STADSBYGGNADSKONTORET

Antagandehandling DNR BTN 2008/0137-214:M Antagen av kommunfullmäktige 2009-xx-xx xxx Laga kraft, regeringsbeslut 2009-xx-xx Detaljplan för Övre Ekilla omfattande del av fastigheten Ekilla 6:1 m.fl. i Märsta, Sigtuna kommun, Stockholms län Översiktskarta STADSBYGGNADSKONTORET november 2009

Detaljplan för Övre Ekilla omfattande del av fastigheten Ekilla 6:1 m.fl. i Märsta, Sigtuna kommun, Stockholms län Antagandehandling Antagen av kommunfullmäktige 2009-xx-xx xxx Laga kraft, regeringsbeslut 2009-xx-xx PLANBESKRIVNING TILL DETALJPLANEN HÖR FÖLJANDE HANDLINGAR Planhandlingar - plankarta med bestämmelser och 2009-11-24 grundkarta - denna planbeskrivning 2009-12-07 - genomförandebeskrivning 2009-12-07 - utlåtande 2009-12-07 Övriga handlingar - fastighetsförteckning 2009-08-04 - checklista för planprojekt 2008-04-01 - arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 2008-09-15 och 2009-04-29 - arkeologisk förundersökning 2009-03-18 - trafikbullerutredning Bjerking 2009-08-11 - va- och dagvattenutredning 2009-05-19 - översiktligt PM Geoteknik, Bjerking 2008-12-08 - vägutredning 2009-05-15 PLANENS SYFTE Sigtuna kommun vill utveckla ett nytt bostadsområde med cirka 100-110 småhus/lägenheter som avrundar tätorten mot nordväst. En ny gata skapas, som matar den nya bebyggelsen och förbinder Stationsgatan med Aspvägen. Aspvägen behålls som lokalgata mellan Lindvägen och Stationsgatan men kan göras om till enbart gång- och cykelväg i ett avsnitt mellan Bokvägen och den nya huvudgatan. DNR BTN 2008/0137-214:M 1

Stora delar av de skogsbeklädda kullarna norr och väster om befintlig bebyggelse samt grönområden och åkermark säkerställs som naturmarksområde. Markområden för lek och rekreation planläggs för friluftsliv. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Planens genomförande antas inte medföra betydande miljöpåverkan. Någon miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 11 miljöbalken (1998:808) behöver därför inte utföras. PLANDATA Planområdets läge och areal Planområdet, ca 27 ha, avgränsas i öster av Aspvägen och i söder av befintlig bebyggelse längs Fasanvägen/Tjädervägen samt till en mindre del av Stationsgatan. Mot väster och norr bildar ett större dagvattendike både avgränsning och fastighetsgräns. Markägoförhållanden Marken inom området ägs av Sigtuna kommun. Planförfarande Detaljplanen genomförs med normalt planförfarande och har föregåtts av ett planprogram. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan 2002 I Översiktsplan 2002 redovisas planområdet som delvis ingående i Märstas tätort med krav på detaljplan men berör också i norr bevarandeområden. Planområdet ingår formellt delvis i riksintresset för kulturmiljövård (AB 67). Den tolkade gränsen för riksintresset har av stadsbyggnadskontoret funnits ligga i krondiket. Kommunen har i Översiktsplanen klassat planområdet som ingående i kulturhistorisk helhetsmiljö och delvis som ett område av särskilt intresse för friluftslivet. Detaljplaner Huvuddelen av planområdet är inte detaljplanelagt. De delar av tidigare detaljplaner som berörs ersätts med denna detaljplan. Sydöstra delen omfattas av Dpl 60, 41, och 111. Området gränsar i öst till gällande Dpl 135, 134 och Dpl 72, samt i sydväst till Dpl 176. Program för planområdet Ett planprogram för området har varit ute för samråd under sommaren 28 maj 15 augusti 2008. I samrådet framfördes bland annat synpunkter på att befintliga bollplaner och öppna gräsytor i områdets östra del borde bevaras som en resurs för boende i omgivningen. Detta önskemål och de geotekniska förhållandena har bidragit till att DNR BTN 2008/0137-214:M 2

bostadsbebyggelse på den östra delen av planområdet har utgått och ersatts av område för natur och friluftsliv. Program för bostadsbyggande Övre Ekilla finns upptaget som ett planerat bostadsprojekt med byggstart år 2010 i antaget Program för bostadsbyggande. Miljömål Sigtuna kommun har antagit lokala miljömål som anger inriktningen på miljöarbetet. Miljömålen är inte definitiva och inom ramen för denna detaljplan ligger fokus på att nå en långsiktigt hållbar hushållning med mark och vatten, vilket innefattar att bebygga åkermarken. Därmed har miljömålet en god bebyggd miljö i samband med planarbetet prioriterats före andra miljömål. PLANOMRÅDET Natur Området ansluter till det öppna åkerlandskapet med utblickar mot Droppsta. De stora åkerholmarna i anslutning till Droppsta, 200 meter norr om planområdet, har åsatts högt naturvärde i den kommunala utvärderingen. Även de vegetationspartier som ligger i södra delen av planområdet utgör väsentliga naturvärden för den befintliga och tillkommande bebyggelsen. DNR BTN 2008/0137-214:M 3

I den östra delen finns bollplaner som även används av utövare och klubbar från andra delar av Märsta. För att möta behovet av ytor för spontan lek inom planområdet och dess närmaste omgivning bibehålls lekytorna och kommer då att tillsammans med den öppna åkermarken ingå i ett större friluftsområde. Åkermark Åkermarken inom planområdet är av god kvalitet. För att bebygga en jordbruksmark av sådan karaktär krävs enligt miljöbalken (3 kap 4 ) att anförda samhällsintressen är särskilt starka och att dessa behov inte går att tillgodose på annat sätt. Det allmänna intresset av att tillskapa bostäder inom tätorten har av stadsbyggnadskontoret ansetts ha en större samhällsnytta än att bevara jordbruksmarken. Detta motiveras med att detaljplanen innebär en förtätning av Märsta tätort och att planområdet ligger i ett område med redan gjorda investeringar och infrastrukturer i form av vatten- och avloppsanläggningar, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och vägar. Med genomförandet av detaljplanen tillskapas även nya gång- och cykelvägar, utbyggnad av vatten- och avloppssystemet, och trafiksäkra bostadsområden. En exploatering av området innebär att gränsen mellan det öppna åkerlandskapet och samhället flyttas längre ut. Ett gestaltningsprogram har tagits fram och infogats i denna planbeskrivning för att belysa hur bebyggelse, vägar och vegetation kan fås att samverka till en attraktiv övergång mellan odlingslandskap och stadsbebyggelse. Mark och vegetation Geotekniska förhållanden Grundläggning av byggnader kommer till övervägande del att utföras på lera. I anslutning till fastmarkspartier kommer även grundläggning i friktionsjord att bli aktuell. Lerdjupen, inom områden som föreslås för bebyggelse, varierar mellan 0,5 och 6 meter. Längre österut på det öppna fältet ökar lerdjupet som mest till ca 20 meter och med artesiskt grundvatten. Vid all grundläggning som innebär schaktning måste den höga grundvattennivån beaktas varvid källare eller plintgrundläggning ska undvikas. Uppfyllnad inom ytor med lerdjup större än 2 3 meter kommer att ge upphov till sättningar. I anslutning till fastmarkspartier samt två större utlöpare i den västra delen av området återfinns lerdjup understigande 2,5 meter. Lättare byggnader kan utföras direkt i mark, förslagsvis med hel platta på mark. Där lerdjupen varierar mellan 2,5 6,0 meter bedöms lätta byggnader i 1 2 plan grundläggas direkt i mark. Lerdjupen under planerad byggnad bör inte variera mer än 0,5 meter för att undvika alltför stora skillnader i sättningar. Man bör även eftersträva en styv platta med jämnt fördelade laster. För lerdjup överstigande 6,0 meter eller för tyngre byggnader bedöms grundläggning med pålar vara att föredra. Pålning bör däremot undvikas inom områden med artesisk grundvattennivå. Risken bedöms vara stor att vattenuppträngning utmed pålen sker vilket kan ge upphov till översvämning och uppblötning av marken. Den mark som i samrådsförslaget föreslås för bebyggelse är mark som kan bebyggas utan att onödiga risker som t.ex sättningar vid exploateringen kan uppstå. DNR BTN 2008/0137-214:M 4

Radon Radonförekomst kan variera beroende på markens egenskaper och ska undersökas i varje delområde innan byggnadsarbeten påbörjas. Inom stora delar av planområdet har markradonet ett lågt värde. Inom delar av kullarna i planområdets södra del har markradonet i kommunens kartering getts ett normalt värde. Fornlämningar och kulturmiljö Planområdet ingår i en kulturhistorisk helhetsmiljö och gränsar till ett riksintresse för kulturmiljövård. På kullarna i anslutning till planområdet finns flera registrerade fornlämningar i form av ett större gravfält i väster och sammanförda lämningar i öster. Flera arkeologiska utredningar har genomförts och nya fornlämningar har påträffats främst i anslutning till redan kända objekt. Inom de delar som enligt detaljplanen ska bebyggas har inga fornlämningar påträffats. Bebyggelseområden Bebyggelse Området är i första hand avsett för småhusbebyggelse. Bebyggelsen ska vara varierad med storlekar från friliggande hus till flerbostadshus i 2-4 våningar. Ett genomgående tema för bebyggelsens utformning ska eftersträvas för att ge området en egen sammanhållen karaktär. Mot områdets ytterkanter samt mot befintlig områden föreslås en låg bebyggelse i en våning med för att få en mjukare övergång från det omgivande öppna åkerlandskapet och den anslutande bebyggelsen. DNR BTN 2008/0137-214:M 5

I en mindre del av områdets sydvästra hörn föreslås en flerbostadsbebyggelse i två till fyra våningar omfattande ca 50 lägenheter. Denna bebyggelse har samlats till en sammanhållen enhet för att bli en rationell förvaltningsenhet och med innergård skyddad mot Stationsgatan och den nya huvudgatans trafik. För att markera tätortens entré till Märsta som tätort bör den högre bebyggelsen i första hand orienteras mot Stationsgatan och den nya cirkulationsplatsen. Cirka 63 småhus och 50 lägenheter beräknas få plats i planområdet. Detaljplanen medger markförvärv för befintliga fastigheter vid Tjäder- och Fasanvägen, strax söder om ny tillkommande bebyggelse. Ett område av cirka 6-10 meter har lagts till i plankartan som redovisar ej byggbar kvartersmark för bostadsändamål norr om nämnda fastigheter. Illustration över planområdet Gestaltningsprogram - principer - Den nya förbindelseleden bildar en naturlig avgränsning mot det öppna landskapet. Området mellan väg- och dagvattendike bör där större utrymme finns kompletteras med grupper av vegetation för att uppnå en mjukare anslutning och för att få ett bättre mikroklimat för bebyggelsen söder om diket. Planteringar kan även behövas på kvartersmark. Vegetationen får även en bromsande inverkan på vindarna från det öppna landskapet och bidrar till ett bättre lokalklimat. Ett utrymme på cirka 10 meter bör hållas fritt närmast dagvattendiket vilket ger möjlighet till planteringar och underhåll men också tillgänglighet till vattnet. I anslutning till nuvarande pumpstation skapas också en större uppsamlingsbassäng för dagvatten som utjämnar flödet till dagvattendiket. Denna ger under vissa tider en grund vattenspegel. - Det nya vägområdet, med 7 meter bred asfalterad köryta, kantas inåt med 3 meter grönremsa av gräs och inslag av grupper med uppstammade träd. Närmast de blivande tomterna läggs gång- och cykelbana på 3meter. Vägområdet med gång- och cykelväg DNR BTN 2008/0137-214:M 6

utformas med öppenhet och insyn från både väg och tomter så människor kan uppleva att det är tryggt att färdas där. Gång- och cykelvägen förses med belysning på stolpar med förslagsvis 3 meters höjd. Gång- och cykelvägen sammanbinder områden och ger tillgång till de gröna områden som finns i dess omland. - Nya knutpunkter i vägmiljön kan annonsera bostadsområden. Vägområdet bör betonas så att det tillkommande bebyggelseområdet annonseras och ges en egen identitet. Platsens utformning kan bestå av annan markbeläggning, planteringar, belysning och/eller konstnärlig utsmyckning. Detta kan ske vid vegetationskullens utlöpare mellan de två bebyggelseområdena. Denna plats bör sammanfalla med ny busshållplats. Säkra passager över den nya huvudgatan ska eftersträvas och busshållplatser ska vara trafiksäkra, tillgängliga och vindskyddade. Bilden illustrerar ett exempel på möjlig utformning av knutpunkt i vägmiljön. - Bebyggelsen som gränsar mot det öppna landskapet bör i huvudsak vara envåningsbebyggelse för att sedan öka till två våningar längre in i kvarteret. Tillsammans med planteringar i samband med dike och vägområde skapas en övergång från öppet odlingslandskap/grönområde till tätortsbebyggelse. - Grönstråk skapas som förbinder skogsområdet i väster med det öppna friluftsområdet med bollplanerna i öster. Området mellan befintliga och föreslagna bostäder utformas i första hand som en grön lunga mellan bostadsområden. De öppna områdena i öster, utom befintliga bollplaner, lämpar sig mera för spontan lek och aktiviteter. Ytan kan med fördel delas in i flera mindre rumsligheter genom skapade vegetationsholmar. DNR BTN 2008/0137-214:M 7

Bollplanerna kan fungera som tidigare men kompletteras med stödplanteringar mot Aspvägen. - Befintliga åkerholmar och odlingsrösen sparas som gröna inslag i den gemensamma samfällda marken. - Siktlinjer från den befintliga bebyggelsen ut mot landskapet eftersträvas. Åkerholmar, gator och planteringar utformas så att möjlighet till utblickar tillvaratas. - Byggnader bör ha en sammanhållen karaktär. Tema för material, karaktäristiska detaljer, fönstertyper, färgsättning mm skapas och bibehålls i genomförandeprocessen. Byggnaderna kan i övrigt anpassas till marknadens behov. - Bebyggelsen som gränsar mot odlingslandskapet, Aspen och befintlig bebyggelse vid Tjäder- och Fasanvägen ska ha fasadmaterial med kulörer som anknyter till traditionella slamfärger. Traditionella takvinklar på 22-38 grader, sadeltak och tegelröda takpannor ska användas. - Utmed Stationsgatan ska tätortens början accentueras med bebyggelse i 2-4 våningar och där 4 våningar ska förekomma. Tillgänglighet Området är flackt och alla gator och gång- och cykelvägar kan utföras med lutningar som inte medför några hinder för funktionshindrade. Parker och lekplatser ska utformas med full tillgänglighet. Naturmarksområdet har begränsad tillgänglighet då nivåskillnaderna i några fall är stora. Kulturhistorisk värdefull bebyggelse Det finns ingen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom planområdet. Service och omsorg Förskola och skola Planområdet ligger inom 500-1000 meter från Tingvallaskolan och Norrbackaskolan. Vid Tingvallaskolan finns även Aspbackens förskola och vid Norrbackaskolan finns Lyans förskola. Högstadie finns närmast på Ekillaskolan och gymnasium på Arlandagymnasiet. Gång- och cykelvägar inom området kommer att ansluta till befintligt gång- och cykelnät så att barn kan ta sig till skolan på ett tryggt sätt. Offentlig och kommersiell service Märsta centrum och järnvägsstation vid Stationsgatan samt centrum vid Märstas södra infart ligger inom 1,5 till 2,5 km avstånd. Dessa centrumanläggningar ger ett varierat och rikt utbud på butiker och tjänster. Lek och rekreation Stråket av skogsmark i söder och lek- och aktivitetsytan i öster ger rika möjligheter till lek och rekreation för befintliga och nya boende i området. Mindre lekplatser för de minsta barnen anläggs inne på den samfällda marken. DNR BTN 2008/0137-214:M 8

Gator och trafik Gatunät Den föreslagna utbyggnaden gör det möjligt att bygga en ny förbindelse mellan Stationsgatan och Aspvägen. Den nya huvudgatan kommer då att ingå i ett övergripande trafikmatningssystem som omsluter Märsta. Aspvägen behålls som lokalgata mellan Lindvägen och Stationsgatan men kan göras om till enbart gång- och cykelväg i ett avsnitt mellan Bokvägen och den nya huvudgatan. Principsektion genom huvudgata En ny cirkulationsplats skapas vid korsningen Stationsgatan Karlsborgsvägen som ansluter till den nya huvudgatan. Vägar inne i bostadsområdet ligger på kvartersmark och ingår i den gemensamhetsanläggning som bildas för de nya fastigheterna i området. Gång- och cykeltrafik Parallellt med den nya huvudgatan föreslås en gång- och cykelväg som förbinder till befintliga system vid korsningen till Sundveda och vid Aspvägen. Gång- och cykelvägarna ska ansluta till busshållplatser med trafiksäkra passager för gång- och cykeltrafikanter. Förbindelser för gång- och cykeltrafik ska finnas genom bostadsområdet för att nå viktiga anslutande målpunkter. Bostadsområdet bör kunna anslutas med en förbindelse till gatunätet i övrigt. Kollektivtrafik Den busstrafik som går på Aspvägen kommer sannolikt att flyttas ut till den nya förbindelseleden där utrymme finns för trafiksäkra hållplatser. Vindskyddad busshållplats bör förläggas i mitten av området längs den nya huvudgatan. Parkering All parkering ska ske på kvartersmark. För småhus bör två platser per fastighet anordnas och för lägenheter 1,5 parkeringsplatser per lägenhet. Störningar Trafikmängderna på förbindelseleden uppskattas till cirka 2 000 fordon/dygn vid full utbyggnad. Trafikmängderna är generellt sett blygsamma och bör inte orsaka några olägenheter. DNR BTN 2008/0137-214:M 9

Den trafikbullerutredning som har gjorts visar att rekommenderad ekvivalentnivå om 55 dba inte överskrids för någon bostadsbebyggelse i området. Maximalvärden på 70 dba erhålls cirka 35 meter från förbindelseleden. Enligt rekommendationerna är det önskvärt att denna ljudnivå kan klaras på bostadens uteplats. Vanligtvis ger bostadshuset den avskärmning som behövs vid uteplatsen för de bostäder som ligger närmast bullerkällan. För att ytterligare säkerställa goda ljudnivåer på uteplatser tillåts i planen att ekonomibyggnader och plank (högst 1,4 meter) får placeras nära huvudgatan och därmed ge ytterligare avskärmning i de fall det finns önskemål att orientera uteplatsen mot gatan. Teknisk försörjning Vatten och avlopp I områdets norra och västra del går vatten- och avloppsledningar med kapacitet för den tänkta utbyggnaden. Området ska anslutas till den kommunala VA-anläggningen. VA-ledningar till fastigheten Ekilla 3:6 ska delvis flyttas så att de i detaljplanen ligger på ej byggbar mark. Områdets östra del ligger lågt med hög grundvattenyta. Påtagliga mängder dagvatten förväntas också från området till ett dike som redan är belastat. En dagvattenutredning har utförts som redovisar konsekvenserna och utgör underlag för den fortsatta hanteringen. Ett utjämningsmagasin för dagvatten föreslås i anslutning till diket strax söder om koloniföreningen Lupinen och kommunens nuvarande pumpstation. Magasinet kan dimensioneras för att även utjämna tillförseln av dagvatten från andra områden sydost om planområdet. Belastningen på befintligt dike kan därigenom minskas. Utrymme för maskiner vid framtida dikesrensningar har säkerställts i detaljplanen. Regnvatten från hustak, tomt och gator i bostadskvarter leds bort i regnvattenledningar till utjämningsmagasin innan det förs ut via diket till recipient. På omgivande huvudgata avleds vatten i huvudsak via svackdiken innan det leds ut till krondiket. Värme Bebyggelsen kan anslutas till Fortums fjärrvärmenät alternativt få sin energiförsörjning på annat sätt. Om el används för uppvärmning gäller andra regler för byggnadernas energianvändning. El Vattenfall har befintliga ledningar och anläggningar inom planområdet men behöver bygga ut nätet för att klara av att strömförsörja de tillkommande bostadshusen. E-område för ny transformatorstation föreslås. Avfall Avfallshämtning ska kunna utföras på trafiksäkert sätt och utan behov av backningsrörelser. DNR BTN 2008/0137-214:M 10

BARNKONSEKVENSER Barnens intressen och behov med anknytning till boende, fritid och skola har alltmer uppmärksammats, inte minst i stadsbyggnadssammanhang. Behoven växlar över tiden i takt med barnens ålder och utveckling. Planläggningen syftar till att ge förutsättningar för att allsidigt tillgodose behoven men huvudsakligen formuleras förutsättningarna i detalj först vid genomförandet av planen. I detta fall kan generellt sägas att en utbyggnad av gång- och cykelnätet innebär att barn i större utsträckning kan röra sig på egen hand i trafiksäkra miljöer. Tillgången på stora fria lekytor i bostadsnära lägen och lekplatser ger möjlighet att tillgodose barnens behov. Den nya förbindelsen (huvudgatan) ger större trafiksäkerhet för barn då de inte behöver korsa mer trafikerade gator på väg till skola och friluftsområden. BROTTSFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Övergripande gång- och cykelvägar ska gå nära bostadsbebyggelse och ska vara väl upplysta. MILJÖUTREDNING Gjorda utredningar beträffande dagvatten, geoteknik, landskapsanpassning, buller och trafik har utretts och redovisas i planbeskrivningen. Planområdet ingår formellt i riksintresseområdet för kulturmiljövård Odensala - Husby Ärlinghundra men gränsen har av kommunen tolkats ligga i diket och planen berörs därför enbart marginellt. I området är även friluftslivets intressen starka enligt Översiktsplanen, dock utgörs miljön idag till större del av för allmänheten otillgänglig brukad åker. För att främja friluftslivet har väsentliga ytor med naturmark och aktivitetsytor bevarats. Efter en avvägning mellan lokala miljömål har stadsbyggnadskontoret funnit att en större samhällsnytta erhålles genom föreslagen användning, dvs. att bebygga åkermarken. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden slutar 5 år efter det att planen vunnit laga kraft. MEDVERKANDE I PROJEKTET Detaljplanen är upprättad av stadsbyggnadskontoret i samverkan med Arcum arkitektkontor ab genom arkitekt SAR/MSA Lennart Persson och Annika Nurmi. Märsta 2009-12-07 Greger Garnvall Plan- och bygglovchef Marcus Ekström Planarkitekt DNR BTN 2008/0137-214:M 11