konkretisera och genomföra trafiksäkerhetshöjande projekt i Barentsregionen. Arbetsgruppens arbete mynnade ut i flera konkreta resultat som exempelvis utbildningsinsatser, skapande av nätverk och en broschyr med information om trafikregler i de olika länderna i Barentsregionen. Arbetet visade också på ett behov av ett formaliserat samarbete inom trafiksäkerhetsområdet i Barentsregionen varför berörda vägmyndigheter år 2001 tog beslut om att bilda ett samarbetsforum för trafiksäkerhet i Barentsregionen. Trafiksäkerhet omfattar åtgärder riktade mot såväl människa som fordon och väg och berör ett flertal organisationer inom respektive land varför ett samarbete enbart mellan vägmyndigheter inte är tillräckligt för nå goda resultat inom trafiksäkerhetsområdet. Fler aktörer måste därför involveras i trafiksäkerhetsarbetet. En förutsättning för ett effektivt 5

trafiksäkerhetsarbete är att samtliga berörda aktörer känner delaktighet och är beredda på ett aktivt deltagande i arbetet. Det är därför viktigt att aktörerna enas om mål, arbetsformer och prioriterade satsningsområden för arbetet med trafiksäkerhet i Barentsregionen. Barents trafiksäkerhetsforum har tagit fram denna rapport för att ge berörda aktörer underlag för beslut om gemensamma mål, arbetsformer och prioriterade satsningsområden för det fortsatta samarbetet för ökad trafiksäkerhet i Barentsregionen. För Barents trafiksäkerhetsforum 2003-01-30 Britt-Marie Majbäck Vägverket Region Norr i Sverige Irina Jonsson Vägverket Region Norr i Sverige Erkki Hulkko Vägförvaltningen Lapplands vägdistrikt i Finland Aini Sarkkinen (t o m 31/10 2002) Heino Heikkinen (fr o m 1/11 2002) Vägförvaltningen Uleåborgs vägdistrikt i Finland Rolf Olsen Statens Vegvesen Region Nord i Norge Michail Gajvoronskij, Trafiksäkerhetsverket, Murmansk län, Ryssland Viktor Lastotjkin, Murmanskavtodor, Murmansk län, Ryssland

Innehåll Förord...5 Sammanfattning...9 1.Bakgrund...11 1.1. Barentssamarbete...11 1.2. Trafiksäkerhetssamarbete...12 2. Syfte...13 3. Barentsregionen...14 3.1. Nuvarande organisation av det officiella samarbetet...14 3.2. Transportsystemet...15 3.2.1. Allmänt...15 3.2.2.Trafikinfrastruktur...16 3.2.3. Gränsöverskridande trafik...17 3.3. Trafiksäkerhet...19 3.4. Utvecklingsområde...22 3.5. Trafiksäkerhetsforum i Barentsregionen... 22 3.5.1. Bakgrund...22 3.5.2. Övergripande mål...23 3.5.3 Uppnådda resultat...23 3.5.4. Erfarenheter från arbetet...24 4. Jämförelse mellan länderna avseende trafiksäkerhet...25 4.1. Finland...25 4.1.1.Vision och mål...25 4.1.2. Organisationer och ansvariga...25 4.1.3. Områden som prioriteras...28 4.2. Sverige...28 4.2.1. Vision och mål...28 4.2.2. Organisationer och ansvariga...29 4.2.3. Områden som prioriteras...30 4.3. Norge...31 4.3.1. Vision och mål...31 4.3.2. Organisationer och ansvariga...31 4.3.3. Områden som prioriteras...33

4.4. Ryssland...33 4.4.1. Vision och mål...33 4.4.2 Organisationer och ansvariga...34 4.4.3. Områden som prioriteras...36 5. Olika organisationers mål och förväntningar på trafiksäkerhetssamarbetet i Barentsregionen....38 5.1. Finland...38 5.1.1. Vägförvaltning - vägdistrikt...38 5.1.2. Rörliga polisen... 38 5.1.3. Länsstyrelser... 39 5.1.4. Trafikskyddet... 39 5.2. Sverige... 39 5.2.1. Vägverket Region Norr... 39 5.2.2. Trafikpolis... 40 5.2.3. Länsstyrelse... 41 5.2.4. NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande)... 41 5.3 Norge... 41 5.3.1. Statens vegvesen Region Nord... 41 5.3.2. Polisen... 43 5.4. Ryssland... 43 5.4.1. Murmanskavtodor... 43 5.4.2. Polisen/GIBDD... 44 6. Slutsatser... 45 7. Förslag till det fortsatta arbetet... 47 7.1. Målsättning... 47 7.2. Organisation och arbetssätt... 47 7.3. Förslag till prioriteringar... 48 7.4 Fortsatt arbete... 48 Referenslista... 50 Kontaktinformation och hemsidor... 51 Bilagor 1-4. Organisation av Trafiksäkerhetsarbete i de olika länderna i Barentsregionen 5. Karta över gränsövergångställen 8

Sammanfattning Inom Barentsregionen finns 23 gränsövergångsställen mellan fyra stater, med en daglig trafikvolym på 21 000 fordon. När umgänget ökar tilltar också den internationella trafiken, och därmed också risken för olyckor. Många slags skillnader i trafikantbeteende, organisation och resurser samt målsättningar förutsätter samarbete, för att trafikanterna ska ha en möjlighet att resa smidigt och säkert i Barentsregionen. Varje år inträffar allvarliga trafikolyckor i varje land där trafikanter från grannländer finns inblandade. År 2001 omkom sammanlagt 788 personer i vägtrafiken inom Barentsregionen, 80% av dem i Ryssland, där en negativ trend inom trafiksäkerheten finns. Trafiksäkerhetssamarbetet inom Barentsregionen inleddes på ett konferens som hölls i Kirkenes 1996. Som följd av de beslut som fattades där tillsattes en arbetsgrupp för att förbereda och utarbeta trafiksäkerhets projekt med hjälp av EUstöd. Därtill har länsstyrelser samt polisoch vägmyndigheter samarbetat på eget initiativ inom sina förvaltningssektorer. Det finns skillnader mellan länderna i Barentsregionen i hur trafiksäkerhetsvisioner och målsättningar är formulerade. De nordiska länderna har alla en liknande 0-vision samt likheter gällande de områden som prioriteras i enlighet med målsättningarna. I Finland är huvudaktörerna Vägförvaltningen, Rörliga polisen och Trafikskyddet. Ansvar för regionalt planeringsarbete ligger hos länsstyrelserna, som assisteras i sitt arbete av delegationer. I Sverige är huvudaktörerna Vägverket, polisen och kommunerna. Vägverket har sektorsansvar när det gäller trafiksäkerhetsfrågor; dessutom har Vägverket befogenheter i frågor som gäller körkortoch trafikregler. I Norge är huvudaktörerna Vägverket, polisen och Trygg-trafik. Norge har större likheter med Sverige än med Finland i detta avseende. I Ryssland innehar trafiksäkerhetsinspektionen en betydande roll. Aktörerna inom trafiksäkerhetssamarbetet i Barentsregionen saknar en gemensam vision, målsättning och handlingssätt samt gemensamt fastslagna prioriteringar i sitt gemensamma arbete, vilket är en förutsättning för det effektiva samarbetet på bred front som erfordras för ökad trafiksäkerhet i Barentsregionen. Den arbetsgrupp som består av vägmyndigheter inom Barentsregionen har kommit fram till att det finns ett behov att utarbeta ett grundläggande dokument som skapar förutsättningar för att aktörerna skall kunna ha ett gemensamt synsätt samt engagemang på bred bas, vilja och behov att lära sig varandras bästa praxis, samt åstadkomma konkreta åtgärder och resultat som behövs även för att uppnå nationella målsättningar, vilket 9

är bakgrunden för detta dokument. Vi har formulerat ett förslag till vision och strategi för trafiksäkerhetssamarbete inom Barentsregionen som är Enklare och säkrare att resa och att genomföra transporter i Barentsregionen genom att vi har gemensam syn på trafiksäkerhetsarbetet i Barentsregionen, lära av varandra, konkreta åtgärder och brett engagemang. Barents trafiksäkerhetsforum leds av en styrelse till vilken varje land utser representanter från Vägverket, polisen och länsstyrelsen. Ordförandeskapet roterar mellan länderna. Till styrelsen knyts en samordningsgrupp. Sekretariatet fungerar även som sekreterare i styrelsen. Det operativa arbetet sker i nätverksgrupper som bildas utifrån inom vilka områden det är väsentligt att utveckla samarbetet. I nätverksgrupperna ingår representanter för berörda organisationer i varje land. Barents trafiksäkerhetsforum föreslår att följande områden skall prioriteras: barn- och trafiksäkerhet, kontroll av tung trafik, alkohol och droger i trafiken, vinterunderhåll, förarutbildning, trafiksäkerhetsanalys. Vi kommer att genomföra en trafiksäkerhetskonferens för att lägga fast organisation, arbetssätt och inriktning för trafiksäkerhetsarbetet i Barentsregionen för perioden fram till år 2006. Norska samarbetsparter arrangerar seminariet i oktober 2003 i Tromsø. 10

1. Bakgrund 1.1. Barentssamarbete Barentssamarbetet har givit en ny dimension till den nordligaste delen av Europa. Barentsregionen bildades den 11 januari 1993 i Kirkenes och är den nordligaste samarbetsregionen. Bildandet skedde genom att utrikesministrarna från Sverige, Norge, Finland och Ryssland samt representant för EU-kommissionen undertecknade den s k Kirkenesdeklarationen. Samtidigt undertecknades även ett regionalt samarbetsavtal. I dag omfattar regionen Norrbottens län och Västerbottens län i Sverige, i Finland landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland, i Norge Nordlands fylke, Troms fylke och Finnmarks fylke samt Murmansk län, Arkhangelsk län med Nenets autonoma område samt republikerna Karelen och Komi i Ryssland. Den totala ytan uppgår till drygt 1 342 000 kvadratkilometer. Samarbetet syftar till att bland annat säkra stabilitet och utveckling i regionen och i Europa i sin helhet. I Kirkenesdeklarationen understryks betydelsen av samarbete inom t ex miljö, ekonomi, vetenskap, teknik, regional infrastruktur, kommunikationer, kultur och turism. Barentsregionen är ett av världens rikaste områden på naturtillgångar. Befolkningen i området, ca fem miljoner invånare, är starkt koncentrerad till näringslivets lokaliseringar. Näringslivet består till Karta över Barentsregionen 11

stor del av råvaruförädlande basindustri. En av de viktigaste förutsättningarna för en positiv ekonomisk utveckling i Barentsregionen är förbättrade kommunikationer och en förbättrad infrastruktur för transporter. Enligt trafikmyndigheternas visioner och långtidsprognoser kommer trafik- och transport behovet att öka mellan alla länder inom Barentsregionen. I och med att trafikvolymen ökar och olika trafikkulturer kommer i kontakt med varandra ökar också risken för olyckor. 1.2. Trafiksäkerhetssamarbete Trafiksäkerhetssamarbete i Barentsregionen har pågått sedan 1996 och startade i och med trafiksäkerhetskonferensen i Kirkenes i april 1996 på initiativ av kommunikationsutskottet i Barentsregionen. För att bearbeta resultat från trafiksäkerh etskonferensen bildades 1996 en arbetsgrupp för trafiksäkerhet i Barentsregionen. Gruppen tog fram förslag på realistiska och relevanta åtgärder för trafiksäkerhet i området och med viss ekonomisk stöd av EU genomfördes 1997-2000 olika aktiviteter. År 2001 har vägmyndigheterna i Norge, Sverige, Finland och Ryssland som ett resultat av arbetsgruppens arbete bildat ett samarbetsforum för trafiksäkerhet i Barentsregionen. Övergripande mål för Barents trafiksäkerhetsforum är att driva och utveckla ett långsiktigt trafiksäkerhetssamarbetet inom Barentsregionen. I detta ingår att analysera trafiksäkerhetsproblem i regionen, föreslå åtgärder, initiera och genomföra projekt samt utbyta information mellan länderna. Trafiksäkerhetssamarbete i Barentsregionen genom trafiksäkerhetsforum förväntas att ge en beskrivning av trafik säkerhetssituationen i Barentsregionen, ett gemensam dokument med utgångspunkter för de olika länderna, en handlingsplan för ett långsiktigt samarbete inom trafiksäkerhet i Barentsregionen, ökad kunskap om trafiksäkerhetsarbetet i olika länder i Barentsregionen, samt utveckla och förstärka nätverk och samverkan mellan olika aktörer inom trafiksäkerhet. Eftersom det även är andra organisationer än vägmyndigheterna är involverade är det viktigt att utreda vilka förväntningar och behov andra berörda organisationerna såsom polisen, Trafikskyddet med flera har på samarbete i Barentsregionen inom trafiksäkerhetsområdet. 12

2. Syfte Trafiksäkerhetsarbetet spänner över ett flertal områden och berör flera aktörer i respektive land. En förutsättning för ett kraftfullt och effektivt trafiksäkerhetsarbete i Barentsregionen är att samtliga berörda aktörer känner delaktighet och är beredda på ett aktivt deltagande i arbetet. Det är därför viktigt att aktörerna enas om mål, arbetsformer och prioriterade satsningsområden för arbetet med trafiksäkerhet i Barentsregionen. Syftet med denna rapport är att ge berörda aktörer ett förslag till gemensamma mål, arbetsformer och prioriterade satsningsområden för det fortsatta samarbetet för ökad trafiksäkerhet i Barentsregionen. 13

3. Barentsregionen 3.1. Nuvarande organisation av det officiella samarbetet I detta avsnitt beskrivs organisationen av det officiella samarbetet på central respektive regional nivå inom Barentsregionen. Central nivå: Barentsrådet i vilket utrikesministrarna ingår. CSO - Barensrådets ämbetsmannakommitté/committee of Senior Officials of the Barents Euro-Arctic Council, CSO beredande organ Ordförande sekretariat Arbetsgrupper Barentsrådet - Barents Euro-Arctic Council - BEAC - är organet för det mellanstatliga samarbetet i Barentsregionen. BEAC skall verka för en hållbar ekonomisk och social utveckling i Barentsregionen och därigenom bidra till en fredlig utveckling i nordligaste Europa. Ordförandeskapet i Barentsrådet roterar mellan Norge, Finland, Ryssland och Sverige. Den 15 mars 2001 övertog Sverige ordförandeskapet i Barentsrådet Regional nivå: Till Regionrådet hör landshövdingarna inom regionen. Från Finland hör dock en politisk representant för landskapen till Regionrådet. Regionkommittén Ordförande sekretariat Arbetsgrupper Regionrådet Regionrådet har en representant från varje län. Från Finland hör dock en representant från varje landskap till Regionrådet. Det fattar beslut angående fleråriga policydokument för verksamhetsinriktning. Ansvar för samverkan med andra regionala organ, ex Östersjöregionen, och olika EU-program. Sammankallar Barents Regionforum, ett idé- och rådgivande organ, vid behov av belysning av viktigare frågor. Tar ställning till strategiska projekt. Regionkommittén Regionkommittén utgörs av tjänstemän i ledande ställning; för Finlands del landskapsdirektörer. Regionkommittén är ett beredande organ och verkställer Regionrådets beslut. Ledamöterna utgörs av tjänstemän i ledande ställning. Omvärldsbevakning och analys av utveckling och trender Ansvara för samverkan med CSO och dess arbetsgrupper. Den ansvarar för implementering av strategiska projekt samt för samverkan med CSO och dess arbetsgrupper. Arbetsgrupper/nätverksgrupper bildas av Regionrådet i syfte att sammanföra experter inom hela den nya regionen, ge expertstöd i att kartlägga behov och att bedöma utvecklingsmöjligheter. 14

Regionala arbetsgrupper har som uppgift att utarbeta program identifiera forskningsbehov etablera projekt medverka i uppföljning och utvärdering 3.2. Transportsystemet 3.2.1. Allmänt Barentsområdet har under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet. Området har utpekats som strategiskt betydande i flera olika avseenden. Ett flertal transportkorridorer inom Barentsområdet ingår i det s.k. Transeuropeiska transportnätet (Trans- European Network, TEN). Samarbete har uppstått mellan norska, svenska, ryska och finska instanser för att ytterligare utveckla förbindelserna. I den tredje Pan-Europeiska transportkonferensen i Helsingfors år 1997 fattades beslut att bilda fyra Pan-Europeiska transportområden (Pan-European Transport Area, PETRA). Målet är bl.a. att förbättra transportmöjligheter mellan EU-länder och forna östeuropeiska stater, med speciell betoning på gränsområden. Barents euroarktiska transportområde (Barents Euro-Arctic Transport Area, BEATA), som omfattar det nordligaste Europa, är ett av dessa trafikområden. Regionen har ett rikt utbud på naturresurser, som i dagens läge i allt större grad utnyttjas genom förädling i Sverige, Finland och Norge. De största Väg Järnväg Flygplats Norge Hamnar Gränsövergångar Sverige Ryssland Finland Karta över TEN-vägar 15

råvaruresurserna inom regionen finns i Ryssland, men produktionen och förädlingen av dessa är outvecklad. Det finns ett stort behov av investeringar och teknologiska innovationer, i synnerhet med hänsyn till miljösynpunkter och hållbar utveckling. När utvecklingen som nu inletts i Ryssland väl får fart, förutspås exporten öka kraftigt och betydande godsvolymer väntas att kanaliseras via norra Finland, Sverige och Norge. Välfungerande transportförbindelser är en väsentlig förutsättning för denna utveckling. Gränsövergångsställen kommer därvid att få ökad betydelse. 3.2.2.Trafikinfrastruktur I Ryssland har järnvägstrafiken en dominerande ställning inom godstrafiken, och långa godstransporter på landsvägar utgör en liten minoritet. I de nordiska länderna har lastbilar en betydande roll inom godstransporter, och transporter till och från stora industrianläggningar sköts också till en stor del av sjötrafik. Antalet kombi-nerade tågbil-skeppstransporter förutspås öka. Personbilar har i dagens läge en dominerande roll inom persontrafiken. I Ryssland kommer persontrafiken troligen att öka långsamt p.g.a. hushållens relativt svaga ekonomiska situation jämfört med de nordiska länderna. Behovet att säkra näringslivets verksamhetsförutsättningar kommer i fortsättningen att ställa ökade krav på alla transportnätverk. Vägnätet inom regionen har i stort sett utvecklats i nordsydlig riktning. De övergripande vägstråken utgörs av nationella stamvägar, som inom de nordiska länderna huvudsakligen hör till Europavägar (E-vägar) och TEN-vägar. Under år 2001 gjorde man en enkät om vägunderhåll som riktades till trafikanter på tre gränsövergångsstationer mellan Finland och Sverige, tre mellan Sverige och Norge och ett mellan Finland och Ryssland. Det finns klara skillnader mellan länderna i sommarvägunderhåll. Vägnätet i norra Finland ansågs som helhet vara mest välskött. Det norska vägnätet ansågs allmänt vara i bättre skick än det svenska. Som helhet ansågs vägnätet i norra Ryssland vara i dåligt skick, i synnerhet det mindre vägnätet. En likadan trend som i sommarvägunderhåll kan observeras i vintervägunderhåll. I synnerhet stamvägnätets vinterunderhåll ansågs vara välskött i Finland. I Norge ansåg man att det vägnätets vinterunderhåll som helhet var tillfredsställande. Vad gäller bekämpning av halka ansågs vägnätet i Norge vara sämre än i Finland eller Sverige, t.o.m. sämre än i Ryssland. Å andra sidan ansågs väder- och väglagsinformationen i Norge vara bäst skött inom hela regionen. I Ryssland är vintervägunderhållet som helhet mindre väl skött än in andra länder inom Barentsområdet. De viktigaste järnvägarna hör till TENnätverket. Av historiska skäl har järnvägsnätet i norra Europa byggts för att tillfredsställa nationella transportbehov i en nordsydlig riktning. De östvästliga 16

förbindelserna är däremot bristfälliga. Den största bristen har utgjorts av förbindelsen mellan Lietmajärvi och Kotskoma i republiken Karelen. Denna bansträcka på 126 km är färdig för trafik år 2002, och den kommer att tillgodose trafikbehov mellan de nordiska länderna samt republiken Karelen och Arkhangelskområdet. En utredning gällande behovet av bansträckan i Salla pågår som bäst på trafik- och kommunikationsministeriet i Finland. Öresundsbron i södra Sverige utgör en fast järnvägsförbindelse med den europeiska kontinenten. Hamnarna i Barentsområdet spelar en viktig roll såväl i handeln länderna emellan som med länder utanför själva Barentsområdet. Hamnarna har specialiserat sig på hantering av viss typ av fraktgods, på basen av närliggande industri. Narvik har den största trafikvolymen av hamnarna i norra Europa, 14 miljoner ton, största delen bestående av malm. De största hamnarna inom Bottenviksbågen är Luleå (7 miljoner godston) samt Brahestad (6 miljoner godston). De största hamnarna i nord-västra Ryssland, Murmansk och St. Petersburg, upplevde en kraftig nedgång under 1990- talet, då deras trafikvolym halverades. En ökning av exportvolymen från nordvästra Ryssland kan på längre sikt innebära att en del av transporterna till Europa och andra kontinenter kanaliseras genom andra hamnar inom Barentsområdet. Flygtrafiken betjänar först och främst persontrafiken. Gränsöverskridande flygturer finns på följande rutter:arkhangelsk-murmansk- Rovaniemi-Luleå samt Uleåborg- Stockholm. En daglig fraktflygförbindelse från Uleåborg till Köpenhamn öppnades år 1999. I Luleå håller man på att utveckla Kallax Cargo, med syfte på att få till stånd ett internationellt fraktflygcentrum. Man har i allt större utsträckning börjat använda sig av telematik för att förbättra trafiksäkerhet, framkomlighet och effektivitet samt för att minska på miljöpåverkningar. På grund av klimatet har sådana telematiktillämpningar som ansluter till dåligt och växlande väglag en central roll, t.ex. uppföljning av trafik och väglag och information till trafikanter. 3.2.3. Gränsöverskridande trafik Gränsöverskridande trafik genom finska och ryska gränsstationer ökade avsevärt ända till den ekonomiska krisen som drabbade Ryssland år 1998. Efter den ekonomiska kollapsen som inflationen ledde till har man först nu uppnått samma trafikvolym som före 1998. Varje dag passerar c:a 21 000 fordon över gränserna mellan länder i Barentsregionen, där av är 800 tunga fordon. I tabellen på nästa sida presenteras gränsövergångsstationer na (1-23) mellan länderna inom Barentsområdet, vägförbindelserna som leder till dem samt det övriga förbindelsevägnätet inom regionen. Karta med gränsövergångsstationerna. (1-23) se i bilaga 5. 17

Gränsövergångstationer mellan länderna i Barentsområdet (se bilaga nr 5) Nummer Namn ÅDT*/år 2000/2001 Fordon Tunga fordon Finland - Ryssland 1 Vartius/Kostamus 895 31 2 Kuusamo/Suoperä 144 31 3 Kelloselkä/Salla 15 4 4 Rajajooseppi/Lotta 50 17 Sammanlagt Norra Finland Nordvästra Ryssland 1104 83 Finland - Norge 5 Näätämö/Neiden 420 10 6 Nuorgam/Polmak 534 5 7 Utsjoki/Roavvegiedde 308 10 8 Karigasniemi/Karasjok 636 22 9 Kivilompolo/Kautokeino 317 35 10 Kilpisjärvi/Galgujavri 331 37 Sammanlagt Lapplands län - Nord-Norge 2546 119 Finland -Sverige 11 Karesuvanto/Karesuando 656 25 12 Muonio/Muonio 176 10 13 Kolari/Pajala 730 39 14 Pello/Pello 922 22 15 Ylitornio/Övertorneå 2659 40 16 Tornio/Haparanda 10448 326 (ej utmärkt på karta) Färja Umeå/Vasa 120 25 Sammanlagt Lapplands län - Norrbotten/Västerbotten 15711 487 Sverige -Norge 17 Riksgränsen/Björnefjell 601 54 18 Merkenäs/Graddis 203 36 19 Umasjö/Umskalet 305 41 20 Joesjö/Krutvattnet 137 12 21 Skalmoda 80 5 Sammanlagt Norra Sverige Nordlands fylke 1326 148 Norge - Ryssland 23 Storskog Borisoglebsk 91 3 Totalt 20778 840 *ÅDT = årsmedeldygnstrafik 18

3.3. Trafiksäkerhet Antal dödade i trafiken år 2001 i Barentsregionen var 778 personer varav 652 personer i den ryska delen av Barentsregionen. För att kunna jämföra länen med varandra redovisar vi nedan antalet dödade personer i trafiken i relation till antal invånare och antal fordon. Finland I Uleåborgs län och Lapplands län i Finland registrerades under åren 1997-2001 sammanlagt 9 344 olyckor på allmänna vägar, av vilka 2 260 ledde till personskador. Sammanlagt 17 195 personuppgifter registrerades i samband med dessa olyckor, 177 (1%) rörde utländska förare, och 17 utländska passagerare. Enligt trafikförsäkringscentralens uppgifter skedde det 18 olyckor inom Uleåborgs län och Lapplands län under åren 1998-2000 där fyra utländska medborgare förolyckades och fyra blev skadade. Statistiken visar också hur många utlänningar som varit inblandade i dödsolyckor, antingen som upphovsman, motpart eller passagerare, samt fordon registrerade utomlands som varit inblandade i olyckor. Uleåborgs vägdistrikt har sammanlagt 12 789 km allmänna vägar som upprätthålls av staten. Motsvarande siffra i Lapplands län är 9 084 km. År 2001 inträffade i Uleåborgs län sammanlagt 693 olyckor som ledde till dödsoffer och personskador. I Lapplands län inträffade år 2001 sammanlagt 370 liknande olyckor. En tredjedel av de olyckor som lett till dödsoffer och personskador är singel Tabell: Statistiken för år 2001 Antal dödade Antal dödade per Antal dödade per ett tusen invånare ett tusen fordon Murmansk län 99 0, 10 0,54 Arkhangelsk län 208 0,14 1,3 Karelen 148 0,18 0,67 Komi republik 186 0,16 --* Nenets område 11 0,24 --* Lapplands län 22 0,12 0,24 Oulu län 34 0,07 0,16 Västerbottens län 18 0,07 0,15 Norrbottens län 24 0,09 0,19 Finnmark fylke 5 0,07 0,15 Troms fylke 15 0,10 0,21 Nordland fylke 8 0,03 0,07 * Uppgifter om antal fordon i Komi republik och Nenets område saknas 19

olyckor, där andra parter inte är inblandade. En fotgängare eller cyklist är inblandad i ca 15% av olyckorna. Andra nästa lika vanliga olyckstyper är olyckor där man kolliderar med mötande eller korsande fordon. I Barentsregionen finns renskötselområden i samtliga länder och viltolyckor är ett vanligt problem i regionen. Vägförvaltningen i Finland har tagit fram en broschyr om detta på 4 språk; finska, engelska, svenska och ryska. Sverige Under åren 1997-2001 har 163 personer dödats och 1 017 personer skadats svårt i vägtrafiken i Norrbottens län och i Västerbottens län sammantaget. Av de 163 personer som dödades i vägtrafiken hade 13 personer ett utländskt medborgarskap och av de 1 017 personer som skadades svårt hade 45 personer ett utländskt medborgerskap. I Västerbottens län och Norrbottens län dör: var tredje person i mötesolycka var femte person dödades i singelolycka var femte person var fotgängare, cyklist eller mopedist i var femte dödsolycka har fordonsförare varit alkohol och/ eller drogpåverkad fyra av tio personer ej använt bibälte vid olyckan Renar i trafiken 20

Gräns- och tullstation mellan Finland och Ryssland i Salla. Norge Under åren 1997-2001 inträffade 4 280 trafikolyckor med personskada i Nord- Norge. I dessa olyckor blev 5 580 personer skadade eller dödade. Antal dödade var 191 och under perioden har det skett en viss nedgång i antal trafikolyckor och skadade/dödade. Genomsnittet for dessa fem år var 856 olyckor jämfört med 727 olyckor år 2001. Genomsnittet för skadade/dräpte var 1 116 mot 966 under 2001. För antalet dödade var genomsnittet 38 jämfört med 28 under 2001. I alla tre fylkena i Nord-Norge domineras olyckssituation av singelolyckor. De allvarligaste olyckorna kännetecknas ofta av unga bilförare höga hastigheter alkohol eller andra droger bilbälte är inte använt Ryssland Under år 2001 har 4 551 trafikolyckor registrerats i den ryska delen av Barentsregionen. I dessa trafikolyckor har 652 personer dödats och 5 484 personer skadats. Under år 2001 och tio månader av år 2002 har skett ca 11 olyckor där utländska förare varit inblandade. I dessa olyckor har 4 personer dödats och 15 har skadats svårt. Mest förekommande trafikolyckor sker med oskyddade trafikanter och mötesolyckor. Alkoholrelaterade trafikolyckor utgör ca 16% av alla olyckor. 77% av olyckorna sker i tätort och 22% på landsbygd. Svårighetsgrad av olyckor är 3 gånger så stor på landsbygd än i tätort. 21

3.4. Utvecklingsområde Enligt trafik-, regionförvaltnings- och andra myndigheters visioner och planer kommer trafik- och transportvolymen att öka inom Barentsområdet. Den ökade volymen anses bero på följande: nya gränsövergångsställen och trafikförbindelser öppnas stora nationella industriprojekt, så som utbyggnad av stålverket i Torneå utvinning av olje- och gasresurserna på de nordliga sjöområden, t.ex. inledning av Snövitprojektet utvidgning av turistmål med en ökad trafikvolym som följd utvinning av mineral- och malmfynd inom Kolaområdet ökat internationellt umgänge Det faktum att trafikvolymen växer och olika typer av trafikkultur möts ökar risken för att råka ut för en trafikolycka. Den starka utvecklingen inom informationsteknologin skapar goda möjligheter att befrämja informationsutbyte länder emellan samt att förbättra smidighet och säkerhet inom trafiken. 3.5. Trafiksäkerhetsforum i Barentsregionen 3.5.1. Bakgrund I april 1996 arrangerades en trafiksäkerhetskonferens i Kirkenes på uppdrag av kommunikationsutskottet inom ramen för Barentssamarbetet efter initiativ från Finnmarks fylkeskommun i Norge. Syftet med konferensen var att ta fram förslag till åtgärder som kan vidtas inom Barentsregionen i syfte att minska antalet dödade och skadade i trafiken inom regionen. Resultatet från konferensen blev gott och förslag lämnades vidare till kommunikationsutskottet, som vid sitt möte i juni 1996 tog ställning för att trafiksäkerhetsarbetet skall drivas vidare, varefter en arbetsgrupp tillsattes med uppgift att utifrån förslag och slutsatser vid Kirkeneskonferensen konkretisera och planera för trafiksäkerhetsåtgärder, som bör äga rum i regionen. I januari 1998 lämnade arbetsgruppen sin slutrapport med förslag till trafiksäkerhetsåtgärder till kommunikationsutskottet inom Barentsregionen. Därefter föreslog kommunikationsutskottet att arbetsgruppen skulle fortsätta sitt arbete på eget initiativ och söka finansiering till de föreslagna delprojekten. Under 1998 har arbetsgruppen utifrån slutrapporten med förslag till trafiksäkerhetsåtgärder/delprojekt organiserat i ett gemensamt projekt Trafiksäkerhet i Barentsregionen och sökt finansieringen via Barents Interregprogram. Finansieringen har beviljats och arbetsgruppen har genomfört projektet under 1999-2000. Vid ett möte den 23 november 2000 uttryckte Barentskommunikationsutskottet tillfredställelse med det arbete som arbetsgruppen för trafiksäkerhet i 22

Barentsregionen har utfört och förordade att det fortsatta arbetet bör formaliseras med att Statens vegvesen i Finnmark, vägverket i Norrbotten, vägförvaltningen i Lappland och Murmansk etablerar ett samarbetsforum för att driva ett trafiksäkerhetssamarbete i Barentsregionen. Trafikpolisen och andra relevanta organisationer bjuds in till arbetet vid behov. År 2001 har vägmyndigheterna i de olika län i Barentsregionen som ett resultat av det pågående samarbetet under åren 1996-2001 bildat ett samarbetsforum för trafiksäkerhet. Barentsregionens trafiksäkerhetsforum rapporterar årligen till den regionala kommunikationsutskottet om sin verksamhet. I dag ingår följande organisationer och län i Barentsregionen i Trafiksäkerhetsforum i Barentsregionen Statens Vegvesen Region Nord i Norge Vägverket Region Norr i Sverige Vägförvaltningen i Lappland län och Uleåborg län i Finland Trafiksäkerhetsinspektionen och Vägverket i Murmansk län i Ryssland 3.5.2. Övergripande mål Övergripande mål för Barents trafiksäkerhetsforum förbättra trafiksäkerhetssituationen i regionen bygga upp ett kontaktnät mellan myndigheter och organisationer ansvariga för trafiksäkerhet i de olika länderna i Barentsregionen bidra till ett långsiktigt trafiksäkerhetssamarbete mellan länderna i Barentsregionen. 3.5.3 Uppnådda resultat Samarbetet inom trafiksäkerhetsområdet har hittills fått följande resultat: Informationsbroschyrer på fyra språk om trafikregler i Barentsregionen för utdelning vid tullstationer, gränsövergångar, konsulat till Barentsregionstrafikanter. Etablering av samarbetsnätverk mellan Polismyndigheter i Barentsregionen. Personliga kontakter har skapats mellan trafikpolischeferna i regionen. Ökad kunskap kring ansvar, straff och hantering av ärenden vid trafikbrott i aktuella länder. Planering av gemensamma kontroller på vägarna. Överenskommelse om att utbyta information om stulna bilar. Överenskommelse om erfarenhetsutbyte och planering för regelbundna möten i framtiden. I Lapplands län i Finland har man skapat nya kontakter med ryska kollegor inom flera intressegrupper samt utbytt information och erfarenheter under ett tredagarsmöte. 23

Följande teman diskuterades: ansvariga för trafiksäkerhetsarbete krav på fordon polisens roll, ansvar och arbetsmetoder i trafikövervakning trafiksäkerheten i stadstätorter barn i trafiken samt skyddsutrustningen i bilar principer för vintervägunderhåll information om trafik Ett samarbetsprojekt mellan körskolor i Kirkenes och Murmansk Ett nätverk mellan trafikinformationsansvariga i respektive län har bildats. I syfte att förbättra väg- och väderinformation för trafikanterna. (BARTIC Barents Traffic information cooperation) Arbetsgruppen/trafiksäkerhetsforum i Barentsregionen har genomfört i genomsnitt 2-3 möten per år under åren 1996-2001. På dessa möte har en stående punkt i dagordningen behandlat Aktuellt om trafiksäkerhet i de olika länderna, varvid varje land har redovisat om intressanta projekt inom trafiksäkerhet, nytt inom organisationen mm. de sakkunniga kom väl förberedda till sina respektive uppgifter en broschyr om trafikregler i Barentsregionen har tagits fram på fyra språk genom ett aktivt stöd från experter i respektive land arbete har fått finansiellt och administrativt stöd från EU en stor del av det löpande informationsutbytet har genomförts via e-post vilket bidragit till ett rationellt genomförande av projektet. Följande problem kom fram i samband med samarbetet: Resursbrist för arbete med projekt av större skala problem med språk, fyra olika språk används, dvs. svenska, norska, finska och ryska, allt tar längre tid än planerat långa avstånd vilket gör att man inte på ett enkelt sätt kan träffas för avstämningar. 3.5.4. Erfarenheter från arbetet Framgångsfaktorerna för samarbetet var följande: intressegrupperna var motiverade och bidrog på ett aktivt sätt till arbetet genomförande 24

4. Jämförelse mellan länderna avseende trafiksäkerhet 4.1. Finland 4.1.1.Vision och mål Statsrådet godkände den 21 januari 2001 en trafiksäkerhetsvision för Finland på lång sikt, enligt vilken ingen behöver dö eller bli allvarligt skadad i trafiken. Enligt Statsrådets principiella beslut är målet att skapa förutsättningar för en kontinuerlig utveckling av kommunikationssystemet, så att det årliga antalet dödsoffer omkring år 2025 är högst 100, och att antalet förolyckade inom trafiken underskrider 250 år 2010. På lång sikt förbättras trafiksäkerhetsarbetets förutsättningar med hjälp av följande trafikpolitiska åtgärder: trafiksäkerhetens anseende ökas trafikvolymens tillväxt hålls i schack teknologin utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt 4.1.2. Organisationer och ansvariga I Finland ansvarar följande myndigheter för trafiksäkerheten: Vägförvaltningen, Rörliga polisen, länsstyrelser, Fordonsförvaltningscentralen, Trafikskyddet samt kommuner och regionala förbund. Vägförvaltningen är ett ämbetsverk som är underställt kommunikationsministeriet, och som ansvarar for väghållning av allmänna vägar. Vägförvaltningen förvaltar, underhåller och utvecklar allmänna vägar och deras trafikförhållanden samt olika typer av service för vägtrafiken som en del av trafiksystemet. Vägdistrikt i Lapplands län och Uleåborgs län är regionala myndigheter, och utgör enheter av Vägförvaltningen. Enligt Vägförvaltningens grundläggande principer förutsätter dess samhälleliga ansvar att trafiksäkerhet tas i beaktande i dess egen verksamhet. Därtill ser Vägförvaltningen till, i samverkan med olika aktörer, att kunskaper gällande trafiksäkerhetsfrågor är tidsenliga, samt sköter om information som befrämjar trafiksäkerhet. I polisens trafiksäkerhetsstrategi för 2002-2005 har man framställt olika organisationsnivåers ansvar på följande sätt: Polisens högsta ledning ansvarar för strategisk planering och resultatstyrning i samband med trafiksäkerhetsarbete, samt för styrning avsedd att förenhetliga trafiksäkerhetsarbete. Länets polisledning ansvarar för planering och ledning av trafiksäkerhetsarbete inom länet under styrning av högsta polisledningen. Länets ledning och Rörliga polisens regionalavdelning bör koordinera sin trafiksäkerhetsverksamhet. I länen ansvarar lokalpolisen för trafikövervakning inom häraden enligt 25

de principer som man kommit överens om i trafiksäkerhetsplanen tillsammans med Rörliga polisen och andra instanser. Rörliga polisen (RP) ansvar särskilt för trafikövervakning på huvudvägarna, vilket förutsätter att specialutrustning används. RP ansvarar också i samverkan med lokalpolisen för de övervakningsuppgifter som ålagts den, ss. övervakning av kör- och vilotider samt transport av farliga ämnen och inspektion av tunga fordon ute i trafiken. Rörliga polisen har fyra enheter i norra Finland: Uleåborg, Kajana, Rovaniemi och Kemi. Både Rörliga polisen ock lokalpolisen bör i sin trafiksäkerhetsverksamhet koncentrera sig på: fastighetsövervakning att övervaka användningen av rusmedel i vägtrafiken, att övervaka användningen av skyddsutrustning samt att påverka attityder hos riskförare. Bästa resultat nås i samarbete med andra aktörer. På Uleåborgs länsstyrelse sköts trafikoch trafiksäkerhetsfrågorna på trafikavdelningen. Länsstyrelserna fattar beslut gällande trafiktillstånd, dvs. tillstånd som gäller bilskolor, kollektivtrafik, linjetrafik, taxiverksamhet samt godstrafik. Länsstyrelsernas trafikförvaltningsenheter har dessutom som uppgift att säkra service inom personoch godstrafiken, att befrämja trafiksäkerheten och se till att man inom trafiksektorn är beredd för undantagsförhållanden. Länsstyrelserna har utarbetat trafiksäkerhetsplaner för sina respektive regioner, vars genomförande uppföljs fortlöpande av länens trafiksäkerhetsdelegationer, samt av trafikförvaltningsenheten på länsstyrelsens förvaltningsavdelning. Arbetssektionen inom länets trafiksäkerhetsdelegation utger årligen en rapport till delegationen beträffande genomförande av de mål och åtgärder som ingår i planen. Förutom förbättring av trafikförhållanden har en allt större roll intagits av utbildnings-, upplysningsoch informationsverksamheten, med vilken man kan påverka trafikbeteendet hos trafikanterna. I norra Finland finns länsstyrelserna i Uleåborg och Rovaniemi, den förstnämnda förvaltar över Uleåborgs län och den andra över Lapplands län. Länsstyrelsens polisavdelning, dvs. länets polisledning som nämndes ovan fattar årligen beslut om resultatmål som påverkar trafiksäkerheten tillsammans med lokalpolisen. Trafikskyddet är en centralorganisation för frivilligt trafiksäkerhetsarbete, vars uppgift är att påverka trafikbeteendet hos allmänheten. I enlighet med sin verksamhetsidé erbjuder Trafikskyddet säkerhetsråd och tips till alla trafikanter genom information, trafikupplysning, fortsatt utbildning av bilförare samt genom regionalt trafiksäkerhetsarbete. Trafikskyddet sköter om preventiv 26

trafikupplysning genom att informera, arrangera kampanjer, stödja trafikuppfostran som riktas till olika åldersgrupper samt genom att utbilda bilförare. Trafikskyddet använder sig av empiriskt kunskap som stöd i sitt arbete, och arbetar i nära samverkan med myndigheter och olika organisationer inom branschen.trafikskyddets verksamhet omfattar hela landet genom dess 11 regionala kontor, som i norra Finland finns i Uleåborg och Rovaniemi. Trafikskyddets verksamhet finansieras av social- och hälsovårdsministeriet genom avgiftsbelagda trafikförsäkringar. Kommunerna har i samråd med ovannämnda parter utarbetat, eller håller på att inleda arbetet med att ta fram trafiksäkerhetsplaner för sina egna områden. Som hjälpmedel används publikationen Guide till trafiksäkerhetsarbete, som utgetts av Trafikministeriet, Vägförvaltning (Vägverket), Kommunförbundet samt Trafikskyddet. Det finns sammanlagt 22 kommuner i Lapplands län, och 51 i Uleåborgs län. Ungefär hälften av olyckor som leder till personskador sker på trafikleder som kommunerna svarar för. Kommuner har i samråd med ovannämnda parter utarbetat utbildnings-, upplysnings- och informationsplaner för sina respektive områden. Enligt planerna riktas trafikupplysning till olika åldersgrupper och aktörer genom utbildning, upplysning och informering. Kommunerna ansvarar dessutom för planering och underhåll av den fysiska trafikmiljön inom sina gränser genom de medel som används för planering av markanvändning. Landskapsförbund fungerar som myndigheter med ansvar för regional utveckling och landskapsplanering.trafiksäkerhetsfrågor behandlas indirekt som en del av trafiksystemplanering inom landskapet samt landskapsplan. Trafiksäkerheten iakttas inom trafiksystemplanering främst på strategisk nivå och i samband med verksamhetslinjedragning. Inom landskapsplanering är trafiksäkerheten en viktig synpunkt, när man utarbetar utlåtanden gällande kommunala planprojekt eller trafikmyndigheternas trafikprojekt. Anteckningar eller bestämmelser som befrämjar trafiksäkerhet kan ingå i landskapsplanen. När nya tätortsområden placeras inom planen eller när nya vägreservat pekas ut är trafiksäkerheten en central synpunkt. Fordonsförvaltningscentralen är en förvaltnings-, service- och informationscentral inom trafik- och kommunikations ministeriets verksamhetssektor, vars uppgift är att befrämja säkerhet och miljövänlighet inom fordonstrafiken. For donsförvaltningscentralen handlar bl.a. fordonsregistreringen och verkställer den årliga beskattningen, arrangerar förarexamina, övervakar besiktningsverksamheten samt upprätthåller fordonstrafikens datatjänst. Förarexamina utförs av företag som säljer sina tjänster till Fordo nsförvaltningscentralen. Dessa företag väljs på basen av anbudsgivning. Fordons förvaltningscentralen finns i Helsingfors, 27

och den har ingen regional organisation. Från och med den 1 oktober 2001 har utredning av olyckor i väg- och terrängtrafiken baserat sig på förordning. Enligt lag har delegationen för utredning av trafikolyckor utsett utredningsnämnder i varje landskap, som i första hand sköter om utredningen av dödsolyckor. Delegationen och utredningsnämnderna fungerar i samverkan med Trafikförsäkringscentralen. Utgångspunkten i utrednings- och analysarbetet är den trafiksäkerhetsvision som godkänts av Statsrådet. Målet är att genom utredning få fram information och förslag som kan bidra till förbättrad trafiksäkerhet. I utredningsrapporten ingår alltid utredning på själva olycksplatsen, rekonstruktion, analys och förslag till lokala förbättringar. Utredningsnämndens bassammansättning är följande: en representant för polisen samt en fordonssakkunnig, en trafikteknisk medlem, en läkare och en beteendevetare. Gränsbevakningen strävar för sin del att öka trafiksäkerheten genom att vid gränskontroller ingripa i de brister i förarens körskick eller fordonet som upptäckts i samverkan med tullmyndigheter. Gränsbevakningen har också som syfte att informera om bestämmelser gällande trafiksäkerheten i samband med gränsöverskridning. Tullväsendet ansvarar för övervakning av trafikduglighet av fordon inom tung trafik och kommersiell trafik. En bedömning av fordonens yttre skick görs på basen av en generell undersökning, som omfattar fordonets allmänna kondition, däck, lyktor och vindrutetorkare. Ifall brister upptäcks, kan fordonets förare åläggas att reparera bristen omedelbart, dömas till straffyrkande eller ordningsböter, eller fordonskörning i Finland kan förbjudas. De olika myndigheterna samarbetar med varandra i detta arbete. 4.1.3. Områden som prioriteras För planeringsperioden 2001-2005 prioriteras förebyggande av skönjbara och förutsägbara problem. Följande medel tillämpas i detta arbete: trafiksäkerhetens anseende förbättras trafiksäkerheten i tätorter förbättras trafikanternas attityder påverkas minskning av antalet singelolyckor och frontalkrockar, samt lindring av deras påföljder. Därtill riktas åtgärder till regionalt trafiksäkerhetsarbete, implementering av säkerhetsåtgärder; förutsättningar skapas för implementering och uppföljning. Organisation av trafiksäkerhetsarbetet i Finland se bilaga 1. 4.2. Sverige 4.2.1. Vision och mål Riksdagen beslutade 1997 att nollvisionen ska vara det långsiktiga målet för trafiksäkerheten i vägtransportsystemet i 28

Sverige. Nollvisionen innebär att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Ett av de centrala kraven på framtidens vägtransportsystem enligt nollvisionen är att konsekvenserna av misstag och felbeteenden i trafiken skall begränsas så att de inte leder till långvariga hälsoförluster. På sikt skall vägar, fordon och transporttjänster utformas så att människans tolerans mot yttre våld vid trafikolyckor inte överskrids. Regeringen har i sin proposition transportpolitik för en hållbar utveckling (1997/98:56) angett att antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolycka bör ha minskat med 50% till år 2007 räknat från 1996 års nivå, vilket motsvarar 270 dödade för riket. Detta innebär att högst 19 personer får omkomma i trafiken år 2007 (inkl. naturligt döda) i Norrbottens län och Västerbottens län sammantaget. 4.2.2. Organisationer och ansvariga Huvudaktörerna i trafiksäkerhetsarbetet är Vägverket, polisen och kommunerna. Även länsstyrelserna och NTF och dess medlemsorganisationer samt transportnäringens branschorganisationer är viktiga aktörer. Vägverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Vägverket har ansvaret för planering, byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna. Dessutom har Vägverket har ansvar för att utfärda och tillämpa regler för fordon, körkort, trafikmiljö och yrkestrafik samt för att handlägga statsbidrag. I Vägverkets sektorsansvar ingår att samverka och samordna insatser med berörda aktörer, och att på ett offensivt och resultatorienterat sätt driva på utvecklingen av vägtransportsystemet bl.a. genom att träffa överenskommelser, ge stöd, upphandla tjänster, tillhandahålla grunddata samt initiera forskning och utveckling. Vägverkets verksamhet inom Västerbottens län och Norrbottens län handhas via Vägverket Region Norr med regionkontor i Luleå och via Förarprovsavdelningen vid Vägverket i Borlänge. Förarprovsavdelningen har till uppgift att tillämpa bestämmelserna inom områdena körkort, förarutbildning och förarprov medan Vägverket Region Norr, som är en av sju Vägverksregioner i landet, svarar för övrig regional verksamhet däribland byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och samverkan i sektorn med berörda aktörer. Polismyndigheterna, som finns i varje län, har myndighetsövergripande resurser för förvaltning, operativledning, trafikövervakning, utredning av ekonomiska brott och narkotikabrott. Polismyndigheterna har huvudansvaret för trafikövervakningen av fordon och trafikanter. Prioriterade områden för trafikövervakningen är nykterhet, bilbältesanvändning och hastighet. Kommunerna har allmänt ansvar för 29

kommuninvånarnas hälsa och säkerhet. I detta ligger att de ansvarar för att det bedrivs ett trafiksäkerhetsarbete inom kommunen. Kommunerna har också ett ansvar för trafiksäkerheten i egenskap av väghållare och systemutformare. I Norrbottens län finns 14 kommuner och i Västerbottens län finns 15 kommuner. Ungefär en femtedel av alla trafikolyckor med dödlig utgång sker på det kommunala väg- och gatunätet. 4.2.3. Områden som prioriteras I april 1999 presenterade Näringsdepartementet en promemoria med 11 punkter för ökad trafiksäkerhet. Promemorian baserades bl.a. på Vägverkets särskilda trafiksäkerhetsplan som utarbetats när man insåg att målen om högst 400 döda i trafiken för år 2000 inte skulle nås. I 11- punkters-programmet redovisas åtgärder som förväntas ha stor effekt vad gäller att minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken. Nedan beskrivs de punkter i programmet som direkt berör trafiksäkerhetsarbetet i Norrbottens län och Västerbottens län. En satsning på de farligaste vägarna Syftet är att hitta de mest effektiva åtgärderna för de vägar som har flest dödade och svårt skadade. Säkrare trafik i kommunerna Det långsiktiga målet är att samtliga kommuner ska påbörja en process för att på sikt förbättra vägtransportsystemet i sina tätorter. Arbetet ska utgå ifrån Lugna Gatan konceptet. Säker cykling Trafikantens ansvar betonas Syftet är att öka respekten för gällande trafikregler riktade till trafikanter och medborgare främst inom områdena hastigheter, alkohol och bältesanvändning. Säker cykeltrafik Syftet är att skapa insikt om betydelsen av säkerhetsåtgärder i samband med cykling. Främst för att öka hjälmanvändandet, men också för att cykeln skall betraktas som ett fordon och därmed insatser för ökad cykelvård/-utrustning och regelefterlevnad. Kvalitetssäkring av transporter Egna och upphandlade transporter kvalitetssäkras avseende trafiksäkerhet och miljö. Kvalitetssäkring ur trafiksäkerhetssynpunkt innebär att transporten 30

utförs vid säker och tillåten hastighet, att bilbälten och annan skyddsutrustning är av bästa slag och används, att förarna är drogfria och att fordonen har högsta möjliga säkerhetsstandard. Ny teknik för ökad trafiksäkerhet Införande av ny teknik i fordon och vägtransportsystem som främjar trafiksäkerheten. Teknik för att hindra och påminna föraren om olämpliga beteenden, som stöd för anpassning av hastigheten, bältespåminnare och alkolås. Automatisk hastighetsövervakning, kameror, för att effektivisera trafikövervakningen. Organisation av trafiksäkerhetsarbetet i Sverige se bilaga 2. 4.3. Norge 4.3.1. Vision och mål Regeringen beslutade år 2000 om en nollvision för trafiksäkerhetsarbetet, d.v.s. att ingen ska dö eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Beslutet innebär att regeringen i tillägg till arbetet med att reducera det totala antalet olyckor vill sätta starkt fokus på åtgärder som reducerar de allvarligaste olyckorna. Fem centrala tillståndsmål och ett resultatmål har satts upp för år 2011: Minst 85% av fordonen ska hålla gällande hastighetsgränser Inte fler är 0,2 % av förarna som kontrolleras vid trafikkontroller ska bli av med körkortet till följd av att ha kört alkoholpåverkad. Minst 97% av alla förare och passagerare ska använda bilbälte och i förekommande fall bilbarnstol. Minst 90% av alla barn och 75 % av alla vuxna ska använda cykelhjälm. Minst 90% av cyklisterna ska använda cykelbelysning vid färd i mörker. Alla barn och minst 50 % av de vuxna ska använda reflex. Minst 95% av förarna av tunga fordon ska ha giltiga kompetensbevis. Minst 95% av alla tunga fordon ska ha godkända bromsar och godkänd säkring av last. Säkerhetsnivån ska höjs på 1 700 km av det mest olycksdrabbade vägnätet. Antalet dödade och svårt skadade i åldersgruppen 17 25 år ska minst halveras. Resultatet om ovanstående mål uppnås innebär minst 100 färre dödade och 300 färre svårt skadade år 2011. 4.3.2. Organisationer och ansvariga Trafiksäkerhetsarbetet i Norge är i huvudsak organiserat på tre nivåer, nationell nivå, fylkeskommunalnivå och kommunal/lokal nivå. Samferdseldepartementet styr trafiksäkerhetsarbetet genom Nationell transportplan. Förslaget till planen togs fram i samverkan mellan berörda parter och läggs fram för Stortinget av regeringen. Fylkeskommunen (i Norge finns 19 fylken = län) ska samordna trafiksäkerhetsarbetet på länsnivå, medan kommunerna ska svara för arbetet på den lokala nivån. 31

Förutom trafikanterna själva är Statens Vegvesen, Polisen och Trygg Trafikk de tre huvudaktörerna i trafiksäkerhetsarbetet. På lokalnivå är fylkeskommuner, kommuner och frivilliga organisationer viktiga aktörer. Statens Vegvesen har ansvaret för att Projektera, bygga och underhålla riks- och fylkesvägnätet. Utföra tillsyn mot fordon och trafikanter, vilket inkluderar fordonskontroll och körkortsprov. Ta fram bestämmelser och riktlinjer för vägutformning, vägtrafik, förarutbildning, och fordon. Vara samferdseldepartementets expertorgan vad gäller trafiksäkerhet. Bistå fylkeskommuner och kommuner med råd om trafiksäkerhet. Från och med 1 januari 2003 är landet indelat i 5 regioner. För de tre nordligaste fylkena bildas ett gemensamt regionkontor för Statens Vegvesen (Region Nord). Regionkontoret är beläget i Bodö, och är styrande för den verksamhet som Statens Vegvesen bedriver i fylkena. Det finns sex distriktsvägkontor - i Mosjøen, Bodø, Harstad, Tromsø, Alta och Vadsø. Utryckningspolisen är ett centralt polisorgan underställt polisdirektoratet. Utryckningspolisen uppgift är att förebygga regelöverträdelser och därigenom reducera antalet trafikolyckor. Kontroll och övervakningsinsatsen på landets huvudvägar ges särskild prioritet. Utryckningspolisen ska verka i samtliga polisdistrikt i landet och prioriterar områdena hastighet, nykterhet och bilbälten. Polis- och länsmansetaten finns ute i de Torneå Bilfärja tullstation. över Nordnorsk fjord. 32

27 distrikten och arbetar inom polisens samtliga ansvarsområden, däribland trafikfrågor. Trygg Trafikk är en landsomfattande organisation för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet och ska fungera som förbindelselänk mellan frivilliga aktörer och de offentliga myndigheter som har ansvar för trafiksäkerheten. Trygg Trafikk har huvudkontor i Oslo och egna sekretariat i samtliga fylken. Trygg Trafikk arbetar i huvudsak genom att: Ge stöd i trafikfrågor och trafikpedagogik till förskolor, skolor, lärarhögskolor och föräldrar för att säkra trafikundervisningen på bästa möjliga sätt. Informera om trafiksäkerhet till olika målgrupper. Driva på trafiksäkerhetsfrågor i samhället. 4.3.3. Områden som prioriteras I den nationella handlingsplanen för trafiksäkerhet på väg 2002 2011 pekas följande satsningsområden ut: Samhällsplanering och transportplanering. Åtgärder riktade mot trafikanterna hastighet, användning av bilbälte och nykterhet. Åtgärder på vägnätet åtgärder för att få nya vägar säkra, åtgärder på de farligaste vägarna. Åtgärder riktade mot fordon kontroll av tunga fordon och farligt gods, IT stöd för att hålla hastighetsgränserna. Åtgärder kopplat mot hantering av skadade första hjälpen utbildning och akutmedicinsk behandling. Trafiksäkerhetsarbete på läns- och kommunnivå uppföljning av länsvisa och kommunala trafiksäkerhetsplaner. Trafiksäkerhetsarbete i frivilliga organisationer hastighet, användning av bilbälte, första hjälpen utbildning, riskminskning för ungdomar, samspel mellan trafikantgrupper. Trafiksäkerhetsarbete inom näringslivet Resepolicy, transportpolicy Forskning och utveckling. Organisation av trafiksäkerhetsarbetet i i Norge se bilaga 3. 4.4. Ryssland 4.4.1. Vision och mål Ryska inrikesministeriet har i sin förordning Nr 194-98 fastställt Riktlinjer för att vidareutveckla och förbättra verksamheten av GIBDD (Den Statliga Inspektionen för Trafiksäkerhet). Dokumenten gäller till och med år 2005. Huvudmål för GIBDDs verksamhet är att förbättra trafiksäkerheten för trafikanter genom att skydda de mot trafikolyckor 33

och trafikbrott samt dessas konsekvenser och därigenom vinna medborgarnas respekt och förtroende till GIBDD. 4.4.2 Organisationer och ansvariga Ansvaret över trafiksäkerhet åligger Den Statliga Inspektionen för Trafiksäkerhet (GIBDD, Trafikministeriet samt regionala (republikanska eller läns- och landsk apsadministrationer) och lokala myndigheter (kommuner). GIBDD ingår i Ryska Federationens Inrikesministerium. GIBDDs uppgift är att agera som särskild kontroll-, tillsynsoch tillståndsmyndighet inom trafiksäkerhetsväsendet. GIBDD kontrollerar att samtliga juridiska personer följer regler, standard och tekniska normer som reglerar åtgärder inriktade på att förebygga trafikolyckor och minska deras följder i syfte att skydda medborgarnas liv, hälsa och egendom samt att trygga deras rättigheter och lagliga intressen, därtill statliga och samhälleliga intressen. GIBDD bär ansvar för samtliga frågor gällande trafiksäkerhet. GIBDDs uppgifter är följande: att kontrollera att trafikregler samt regelverket (lagar och författningar) för trafiksäkerhet följs att genomföra kvalifikationsprov för att få köra personbil, spårvagn och buss att utfärda körkort samt att samordna utbildningskurser för bil- och fordonsförare att registrera och bokföra fordonsmedel att anordna statlig bil- och släpbesiktning samt teknisk kontroll enligt av Ryska Federationens Regeringen fastställd ordning att verkställa mål gällande ärenden om administrativa förseelser enligt Ryska Federationens lagstiftning att utreda i ärenden gällande trafikbrott enligt Ryska Federationens lagstiftning att föra statlig statistik om hur trafiksäkerheten fungerar Inom Trafikministeriet åligger ansvaret över trafiksäkerhet på motorvägar två särskilda departement : vägdepartementet ROSAVTODOR samt departementet Ryska trafikinspektionen (RTI). ROSAVTODOR är egentligen Motorvägsministeriet inom Ryska Trafikministeriet och ansvarara för teknisk policy samt utveckling, byggnation, renovering och underhåll av statliga motorvägar. I organisationen ingår motorvägsstyrelser samt statliga vägföretag för underhåll av statliga motorvägar. Via avtal med läns-, landskaps samt republikanska administrationer genomförs den allmänna policy inom väghållningen med ansvar för samtliga frågor. Läns-, landskaps- och republikanska vägförvaltningar, till exempel MURMANSKAVTODOR, har myndighetsbefogenheter vid respektive admi- 34

GIBDD trafikövervakning nistrationer och är ansvariga för samtliga frågor inom väghållningen inklusive det tekniska tillståndet av motorvägar och bär det rättsliga ansvaret för detta. De genomför också en del av funktioner överlåtna av ROSAVTODORMINI- STERIET på avtalsbasis. Ryska trafikinspektionen (RTI) Utför licenser för olika typer av trafikverksamhet och utövar kontroll för dess tillämpning. Utövar kontroll för internationell åkeriverksamhet inklusive gränspassager för biltrafik. Utövar kontroll för säkerhetsfrågor för passagerar- och godstransport med bilar inklusive motorvägar. Lokala myndigheter (kommuner) Arbetar med säkerhetsfrågor samt övergripande policyn för väghållningen utifrån politiska principer och grundlagsrelaterade regler (budget, lokala regler och bestämmelser för vägbransch mm.). Murmanskavtodor (Ryska vägverket i Murmansk län) Murmanskavtodor förvaltar allmänna vägar som förbinder städer och byar i Murmansk län. I Murmansk län finns 2599 km allmänna /statliga vägar och 231 broar. Murmanskavtodors grundläggande uppgifter är Förvaltning av vägar i syfte att säkerställa på ett kontinuerligt sätt trafiken på dessa vägar under hela året Byggnad och rekonstruktion av vägar och väganläggningar Utveckling av väginfrastruktur 35

Med drift och underhåll, rekonstruktion och byggnad av vägar i Murmanskregion sysslar 3 vägbyggnadsföretag 6 väg rekonstruktion företag ett byggnads- och rekonstruktion företag av broar 4.4.3. Områden som prioriteras Lagstiftnings och regelverkets grunder för GIBDDs verksamhet Lagar och författningar som utgör grunder för GIBDDs verksamhet skall förstärka rättsställning av GIBDD i egenskap av speciell statlig tillsyns- och kontrollmyndighet inom trafiksäkerhetsområde. Vidareutveckling av förvaltningsverksamhet och organisationsförändring Betydelse av det analytiska arbetet skall främjas vilket stödjer fördjupad utredningsarbete av trafikolyckor och deras orsak. Arbetet med decentraliseringen av förvaltningssystemet skall fortsätta.det planeras att utarbeta ett effektivare sätt för samverkan med milisstyrkor ansvariga för ordningsupprätthållande för att hitta bättre lösningar i syfte med att säkerställa rättsordning inom vägtrafik. Informations- och upplysningsverksamhet Skall inriktas på: att utveckla rättslig informationsgrundplan anpassad till olika åldersoch sociala grupper i samhället om de verkande ryska lagar och författningar samt om andra bestämmelser framtagna av olika myndigheter och därtill om GIBDDs verksamhet i frågor om trafiksäkerhet att arbeta mera effektivt med förebyggande åtgärder mot barn- och ungdomstrafikskador. T.ex. att satsa mera på ungdomscirkelverksamhet UNGA TRAFIKINSPEKTÖRER, att utge informationsbroschyrer och rekommendationer till daghem, förskolor, skolor och andra barn- och ungdomsverksamheter, att planmässigt genomföra utbildningar om förebyggande åtgärder inom daghem och förskolor samt skolor, gymnasier och andra barn- och ungdomsverksamheter mm. att anordna visningar av trafiksäkerhetsverksamhet på central och regional nivåer, att arrangera en årlig aktivitetskampanj Trafiksäkerhetsvecka i Ryssland att göra regelbundna opinionsundersökningar med hjälp av sakkunniga institutioner och baserad på opinionsundersöknings resultat framtaga förvaltningsbeslut i syfte att vidare förbättra GIBDDs verksamhet att göra egna TV- program i rysk TV för att öka GIBDDs popularitet i samhället 36

att kontinuerligt arrangera tävlingar på centrala och regionala nivåer om de bästa radio- och TV-program samt tidningspublikationer angående trafiksäkerhetsfrågor. Medborgarmöte GIBDD skall arbeta för bättre samverkan med allmänheten och sträva efter återuppbyggnad och vidareutveckling av olika samarbetsformer med organisationer och föreningar. Utveckling av vägpatrullsmyndighet (DPS) Under den närmaste perioden skall verksamheten av DPS i första hand ägnas åt att ytterligare öka kvalitén för kontroll att i Ryssland gällande Trafikreglar följs och trafikförseelser minskas. Organisation av trafiksäkerhetsarbetet i Ryssland se bilaga 4. Vägpatrullsmyndighet (DPS) i Ryssland 37

5. Olika organisationers mål och förväntningar på trafiksäkerhetssamarbetet i Barentsregionen 5.1. Finland Vägmyndigheter har sysslat med trafiksäkerhetssamarbete som omfattar hela Barentsområdet. Därtill har länsstyrelserna och Rörliga polisen idkat bilateralt samarbete främst med ryska partners. 5.1.1. Vägförvaltning - vägdistrikt Samarbete mellan vägmyndigheter har inletts med trafiksäkerhetskonferensen som hölls i Kirkenes år 1996 som bas. Syftet är att befrämja och utveckla trafiksäkerhetssamarbete på lång sikt mellan alla parter som ansvarar för trafiksäkerhetsfrågor, minska antalet trafikolyckor, ta i bruk medel och metoder som visats vara effektiva i olika länder, öka kännedom om trafikförhållanden i grannländer, öka informationsutbyte mellan grannländer. 5.1.2. Polisen Rörliga polisens avdelning i norra Finland har bekantat sig med Ryska rörliga polisens verksamhet i Arkhangelsk, samt deltagit i seminarier om trafiksäkerhetsfrågor med trafikmilisen i republiken Karelen. Efter seminariet i Kostamus i Karelen har man kommit överens om att inleda tjänstemannautbyte mellan republiken Karelen och Rörliga polisens lokalavdelning redan fr.o.m. senhösten 2002. Rörliga polisens samarbete inom Barentsområdet har som mål att befrämja trygg rörlighet mellan deltagarländerna för deras medborgare. öka den allmänna trygghetskänslan hos allmänheten, öka kännedom om resande i olika länder samt om olika fordonsdokument, bidra till ett snabbare och enklare informationsutbyte mellan länderna. Samarbetet bör ha konkreta praktiska resultat som mål, och det bör framskrida gradvis, inte minst p.g.a. kulturella skillnader. Personalinsatsen torde inte utgöra något problem, men RP har ingen möjlighet att bidra till finansiering. 38

5.1.3. Länsstyrelser Länsstyrelserna i Uleåborgs län och Lapplands län har idkat samarbete med närliggande områden i Ryssland, den första med Karelen och den senare med Murmanskregionen. Man har arrangerat seminarier kring temat trafiksäkerhet, där trafiksäkerhetsarbete i Finland har använts som modell. Finska myndigheter har bidragit till trafiksäkerhetsarbete inom republiken Karelen genom utbildning. Under 2003-2004 förverkligar Uleåborgs länsstyrelse ett utvecklingsprojekt i Uleåborg-Arkangelsk-Komi, som innebär bl.a. utbildning, rådgivning och ett sakkunnigmöte kring trafiksäkerhetsfrågor. 5.1.4. Trafikskyddet Inom Trafikskyddet handhas internationella kontakter och ärenden av verkställande direktör. Det nordiska samarbetet sköts av informationschefen. Trafikskyddets regionala kontor medverkar inte i denna verksamhet, och inga resurser har reserverats för detta ändamål, utan finansiering ges vid behov från centralkontoret som ligger i Helsingfors. De regionala kontoren har inte heller getts några särskilda mål för verksamhet av denna typ, även om de kan medverka vid mindre projekt och deras personalinsats kan anlitas, så som skedde i samband med seminariet som arrangerades av vägmyndigheter år 2000. 5.2. Sverige 5.2.1. Vägverket Region Norr Vägverket Region Norr har deltagit i trafiksäkerhetsarbetet i Barentsregionen sedan starten 1996 i samband med trafiksäkerhetskonferensen i Kirkenes. Vägverket Region Norr har sedan 1996 svarat för sekretariatsfunktionen inom trafiksäkerhetssamarbetet i Barentsregionen. Syftet med Vägverkets Region Norrs deltagande i trafiksäkerhetssamarbetet i Barents regionen är att främja en positiv utveckling av Barentsregionen genom att minimera den ökade risken för olyckor som uppstår till följd av ökade transporter och genom att olika trafikkulturer möts. Detta kan uppnås genom Att trafiksäkerhetssamarbete på lång sikt mellan alla parter som ansvarar för trafiksäkerhetsfrågor främjas och utvecklas, Benchmarking/informationsutbyte som medför att medel och metoder som visat sig vara effektiva i olika länder sprids till andra länder, Ökad kännedom om trafikförhållanden i grannländer, Gemensamma förbättringsprojekt. Vägverket Region Norr har möjlighet att delta i samarbetet med personella resurser och i den mån gemensamma projekt ska genomföras måste de planeras in inom ramen för ordinarie verksamhet och möjligheter till extern finansiering måste undersökas. 39

Mitträcke på väg E4 i Sverige 5.2.2. Trafikpolis Trafikpolisen i Norrbottens län och trafikpolisen i Västerbottens län har deltagit i ett expertmöte med temat Ansvar och straff som anordnades i Rovaniemi i juni 2000 för trafikpolismyndigheter från alla länder i Barentsregionen. Mötet resulterade bl.a. i ett dokument för experter om trafikbrott och straff i olika länder i Barentsregionen. Följande område är viktiga för det fortsatta samarbetet: Kartläggning av likartade problem i alla länder. Inriktning t.ex. yrkestrafik. Vi ska veta om allas lagstiftning. Informationen till allmänheten om annat bl.a. böter osv. Samarbete inom rättelsetjänsten inom Barentsregionen med särskild inriktning mot brottsaktiva och deras fordon som utövar grövre gränsöverskridande brottslighet. Underrättelsestödd polisverksamhet. kriminalunder40 Gemensamma aktioner, nordiskt samarbete ger genomslag speciellt vid gränsen förslagsvis en gång i veckan Ta lärdom av vetenskap/litteratur. En bra TS-handbok som gjorts i Norge finns även på finska och ryska. Forskning angående alkohol och andra droger i trafik relaterat till beroende och missbruk. Utbyte av strategiska dokument som behandlar övervakning, lagföring, påföljder och teknikstödd kontroll av

vägtrafik Erfarenhetsutbyte 5.2.3. Länsstyrelse Kommunikationsdirektörerna vid länsstyrelserna i Norrbottens län och Västerbottens län ingår i Barentsregionens kommunikationsutskott som har bildats på initiativ av Barentsrådet för att samverka i kommunikationsfrågor. Det viktigaste målet för Barentsregionens kommunikationsutskott för närvarande är att vårda den samverkan som utvecklats med BEATA`s styrkommitté dvs. EU och nationell nivå i respektive land. Denna samverkan konkretiseras genom det planerade projekt Hållbar transport i Barents Regionen /III B projektet. Projektet syftar till att skapa hållbara kommunikationslänkar för förbättrad internationell samverkan. Projektet planeras att pågå fram till 2004 och beräknas att kosta 2 million euro. Kommunikationsutskott söker för projektets finansieringen via EU program. Tidigare genomförda projekt efter initiativ från Barents kommunikationsutskott är en regional transportanalys och TS-arbetet genom arbetsgruppens för trafiksäkerhet i Barents regionen Den transnationella beslutskommittén för EU:s östersjöprogram Interreg IIIB tillstyrkte i december 2002, 15 av de 25 miljoner kronor som i ett inledningsskede - kommer att satsas på ett treårigt transportprojekt i Barentsregionen. 5.2.4. NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) NTF i Norrbotten och Västerbotten har inte haft något samarbete i Barentsregionen. Allt internationellt arbete samordnas inom NTF på nationell nivå. 5.3. Norge 5.3.1. Statens vegvesen Region Nord Statens vegvesen Finnmark har sedan tra fiksäkerhetskonferensen i Kirkenes i april 1996 representerat Region Nord (Nordland, Troms och Finnmark) och deltagit aktivt i trafiksäkerhetsarbetet i Barentsregionen som medlem i arbetsgruppen för trafiksäkerhet/trafiksäkerhetsforum i Barentsregionen. Finnmarks representant har varit vice ordförande i forumet. Till följd av ökande vägtransporter mellan länderna, en öppnare gräns mot nordvästra Ryssland och en negativ tendens i olyckssituationen, är det vikigt för Statens vegvesen Region Nord att delta i ett trafiksäkerhetssamarbete i Barentsregionen. Behovet av samarbete finns inom både vägområdet som vägtrafiklagstiftningsområdet, inkluderande trafikant- och fordonsfrågor. Statens vegvesen ser följande process för att utveckla arbetet: Insamling av information från alla länderna i regionen. Analys av informationen. Verifiering av materialet genom expertmöten och hospiteringar. 41

Vägen till Nordkap i Norge 42

Spridning av information till respektive lands myndigheter, trafikanter och transportföretag Genom en handlingsplan utveckla ett samarbete om strategier, mål och åtgärder för framtida trafiksäkerhetsarbete i regionen. Statens vegvesen har hittills finansierat det mesta av arbetet med egna statliga trafiksäkerhetsmedel. Ett par projekt som Norge har haft ansvaret för har delfinansierats via norsk INTERREG II A BARENTS. 5.3.2. Polisen För att bl.a. öka trafiksäkerheten och de invånarnas trygghet anser polisen att ett nära samarbete mellan polis- och trafikmyndigheter i hela Barentsregionen är av stor betydelse. Från norsk sida är detta speciellt viktigt för Öst-Finnmark polisdistrikt, Kirkenes, som tillsammans med tullväsendet betjänar Storskogs gränsövergång mot Ryssland. Ökade resor och transporter mellan länderna medför ökade insatser från myndigheternas sidan varför följande områden är viktiga att arbeta vidare med: Information och kunskap om varje lands lagar och regelverk. Kartläggning av problemområden mellan länderna. Expertmöten och samarbetsmöten för erfarenhetsutbyte. Samarbete om gemensamt upplägg för informations- och kontrollaktioner. Utveckling av snabba och goda kommunikationslinjer och rutiner. Polisen har som ett led i detta arbete deltagit i expertmöten i Barentsregionen och svarat för hospiteringar av rysk trafikpolis hos norska myndigheter. 5.4. Ryssland 5.4.1. Murmanskavtodor Murmanskavtodor har deltagit i trafiksäkerhetsarbetet i Barentsregionen som adjungerande medlem och expert inom vägområdet i styrgruppen för projektet sedan projektet för Trafiksäkerhet i Barentsregionen startades 1998. I juni 2002 har en delegation från svenska Vägverket Region Norr besökt Murmanskavtodor i syfte att skapa förutsättningar för framtida samarbete. Studiebesöket i Murmansk län hos Murmanskavtodor har resulterat i ökade kunskaper om förhållandena i nordvästra Ryssland samt om vägplanering och vägåtgärder i Ryssland. Vägdirektörerna kom överens om att fortsätta samarbetet inom ramen för Barents trafiksäkerhetsforum. Mål och förväntningar för samarbetet Utbyte av information Expertstöd och utbyte av erfarenheter/teknologier Tjänstgöring för arbetsledare i Sverige Gemensamma förbättringsprojekt Exempel för förbättringsprojekt Trafiksäkerhetsprojekt t ex Salla- 43

vägen på den ryska sida med hjälp av de nordiska experterna inom trafiksäkerhet. Murmanskavtodor har möjlighet att delta i samarbetet med personella resurser och finansiera trafiksäkerhetsåtgärder på Sallavägen på den ryska sidan. 5.4.2. Polisen/GIBDD Mål och förväntningar för samarbetet Utbyte av information Expertstöd och utbyte av erfarenheter/teknologier Tjänstgöring för arbetsledare i Sverige Gemensamma förbättringsprojekt Som ett exempel på gemensamma förbättringsprojekt kan vara att få säkrare trafikmiljö i den ryska delen av Barentsregionen genom att utarbeta och genomföra moderna metoder för utformning av trafikmiljö att ta fram komplexa lösningar för trafikmiljö att använda en modern teknisk utrustning och IT lösningar Aktiviteterna bör genomföras på de mest olycksdrabbade platserna och inriktas på åtgärder som kan minska svårighetsgraden av trafikolyckorna. Område som man vill att utverka samarbetet inom är barn och trafiksäkerhet trafikmiljö och vintervägunderhåll snöskoter mm GIBDD har möjlighet att delta i samarbetet med personella resurser. 44

6. Slutsatser Riksgränserna inom Barentsregionen passerar varje dag av 21 000 fordon på de 23 nuvarande gränsövergångsställena. 4% av trafikvolymen utgörs av tung trafik. Volymen av transittrafik genom länderna i Barentsregionen ökar ständigt, och till detta bidrar i synnerhet den ökande turismen och utnyttjande av naturtillgångar i området. I och med att trafikvolymen tilltar, ökar också risken för att råka ut för en olycka, både i det egna landet och när man kör från ett land till ett annat. Det finns några hinder och brister som försvårar förbättring av gemensam trafiksäkerhet i Barentsregionen. I ett seminarium som hölls i Uleåborg den 14-15 augusti 2002 nämndes följande: kulturella skillnader i trafikbeteende värderings- och prioriteringssynpunkter brist av ett gemensamt trafiksäkerhetsmål, vision och handlingssätt när det gäller praktiskt trafiksäkerhetsarbete samt problem med resurser Inom Barentsregionen finns tydliga skillnader länder emellan när det gäller organisationer som ansvarar för trafiksäkerhetsfrågor samt deras uppgifter och befogenheter. I Finland är huvudaktörerna Vägförvaltning, Rörliga polisen och Trafikskyddet. Ansvar för arbete på regional nivå ligger hos länsstyrelserna, som stöds i sitt arbete av delegationer som främst består av representanter för dessa aktörer. I Sverige är huvudaktörerna Vägverket, polisen och kommunerna. Vägverket har dessutom sektorsansvar samt befogenheter inom ärenden som berör körkort och trafikregler. I Norge är huvud aktörerna Vägverket, Polisen och Trygg Trafik. Det norska systemet har mer gemensamt med Sverige än med Finland. I Ryssland har trafiksäkerhetsin spektionen en betydande roll. Det finns skillnader i hur visioner och målsättningar är formulerade i olika länder. De nordiska länderna har en 0- vision och kvantitativa mål för minskning av antalet trafik olyckor, något som saknas i Ryssland. Det finns likheter mellan de nordiska länderna vad gäller prioritering i enlighet med målsättningarna, så som att förbättra trafiksäkerheten i tätorterna, påverka förarnas attityder samt vidta åtgärder som berör vägnätet. Väg- och polismyndigheter har en gemensam syn gällande syften och målsättningar för samarbetet inom trafiksäkerhetsområdet i respektive land. Båda parter förväntar sig ett regelbundet utbyte av information och konkreta resultat, samt ett ständigt minskande av antalet olyckor. Trafiksäkerhetsarbetet har organiserats på olika sätt i länderna inom Barentsregionen, vilket vållar vissa problem när 45

det gäller kommunikation och samarbete. Ett samarbete inom trafiksäkerhet i Barentsregionen för att en minskning av antalet svåra olyckor för att uppnå 0- visionen förutsätter att aktörerna inom Barentsregionen: har en gemensam syn, visar engagemang på bred front, har både vilja och behov av att ta till sig varandras bästa praxis vill åstadkomma konkreta åtgärder och resultat samt vill befrämja smidiga och trygga transporter. 46

7. Förslag till det fortsatta arbetet 7.1. Målsättning Utifrån slutsatserna från genomfört arbete har vi formulerat ett förslag till vision och strategi för trafiksäkerhetssamarbete inom Barentsregionen. Visionen lyder: Enklare och säkrare att resa och att genomföra transporter i Barentsregionen Genom: Gemensam syn på trafiksäkerhetsarbetet i Barentsregionen. Lära av varandra. Konkreta åtgärder. Brett engagemang. 7.2. Organisation och arbetssätt Vi föreslår att Barents trafiksäkerhetsforum blir en medlemsorganisation med syfte att stärka samarbetet mellan myndigheter och organisationer som verkar inom trafiksäkerhetsområdet i Barentsregionen. Målet är att genom ett stärkt samarbete få till stånd en gemensam syn på trafiksäkerhetsarbetet i Barentsregionen en ökad kunskap inom trafiksäkerhetsområdet hos samtliga inblandade konkreta åtgärder för ökad trafiksäkerhet ett brett engagemang för ökad trafiksäkerhet i Barentsregionen och därigenom bidra till att göra det enklare och säkrare att resa och genomföra transporter i Barentsregionen. Barents trafiksäkerhetsforum leds av en styrelse till vilken varje land utser representanter, exempelvis kan vägverket och polisen representera Sverige, samt en representant från kommunikationsutskott i Barentsregionen. Norge representeras av Statens vegvesen Region Nord, Utrykningspolitiet i Troms og Finnmark, fylkessekretær, Trygg Trafikk i Finnmark. Från Finland skulle de organisationer delta som utses av länens trafiksäkerhetsdelegationer. Ordförandeskapet roterar mellan länderna och byte sker efter varje planperiod. Till styrelsen knyts en samordningsgrupp. Samordningsgruppen består av 1-2 representanter från varje land och har till uppgift att samordna arbetet; vilket omfattar att utarbeta förslag till trafiksäkerhetsprogram och trafiksäkerhetsplaner, ta fram årsrapporter och hjälpa till med informationsförmedling. Sekretariatfunktionen i samordningsgruppen kan rotera mellan länderna på samma sätt som ordförandeskapet i Barents trafiksäkerhetsforum. Sekretariatet fungerar även som sekreterare i styrelsen. Det operativa arbetet sker i nätverksgrupper som bildas utifrån inom vilka områden det är väsentligt att utveckla 47

samarbetet. I nätverksgrupperna ingår representanter för berörda organisationer i varje land. En nätverksgrupp kan arbeta med t.ex. barn och trafik, en annan med trafikövervakning o.s.v. Inriktningen för trafiksäkerhetsarbetet i Barentsregionen och därmed också prioriteringen av satsningsområden inom vilka nätverksgrupper bör bildas diskuteras i samband med Barents trafiksäkerhetsseminarium som genomförs vart fjärde år. Därefter tar samordningsgruppen fram ett förslag till trafiksäkerhetsprogram som efter remiss fastställs av styrelsen. Varje aktör svarar för sina kostnader i samband med deltagandet i samarbetet inom ramen för Barents trafiksäkerhetsforum. Det samma gäller för projekt som nätverksgrupperna initierar. Här finns dock möjligheten att söka finansiering via exempelvis EU. Ordförandelandet svarar för de kostnader som ordförandeskapet för med sig och kostnaderna för sekretariatsfunktionen i samordningsgruppen. vinterunderhåll förarutbildning trafiksäkerhetsanalys Teman skall behandlas i nätverksgrupper som består av representanter från länderna i Barentsregionen. Nätverksgrupperna kartlägger nuläget, likheter och olikheter mellan länderna samt analyserar problem med hänsyn till varje tema och tar fram konkreta förslag till åtgärder och projekt, med tidtabell och modell för finansiering. Varje nätverksgrupp kommer att behöva minst en tolk. 7.4 Fortsatt arbete Vi kommer att genomföra en trafiksäkerhetskonferens för att lägga fast organisation, arbetssätt och inriktning för trafiksäkerhetsarbetet i Barentsregionen för perioden fram till år 2006. Norska samarbetsparter arrangerar seminariet i oktober 2003 i Tromsø. 7.3. Förslag till prioriteringar Barents trafiksäkerhetsforum föreslår att följande områden skall prioriteras under de närmaste åren: barn och trafiksäkerhet kontroll av tung trafik alkohol och droger i trafiken 48

Barents trafiksäkerhets forum Styrelse Sekretariat Samordare Nätverksgrupper Barn och trafiksäkerhet m.m. 49

Referenslista Bottenviksbågen ett transportområde som förenar Östersjöregionen med Barentsregionen; 2001. Norra Österbottens Förbund Lapin liitto, lapin tiepiiri, lapin lääninhallitus: Lapin liikenne 2020; Rovaniemi 2000 Trafiksäkerhetsplan för 2001-2005; Trafik- och kommunikationsministeriet 2000 Tiefakta 2002; Tiehallinto Transporter i Barentsregionen en översikt (2000). www.norden.org Nasjonal handlingsplan for trafikksikkerhet på veg 2002-2011 Nasjonal transportplan (NTP) Handlingsprogram 2002-2005 Sammanställningen av resultat från seminariet om trafiksäkerhetssamarbete i Barentsregionen i Uleåborg den 14-15 augusti 2002 Slutrapport, Projekt Trafiksäkerhet i Barentsregionen, Barents Interreg II program, Beviljning av finansiering från Europeiska socialfonden, beslut Nr 0117 den 99-10-22. 11 punkter för ökad trafiksäkerhet, Promemoria, 1999-04-09 50

Kontaktinformation och hemsidor FINLAND Rörliga polisen www.poliisi.fi Fordonsförvaltningscentralen www.ake.fi Vägförvaltningen www.tiehallinto.fi Trafikskyddet www.liikenneturva.fi Trafikförsäkringscentralen www.vakes.fi Uleåborgs länstyrelse www.intermin.fi/olh Lapplands länstyrelse www.intermin.fi/llh Norra Österbottens förbund www.pohjois-pohjanmaa.fi Lapplands förbund www.lapinliitto.fi Kajanalands förbund www.kainuu.fi Trafik- och kommunikationsministeriet www.mintc.fi BEATA www.barentsinfo.fi/beata/ SVERIGE Vägverket www.vv.se NTF www.ntf.se Polisen www.polisen.se Barentsnews www.baretsnews.net Barentssamarbete www.utrikes.regeringen.se/ www.beac.st Nordiska Rådet och Ministerrådet www.norden.org NORGE Statens vegvesen www.vegvesen.no Trygg Trafikk www.tryggtrafikk.no Politidirektoratet www.politiet.no Utrykningspolitiet www.up.politiet.no Finnmark fylkeskommune www.finnmark-f.kommune.no Troms fylkeskommune www.troms-f.kommune.no Nordland fylkeskommune www.nfk.no 51

Bilaga 1 Organisation av Trafiksäkerhetsarbetet i Finland 52

Bilaga 2 Organisation av Trafiksäkerhetsarbetet i Sverige 53

Bilaga 3 Organisation av Trafiksäkerhetsarbetet i Norge 54

Bilaga 4 Organisation av Trafiksäkerhetsarbetet i Ryssland 55

23 Gränsövergångsstationer mellan länderna i Barentsregionen 56 Bilaga 5