Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden - styrning av mål, resultat och kvalitet enligt framtagen målstyrningsprocess 2013/2014 Beslutad i BU-nämnd 2011-09-06 Delegationsordning 1.3 Systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå
Kvalitetsarbete Att arbeta med kvalitet är att arbeta med ständiga förbättringar. Inom Barn- och utbildningsförvaltningen sker arbetet på alla nivåer i syfte att förbättra verksamheternas innehåll för alla barn och elever. Bilden av målstyrningsprocessen är en hjälp i förvaltningens struktur. Viktiga komponenter i arbetet är uppföljning utvärdering åtgärder och den fortsatta utveckling Uppföljning innebär att kontinuerligt följa upp och samla bevis/information som skall vara saklig och värderingsfri. Utvärderingen innebär en djupare granskning av uppföljningsmaterialet och innefattar en analys och värdering av resultatet. Först när du ser orsakerna till resultaten kan du sätta in rätt åtgärder och fortsätta utvecklingen. Det är viktigt att vi hela tiden arbetar med uppföljning, utvärdering och redovisning av måluppfyllelse för att kunna ge en så sann bild som möjligt av verksamheterna och ta rätt beslut för framtiden. För att säkerställa bedömningen arbetar förvaltningens verksamheter på olika sätt för att fånga in uppfattningar av måluppfyllelsen från olika perspektiv genom t.ex. intervjuer, fokusgrupper och enkäter. På kommunnivå genomförs medborgarenkäter och medarbetarenkäter. En kommungemensam synpunktshantering har arbetats fram under våren 2013.
Uppdrag Följande dokument anger med sitt innehåll vårt uppföljningsansvar och uppdrag 2910:800 Skollagen 4:3, 5-6 beskriver att huvudmannen och varje enskild verksamhet systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Läroplanerna, Lpfö 98 reviderad 2010, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 samt Läroplan för de frivilliga skolformerna, GY-11, har tydlig text om att alla våra verksamheters mål kontinuerligt ska prövas, ifrågasättas, följas upp och utvärderas för att hitta nya metoder och kunna utvecklas. Flerårsplan för Falköpings kommun 2013-2015 Kommunens flerårsplan beskriver och tydliggör planeringsförutsättningar, verksamhetsplan och ekonomisk plan. Den innehåller även mål och nämndsanalyser. Utifrån de nya styrdokumenten kan några punkter lyftas fram som kommer att få fokus under läsåret. Verksamhetsbilder med resultatanalys eller verksamhetsportfolio kommer att vidareutvecklas inför kommande läsår för att tydliggöra effekterna av elevstödet. En kommungemensam Synpunkts- och Klagomålshantering har tagits fram. Via kommunens och respektive enhets hemsida kan den som önskar framföra sina synpunkter. Åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering och rutiner för anmälan av förekommande fall till huvudmannen ska fortsatt fokuseras.
Vad, Hur och Varför? Vad som ska följas upp och utvärderas styrs av både nationella och kommunala mål. Där tidigare redovisningar pekar på brister i måluppfyllelsen blir det extra viktigt att sätta in åtgärder för att förbättra resultaten. Uppföljnings- och utvärderingsarbetet i förskola och skola syftar oftast till att stödja, stimulera och förbättra utvecklingsprocessen i den pedagogiska verksamheten. Barn och elevers kunskapsutveckling ska förbättras. Vi ska ge information om vad vi gör och vilka resultat som nås genom att beskriva, analysera och värdera arbetsprocesser och resultat. För att kunna följa resultat och processer krävs olika verktyg. Dessa kan vara enkla och bygga på samtal och intervjuer men ibland krävs digitala verktyg för att säkra dokumentationen. Unikum som beskriver varje elevs kunskapsutveckling och individuella utvecklingsplan är ett sådant verktyg, betygskataloger, webbuppföljningar är andra exempel. Det systematiska arbetsmiljöarbetet och internkontrollen har också stöd i framtagna rutiner. Att synliggöra rutiner, verktyg och resultatuppföljningar bidrar till kontinuitet och systematik. Det blir lättare att: Fokusera på mål och resultat Skapa delaktighet Arbeta långsiktigt och uthålligt Varje skola, förskola och fritidshem gör from 2011 en verksamhetsbild, Skolbild respektive Förskolebild, som ersätter den tidigare kvalitetsredovisningen och presenteras på respektive enhets hemsida. Den ska ses som en del i det systematiska arbetet. Hela förvaltningens resultat sammanställs i en gemensam kommunbild för varje verksamhetsområde. Kommunbilden vävs in i förvaltningens årsredovisningsrapport och bildar ingen egen redovisning. Nedan visas den framtagna nyckeltalssidan i Skolbilden. För varje verksamhetsform finns en motsvarande struktur framtagen. Rektor ansvarar för att nyckeltalen lämnas till förvaltningen och gör tillsammans med sin personal en verksamhetsportfolio för förskola och fritidshem och en ämnesanalys per ämne för respektive grundskolas resultat. Som underlag ska bl a bilderna från Unikum, Dexter och betygskataloger användas. Likabehandlingsplaner och aktuella organisationskartläggningar tillsammans med personalens beprövade erfarenheter kan också bidra till bilden. Hela kvalitetsarbetet syftar till ständiga förbättringar, ökad rättssäkerhet och trygghet, öppenhet och tillgänglighet.
Hur arbetar vi med målstyrningsprocessen? Målstyrningsprocessen beskriver genom exempel verksamheternas inre kvalitetsarbete utifrån nationella och kommunala styrdokument. De resultat som eftersträvas i förskola och skola anges i våra styrdokument; läroplaner, kursplaner och i kommunens flerårsplan. Det är också mot dessa mål vi följer upp resultat och redovisar vilken måluppfyllelse vi nått i bl. a. skolbild och årsredovisning. Resultaten jämförs mot både kvalitetsmål och budget. Hur de olika verksamheterna arbetar för att nå en bra måluppfyllelse beskrivs i lokala planeringar, verksamhetsportfolio och ämnesanalyser. Barn och elevers utveckling följs upp och dokumenteras under bland annat utvecklingssamtalen och alla elever i grundskolan och särskolan har en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen. Flera dokumenterade resultatbilder tas tillvara som t.ex. från nationella prov, betygsbilder, organisationsöversyner, arbetsprocessbilder, arbetsmiljökontroller och ekonomiska resultat. Tillsammans ger de vägledning för verksamhetens fortsatta utvecklingsarbete.
För att tydliggöra en gemensam systematik i kvalitetsarbetet används en enhetlig struktur Nulägesbeskrivning Mål Strategier för måluppfyllelse Strategier för uppföljning och utvärdering Vid utvärderingen skall tydligt framgå Resultat Måluppfyllelse Analys Förslag till åtgärder För att värdera och beskriva måluppfyllelsen används i vissa fall en fyrgradig skala med bedömningarna Ej godtagbar Mindre god God Mycket god Bedömningsskalan används t ex i fokusgruppsintervjuer och i våra olika enkät- och frågeformulär.
Kvalitetsarbete på olika nivåer Nationell nivå Alla förskolor, fritidshem, skolor och kommuner har skyldighet att ha ett systematiskt kvalitetsarbete och kunna redovisa vilken kvalitet och måluppfyllelse som uppnåtts. Bilden av målstyrningsprocessen hjälper till att synliggöra de olika nivåerna och kraven. Förvaltningen rapporterar nyckeltal till Skolverket och SCB. Många avlämnade resultat finns sedan att hitta på Skolverkets hemsida under rubriken SIRIS. Här kan lätt olika kommuner eller skolor jämföras resultatmässigt. Skolinspektionen har en tillsynsskyldighet vilket innebär att skolor och kommuner inspekteras och bedöms. Resultaten lämnas i rapporter som visar på vilka brister som framkommit. Vid låg bedömning riktas kritik. Skolinspektionen genomför både Regelbunden tillsyn av samtliga verksamheter kontinuerligt. Riktad tillsyn för att titta på avgränsade områden och regelefterlevnad. Flygande tillsyn där ett stort antal verksamheter granskas samtidigt för en avgränsad del av verksamheten. Skolverket ansvarar för att ge stöd och hjälp i utvecklingsfrågor. En rad nationella förändringar har införts de senaste åren i syfte att förbättra elevers samlade måluppfyllelse, t.ex. ny lärarutbildning nya nationella prov nya styrdokument nytt betygssystem Kommunal nivå Kvalitetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter i kommunen och vara ett led i all verksamhetsutveckling. Våra tjänster ska vara av hög kvalitet och utföras professionellt. I flerårsplanen finns fastställda mål som är både övergripande och nämndsspecifika. Dessa följs upp flera gånger om året och bildar underlag för kommande arbete och beslut. Flerårsplanen har ett tydligt individperspektiv. Varje kommuninvånare möter kommunen nästintill varje dag i olika verksamheter. Kommunens kvalitet och service har stor betydelse för den enskilde. För att säkerställa kvalitet inom utvecklingsområdena ska övergripande mätningar av verksamheternas kvalitet genomföras. Bemötandet är viktigt och brukarna erbjuds att lämna synpunkter via synpunktshanteringen.
Inom Barn- och utbildningsnämnden På nämndsnivå beslutas i Barn- och utbildningsnämnden om de områden som verksamheterna särskilt ska prioritera, utveckla och redovisa. Vår verksamhetsplan fokuserar på mål som syftar till att öka elevers läs- och skriv samt matematikförmågor. Målen ska utvärderas och synliggöras i de verksamhetsspecifika bilderna och årsredovisningen tillsammans med förvaltningens övriga uppföljningar och redovisningar. Förvaltningen har gemensamma strukturer för nyckeltal för verksamhetsbilderna. Instruktioner finns för att underlätta redovisningen. Strukturen har förändrats för att tydligare visa på måluppfyllelse i samtliga ämnen och tydligare fokusera analysarbetet. Varje verksamhetsform har en egen struktur och en stor frihet. Verksamhetsbilderna ska användas som underlag för förvaltningens budgetarbete, årsredovisning och för utveckling av kvalitets- och förbättringsarbetet. Synpunkts- och Klagomålshantering Huvudregeln är att hänvisa till kommunens eller enhetens respektive hemsida och att eftersträva skriftlig inhämtning. Om annat efterfrågas ska tillgång till blanketter eller möjligheterna att lämna muntliga synpunkter finnas. Lämnade synpunkter följs upp i barn- och utbildningsnämnden i juni och december både enhetsvis och centralt. Åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering Riktlinjer beslutas av barn- och utbildningsnämnden. Anmälningar hanteras from hösten 2011 i ärendehanteringssystemet Diabas. Ärendena rapporteras regelbundet till nämnd.