Mot säkrare trafik. Åtgärder för att öka vägtrafiksäkerheten

Transkript

1 Mot säkrare trafik Åtgärder för att öka vägtrafiksäkerheten

2 Mot säkrare trafik Information om statsrådets principbeslut om förbättrande av trafiksäkerheten under åren Kommunikationsministeriet Text Viestintä Tiina Salo Layout Workshop Pälviä Oy Omslag Antero Aaltonen Andra bilder Antero Aaltonen, Seppo Sarjamo, Hannele Sartjärvi, Fotovisio och Futureimagebank Tryckeri AM Digipaino/PainoValve Oy, Helsingfors Mot säkrare trafik

3 Mot säkrare trafik Vi människor förflyttar oss nuförtiden med fart från en plats till en annan. Arbetet, fritidssysselsättningarna och människorelationerna får oss att röra på oss. När rörligheten och trafiken ökar är kraven på säkerhet stora. I syfte att garantera säkerheten behövs en mångsidig helhet av olika åtgärder. Trafiksäkerhetsarbete behövs fortfarande eftersom antalet döda i trafiken verkar ha stannat på den aktuella nivån. Varje dödsfall och skada i trafiken är för mycket. Varje kollision berör förutom dem som är inblandade också en stor mängd andra människor och orsakar mycket mänskligt lidande samt dessutom ekonomiska förluster. Statsrådet har beslutat om flera åtgärder för förbättrande av trafiksäkerheten. Det krävs bl.a. bättre vägnät, utnyttjande av ny teknologi, effektivare övervakning och utvecklande av körundervisningen. Den största trafiksäkerhetsrisken sitter emellertid fortfarande mellan ratten och sitsen. Därför ligger det största ansvaret i sista hand hos alla dem som rör sig på vägarna. Därför måste vi kontinuerligt granska våra egna trafikattityder. Det är något som varken lagstiftaren eller polisen kan göra. Det måste var och en av oss göra helt själv. Susanna Huovinen Kommunikationsminister Åtgärder för att öka vägtrafiksäkerheten 3

4 Dödsfall och allvarliga skador skall kunna undvikas i trafiken Vi människor begår lätt misstag och tål illa följderna av olyckor. Därför måste trafiken utvecklas i sådan riktning att misstag inte leder till allvarliga följder. Denna tanke utgör grunden i den långsiktiga trafiksäkerhetsvisionen som statsrådet godkände år 2001 och enligt vilken vägtrafiksystemet måste planeras så att ingen behöver dö eller skadas allvarligt i trafiken. Statsrådet har ställt som mål högst 250 dödsfall i trafikolyckor år På lång sikt är målet fortfarande att kontinuerligt förbättra trafiksäkerheten så att antalet dödsfall i trafiken år 2025 är högst 100. Under de senaste tio åren har ungefär 400 personer per år omkommit i trafiken. Under de tre senaste åren har antalet döda i trafiken varit en aning färre. För att målet skall kunna uppnås förutsätter det att säkerhetsnivån förbättras med 6 7 procent per år. Åtgärder i syfte att förbättra trafiksäkerheten I denna broschyr presenteras de åtgärder som statsrådet fastställt i syfte att uppnå säkerhet i trafiken. Det är viktigt att all verksamhet som ansluter sig till trafik styrs av ett gemensamt säkerhetstänkande. Utöver den offentliga sektorn ligger ansvaret också hos bl.a. näringslivet och trafikanterna själva. 4 Mot säkrare trafik

5 Åtgärder: Antalet mitträcken ökas för att skilja mötande filer på sträckor som bedöms som farliga. Åtskiljandet av mötande filer får en större tyngd än tidigare vid bedömning av hastighetsbegränsningar. Användningen av bullerremsor som vägmarkering ökar, varvid sådana överskridningar av mittlinjen minskar märkbart som beror på att förarens uppmärksamhet avtar. Vinterunderhållet förbättras samt information till trafikanterna om väder, vägföre och störningar genom att den nya teknologin utnyttjas allt effektivare. Minskning av mötesolyckor på huvudvägarna Trafikövervakningen ökas på de vägsträckor där det sker flest olyckor. På huvudvägar med en körbana har under de senaste åren ca 70 personer per år omkommit i frontalkrockar. Ju mer trafikmängderna och körhastigheterna ökar, desto större är risken för mötesolyckor. Också risken för en storolycka finns, vilket olyckan i Konginkangas visar. Åtgärder för att öka vägtrafiksäkerheten 5

6 Åtgärder: För att dämpa trafiken är utgångspunkt för planeringen av hastighetsbegränsningarna 40 km/t i tätorter och 30 km/t i bostadsområden. Högre hastigheter tillåts endast om det finns trafikledslösningar som i tillräckligt hög grad begränsar fotgängares och cyklisters kontakt med den övriga trafiken. För att dämpa hastigheterna används även strukturella lösningar. För att förbättra säkerheten på skolresorna fäster man uppmärksamhet vid att trafikuppfostran i enlighet med läroplanerna omsätts i praktiken och genomför skolspecifika säkerhetskampanjer som en del av kommunernas trafikoch trafiksäkerhetsplaner. Färre fotgängar- och cykelolyckor i tätorter Ungefär hundra fotgängare och cyklister omkommer årligen. Över hälften av fotgängar- och cyklistdödsfallen och t.o.m. 90 procent av olyckorna som leder till skador sker i tätorter. Största risken löper åldringar och barn. Genom att dämpa trafiken i bostads- och centrumområdena förbättrar man märkbart fotgängarnas och cyklisternas säkerhet och trivsel. Användning av cykelhjälm och reflex främjas genom gemensam upplysning och informationskampanjer. Man utreder andra länders erfarenheter i fråga om sanktioner vid underlåtelse att använda säkerhetsanordningar. Informations- och styrsystemen inom trafiksektorn utvecklas. Med dem kan trafikinformation, t.ex. gällande hastighetsbegränsning, visas med utrustning som finns inne i fordonet. Systemet skall även täcka kommunernas gatunät. 6 Mot säkrare trafik

7 Åtgärder: Användningen av alkolås utvidgas. Ibruktagandet av alkolås i yrkestrafiken främjas genom frivillighet och lagstiftning. Speciellt förutsätts användning av alkolås vid transporttjänster som den offentliga sektorn köper. Man utreder om alkolåset borde vara obligatoriskt vid transport av skol- och andra specialgrupper. Möjligheterna att göra alkolåset obligatoriskt för dem som upprepade gånger gjort sig skyldiga till rattfylleri utreds. Förebyggandet av olyckor förorsakade av alkohol- och drogpåverkade förare fortsätter och för trafikövervakning lämplig utrustning för upptäckande av alkohol och droger vidareutvecklas. Minskning av olyckor förorsakade av alkohol och droger Rattfylleri är ett allvarligt problem för säkerheten i trafiken. Ungefär vart femte dödsfall i trafiken sker i en olycka där föraren är rattfyllerist. Oftast är offret antingen rattfylleristen själv eller passagerare i rattfylleristens bil. I rattfylleristolyckor dör årligen ca 80 personer av vilka nästan var tionde är en utomstående. Åtgärder för att öka vägtrafiksäkerheten 7

8 Åtgärder: Den automatiska hastighetsövervakningen och den rörliga, på ny teknologi baserade trafikövervakningen utökas. Möjligheterna för det praktiska genomförandet av övervakningen ökar med förenklingen av det nya ordningsbotsförfarandet som träder i kraft den 1 april Påföljdssystemet vidareutvecklas och en allmännare användning av ordningsboten utreds. Upplysningen om övervakning och hastigheter ökas. De allmänna principerna för vägbestämda hastigheter ses över så att hastighetsbegränsningarna så effektivt som möjligt stödjer en förbättring av trafiksäkerheten. Utvecklingsförsöken med varierbara begränsningar fortsätter på lämpliga vägsträckor och principerna för de varierbara hastighetsbegränsningarna utvecklas. Tröskeln för att ingripa vid hastighetsövervakning sänks så att överskridningarna av hastighetsbegränsningarna blir små och körhastigheterna håller sig inom föreskrivna hastighetsbegränsningar. Hastighetskontroll När körhastigheten ökar förvärras risken för olyckor och olyckornas följder radikalt. Hastigheten är den viktigaste riskfaktorn både i vägnätet och i tätorter. Säkerhetsnivån är å ena sidan beroende av att hastighetsbegränsningarna fastställs rätt enligt trafikmiljön och å andra sidan av hur hastighetsbegränsningarna följs. Alternativa finansieringsmöjligheter utreds för utveckling, genomförande och underhåll av övervakningssystemen. Möjligheterna som utvecklingen av automatiska övervakningssystem och övervakningsteknik erbjuder för genomförandet av den kommunala trafikövervakningen utreds. Forskning och utveckling genomförs i fråga om hastighetskontrollsystem som baserar sig på ny teknologi och dessa systems tillämpning i trafiken. Övervakningsförsök som baseras på restider inleds. Även försök med automatisk identifiering av fordon inleds. 8 Mot säkrare trafik

9 Åtgärder: Övervakningen av bl.a. kör- och vilotider, körhastighet, laststorlek och lastsurrning i den tunga trafiken effektiveras. Försorg dras om att den specialkompetens som krävs för övervakning av den tunga trafiken finns och att den är möjlig att rikta enligt behov. Den gemensamma upplysningen och övriga förebyggande åtgärder effektiveras. Det ansvar som ligger hos beställaren av transport och befraktaren understryks om lastning samt kör- och vilotider inom den tunga trafiken. Övervakningen av den gränsöverskridande trafiken effektiveras. Möjligheterna att förbättra övervakningens inverkan på utländska transportföretag utreds för att övervakningen skall få samma nivå som övervakningen av inhemska transportföretag. Minskning av olyckor i yrkestrafiken Olyckor som omfattar tung trafik är förödande på grund av att massorna är stora och i synnerhet på grund av massaskillnaderna hos de kolliderande fordonen. Tunga fordon är inblandade i ungefär var femte dödskrock, och vid bussolyckor föreligger ofta fara för en storolycka. Även om tunga fordon oftast inte är den part som orsakar olyckan kan man minska antalet olyckor genom att förbättra yrkesförarnas körsätt och övervaka transporter i sin helhet. Åren tas de villkor i bruk som enligt EU:s direktiv ställs på förarens grundläggande yrkeskompetens och fortbildning. Samtidigt utvecklas även körkortsutbildningen och förarexamen för tunga fordon. Möjligheterna att övervaka körhastigheterna med hjälp av färdskrivare utreds. Antalet rastplatser som är tillräckligt anpassade för den tunga yrkestrafiken utökas, likaså antalet platser som är lämpliga för övervakning av den tunga trafiken. Utvecklandet av yrkeschaufförernas företagshälsovård främjas. Dessutom främjas mer allmänna åtgärder för upprätthållandet och förbättrandet av körförmågan genom gemensam upplysning och gemensamma kampanjer samt genom att öka forskningsoch försöksverksamheten på området. Åtgärder för att öka vägtrafiksäkerheten 9

10 Åtgärder: Grundutbildning av förare förnyas genom ökning av den handledda och övervakade körundervisningen, genom enhetligare körundervisning i svåra förhållanden och genom att främja möjligheterna att utnyttja yrkesutbildning till stöd för den privata utbildningen. Särskild uppmärksamhet fästs vid de säkerhetsproblem som är förknippade med motorcykling. Man utreder möjligheterna att som en del av det kommande körkortsdirektivet höja åldersgränserna för körkort för andra än för lätta motorcyklar samt utökar kraven på körundervisningen och körkortsexamen. En ombildning förbereds av körundervisningen för motorcykel. Ett system med två skeden skall tas i bruk på samma sätt som inom utbildningen för personbilskörkortet. De som före 1991 erhållit rätt att köra motorcykel genom personbilskörkortet informeras om de färdigheter som motorcykelåkning förutsätter. En fortbildning för motorcyklister förbereds med start i den nämnda förargruppen. Effektivisering av förarutbildningen och körkortspåföljderna Utöver ovannämnda åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten revideras förarutbildningen, körundervisningen för motorcykel och kraven för körkortsexamen. Dessutom tas ett nytt körkortspåföljdssystem i bruk. Körkortspåföljdsystemet utvecklas så att ett nytt s.k. poängsystem tas i bruk för påföljder för upprepade förseelser. Genom det nya systemet kan även underlåtelse att utnyttja säkerhetsarrangemang och vissa andra förseelser beaktas bättre än tidigare. Dessutom utreds möjligheterna att koppla poängsystemet till utbildningspåföljder. 10 Mot säkrare trafik

11 Andra åtgärder: Tillämpningen av informationsteknologi och annan ny teknik främjas och ett allmänt ibruktagande av dem förbereds genom att man effektiverar forsknings- och utvecklingsverksamheten på området och koordineringen av samarbetet. Ett program utarbetas för att kartlägga de trafiksäkerhetsproblem som följer av åldrandet. Man påskyndar avskaffningen av järnvägsplankorsningar. Älgkrockar förebyggs genom att man bygger fler faunapassager och viltstängsel samt genom att man förbättrar frisiktsområdena. Inom EU-samarbetet strävar man efter att det automatiska nödsamtalsystemet (ecall) skall finns i alla nya bilar från och med Inom EU-samarbetet eftersträvar Finland att ett intelligent system för reglering av hastigheten samt alkolås blir standarutrustning i alla nytillverkade bilar. Inom EU-samarbetet främjas ibruktagande av stabiliseringssystem, först i bussar, och när teknologin utvecklas, även i övriga tunga fordon. Dessutom utreds möjligheterna att genom gemenskapslagstiftningen sänka maximivärdet i hastighetsregulatorerna för tunga fordon från nuvarande max 90 km/t. Åtgärder för att öka vägtrafiksäkerheten 11

12 Säkerheten i vägtrafiken Statsrådets principbeslut om förbättrande av trafiksäkerheten Kommunikationsministeriet PB 31, Statsrådet telefon (09)