Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive stängning av anläggning Vilka ändringar kräver nytt tillstånd? Några specialfall och exempel (bensträckare) Del 2 Övervakning enligt MRR Del 3 Administration av tillstånd och övervakningsplaner 1

Relevant lagstiftning Svensk lagstiftning HL lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter HF förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter NFS 2012:9 Naturvårdsverkets föreskrifter EU-direktiv 2003/87/EG EU-lagstiftning som gäller som svensk lag MRR EU-förordningen 601/2012 om övervakning och rapportering Relevant lagstiftning Styr tillståndsplikten HL och HF Men MRR beskriver vad som ska övervakas i större detalj Det som ska ingå i ÖP ska även ingå i tillståndet Styr inte tillståndsplikten Paragrafer som rör tilldelning av utsläppsrätter 2

Förkortningar Lagstiftning (se föreg. bild) HL HF MRR Övriga ÖP övervakningsplan VU verksamhetsutövare LST Länsstyrelsen NV Naturvårdsverket Verksamheter som ingår Krav på tillstånd Det krävs tillstånd för utsläpp av växthusgaser för de verksamheter som beskrivs i bilaga 2. (17 a första stycket HF) Bilaga 2 innehåller 27 verksamhetskategorier. Exempel på verksamheter enligt bilaga 2: Förbränningsanläggningar som; 1. enskilt har en installerad tillförd kapacitet över 20 MW, eller 2. är kopplade till ett fjärrvärmenät med över 20 MW (s.k. Opt-In). Pappers- och massabruk. Tillverkning av baskemikalier. 3

Verksamheter som ingår Växthusgaser som ingår Koldioxid, CO 2 Lustgas (N 2 O) och perfluorkarboner (PFC), men bara för specifika branscher Vilka gaser som ska övervakas framgår av bilaga 2 i HF Alla gaser räknas om till CO 2 -ekvivalenter GWP, global warming potential: Mått på gasernas klimateffekt Definitionen av en anläggningen 17 HF Om samma VU utövar flera verksamheter inom samma sektor (---) och inom samma anläggning eller på en och samma plats, skall dessa verksamheters produktionskapacitet räknas samman. (---) Alltså: Anläggningen är kopplad till en plats och en VU Flera förbränningspannor (t.ex.) som står på samma plats och tillhör samma VU ska ingå i ett och samma tillstånd Sammanräkningsprincipen 4

Uppstart av ny anläggning När infaller tillståndsplikt? När ny anläggning tas i drift. Vid Opt-In: När anläggningen kopplas in på fjärrvärmenätet. Tillståndet måste sökas innan driften påbörjas och ska finnas på plats när tillståndsplikten infaller. Är även provdrift tillståndspliktig? Ja. Alla typer av provdrift, underhållsdrift, osv., räknas som drift enligt handelslagen. Därmed är den även tillståndspliktig och utsläppen ska rapporteras. Uppstart av ny anläggning När infaller rapporteringsskyldighet? När de första utsläppen sker från en ny anläggning. Utsläppsrapport krävs för första gången för det år då de första utsläppen skett. Konsekvens Ny anläggning kan få tillstånd innan den blir rapporteringsskyldig. Datumet för den första planerade driften bör framgå av tillståndsbeslutet. Vi rekommenderar er att informera LST om vilket datum det är. 5

Nedläggning av anläggning När slutar en anläggning vara tillståndspliktig? Svar: När den är slutgiltigt nedlagd När är anläggningen nedlagd? Den ska vara nedmonterad för att tillståndet ska återkallas det räcker inte att bara meddela att man avser avveckla driften Opt-In-anläggning: Kopplingen till fjärrvärmenätet ska ha tagits bort Nedläggning av anläggning När slutar en anläggning vara rapporteringsskyldig? Svar: När den är nedlagd, men vilket datum det anses vara beror på LST:s beslut Exempel: Det framgår av beslutet att den aktuella anläggningen är slutgiltigt nedlagd. Det framgår inte vilket datum anläggningen lades ned. Beslutsdatumet räknas som nedläggningsdatum. Utsläppsrapport lämnas t.o.m. sista året tillståndet gällde. Viktigt att datumet för nedläggning framgår av beslutet för att undvika onödig rapportering. 6

Vilka ändringar kräver nytt tillstånd? Lagrum: 2 kap. 8 HL Ändringar av verksamhetens art, funktion eller kapacitet som mer än i ringa omfattning påverkar utsläppen. Dessa ska omedelbart anmälas till LST. En ny VU tar över driften av anläggningen. Ny VU ska omgående anmäla bytet till LST. Det är ett brott enligt 8 kap 1 HL att inte inneha giltigt tillstånd. Det kan krävas ändring av ÖP trots att det inte krävs nytt tillstånd. Detta ska beskrivs senare i presentationen. Mobila pannor Anläggningen är knuten till en plats hur hanteras då mobila förbränningspannor? Pannor som är stationära under drift är tillståndspliktiga Mobila pannor som kopplas till en anläggningen ska ingå i den anläggningens tillstånd (sammanräkningsprincipen) Anläggningen knuten till platsen om pannan flyttas krävs nytt tillstånd Vi är medvetna om att det är problematiskt att hantera detta i praktiken. Denna bild beskriver dock vad som gäller enligt lagstiftningen. 7

Sjukhus som bedriver förbränning Kan sjukhus vara tillståndspliktiga? Svar: Ja. Om det finns förbränningsenheter vid sjukhuset som överstiger 20 MW eller är kopplade till ett fjärrvärmenät som överstiger 20 MW. Det finns inga undantag från tillståndsplikt specifikt för sjukhus NV har fått indikationer om att detta varit oklart Det råder dock inga tvivel om tolkningen Rena biomassa-anläggningar Fall 1: Ren biomassaanläggning som inte är kopplad till ett fjärrvärmenät INGÅR INTE i handelssystemet. (17 a andra stycket 2 HF) OBS: Anläggningen får använda fossila startbränslen. Fall 2: Ren biomassaanläggning som är kopplad till ett fjärrvärmenät som är över 20 MW INGÅR i handelssystemet. (17 a tredje stycket HF) Sverige tillämpar Opt-In-regeln fall 2 vanligast. 8

Enskilda pannor som förbränner ren biomassa När ingår rena biobränslepannor? Svar: Om anläggningen ingår i handelssystemet så ingår även ren biomassa som förbränns vid anläggningen. Sammanräkningsprincipen Om en förbränningsanläggning ingår i handelssystemet ska alla de enheter som finns vid anläggningen räknas samman. Inklusive ren biomassa. Kan försumbara utsläppskällor exkluderas? Svar: Nej. Sammanräkningsprincipen gäller. Om en förbränningsanläggning är tillståndspliktig ska alla enheter som förbränner bränsle ingå. Detta gäller oavsett hur små de är. Tolkning som delvis bygger på ny vägledning från Kommissionen (se även kommande bild). 9

Exempel Exempel: Opt-In-anläggning Relevanta lagkrav (från tidigare bilder): Tillståndspliktig om kopplad till fjärrvärmenät (över 20 MW) Om fler pannor står på samma plats och drivs av samma VU ska kapaciteten räknas samman Om det finns en panna som är kopplad till nätet kommer alla pannor på samma plats med i tillståndet. T.ex. mindre pannor för uppvärmning av lokaler Relevant vägledning Kommissionens vägledning till direktivet http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/docs/guidance_interpretation_en.pdf Beskriver bland annat Principerna för vad som ska ingå tillstånd Sammanräkningsprincipen (avsnitt 2.3.2) Mobila pannor (avsnitt 2.3.1) Kan vara av intresse för er, MEN: Läs den med försiktighet! Den är en vägledning och inte rättsligt bindande i Sverige. Rådfråga NV eller LST om ni är osäkra på lagstiftningens tolkning. 10

Frågor? Innehåll del 2 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Del 2 Övervakning enligt MRR Vad MRR reglerar Val av metod och nivå Om man vill gå ned i nivå (orimliga kostnader) Fastställande av beräkningsfaktorer Del 3 Administration av tillstånd och övervakningsplaner 11

Relevant lagstiftning EU-lagstiftning som gäller som svensk lag MRR EU-förordning 601/2012 om övervakning och rapportering AVR EU-förordning 600/2012 om ackreditering och verifiering Svensk lagstiftning Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2012:9 Hänvisningar till artiklar i denna del av presentationen är till MRR om inget annat står. Övervakning enligt MRR MRR reglerar (bl.a.) Övergripande principer för övervakningen Detaljerade övervakningsregler (per verksamhetstyp) LST:s godkännande av ÖP (men inte tillståndsgivning) VU:s skyldighet att följa godkänd ÖP, se till att ÖP är aktuell samt arbeta med kontinuerliga förbättringar Dessutom NVs beslut om fastställande av utsläpp (art 70) Rapportering av utsläpp (art 67) Vad en utsläppsrapport ska innehålla (annex X) Rapporteringen behandlas i en senare presentation. 12

Val av metod Övervakningsmetoder Beräkning enligt standardmetod förbränning (art 24.1) Beräkning enligt standardmetod processutsläpp (art 24.2) Beräkning enligt massbalansmetod (art 25) Kontinuerlig mätning (art 40) Alternativ metod (art 22) särskilda krav måste uppfyllas Verksamhetsspecifika metoder (bilaga IV MRR) Ev. konservativ uppskattning för bränsle-/materialmängder under 1000 ton CO 2 -ekv (art 26.3) Val av metod Principer vid val av metod Olika metoder får användas för olika utsläppskällor så länge ingen dubbelräkning sker (art 21). Beräkning ska väljas framför mätning (oftast). Standardmetod ska väljas före alternativ metod. 13

Övervakningsnivåer Nivåer vid beräkning Anger största tillåtna osäkerhet vid bestämning av mängden bränsle eller material Anger hur beräkningsfaktorer ska fastställas Nivåer vid mätning Anger största tillåtna osäkerhet i bestämningen av utsläppet Nivå 1-4, beroende på typ av verksamhet/bränsle/material Nivå 1 alltid störst osäkerhet Nivålösa metoder behöver inte ta hänsyn till nivåer Val av nivå Nivå utifrån storleken på utsläppet Val av nivåer utifrån kategorier (art 26 och bilaga II) Anläggningskategorier (art 19.2) Kategorier för bränsle-/materialmängder (art 19.3) Verksamhetsspecifika regler (bilaga IV MRR) Anläggningskategorier A: < 50 000 ton CO 2 -ekv B: 50 000-500 000 ton CO 2 -ekv C: > 500 000 ton 14

Val av nivå Kategorier för bränsle-/materialmängder (art 19.3) a) Mindre omfattning: < 5000 ton CO 2 -ekv per år eller max 10 % av utsläppet, dock högst 100 000 ton per år b) Liten omfattning: < 1000 ton CO 2 -ekv per år eller max 2 % av utsläppet, dock högst 20 000 ton per år c) Större omfattning: > 5000 ton CO 2 -ekv per år OBS: Bränsle-/materialmängderna ska tillsammans motsvara mängderna ovan. Val av nivå Exempel: Klassning av bränslen Mängd 1: Eo1, 500 ton CO 2 -ekv Mängd 2: Naturgas, 800 ton CO 2 -ekv Liten omfattning Mindre omfattning Båda kan inte klassas som av liten omfattning eftersom totalen överstiger 1000 ton CO 2 -ekv Begreppen som används här är de som finns i MRR. Tyvärr kallas de något annat i ÖP-mallen (felöversättning). 15

Val av nivå Lättnader vid val av nivå Rena biobränslen (art 38) Anläggningar med låga utsläpp (art 47) Bränsle-/materialmängder < 5000 ton CO2-ekv (art 26.2) Bränsle-/materialmängder < 1000 ton CO2-ekv (art 26.3) Gå upp i nivå om det går utan ytterligare ansträngning Uttryckligt krav i artikel 26.3 och artikel 47.6 Om det leder till större noggrannhet Om man vill gå ned i nivå Två sätt att motivera att man vill gå ned i nivå Teknisk genomförbarhet (art 17) Om VU hävdar att övervakningen ej är tekniskt genomförbar ska LST göra en bedömning av om det stämmer eller inte Bedömning görs från fall till fall Orimliga kostnader (art 18) Ska beräknas på ett specifikt sätt (se kommande bilder) Gäller inte anläggningar med låga utsläpp som tillämpar beräkning av utsläpp och vill använda nivå 1 (art 47.6) 16

Hur beräknas orimliga kostnader? VU ska göra en Cost-Benefit-analys: Orimlig kostnad Kostnaden att uppnå en viss övervakningsnivå eller att vidta en viss åtgärd > förbättring som uppnås - VU ska visa för myndigheten att kostnaden är orimlig - Bara de kostnader som överstiger kostnaderna för ett alternativt scenario ska räknas - Den totala kostnaden för en utrustning ska slås ut på det antal år som är utrustningens beräknade livstid Hur beräknas orimliga kostnader? Exempel beräkning av åtgärdskostnad: Två olika utrustningar: A: 40 000 Euro, osäkerhet 2,8% dvs nivå 2 (+- 5%) B: 70 000 Euro, osäkerhet 2,1%, dvs nivå 3 (+-2,5%) (5 års livstid) Kostnad som ska jämföras mot uppnådd förbättring: (70 000-40 000) / 5 = 6 000 Euro 17

Hur beräknas orimliga kostnader? Exempel beräkning av uppnådd förbättring: A: 40 000 Euro, osäkerhet 2,8% dvs nivå 2 (+- 5%) B: 70 000 Euro, osäkerhet 2,1%, dvs nivå 3 (+-2,5%) Bränslet/materialets utsläpp (medel på 3 år): 120 000 ton CO2/år En förbättringsfaktor beräknas. Den förhöjda säkerhet som uppnås multipliceras med det årliga utsläppet för den aktuella bränsle- /materialmängden. Förbättringsfaktorn: (0,028-0,025) x 120 000 = 360 Utsläppet räknas om till utsläppsrätter (1 utsläppsrätt=20 Euro). Värdet uppnådd förbättring: 360 x 20 Euro = 7 200 Euro Hur beräknas orimliga kostnader? Observera! - När ingen förhöjd säkerhet kan beräknas ska denna sättas till 1 % (ex. ändra från standardvärde till analys) - En kostnad < 2000 Euro/år ses alltid som rimlig - För anläggningar med låga utsläpp (art 47) motsvarar denna gräns < 500 Euro/år 18

Hur beräknas orimliga kostnader? Länkar: Kommissionens Guidance No. 1 (se sid. 35): http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/monitoring/docs/gd1_guidance _installations_en.pdf Kommissionens verktyg för att beräkna orimliga kostnader: http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/monitoring/docs/unreasonable _costs_tool_en.xlsx Val av beräkningsfaktorer Kan fastställas som: Standardvärden (art 31) Analysbaserade värden (art 32-35) Standardmetod eller massbalansmetod? Anvisningar i bilaga II avsnitt 2-4 Verksamhetspecifika regler? Anvisningar i bilaga IV 19

Val av beräkningsfaktorer Standardvärden enligt art 31 (och bilaga II) a) Värden från bilaga VI nivå 1 b) Filen Värmevärden och emissionsfaktorer på NV:s webbplats nivå 2a c) Värden som avtalats med den behöriga myndigheten (t.ex. NVs standardfaktorer för avfall) nivå 2a d) Värden som specificeras av leverantör nivå1 e) Värden baserade på tidigare utförda analyser nivå 1 d) och e) får bara väljas om värde saknas i bilaga VI. Oftast både enklare och bättre att välja b) istället. OBS! Beräkningsfaktorer kan inte tas från NFS 2007:5! Val av beräkningsfaktorer Artikel 32-35 Analysbaserade faktorer (analyser, provtagning etc. utförda enl. standarder) Provtagningsplan lämnas till LST för godkännande (vägledning se länk) Ackrediterade labb ska användas Minsta tillåtna analysfrekvens anges i bilaga VII OBS! LST kan tillåta en annan analysfrekvens om VU visar att bränslet inte överstiger en viss variation. Formel och vägledning finns, se länkar nästa bild. 20

Val av beräkningsfaktorer Länkar provtagningsplan och analysfrekvens Kommissionens Guidance No 5 om provtagning och analys: http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/monitoring/docs/gd5_sampling _analysis_en.pdf Kommissionens Guidance No 5a om provtagningsplan: http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/monitoring/docs/ex_5a_sampli ng_plan_en.pdf Kommissionens verktyg för beräkning av rimligheten att använda annan analysfrekvens: http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/monitoring/docs/tool_frequenc y_en.xls Förbättringar av övervakningen Principen om förbättringar av övervakningen VU ska regelbundet kontrollera om den övervakningsmetod som tillämpas kan förbättras. (art 69.1 första stycket) Förbättringar i bred mening inkluderar alla delar av övervakningen (inkl. skriftliga förfaranden) Det är dock inte allt som behöver inkluderas i en förbättringsrapport Amanda ska prata om förbättringsrapportering senare. 21

Innehåll del 3 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Del 2 Övervakning enligt MRR Del 3 Administration av tillstånd och ÖP Allmänt om ÖP Handlingar som ska lämnas till LST Vad behöver fyllas i? När krävs ändring av ÖP? Granskning av ÖP som godkänts Allmänt om övervakningsplaner En övervakningsplan ska tas fram baserat på MRR:s regelverk Art 11 MRR VU skyldig övervaka i enlighet med en övervakningsplan (ÖP). Skriftliga förfaranden ska finnas (och beskrivas i ÖP). Förfarandena ska på begäran lämnas ut till myndigheten och verifieraren. Art 12 MRR anger bl.a. att ÖP ska lämnas till LST för godkännande. ÖP ska innehålla en detaljerad beskrivning av övervakningen för en bestämd anläggning. 22

Handlingar som ska lämnas till LST Följande ska lämnas till LST Ifylld mall för ansökan om tillstånd, anmälan om ändring och ÖP (ingår i samma mall) Osäkerhetsbedömning art 12.1(a) Riskbedömning art 12.1(b) Övriga relevanta dokument (LST kan kräva detta, men det kan också vara valfritt) Mall som ska användas Den mall som NV publicerat (NFS 2012:9) Om möjligt skicka mallen till LST i Excel-format! LST skickar kopia på tillstånd och ÖP till NV Handlingar som ska lämnas till LST Vilka delar av mallen måste fyllas i? Fliken för ansökan/anmälan om ändring i tillstånd ( Ansökningsblankett ) Flikarna A-C samt K Övriga flikar är kopplade till specifika övervakningsmetoder Flikarna D och E berör beräkning av utsläpp och är relevanta för de flesta anläggningar Bilaga I MRR anger minimi-innehåll för ÖP 23

När krävs ändring av ÖP? Enligt art 14.2 krävs ändring i ÖP om a) Nya verksamheter, bränslen eller material tillkommer b) Ny information framkommer som möjliggör större noggrannhet i övervakningen c) Nuvarande övervakningsmetod fungerar inte som den ska d) Det är tekniskt genomförbart att öka noggrannheten utan att det leder till orimliga kostnader e) Planen uppfyller ej MRR och myndigheten kräver ändring f) Nödvändigt uppdatera ÖP pga. förbättringsförslag i verifieringsrapporten När krävs ändring av ÖP? Artikel 15.1 VU ska underrätta LST om förslag till ändring utan onödigt dröjsmål. LST får tillåta att VU väntar med att anmäla ändringar till 31 dec (om de ej är betydande). Obs! Det är LST som bedömer om det är en betydande ändring! Artikel 15.2 Alla betydande ändringar (enl. 15.3) ska godkännas av LST. Om ändring ej nödvändig ska VU underrättas utan onödigt dröjsmål. 24

När krävs ändring av ÖP? Betydande ändringar enligt art 15.3 MRR För anläggningar ändring av: - Anläggningskategori - Utsläppskälla - Ändring av metod - Tillämpad nivå - Nya bränslen/materialmängder - Ändring av kategori för bränsle/materialmängder - Ändring av beräkningsfaktor (om värdet ska fastställas i ÖP) - Förfaranden för provtagning, analys eller kalibrering När krävs ändring av ÖP? Hur lång tid är onödigt dröjsmål? Bedömning från fall till fall. Så fort VU har den information som behövs för att det ska vara möjligt att bedöma vilka ändringar som krävs i ÖP. Beror på situationen Planerade ändringar: VU ska sträva efter att lämna in ny ÖP i sådan god tid att LST hinner fatta beslut innan ändringen införs. Oförutsebara ändringar: Utan onödigt dröjsmål. Tumregel: Inom tre veckor. 25

Granskning av ÖP som godkänts Granskning av ÖP i samband med verifiering Verifieraren är skyldig att: Kontrollera att ÖP följer MRR (art 7.5 AVR) Lämna förbättringsförslag om det krävs (art 30 AVR) Granskning av tillsynsmyndigheten (NV) I samband med inlämnad förbättringsrapport (enl. art 69 MRR) Granskning vart femte år (enl. 2 kap. 9 a HL) NV:s resurser för granskningen är begränsade, men ni bör känna till att den ÖP som LST godkänner kan behöva ändras utifrån vår granskning. Frågor? 26