SKTFs undersökning om socialchefers roll och ansvar Det behövs en politisk kompass för socialtjänsten! - Socialchefer efterlyser klarare prioriteringar. Oktober 2009
Förord SKTF är fackförbundet för dig som arbetar med socialt arbete. Vi är också det största förbundet för chefer. SKTFs främsta mål är att våra medlemmar mår bra på jobbet och får rätt förutsättningar att utföra ett professionellt arbete med bra villkor. Vår utgångspunkt är att det sociala arbetet är en del av välfärden därför är det viktigt att vi påverkar och agerar i socialpolitiska frågor. Socialtjänstens arbete är en direkt spegling av hur andra trygghetssystem fungerar men också hur människors möjligheter och förutsättningar ser ut. Verksamheten förändras i takt med samhällsutvecklingen; politiken sätter upp nya mål, lagar stiftas och socialtjänstens ansvarsområde vidgas. Socialchefernas främsta uppgift är att omsätta de politiska målen till en praktisk verklighet. Det gör chefsrollen föränderlig samtidigt som den ställs inför nya utmaningar. I ett läge då resurserna minskar krävs kreativitet, förmåga att se möjligheter men också att genomföra politiska prioriteringar. I denna rapport vill vi undersöka hur cheferna inom socialtjänsten ser på sin roll och sitt ansvar. Hur ser man på förutsättningarna att utöva ett professionellt arbete? Hur ser samspelet med den politiska nivån ut? Vilka brister ser man i verksamheten? Resultaten i undersökningen visar att socialcheferna har en stark yrkesidentitet och står upp för sin verksamhet. Så gott som alla anser att de har en skyldighet att säga ifrån när de politiska intressena inte är förenliga med de sociala lagarnas intentioner. Det är glädjande att nästan alla anser att de har möjlighet att ifrågasätta politikernas beslut och två av tre socialchefer upplever att förutsättningarna att utöva ett professionellt socialt arbete är goda. Samtidigt finns det några varningsklockor. De flesta socialcheferna ser brister inom socialtjänsten idag, främst gäller det ekonomiska resurser och prioriteringar. De flesta upplever - ofta eller ibland intressekonflikter mellan budgeten och verksamhetens krav och nästa alla har varit med om att inte kunna hålla sin budget. Vår undersökning visar tydligt att socialchefernas yrkesroll ständigt kommer att förändras och påverkas, främst genom en ökad arbetsbörda som kommer att kräva framtida politiska prioriteringar. Det är hög tid att den politiska rollen inom socialtjänsten omprövas samtidigt som det också är dags att initiera en seriös diskussion om socialtjänstens ansvar, möjligheter och prioriteringar. SKTF bidrar gärna i en sådan diskussion för att stötta socialcheferna i deras yrkesutövning. Eva Nordmark Förbundsordförande SKTF 2
Sammanfattning Undersökningen visar bland annat: - 70 procent av socialcheferna förutspår att det kommer att krävas tydligare prioriteringar inom socialtjänsten. - Nästan 90 procent upplever en intressekonflikt mellan budgeten och de krav verksamheten ställer. - Nästan 90 procent har inte kunnat hålla sin budget. - 90 procent anser att det finns brister inom socialtjänsten idag. Nästan 70 procent anser att bristande ekonomiska resurser är det största problemet idag och 60 procent uppger brister i prioriteringar. - I stort sett alla socialchefer anser att de har ett ansvar att säga ifrån när politiska intressen inte är förenliga med de sociala lagarna. De uppger också att de har möjlighet att vara ifrågasättande gentemot politiker och andra chefer. - Knappt 15 procent av socialcheferna anser att bedömningar av enskilda ärenden ska ligga på en politisk nivå. - De viktigaste egenskaperna för att kunna fungerar som socialchef är att vara utvecklingsinriktad i kombination med att ha hög kompetens. 3
Metod Undersökningen genomfördes mellan 27 augusti och 20 september. En enkät skickades via e-brev till alla socialchefer (några kommuner har mer än en socialchef beroende på indelningar i stadsdelar). 310 socialchefer har haft möjlighet att delta i undersökningen. När datainsamlingen avslutades hade 176 socialchefer besvarat frågorna. Detta ger en svarsfrekvens på 57 procent. Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, men resultaten ger en direkt och spontan fingervisning hur dem som i sitt dagliga arbete har att leda socialtjänsten upplever situationen just nu. Innehållet i undersökningen Vilka egenskaper värderar du högst för att verka som chef inom socialtjänsten? Har du i egenskap av chef möjlighet att vara ifrågasättande gentemot politiker och andra chefer? Upplever du en intressekonflikt mellan budget och verksamhetens krav, mellan tjänstemän och politiker samt mellan personal och chefer? Anser du att det finns en skillnad mellan den politiska målsättningen och verksamhetens faktiska utförande? Anser du att du har en skyldighet att säga ifrån när de politiska intressena inte är förenliga med de sociala lagarnas intentioner? Har du möjlighet att säga ifrån? Har det hänt att du inte kunnat hålla din budget? Anser du att det finns brister inom socialtjänsten idag? Vad anser du vara anledningen till bristerna? Hur ser förutsättningarna ut för att utöva ett professionellt arbete med de sociala uppgifterna? Anser du att bedömningar av enskilda ärenden ska ligga på en politisk nivå? Anser du att tjänstemännens yrkesansvar bör förändras? Finns det en fara om det egna yrkesansvaret ökar samtidigt som resurserna är otillräckliga? Tror du att chefernas situation kommer att påverkas under de närmaste åren? Hur tror du att chefernas situation kommer att påverkas? 4
Resultat Kompetens viktigaste egenskapen Resultatet visar på en medvetenhet om att behovet av att utveckla verksamheten, 76 procent av socialcheferna skattade detta högt (se bild 1). Något högre, 90 procent, anser att kompetens är den egenskap som värderas högst. Troligtvis är det just kombinationen mellan kompetens och utvecklingsinriktad som möjliggör förmågan att driva en verksamhet med krympande resurser. Följsamhet var ingen egenskap som socialcheferna värderade högt, det kan tolkas som att socialcheferna anser det är viktigt med en tydlig rollfördelning och tydliga mandat mellan politik och tjänstemän. Bild 1 visar vilka egenskaper som socialchefer värderar högst för att verka som chef inom socialtjänsten. (flera svarsalternativ var möjliga) Alla vågar ifrågasätta I stort sett alla socialcheferna uppger att de har möjlighet att mer eller mindre ifrågasätta politiker eller andra chefer (se bild 2). En öppen och ärlig dialog mellan politiker och tjänstemän är helt nödvändigt för att kunna säkra en bra verksamhet. Socialcheferna har en stark yrkesidentitet och står upp för sin verksamhet. 5
Bild 2 visar i vilken utsträckning socialchefer anser sig kunna vara ifrågasättande gentemot politiker och andra chefer. Intressekonflikt mellan budget och verksamhetens krav Nästan hälften av socialcheferna ser och upplever intressekonflikter mellan budgeten och de krav verksamheten ställer (se bild 3). Samtidigt är intressekonflikter mellan tjänstemän och politiker samt personal och chefer betydligt lägre. Resultatet kan tolkas att trots ekonomiska nedskärningar så finns det en bra dialog inom organisationen och mellan tjänstemän och politiker. Socialchefernas uppgift är att omsatta de politiska målen till en praktisk verklighet, och för att detta ska lyckas så krävs en förståelsen från personalen. 6
Bild 3 visar i vilken utsträckning socialchefer upplever intressekonflikter mellan budget och verksamhetens krav, mellan tjänstemän och politiker samt mellan personal och chefer. Svårt att hålla budget Nästan 90 procent av socialcheferna har eller har haft svårigheter att hålla sin budget. Många vittnar om att socialtjänstens kostnader är svåra att beräkna. Nya uppgifter tillförs, förändringar i samhällsstrukturen påverkar, behoven förändras. De åtgärder som socialchefer vidtar när budgeten inte kommer att hållas är att förklara och förklara orsakerna, göra konsekvensbeskrivningar samt analysera orsakerna. I mer drastiska fall så låter man politiker ta beslut som annars är delegerade till tjänstemän, till exempel dyra placeringen. Inte bara bristande resurser 90 procent av socialcheferna ser tydliga brister inom socialtjänsten idag. Den främsta orsaken bedöms vara bristande resurser därefter kommer brister i prioriteringar (se bild 4). Mycket av den kritik som riktats mot socialtjänsten har handlat om brist på metoder och evidensbaserat arbete. Det vill säga att socialtjänstens insatser faktiskt leder till det resultat man önskar och att insatserna går att utvärdera. Nästan 40 procent av socialcheferna anser att bristande kompetens är en del av socialtjänstens problem. 7
Bild 4 visar vad socialcheferna anser vara anledningen till bristerna inom socialtjänsten idag. (flera svarsalternativ var möjliga) Prioriteringar viktigast En stor del av socialcheferna är inställda på en förändrad situation i sin yrkesutövning. Återigen kommer kraven kring prioriteringar högt upp. 70 procent är övertygade om att det kommer att krävas tydligare prioriteringar framöver (se bild 5). Ett uttryck för detta är att man hoppas att politikerna tar ansvar för vadfrågor och cheferna för hur-frågor. Självklart finns det en insikt om att arbetsbördan kommer att öka. 8
Bild 5 visar hur socialcheferna tror att deras situation kommer att påverkas. Socialcheferna står upp för verksamheten Så gott som samtliga socialchefer anser att de har en skyldighet att säga ifrån när de politiska intressena inte är förenliga med de sociala lagarna. Socialchefsgruppen är en chefsgrupp med ett stort yrkesansvar och är dessutom beredda att stå upp för sin verksamhet. Ökat yrkesansvar med otillräckliga resurser 80 procent av socialcheferna upplever en fara om det egna yrkesansvaret ökar samtidigt som resurserna är otillräckliga. Orsaken till denna fara är att socialtjänsten har att leva upp till lagstiftningen oavsett vilken tilldelning av resurser man får. Har man inte möjligheten att påverka resurstilldelningen är det heller inte rimligt att man ska avkrävas ett ökat ansvar för verksamheten. Det finns alltså uppenbara svårigheter att öka det enskilda yrkesansvaret när det råder brister kring resurser, prioriteringar och ekonomi. Politik och enskilda ärenden I den bästa av alla världar finns det en klar och tydlig ordning där politiker anger färdvägen och de som har att verkställa besluten gör detta på bästa möjliga sätt. Den största delen av beslut kring enskilda ärenden ligger idag på handläggarnivå efter en delegationsordning. Drygt 85 procent av socialcheferna anser att detta är en bra ordning. Knappt 15 procent av socialcheferna anser att bedömningar av enskilda ärenden ska ligga på en politisk nivå. 9
Det är viktigt att politiker sysslar med generell styrning och inte deltar i enskilda beslutsprocesser. 10
Slutsatser Ständig resursbrist liksom vetskapen att alla behov inte går att tillmötesgå - det är en verklighet för socialtjänsten. Parallellt med att arbetsuppgifterna blir fler och ansvaret vidgas kommer chefsrollen ständigt att förändras. Inte bara när det gäller arbetsmängden, behovet av politiska prioriteringar kommer också att aktualiseras. Då socialtjänstens verksamhet förändras krävs det mer av dess ledarskap. Egenskaper som kompetent och utvecklingsinriktad är nödvändiga för att klara av uppdraget som socialchef, samtidigt som en del chefer uppger att de i deras arbete måste ge stöd för ambitionssänkningar. Att det finns en intressekonflikt mellan budgettilldelning och det man ser som verksamhetens krav är inte förvånande. Socialtjänstens chefer samspelar med den politiska nivån, därför är det nödvändigt med en ständig dialog för en ömsesidig förståelse. Det är glädjande att konstatera att merparten av socialcheferna känner att de har möjlighet att ifrågasätta politiker. Det finns också en hög rättsuppfattning genom att socialcheferna känner att de har ett tydligt ansvar att påtala när de politiska intressena inte är förenliga med lagstiftningen. En viktig förutsättning för en stabil socialtjänst är att politikerna har en insikt om socialtjänstens villkor och medborgarnas situation. Därför måste dialogen mellan tjänstemän och politiker vara tydlig. I socialchefernas yrkesroll behövs också ett stort mått av pedagogik, de flesta socialchefer har erfarenhet av att inte kunna hålla sin budget. Analyser, konsekvensbeskrivningar och förslag på åtgärder framhålls som viktiga åtgärder i kontakten med politiker. De brister socialcheferna ser handlar främst om ekonomiska resurser samt brist på prioriteringar. Undersökningen visar på en bred samsyn bland socialchefer om att bedömningen av enskilda ärenden inte ska ligga på politisk nivå. De flesta socialchefer anser att det redan idag finns goda möjligheter att utöva ett professionellt arbete och att yrkesansvaret ligger på rätt nivå. Det finns dock uppenbara svårigheter att öka det enskilda yrkesansvaret när det råder brister kring resurser, prioriteringar och ekonomi. 11
Bilaga med ett urval av kommentarer till undersökningen Tendenser att man i kommunledningar vill ha chefer med ekonomiska mål och perspektiv istället för klientperspektiv är tydliga! Behoven är oändliga och resurserna ändliga. Det är alltid en "spännande" uppgift att söka få ut det "mesta" och "bästa" under rådande förhållanden. Min förhoppning är att prioriteringarna blir tydligare, vilket direkt medför ett ökat krav på oss socialchefer att vara mer konkreta (tydlighet kräver tydlighet). Jag skulle önska tydligare öppna prioriteringar. Men det lär det nog inte bli under de få år jag har kvar till pension. Under mina 20 år som socialchef har jag alltid fått ta huvudansvaret för att se till att prioriteringar blir gjorda. Det är ju heller inte lätt för en lekmannastyrelse att klara detta. Hoppas att prioriteringarna blir tydligare. Chefsrollen förändras över tid från generalister till specialister till ny sorts generalist osv. Jag menar att man som socialchef har en väldigt speciell roll där det krävs en god förmåga att driva utvecklingsfrågor för att åstadkomma en både effektivare och bättre socialtjänst och en förmåga att förstå och diskutera med politiken. Valfrihet och dylikt kommer att förändra sättet vi ska arbeta på. Jag funderar på att lämna mitt uppdrag eftersom jag känner mig otillräcklig. Politiken tar inte beslutet, jag får ta ansvar för ekonomi och om enskilda far illa samtidigt som min kollegor i andra nämnder anser att jag inte ska påtala behov när vi inga pengar har. Socialtjänstens chefer är alldeles för lydiga trots att lagstiftningen ställer stora krav på att vi slår larm om problem - vi har en exklusiv rätt och skyldighet att stå upp för de grupper som lämnas utanför. Om socialtjänstens chefer inte var så lydiga skulle det inte inträffa sådant som i Vetlanda etc. Jag hoppas och tror att politikerna mer ska ägna sig åt vad-frågorna och chefer mer åt hur-frågorna. Har upplevt en positiv utveckling av chefers kompetens över tid, men det finns en del att jobba med när det gäller arbetsmiljön! En del politiker inser inte att det behövs ledning även på basplanet och att ex enhetschefer inte kan ha hur många medarbetare som helst. Här kan facken spela en viktig roll! Den absolut viktigaste frågan handlar om politiska prioriteringar. Tyvärr, så är det mest sannolikt att politiken, nationellt som lokalt inte kommer att hantera denna fråga. Det finns en historisk anledning till att det finns landsting. Man var rädd för att sjuka skulle bortprioriteras om man samlade hälso- och sjukvård tillsammans med andra samhällsområden såsom bostäder, vägar etc. Det är nästan som om socialtjänsten skulle behöva ett eget "landsting" för att stå skyddad i ett framtida samhälle. Solidaritet med de svaga och sjuka är inget självklart utan måste försvaras från de friska som inte själva upplevt sjukdom eller svårigheter. 12
Tillsyn och andra kontrolluppgifter tränger undan viktig tid för utveckling av organisationen. Dessutom skapas mindre tid för erfarenhetsutbyte, som oftast är grunden till eget nytänkande. Jag upplever inte att problemet är vare sig budget eller politiker utan vårt förhållningssätt i sociala insatser. Jag tror att en tydligare chefsprofil kommer att leda till en förbättring. Jag representerar den lilla kommunen med krympande befolkning vilket slår igenom inom vår verksamhet. De äldre ökar och bor kvar, de yngre med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden blir kvar, de som flyttar är de som inte har så stort behov av den kommunala verksamheten. Tendensen med en ökad grad av nationella riktlinjer kan bidra till ett förbättrat fokus på de områden som kräver prioritet. Detta kommer att styra politiken på lokal nivå så att kvaliteten blir mer likartad oberoende var man är bosatt i riket. Politiken måste inse att graden av prioritet måste öka, sluta måla med den breda penseln... Kompetensen i nämnder bör uppmärksammas när skola och socialtjänst integreras i "nya" förvaltningar. Målen för socialtjänsten går inte ihop med ekonomiska/politiska beslut. Kraven på administrativa åtgärder ökar samtidigt som ekonomin kräver personalminskningar. Eftersom lagen kräver personal för utförande blir det det administrativa stödet som försvinner och cheferna tvingas ta det samtidigt som tid för arbetsledning minskar. 13
SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi cirka 160 000 medlemmar. För frågor om undersökningens genomförande, kontakta marknadsanalytiker Gerry Andersson gerry.andersson@sktf.se 070-279 63 60. För frågor om undersökningen innehåll, kontakta socialpolitiskt ansvarige Yvonne Ahlström yvonne.ahlström@sktf.se 070-582 09 40 eller Samhällspolitisk chef Therese Svanström-Andersson therese.svanstrom-andersson@sktf.se 070-298 32 44 eller Förbundsordförande Eva Nordmark eva.nordmark@sktf.se 070-624 13 11. Presskontakter: Presschef Peter Bloch peter.bloch@sktf.se 070-255 13 37 eller Pressombudsman Maria Martinsson maria.martinsson@sktf.se 070-655 50 48 SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 20. Telefon 0200 778 778 e-post sktfdirekt@sktf.se 14