Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

Relevanta dokument
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

Avfall i anläggningsarbeten

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Miljösamverkan Västerbotten

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning

Myndighetsperspektivet

En resurseffektiv masshantering

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv

Sökanden. Fastighetsuppgifter där massor ska läggas ut. Utförare/entreprenör (om annan än sökande) Ansvarig för miljökontroll. Miljökontoret 1 (5)

MYNDIGHETSUTÖVNING VID HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN MED SCHAKTMASSOR

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Massor för anläggningsändamål

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

Hantering av massor. - kort information om olika hanteringssätt. Rapport 2016:55 (reviderad )

BESLUT I ANMÄLNINGSÄRENDE OM ANVÄNDNING AV DÄCKKLIPP SOM ANLÄGGNINGSMATERIAL I RIDBANOR PÅ FASTIGHETEN RUNSTEN 1:1

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Varför är masshantering en fråga?

Återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman


Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Beslutande Sofia Amloh (S), ordf Sandra Falkhäll (V), 1:e v ordf Martina Hallström (C), 2:e v ordf Eva-Kerstin Lundborg (MP) Birgitha Andersson (M)

Avfall och förorenade. områden

Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

REGERINGSUPPDRAG ATT UTREDA UNDANTAG FRÅN TILLSTÅNDS- OCH ANMÄLNINGSPLIKT FÖR VERKSAMHETER SOM BEHANDLAR AVFALL - SKL:s miljöchefsnätverk 8 mars 2018

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål

GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP

PM - Vattenverksamhet vid efterbehandling

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbeten

Att använda avfall som anläggningsmaterial

Marksanering Librobäck inom Börjetull

Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Senast uppdaterad

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

AVSÄTTNING AVFALLSASKOR - LAGSTIFTNING OCH UTMANINGAR. Jakob Sahlén Rådgivare, Avfall Sverige

Hantering av massor. - kort information om olika hanteringssätt. Rapport 2016:55

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Per Andersson, Klimatavdelningen

Efterbehandling och kontroll av nerlagd deponi på fastigheten Rögle l :8 i Helsingborg

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Att använda avfall som anläggningsmaterial

Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

REGERINGSUPPDRAG OM GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP

UPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Samhällsbyggnadsnämnden

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander

Nyheter från Naturvårdsverket

Hantering av schaktmassor

Handläggarstöd Massor och masshantering

Information om hantering och provtagning av massor

Inventering av förorenade områden

Kan massorna vara förorenade?

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

Att använda avfall som anläggningsmaterial

Fastighet och sökande/anmälare

Beslut om utdömande av vite gällande provtagning av upplagda muddermassor

Innehåll. INDUSTRI- UTSLÄPPS- BESTÄMMELSER Genomförandet av IED i Sverige. Naturvårdsverket Oktober Naturvårdsverket Oktober 2017

SKL KUNSKAPSDAG OM KONSTGRÄS OCH MIKROPLASTLÄCKAGE

Naturvårdsverkets generella riktvärden

HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA


Mark Elert och Celia Jones

Naturvårdsverkets författningssamling

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag Miljönämnden

STEG FÖR STEG VID TILLSYN AV ÅTERVINNINGSPROCESSER

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Varudeklaration gummiklipp,

Dnr Mbn Beslut om att inkomma med förslag på handlingsplan, Jakobsberg 2:926, 2:2087 och 11:2, Järfälla kommun

Problem med otydlig lagstiftning om ansvarsfördelningen av operativ tillsyn över miljöfarlig verksamhet

Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet

BILAGA 11. Känslighetsanalys av riktvärden

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

PM F Metaller i vattenmossa

Transkript:

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning Handbok 2010:1 Renare mark den 2324 mars 2010 Erika Nygren Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 20100329 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta? Jag beskriver innehållet i handboken och hur vi tänkt när vi skrivit den. Ni kommer att veta hur handboken är tänkt att användas och ni kommer att kunna sätta er in i innehållet snabbare. 2 1

Syftet med handboken Vi vägleder om gällande bestämmelser Vi ger förutsättningar för en säker återvinning av avfall Att göra det enklare att återvinna avfall där föroreningsrisken är mindre än ringa. Att beskriva anmälnings och tillståndspliktig användning av avfall Att vägleda för att bedömningar ska bli likvärdiga 3 Tillämpning Handboken gäller endast avfall som används för anläggningsändamål återvinning inte bortskaffning Syftet med användningen är central för bedömningen Gäller inte avfall som används för sitt näringsinnehåll eller som sandningsand Handboken innehåller vägledande nivåer för att avgöra mindre än ringa risk samt ett exempel för deponitäckning Nivåerna gäller inte bundet material eller när avfall används under tätskikt på deponier Nivåer för mindre än ringa risk gäller inte för områden som kräver särskild hänsyn, inom förorenade områden som efterbehandlas eller inom tillståndsprövad verksamhet 4 2

Miljöfarlig verksamhet Vi vägleder om ansvaret enligt miljöbalken för avfallsproducent verksamhetsutövare fastighetsägare Allmän vägledning om miljöfarlig verksamhet: Tillståndsplikt B 90.130 Anmälan C 90.140 Ej anmälan Uverksamhet 5 Prövningsnivåer för användning av avfall Nivå för mindre än ringa risk Indikatorer för bedömning av prövningsnivå Mindre än ringa föroreningsrisk Ringa föroreningsrisk Mer än ringa föroreningsrisk Ej anmälan Uverksamhet Anmälan Cverksamhet Tillståndsprövning Bverksamhet 6 3

Nivåer för mindre än ringa risk Ämne Halter i mg/kg TS Utlakning C 0 LS 0,1 l/kg (mg/l) Utlakning l/s = 10 l/kg (mg/ kg) Arsenik Bly Kadmium Koppar Krom tot Kvicksilver Nickel Zink Klorid Sulfat PAHL PAHM PAHH 10 20 0,2 40 40 0,1 35 120 0,6 2 0,5 0,01 0,05 0,01 0,2 0,2 0,001 0,1 1 80 70 0,09 0,2 0,02 0,8 1 0,01 0,4 4 130 200 7 Indikatorer för prövningsnivå exempel Mindre än ringa risk Halter och utlakning är lägre än nivån för mindre än ringa risk Anläggningar mindre än modellparametrar Kunskap behöver inte bevaras Skydd för markmiljö 95 % Skyddsåtgärder behövs inte Ej anmälan men VU ansvarar Ringa risk Lägre föroreningshalter Mindre anläggningar Kunskap bevarad genom anmälan Skydd för markmiljö 50 % I normalfallet inte behov av skyddsåtgärder Föreläggande om försiktighetsmått Mer än ringa risk Högre föroreningshalter Större anläggningar Kunskap bevarad genom tillståndsprövningen Skydd för markmiljö avgörs i prövningen Behov av skyddsåtgärder avgörs i prövningen Villkor 8 4

NATURVÅRDSVERKET SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 20100329 Hur ska vi bedöma risk och tillåtliga nivåer? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 20100329 9 20100329 10 Eller för sådana här förhållanden? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 5

Modellen för beräkning av nivåer mindre än ringa risk Utgår från principerna: bakgrundshalter för bly, kadmium och kvicksilver hälsa, markmiljö, yt och grundvatten ingår i modellen Utgår från förutsättningarna: inte långsiktiga restriktioner avfall kan flyttas inte tätskikt exponering för människor och skydd för markmiljö Utförlig beskrivning av modellen i bilaga 1 11 Vi anger inte vad som ska vara tillåtligt i anmälnings och prövningsärenden Men principer och förutsättningar kan vara till hjälp för att bedöma risken, t.ex: Förekommer utfasningsämnen? Avstånd till brunnar? Hur exponeras människor? 12 6

Handbokens uppbyggnad nivåer för mindre än ringa risk Nivåer för mindre än ringa föroreningsrisk Modell för beräkning Förutsättningar Principer (Miljömålen och delar av riktvärdesmodellen) Miljöbalken, Specialbestämmelser 13 Handboken innehåller även bl.a. Information om handläggning av denna typ av ärenden Rekommenderade standarder för haltbestämning och för lakning om jämförelse görs med nivån för mindre än ringa risk En känslighetsanalys av modellen som använts för att beräkna nivåerna En sammanställning av andra berörda miljörättsliga bestämmelser Ett avsnitt om berörda miljökvalitetsmål Stöd för att bedöma risker (bilaga 2) vilka faktorer påverkar risker, vilken kunskap behövs och vilka metoder kan användas? 14 7

Kontakt Erika Nygren erika.nygren@naturvardsverket.se Carl Mikael Strauss carlmikael.strauss@naturvardsverket.se http://www.naturvardsverket.se/sv/produkterochavfall/avfall/hanteringochbehandlingavavfall/atervinningavavfallianlaggningsarbeten/ Tack! 15 8