Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Gersnäs förskola läsår

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Gersnäs förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Rävens förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Asplundens förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Backa förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Lasstorp förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Forssjö skola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Strångsjö skola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stavstugans förskola läsår 2018/

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Bie förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Julita skola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - TRÄDGÅRDENS förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Sörgårdens förskola läsår

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Berguvens förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - BORGEN förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Nävertorp grundsärskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Guldregnets förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Sköldinge skola/fritidshem läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - KAROSSEN förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Nävertorp grundsärskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Guldregnets förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Näverstugans förskola läsår 2018/

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fågelbo förskola läsår

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lindengymnasiet läsår

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan TRÄDGÅRDEN läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Häringe förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Påfågelns förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Saltkråkans förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Mottagningsenheten Bryggan läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bies, Norrgårdens & Rävens förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Järvenskolan Södra läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Järvenskola Tallås läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Järvenskola Tallås läsår

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Julita skola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Valla skola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Björkviks skola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Saltkråkans förskola läsår

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regndroppens förskola läsår 2019/

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Järvenskolan City och Duveholmsgymnasiet 3 läsår

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Järvenskolan Södra läsår

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Strångsjö skola läsår

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Valla skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Skogsborgsskolan läsår En skola för alla där du kan vara dig själv

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sandbäcksskolan läsår

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lindengymnasiet läsår

Förskolan Bergmansgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Katrineholms Tekniska College läsår

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nävertorp grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Tolvåkers förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola

1 av :33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Tingdals Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Bie skola läsår

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Transkript:

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Gersnäs förskola läsår 2019-2020 www.katrineholm.se

Likabehandlingsplan Gersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2019/2020 Utvärderad: ÅÅMMDD

2 (22) Innehåll Förebyggande/Främjande arbete... 4 Sex former av diskriminering... 4 Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier... 4 Förbud mot repressalier... 4 Grunduppgifter... 5 Verksamheter som omfattas av planen... 5 Ansvarig/-a för planen... 5 Planen gäller från... 5 Planen gäller till... 5 Övergripande policy... 5 Barnens delaktighet... 5 Personalens delaktighet... 5 Vårdnadshavares delaktighet... 5 Förankring av planen... 6 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan... 6 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan... 6 MÅL FÖR 2019-2020... 8 Uppföljning... 8 Utvärdering... 8 Beskriv hur årets plan ska utvärderas... 8 Ansvarig för att årets plan utvärderas... 8 Resultat av utvärderingen... 8 FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE INSATSER... 9 Åtgärder... 9 Mot diskriminering... 9 Mot trakasserier... 9 Mot sexuella trakasserier... 9 Utvärdering av främjande och förebyggande insatser under läsåret 18/19... 9 Undersöka...10 Kartläggningsmetoder:... 10 Dokumentation... 10 Utvärdering av kartläggningsmetoder och dokumentation... 10 Analysera...11 Utvärdering av analysen... 11

3 (22) Uppfölja och utvärdera...12 Uppföljning... 12 Utvärdering... 12 Analys av hur uppföljning och utvärdering har skett... 12 FÖRSKOLANS RIKTLINJER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER... 13 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling...13 Förskolans åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier...13 Hur ska barnet göra om hen känner sig trakasserad eller kränkt?...13 Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar?...14 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal...14 Rutiner för uppföljning...15 Rutiner för dokumentation...15 Personal som vårdnadshavare kan vända sig till...15 Ansvarsförhållande...16 Anmälan Socialförvaltningen...16 Bilaga 1 Årshjul - Kvalitetsarbete...17 Övergripande årshjul... 17 Bilaga 2 Digitala mallar:...18 Dokumentering av det främjande/förebyggande arbetet... 18 Uppföljning och utvärdering... 18 Bilaga 3 Sexuella trakasserier och sexuellt våld...19 Bilaga 4 Definitioner...20 Kränkande behandling... 20 Diskriminering... 20 Trakasserier... 20

4 (22) Förebyggande/Främjande arbete använder fyra steg i vårt förebyggande arbete för att hindra diskriminering, repressalier, trakasserier och sexuella trakasserier. Vi främjar arbetet med värdegrundsprinciperna (demokrati, jämställdhet och likabehandling). Vi bedriver ett aktivt arbete mot diskriminering och trakasserier för att vårt bemötande ska ske på ett likvärdigt sätt för alla barn oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi arbetar förebyggande och främjande på ett generellt plan till exempel genom att göra en översyn av olika rutiner, riktlinjer och policydokument, men även av attityder och normer. Undersökningen ska göras utifrån samtliga diskrimineringsgrunder och på en övergripande nivå för att identifiera risker/hinder i verksamheten. Om det trots detta arbete och förhållningssätt ändå sker sexuella trakasserier eller trakasserier med grund i någon/några av de andra diskrimineringsgrunderna har vi tydliga riktlinjer och rutiner för hur vi då ska göra. (Diskrimineringslagen, gäller från 2017-01-01) Om någon känner sig trakasserad av andra orsaker följer vi samma riktlinjer och rutiner enligt Skollagen, 6 11. Sex former av diskriminering Det finns olika former av diskriminering enligt lagen som vi ska arbeta förebyggande emot. De är direkt diskriminering indirekt diskriminering bristande tillgänglighet trakasserier sexuella trakasserier instruktioner att diskriminera Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier Utbildningsanordnarens åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier är tydliga och finns både i digitalt format på webben och i en kommunikationsplattform samt pappersformat i verksamheterna. Vår strävan ska vara att dessa riktlinjer och rutiner är väl kända hos all personal och hos alla elever och deras vårdnadshavare. Lagen innefattar dessutom ett starkt skydd mot repressalier. Förbud mot repressalier Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier. ( www.do.se ) Repressalier kan till exempel vara sämre betyg, trakasserier i undervisningen, hot om våld eller annan ogynnsam behandling. Text från www.katrineholm.se

5 (22) Grunduppgifter Verksamheter som omfattas av planen Förskola Ansvarig/-a för planen Birgitta Larsson, rektor Josefine Johansson, rektor Anna Persson, förskollärare Planen gäller från Datum: 2019-08-15 Planen gäller till Datum: 2020-08-14 Övergripande policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling i alla våra verksamheter. Barnens delaktighet Kartläggning och observationer av barnens lek och vardag på förskolan som ligger till grund för utformningen av verksamheten. Barnen är delaktiga i en trygghetsvandring tillsammans med en eller flera pedagoger för att säkerställa tryggheten utomhus och inomhus. Dessa vandringar påvisar var barnen befinner sig, var eventuella konflikter eller kränkningar uppstår. Trygghetsvandringarna sker enligt likabehandlingsarbetets årshjul i mars och i oktober. Dessa utvärderas och resultatet beaktas i arbetet med den nya planen. Personalens delaktighet Arbetet med likabehandlingsplanen görs levande när vi på gemensamma möten diskuterar och lyfter frågeställningar kring de olika diskrimineringsgrunderna. All personal tar ansvar över att aktivt arbeta med likabehandlingsarbetets alla diskrimineringsgrunder för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling. Genom dagliga dialoger med barnen i vår verksamhet om värdegrund och att vi alla är olika gör att vi tillsammans håller kontinuiteten levande i allas lika värde. Vårdnadshavares delaktighet Vårdnadshavarna blir delaktiga i likabehandlingsarbetet när vi i vardagssamtalet pratar med dem om hur vi är mot varandra i barngruppen och hur vi jobbar med att alla ska känna sig delaktiga och visa respekt för varandra. På föräldramöten blir föräldrarna mer ingående informerade om vikten av arbetet med likabehandlingsplanen. Barngruppen ska genomsyras av glädje, trygghet och gemenskap och det får vi genom ett nära samarbete med föräldrarna.

6 (22) Förankring av planen Ansvarig presenterar läsårets plan på höstens första APT eller Gersnäsmöte. Då går vi grundligt igenom läsårets mål som vi bestämde tillsammans utifrån utvärderingen av föregående läsårs likabehandlingsarbete. Arbetet med likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras på höstterminens föräldramöte. Vi arbetar med planen under året utifrån vårt årshjul (se bifogat dokument). Vår verksamhet präglas av trygga, närvarande pedagoger som strävar efter att vara goda förebilder när det gäller att inkludera alla samt motverka och förebygga kränkande behandling och trakasserier. Därmed görs barnen medvetna om hur man är en bra kompis och hur vi tillsammans skapar en trygg och trivsam miljö på förskolan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Diskussioner kring nulägesanalys, kartläggning och mål/åtgärder på gemensamma möten där all förskolepersonal är med. Sammanställning av resultatet av trygghetsvandringar samt kartläggning av personalens närvaro utomhus utvärderas och analyseras. Genomförandet av trygghetsvandringarna har vi utvecklat så vi enklare kan analysera resultatet. Underlag från barnenkät, vårdnadshavarenkät och medarbetarenät diskuteras och analyseras när nya mål ska upprättas. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef Birgitta Larsson och förskollärare Ann a Persson. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger arbetar aktivt med värdegrundsarbete som genomsyrar verksamheten. Dagligen sker många samtal kring hur vi är mot varandra och hur man är en bra kompis. Barnen är delaktiga i trygghetsvandringar och är aktiva i samtalet med pedagog kring hur de upplever sin vistelse på förskolan. Trygghetsvandringarna som är genomförda visar att förskolans barn trivs och mår bra på vår utomhusgård. De ger uttryck för att få fler utmaningar kring deras motoriska utveckling, de vill ha platser att hoppa och klättra på. I uppstart av hösttermin satsas extra på att skapa goda och trygga relationer under inskolningsperioden. Även extra fokus på gemensamma aktiviteter som stärker gruppgemenskapen. Under läsåret 18/19 har vi haft Vem böckerna av Stina Wirsén som projekt. De böckerna speglar mycket känslor och livserfarenheter vilket har hjälpt oss att spegla och skildra hur vi är mot varandra. Vi ser att arbeta projekterande har många fördelar där vi kan fokusera på funderingar som berör likabehandlingsarbetet. Läsåret 19/20 ska vi arbeta med hållbar framtid, ett tema som vi ska arbeta målinriktat för att få med likabehandlingsarbetet. Personalen är delaktig i arbetet i planen men vi måste hitta fler sätt för förankring samt att göra det ännu mer levande i vardagen. Alla vuxna har ett bra bemötande till föräldrar och agerar snabbt om det kommer funderingar kring barns vistelse på förskolan. Det sker kontinuerliga diskussioner kring arbetssätt och förhållningssätt avdelningsvis men också när all personal på förskolan är samlade.

7 (22) Vår reflektionstid avdelningsvis ger oss bra förutsättningar och tid för att prata om vad vi behöver lägga fokus på i barngruppen. Vi ser att vi behöver arbeta ännu mer med diskussioner kring förhållningssätt för att synliggöra arbetet kring likabehandling. Det finns ett underlag för att kunna analysera och utvärdera trygghetsvandringar men det behöver revideras ytterligare för att all personal enklare ska kunna använda underlaget. Ansvarig har gjort kartläggning av var personalen befinner sig i förhållande till var barnen är. Det har skett vid ett flertal tillfällen under terminen men till läsåret 19/20 behöver vi göra kartläggningen mer kontinuerligt för att det ska ge en mer rättvis bild av vuxnas placering i förhållande till barnen. Vårdnadhavare erbjuds alltid ett eller fler tillfällen till utvecklingssamtal i samband med att deras barn fyller år. På samtalen med vårdnadshavare utgår ansvarig förskollärare från dokumentation och samtal som arbetslagen diskuterar kring, barns utveckling och deras individuella styrkor.

8 (22) Mål för 2019-2020 Kön- Vi utgår från det kompetenta barnet och inte deras könstillhörighet. Ålder- På Gernäs förskola ser vi barnet som kompetenta och utgår från deras intressen och nyfikenhet inte deras ålder. Arbeta in likabehandlingsarbetet i förskolans processreflektioner och skapa en helhet för verksamhetens alla delar. Medvetet närvarande vuxna ute på förskolegården, personalens mål är att komma närmre barnen och deras lärprocesser även utomhus. Uppföljning För att se till varje enskilt barns behov och lärprocess diskuterar vi kontinuerligt varje barns styrkor och intressen på vår kvalitetstid var tredje vecka. Med stöd av pedagogista ska förskolans avdelningar jobba mer medvetet med likabehandlingsfrågor i vårt projekt hållbar framtid. Kartläggning kring de vuxnas närvaro utomhus ska ske kontinuerligt, minst en gång per månad. Enklare modell för trygghetsvandring upprättas och analyseras efter höstens aktivitet för att se om det är mallar som ökar antalet trygghetsvandringar i sin tur antal barn som får möjlighet att delta. På höstens första gersnäsmöte presenteras målen för läsåret 19/20 och arbetet tar fart med diskussioner kring värdegrund och vad det innebär att vara en medveten närvararande vuxen utomhus. Utvärdering Årets plan ska utvärderas senast i april 2020 enligt vårt årshjul. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vid läsårslut tittar vi på om vi har fått in likabehandlingsarbetet som en mer naturlig del i verksamhetetens arbete, då främst i processreflektionerna för respektive avdelning. Efter höstens trygghetsvandringar utvärderar vi vad som påverkar görandet av trygghetsvandringar och antal deltagande barn. I april 2020 utvärderar vi på förskolan målen i likabehandlingsplanen och Anna sammanställer resultatet samt i samtal med förskolchef Josefine Johansson gör en nulägesbedömning vilka mål vi tar med oss eller utvecklar till läsåret 20/21. Ansvarig för att årets plan utvärderas Birgitta Larsson, Josefine Johansson och Anna Persson Resultat av utvärderingen

9 (22) Främjande och förebyggande insatser Åtgärder Mot diskriminering Pedagogerna förebygger diskriminering genom ett levande värdegrundsarbete som genomsyrar hela verksamheten med start redan vid inskolning. Att skapa en gemenskap i barngruppen är första prioritet vid terminstart då nya barn börjar i gruppen. En del i värdegrundsarbetet är att alla avdelningar använder sig mycket att barnböcker för att spegla och skildra hur vi är mot varandra. Pedagogerna har en öppen kommunikation med vårdnadshavare och är snabb att reagera och agera om det kommer funderingar kring barns vistelse på förskolan. Mot trakasserier Pedagogerna förebygger trakasserier genom att vara närvarande vuxna i verksamheten. Pedagogerna finns nära barnen i deras lek och finns där att stötta och hjälpa till vid konflikter som kan uppstå. Mot sexuella trakasserier Vår verksamhet har noll tolerans mot alla sexuella trakasserier och allt sexuellt våld. Utvärdering av främjande och förebyggande insatser under läsåret 18/19

10 (22) Undersöka Kartläggningsmetoder: Vi kartlägger trygghet, trivsel, jämställdhet och likabehandling så här: Kontinuerliga diskussioner kring arbetssätt och förhållningsätt i arbetslagen kring arbetet med likabehandlingsplanen som sker på husmöten samt arbetsplatsträffar. Pedagogerna går trygghetsvandring tillsammans med barn på respektive avdelning. Detta sker två gånger per år, vår och höst, både inom- och utomhus. Vandringarna genomförs tillsammans med barnen genom både observation och samtal. Vid behov använder tecknade känslo-ansikten som stöd för samtalen. Samtalen som sker dokumenteras även i skrift på ett vandringsprotokoll som sparas och lämnas till Anna för sammanställning. För att kunna se att vi är närvarande pedagoger i verksamheten gör Anna Persson en kontinuerlig kartläggning av de vuxnas närvaro i förhållande till var barnen befinner sig i förskolans utomhusmiljö. Minst en gång i månaden. På avdelningens planeringstid diskuterar arbetslagen hur stämningen är i gruppen. Detta för att alla barn ska kunna känna sig trygga. Vi pratar om lärmiljöer som är mer eller mindre bra och vad vi eventuellt behöver göra för förändringar. På avdelningens planeringstid diskuterar arbetslagen värdegrundsfrågor och likabehandlingsfrågor som berör verksamheten, det dokumenteras i avdelningarnas processreflektioner Vårdnadshavare inbjuds till utvecklingssamtal med ansvarig pedagog en gång per år. Där pratar vi om barnets trygghet och trivsel på förskolan. Vi utgår från dokumentation för varje enskilt barns lärprocess som vi diskuterar var tredje vecka i arbetslagen. Dokumentation Dokumentation av arbetet för att främja likabehandling och för att identifiera risk för trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering sker kontinuerligt genom att använda mallarna i bilaga 1. Händelser som upplevs vara trakasseri, sexuell trakasseri eller en kränkning 1, ska dokumenteras i det digitala systemet LISA Elev. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Rapporteringen gäller incidenter av följande karaktär: trakasseri utifrån diskrimineringsgrunderna sexuella trakasserier kränkande behandling (inte kopplat till de skyddade diskrimineringsgrunderna) www.do.se Utvärdering av kartläggningsmetoder och dokumentation 1 Bilaga 4

11 (22) Analysera Vi tittar förutsättningslöst på varje diskrimineringsgrund enligt nedanstående schema/arbetsgång för att se vad kartläggningarna har gett för resultat. Finns det en obalans, tänkbar diskriminering eller risk för trakasserier och sexuella trakasserier? Vi analyserar vad som kan ligga bakom resultatet och skriver sedan ner vad vi ska göra för att komma till rätta med detta. Vi använder nedanstående sätt för att analysera och dokumentera i vårt dagliga arbete. Observerar och dokumenterar var barn och pedagoger befinner sig vid utevistelse. Anna sammanställer och diskuterar förbättringsåtgärder detta tillsammans med övrig personal på ett Gersnäsmöte. Pedagogerna gör trygghetsvandringar med barnen och skriver ner om de känner sig ledsna eller otrygga vid speciella platser vid trygghetsvandringarna. Detta analyseras sedan utifrån diskrimineringsgrunderna och diskuteras i arbetslagen hur vi kan göra förändringar och förbättringar i miljön så att barnen ska känna sig glada och trygga. Utvärdering av analysen

12 (22) Uppfölja och utvärdera Uppföljning Var tredje vecka träffas pedagogerna/lärarna för att reflektera, dokumentera och analysera arbetet kring sitt uppsatta mål. De använder sig av pedagogisk dokumentation samt reflektioner och samtal. Förskolechef/Rektor tillsammans med likabehandlingsombud följer upp om och hur utbildningsinsatsen kring normkritiskt tänkande haft för genomslag i verksamheten. Förskolechef/Rektor diskuterar med varje medarbetare på läsårets medarbetarsamtal kring pågående jämställdhetsarbete. En gång om året sätter sig Anna ner och gör en uppföljning av de åtgärder vi bestämde (se bilaga 1, Årshjul). Blev det någon förändring och i så fall hur och vad? Detta kommer att ligga till grund för nästa kartläggning. (Se Undersöka här ovan.) Vi använder mallen Uppföljning och utvärdering, bilaga 1, för att dokumentera. Se årshjulet i bilaga 1 Utvärdering (Här beskriver du mer detaljerat när, med vilka och på vilket sätt ni ska utvärdera årets plan.) Vi ska utvärdera årets plan senast i april 2019 genom att Anna Persson sammanställer all dokumentation från enkäter, observationer, trygghetsvandringar och minnesanteckningar till en APT (arbetsplatsträff). Vi ska tillsammans diskutera resultatet och ska komma överens om nya målsättningar för nästa år. Analys av hur uppföljning och utvärdering har skett

13 (22) Förskolans riktlinjer mot diskriminering och trakasserier Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska verksamheten ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier eller sexuella trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen eller påståendena utreds. Förskolans åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier När barn eller skolpersonal upptäcker eller utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska vi skyndsamt rapportera och behandla händelsen/händelserna enligt nedanstående rutiner. Hur ska barnet göra om hen känner sig trakasserad eller kränkt? (Lägg eventuellt till fler punkter.) Barnet kan berätta för någon vuxen i verksamheten, som sedan informerar förskolechef/rektor. Barnet kan också berätta för vårdnadshavare som sedan kontaktar förskolan. Den personal som får kännedom om kränkningen eller trakasseriet ansvarar sedan för frågan. Vid allvarlig kränkning ska förskolechef/rektor omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudmannen. Vid osäkerhet ska personal ta kontakt med förskolechef/rektor för råd. Vid händelser där hot och våld förekommit se separat handlingsplan, "Handlingsplan vid Hot och Våld". Denna finns publicerad på Ping Pong (Lärknuten) samt på http://katrineholm.se/handlingsplan-vid-hot-och-vald. Kartläggning av händelse sker av den personal som enligt förskolans rutiner äger frågan, till exempel genom samtal med berörda barn och vuxna samt kontakt med vårdnadshavare.

14 (22) Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar? Om händelsen upplevs vara en kränkning, sker dokumentation i det digitala incidentrapporteringssystemet LISA Elev. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Rektor informeras och är vid behov även delaktig i samtal. Samtal förs med den som är kränkt. Enskilda samtal med den/de som utfört kränkningen. Budskapet är att kränkningen omedelbart ska upphöra. Hemmen kontaktas. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att vårdnadshavaren blir kontaktad. Likabehandlingsgruppen kopplas in vid behov. Uppföljningssamtal sker med inblandade parter. s kontor tar kontinuerligt del av rapporteringen och rapporterar i sin tur på varje bildningsnämndssammanträde. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som får vetskap om att barn kränks av personal har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till förskolechef/rektor. Rektor dokumenterar enligt särskilda rutiner. Rektor kontaktar omedelbart bildningsförvaltningen. Ärendet hanteras i fortsättningen av förskolechef/rektor tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen i samverkan med berördas fackliga ombud, som involveras utifrån ärendets specifika omständigheter.

15 (22) Rutiner för uppföljning Inom de närmaste veckorna hålls de inblandade under uppsikt. Nya samtal ska ske med alla inblandade för att kontrollera att kränkningarna upphört. Under tiden ska nedanstående göras: Skriva en handlingsplan/tidsplan för uppföljning och åtgärder. Analys av händelsen/händelserna utifrån diskrimineringsgrunderna om det har skett en diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet eller instruktioner att diskriminera. Analys av händelsen/händelserna om det är trakasserier eller sexuella trakasserier. Analys av händelsen/händelserna om det är repressalier. Rutiner för dokumentation Alla incidenter ska dokumenteras. I vår verksamhet är det rektor/förskolechef som är ytterst ansvarig för att så sker och att all personal känner till rutinerna. Om det är ett barn som kränkt någon är det kontaktpersonen eller den som tog emot händelsen som dokumenterar. Om det är en personal som kränkt/trakasserat ett barn är det rektor/förskolechef som dokumenterar. Dokumentation sker via det digitala incidentrapporteringssystemet LISA Elev. All analys, åtgärder och uppföljning sker där. Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt av likabehandlingsgruppen samt eventuellt andra utifrån skolenhetens organisation. Detta redovisas regelbundet till Bildningsnämnden samt av rektor/förskolechef en gång om året på Kvalitetsdialogen i mars. (Bilaga 1) När personal kränker barn gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation ska ske i personalakt. Personal som vårdnadshavare kan vända sig till (Namn på likabehandlingsgruppen, jämställdhetsombud, rektor/förskolechef, etc. Ta med telefonnummer och epostadresser.) NN, förskolechef/rektor, telefon: 0150-xxxxx, epost:

16 (22) Ansvarsförhållande Det är rektor/förskolechef som är ansvarig för det främjande arbetet mot diskriminering och trakasserier och sexuella trakasserier. Den som äger händelsen har det första ansvaret att dokumentera. Rektor/förskolechef ansvarar för utredning och åtgärder om någon personal är en av parterna. Anmälan Socialförvaltningen All personal som arbetar inom skolan har skyldighet att anmäla till Socialförvaltningen minsta misstanke om att ett barn far illa. Den som utsätter barnet kan vara vårdnadshavare eller andra personer som står barnet nära. Misstankar som anmäls kan handla om: Misskötsel och brist på omvårdnad Fysisk och psykisk misshandel Sexuellt utnyttjande Kvinnlig omskärelse Då det gäller de tre sistnämnda brottsliga handlingarna informeras vårdnadshavarna inte i förväg om att anmälan skett. Då det handlar om misskötsel och brist på omvårdnad informeras vårdnadshavarna att anmälan kommer att göras. Anmälan: https://www.katrineholm.se/halsa-stod-och-omsorg-/barn-ungdom-och-familj/anmala-barn-som-far-illa/

17 (22) Bilaga 1 Årshjul - Kvalitetsarbete Övergripande årshjul januari februari/mars mars/april april maj/juni uppföljning av läsårets likabehandlingsplan kvalitetsenkät, trygghetsvandringar m.m. sammanställning, analys av enkäter/trygghetsvandringar, kvalitetsdialog utvärdering av årets likabehandlingsplan ny likabehandlingsplan juli augusti september oktober/november förankring av läsårets likabehandlingsplan (personal, elever) eventuella enkäter/trygghetsvandringar m.m. uppföljning av läsårets likabehandlingsplan december

18 (22) Bilaga 2 Digitala mallar: Kön (Vad upptäcktes?) (Vad tror vi att det beror på?) Åtgärd (Vad ska vi göra för att förbättra?) Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annat Dokumentering av det främjande/förebyggande arbetet Diskrimineringsgrund Undersöka Analys Uppföljning och utvärdering Diskrimineringsgrund Datum Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annat Deltagande i utvärderingen Uppföljning och utvärdering (Resultat av insatserna och hur vi går vidare)

19 (22) Bilaga 3 Sexuella trakasserier och sexuellt våld Vår verksamhet har nolltolerans mot alla sexuella trakasserier och allt sexuellt våld, från verbala kränkningar och trakasserier på internet till tafsande och grövre övergrepp, som sexuellt tvång eller våldtäkt. För att arbeta förebyggande och för att främja allas rätt till sin egen kropp gör vi följande: (Här kommer exempel på vad du kan skriva viktigt att det du skriver stämmer med verkligheten.) Vi använder materialet Stopp min kropp från Rädda barnen, som är en handledning och bok med stöd för samtal med barn/elever i de yngre åldrarna. Vår personal arbetar medvetet med ett normkritiskt tänk kring alla vår verksamhet. o All personal har eller kommer att gå grundläggande utbildning om normer, likabehandling och jämställdhet. o Minst två gånger/år har vi en analysträff om arbetet mot trakasserier och diskriminering med samtlig pedagogisk personal. påminns hela tiden om diskrimineringslagen och värdegrunden i läroplanen i samband med o nyanställning. o den årliga utvärderingen och revideringen av likabehandlingsarbetet. o alla APT en stadig punkt på vår dagordning. o arbetslagets planering av den dagliga verksamheten; vi har diskrimineringsgrunderna väl synliga i våra lokaler. o medarbetarsamtalet. Barnen känner väl till verksamhetens policy och regler genom o utvecklingssamtalen. vet att alla har ansvar för att agera om men upptäcker sexuella trakasserier genom att o säga ifrån på plats o berätta för vuxen i verksamheten o stötta den utsatta på det sätt man kan

20 (22) Bilaga 4 Definitioner Kränkande behandling Elev utsätts av skolpersonal eller annan elev (utan koppling till diskrimineringsgrund) När en elev blir kränkt av skolpersonal eller elev utan att kränkningen har en koppling till diskrimineringsgrunder är det fråga om kränkande behandling. Systematiska kränkningar kallas för mobbning. Diskriminering Elev utsätts av skolan (kopplat till diskrimineringsgrund) När en elev missgynnas av skolan som institution, och detta har koppling till en diskrimineringsgrund, är det fråga om diskriminering. Trakasserier Elev utsätts av skolpersonal eller annan elev (kopplat till diskrimineringsgrund) När en elev blir kränkt av en annan elev och kränkningen har en koppling till en diskrimineringsgrund är det fråga om trakasserier.

besöksadress, Drottninggatan 19 postadress Katrineholms kommun, 641 80 Katrineholm, telefon Kommunens växel 0150-570 00 (vardagar 8 16) e-post bildningsforvaltningen@katrineholm.se webbplats www.katrineholm.se