Stefan Fredriksson Anna Hannersjö Karin Wäckelgård-Nordin Rektorsprogrammet, K4 2013-12-18 En inkluderande grundsyn i Borlänge Kommun- Rektorers strategier för att skapa en inkluderande skola
Innehåll 1. Introduktion... 4 2. Kommunens viljeinriktning... 5 2.2. Syfte och frågeställningar... 6 3. Tolkningsram... 7 3.1. Barnkonventionen och Salamancadeklarationen... 7 3.2. Från integrering till inkludering... 9 3.3. Lagar och styrdokument som skriver fram ett inkluderande perspektiv... 12 4. Metod... 20 4.1. Genomförande... 20 4.2. Metoddiskussion... 21 5. Resultat... 22 5.1. Begreppet en inkluderande grundsyn beskrivs av politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer i Borlänge kommun.... 22 5.2. Rektorer berättar om hur de leder sin verksamhet inom ramen för ett begrepp som en inkluderande grundsyn... 24 6. Diskussion... 26 2
6.1. Stark inkludering framhålls i styrdokument av politiker, skolchef och rektorer i Borlänge kommun... 26 6.2. I Borlänge kommun tecken på svag inkludering... 28 6.3. Barnets bästa i en verksamhet som strävar efter ökad måluppfyllelse... 29 7. Hur rektor organiserar för inkludering?... 31 7.5. Lärprocessen i klassrummet... 32 Referenser... 35 3
1. Introduktion Borlänge kommun har i Barn- och bildningsnämndens strategiska plan angett en viljeinriktning att skolan ska ha en inkluderande grundsyn. I kommunikation från sektorschef, skolchefer samt Barn- och bildningsnämndens ordförande till personal (rektorer och pedagoger) och media, används begreppet flitigt. Ordet inkludering är även populärt i den allmänna debatten i Sverige, kanske i och med den skollag (2010:800) som idag gäller och som mer tydligt än tidigare lagtexter framhåller att alla elever ska känna tillhörighet till kamrater och att lärande sker i samspel med andra. Vad begreppet inkluderande grundsyn innebär har i Borlänge kommun inte diskuterats eller implementerats genom en tydlig strategi, med personal i förskola och skola. Begreppet används men om det har samma betydelse för politiker, tjänstemän och pedagogisk personal är inte klart. Genomslagskraften av denna viljeinriktning kan man därför ifrågasätta. Som rektorer möter vi i vardagen lärares frustration när de i mötet med elever stöter på problem. Det kan röra sig om en elev som upplevs störa ordningen på ett sådant vis att klasskamraterna störs och möjligheter till lärande försvåras. En elev beskrivs ta mycket av lärarens uppmärksamhet vilket får till följd att andra elever i klassen inte får den hjälp eller det stöd de behöver. Borlänge kommun har under de senaste åren arbetat för att minska de grupperingar som funnits utanför ordinarie skolor, dit elever exkluderats ofta på grund av ovan beskrivna situationer. Skolan där eleven har sin hemvist har inte kunnat möta de behov eleven haft. I en inkluderande grundsyn har skolan fått i uppgift att arbeta för att minska antalet exkluderande lösningar kring elever och istället bli en mer inkluderande verksamhet. I organisationen blir alla sedda, respekterade och lyssnade på. Barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare ska främjas. 1 En skola där alla elever ges möjlighet att utvecklas och trivas. Man kan ställa sig frågan om detta innebär att alla elever ska vara i klassrummet samtidigt. I den inkluderande grundsynen möter rektor på utmaningar. Det kan röra sig om förväntningar från lärare på att få undervisa en homogen grupp. Föräldrar som vill att de som stör ska bort eller elever som mår dåligt då de känner att de inte passar in eller är rädda för klasskamrater av någon anledning. Många gånger kanske det handlar om en rädsla för det som sticker ut eller är annorlunda. Oavsett dessa utmaningar fastslår Regeringsformen och Skollagen att skolan ska vara till för alla och att likvärdig utbildning ska erbjudas. Något rektor inte får vika från utan alltid ska verka för i sitt uppdrag. Sektorsplan för bildningssektorn, Barn och utbildning, kultur och fritid, arbetsmarknad och integration, 1 2012-2015, sidan 9 4
2. Kommunens viljeinriktning Barn och skolnämnden 2 i Borlänge kommun har sedan hösten 20103 arbetat för att ta fram en plan som gör att man säkerställer en hållbar skolorganisation, lokalutredning. Anledningen till att man påbörjade detta arbete var att man förutspådde en elevökning på ca 500 elever inom en tioårsperiod. Man utgick från ett helhetsperspektiv där kommunens demografi, samhällsutveckling, förskole- och skolverksamhet samt kök och matsalar ingick och tillsatte arbetsgrupper som bearbetade dessa områden. I november 2011 beslutas utifrån dessa arbetsgruppers rapporter en strategisk plan av Barn- och bildningsnämnden, Sektorsplan för bildningssektorn, Barn och utbildning, kultur och fritid, arbetsmarknad och integration, 2012 2015. Ett av målen i planen är att, Alla verksamheter präglas av ett demokratiskt och inkluderande förhållningssätt och i planen finns bland annat en strategi vilken är En inkluderande grundsyn. Den beskriver att i (skol)organisationen blir alla sedda, respekterade och lyssnade på. Barns och elevers allsidiga personliga utveckling ska leda till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare ska främjas. Detta beslut bearbetas av Barn- och bildningsnämnden och utmynnar i rapporten Planering av föroch grundskola i Borlänge kommun 2011 2020 med bilaga Framtidens skola, Borlänge 4. Kommunfullmäktige beslutar i juni 2012 att rapporten ska styra den politiska viljeinriktningen och ligga till grund för framtida strategiska planer. Tittar man närmare på bilagan Framtidens skola så finns begreppet inkluderande skola som ett centralt begrepp där olikheter ska ses som en tillgång, där det ska finnas en social tillhörighet för alla elever och det ska finnas en pedagogisk inkludering. Framtidens skola ska ha en inkluderande grundsyn och utveckla lärprocessen vilket ska leda till ökad måluppfyllese. Utgångspunkten är att skapa en kompetent organisation så att kunskapen och förmågan att stödja alla elevers lärande på samtliga skolenheter i Borlänge. Det kan innebära att en del elever behöver ha tid i mindre grupp eller enskilt för att ges rätt stöd för de behov eleven har. Uppdraget är att ta ställning till hur skolan ska arbeta för att dessa kriterier ska bli möjliga samt hur skolan formar sitt lärande för alla elever. 2 Barn och skolnämnden bytte namn till Barn och bildningsnämnden i och med en omorganisation januari 2011 3 https://insidan.borlange.se/sygnwww/49769/barn- och skolnämndens protokoll 2010-11-22 231-256.doc 4 https://insidan.borlange.se/sygnwww/55992/slutrapport%20skolutredning.pdf 5
Bilden 5 ovan beskriver hur olika insatser ska samverka för ökad måluppfyllelse. Huvudspåret är en inkluderande skola med utvecklade lärprocesser. Till detta finns en rad stödprocesser. Det är nationella styrdokumenten och lagar som ligger till grund för skolans verksamhet. Tanken är att det ska bildas nätverk för pedagoger som har till uppgift att ge förutsättningar för att stödja lärprocessen för ökad måluppfyllelse bland annat genom riktad kompetensutveckling. Forskning ses som mycket viktigt inslag för att nå framgång i arbetet som vilar på vetenskaplig grund. Det specialpedagogiska arbetet lyfts fram som en nyckelfaktor. Dessutom har Barn- och bildningsnämnden anställt en IKT strateg vilken ska stödja rektor och pedagoger i arbetet med IT. Processerna ska kvalitetssäkras genom kontinuerliga uppföljningar. 2.2. Syfte och frågeställningar Syftet är att beskriva vad anställda i Borlänge kommun avser med begreppet en inkluderande grundsyn samt vad detta begrepp innebär för rektors ledarskap. - Hur beskrivs begreppet inkluderande grundsyn av politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer i Borlänge kommun? - Hur berättar rektorer om hur de leder sin verksamhet inom ramen för ett begrepp som en inkluderande grundsyn? 5 Figuren är hämtad från Framtidens skola vilken är en bilaga till organisationsutredningen, sidan 14. 6
3. Tolkningsram Inkluderingsbegreppet står i fokus i detta arbete. Avsnittet Tolkningsram inleds med en övergripande beskrivning av innehållet i Barnkonventionen och Salamancadeklarationen vilka utgör internationella ramverk för skolan i arbetet med ett inkluderande synsätt. Därefter diskuteras begreppet inkludering, vad begreppet innebär samt hur det kommit att användas inom svensk skola. I nästkommande avsnitt lyfts den svenska skollagen och svenska förordningar fram, i relation till begreppet inkludering. Avsnittet därefter beskriver framgångsfaktorer för elevers resultat därefter ett exempel på ett framgångsrikt arbete med inkludering. Hela avsnittet avslutas med att belysa faktorer som anses viktiga för att rektor ska vara framgångsrik i ett ledarskap som leder till ett inkluderande förhållningssätt. 3.1. Barnkonventionen och Salamancadeklarationen Skolan styrs inte enbart av de nationella styrdokument som är rådande utan det finns även internationella riktlinjer som exempelvis Barnkonventionen (1989) och Salamancadeklarationen (1994). Barnkonventionen Fyra av sakartiklarna i FN:s barnkonvention är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med grundprinciperna "som glasögon. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet "barnets bästa" är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Artikel 28 handlar om barns rätt till utbildning. Den ska vara kostnadsfri och tillgänglig för alla. Disciplinen i skolan ska upprättas på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet. 7
8
Artikel 29 handlar om utbildningens syfte som att utveckla barnets fulla möjligheter både fysiskt och psykiskt och så som respekt för de mänskliga rättigheterna för att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, tolerans, jämlikhet och vänskap mellan alla människor. Salamancadeklarationen Representanter från 92 regeringar och 25 internationella organisationer samlades, 10 juni 1994, med målsättning att dra upp riktlinjer för en likvärdig undervisning för alla. Mötet utmynnande i Salamancadeklarationen där man bland annat deklarerade att skolorna skall ge plats för alla barn, utan hänsyn till deras fysiska, intellektuella, sociala, emotionella, språkliga eller andra förutsättningar. Den skall omfatta barn med funktionsnedsättningar såväl som andra barn, gatubarn och barnarbetare, barn från avlägsna eller nomadiserande befolkningsgrupper, barn från språkliga, etniska eller kulturella minoriteter samt barn från andra eftersatta eller marginaliserade områden eller befolkningsgrupper. 3.2. Från integrering till inkludering För att hitta en definition som skapar förståelse kring begreppet inkludering krävs en tillbakablick. Egelund, Haug och Persson (2006) skriver att den allmänna undervisningsplikten introducerades i Sverige 1842, en folkskola vilken varje socken ansvarade för att ordna. En skola vars uppdrag var att göra barnen användbara och minska risken för uppror i ett samhälle som haft en snabb befolkningstillväxt. Det skedde i olika stor utsträckning i Sverige både beroende på att föräldrar hade ett svagt intresse av att låta sina barn bildas (deras arbetskraft behövdes hemma) men också av att det i landets socknar var svårt att hitta utbildade lärare. Skolan skulle vara för alla, men i de (ofta) stora grupperna passade inte t.ex. svagt begåvade barn in utan de hamnade utanför bildningen helt eller placerades på olika former av anstalter eller institutioner eller fick vara kvar hemma, de ansågs obildbara. Man menade under denna period även att samhället skulle skyddas mot dessa defekta individer. Folkskolan var starkt differentierad vilket fortgick ända fram till efter andra världskriget då det ställdes politiska krav på att skolan skulle få rätt man på rätt plats skriver Egelund, Haug och Persson (2006, s 56). Man såg enligt Hjörne och Säljö (2008) det som en självklarhet att segregera vissa elever. Grundtanken var att göra klasserna så homogena som möjligt. Egelund, Haug och Persson (2006) skriver att den s.k. Visbykommissionen 1960 formulerade en politisk lösning kring hur skolan skulle organiseras för att minska den organisatoriska differentieringen. I 1962 års läroplan lyfts en pedagogisk differentiering, att lärare skulle anpassa undervisningen till elevernas olikheter. När Omsorgslagen 6 träder i kraft 1967 ses för första gången i svensk skolhistoria alla barn som bildbara och ges i och med denna möjlighet till skolgång. Professor Claes Nilholm (2006) menar att integreringen efter att lagen trätt i kraft skedde utan någon nämnvärd förändring av skolans organisation. Elever som tidigare setts som obildbara skulle passas in i en skola som inte tagit hänsyn till att barn 1967:940 Omsorgslagen: Lag och stadga angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda : med 6 kommentarer 9
är olika, i vare sig organisation eller undervisningens utformning. Skolan som organisation skulle inte behöva förändra sig utan istället var det eleverna vilka skulle integreras. Tanken var att alla elevers olikheter skulle ses som en resurs och inte ett hinder. Specialundervisningen växte i närmast okontrollerad omfattning skriver Egelund, Haug och Persson (2006) och blev ett differentieringsinstrument. Detta utan goda resultat och fler och fler elever misslyckades i skolan. SIA-utredningen 7 synliggjorde att mängden elever som fick specialundervisning, vilket de fick utanför klassrummet, ibland var så hög som 60% av tiden i skolan. Utredningen föreslog att vikten av att arbeta förebyggande i klassrummet var en framgångsfaktor, vilket man kan se i Lgr 80. Tinglev 8 skriver att i uppdraget till SIA-utredningen betonades att målet för grundskolan skulle vara att så långt som möjligt undvika en organisatorisk differentiering. Samtidigt ingick det i uppdraget att pröva hur en individuell differentiering skulle kunna genomföras för grupper av underpresterande elever. (s 7) Egelund, Haug och Persson (2006) skriver att man kan se karakteristiskt drag av förändringarna i skolan från 1960-talet och framåt i de läroplaner som beslutats. De skriver Lgr 62 sägs sätta Eleven i centrum, Lgr 69 ville skapa en Demokratisk skola medan Lgr80:s signum blev En skola för alla. SIA-utredningen påverkade utformingen av Lgr 80 och man ville med den tydliggöra att skolan var en plats dit alla barn och ungdomar var välkomna och skulle mötas av en undervisning anpassad till dem. En skola dit alla var välkomna blev också ett sätt att på ett bättre vis likna omvärlden samt att eleverna ges möjlighet att var dag träna på sammanhållning. Dessutom, skriver Egelund, Haug och Persson (2006), fick idén om allas lika värde på detta vis ständigt utmanas. Begreppet inkludering -framväxt och definition Persson och Persson (2012, s.19) citerar Barton (1997) med en text som de menar kraftfullt definierar begreppet inkludering. Inclusive education is about responding to diversity; it s about listening to unfamiliar voices, being open, empowering all members and about celebrating difference in dignified ways. De fortsätter med att beskriva inkludering som att med fast professionellt handlag ge alla elever stimulans och uppmuntran, där målet är meningsfullt deltagande i det gemensamma och gemensamhetsskapande Nilholm (2006) hänvisar till Vislie (2003) vilken menar att inkluderingsbegreppet blev internationellt känt i och med Salamancadeklarationens införande 1994. För skolans verksamhet blev inkluderingsbegreppet något som tolkats till att skolan ska utformas för alla elever. Nilholm (2006) menar i en rapport att man kan se inkluderingstanken som kritik mot den form av specialpedagogik som ägt rum de sista årtiondena. Begreppsbytet från integrering till inkludering visar på en förskjutning av fokus, från att eleven skulle anpassas till skolan till att organisationen ska anpassas till eleven. Han menar vidare att inkludering ska ses som en process i organisationer och inte ett tillstånd för individen. En process vars mål är att alla barn har rätt att vistas och vara verkligt delaktiga i klassrummet oavsett behov, att organisationen bär förmågan att möta olikheter. Något som även poängteras av Nilholm 7 SOU 1974:53 Utredning om skolans inre arbete Tinglev har skrivit En specialpedagogisk överblick vilken finns att läsa på Skolverkets hemsida under 8 Elevhälsa. 10
som viktigt, för att inkluderande processer ska uppstå, är att det finns en flexibel resursfördelning som underlättar inkluderande undervisning. Samtidigt är det viktigt att skolorna har en förmåga att hitta balansen mellan individuella behov och majoritetens behov samt elevers aktiva deltagande skriver Paliokosta och Blandford (2010). De menar att man i klassrummet och med kollegor måste ha en ständigt pågående process där man som pedagog synliggör och diskuterar relationen mellan inkludering och exkludering. Där vi i detta arbete menar att exkludering innebär att utestänga eller utesluta någon från det sociala sammanhanget. Carlsson och Nilholm (2004) beskriver inkluderingstanken som svag eller stark i organisationer. Om organisationer ser sig som en skola för alla men medger undantag menar de att det är en svag inkludering. Undantagen förklaras med att inkludering tar tid och/eller att alla elever inte kan inkluderas. Med stark inkludering menar de att inga kompromisser får göras, utan skolan är till för alla och ska organiseras för att möta alla olikheter och behov. Tecknen på att en organisation arbetar inkluderande är enligt Asp-Onsjö (2010) något man behöver belysa ur tre perspektiv. Dessa är; rumslig-, social-, och didaktisk inkludering. Rumslig inkludering innebär att eleven tillbringar skoldagen i samma lokal som sin klass, social inkludering avser att eleven är delaktig och interagerar med både personal och kamrater och didaktisk inkludering betecknar att de didaktiska förutsättningarna är anpassade för att eleven ska få en positiv utveckling. För att en elev ska anses vara fullt inkluderad så krävs det att personalen planerat utifrån samtliga tre aspekter. Som exempel kan nämnas Persson och Perssons (2012) forskningsresultat från en studie av Essunga kommun vilken visar att det på gruppnivå ofta handlar om att ligga steget före. De klasser och lärare som behöver specialpedagogisk resurs ska få det. Ett exempel på det är dubbelbemanning i klassrummet så att elever kan få både nivåanpassade utmaningar och kvalificerat stöd utifrån sina förutsättningar. På individnivå handlar det om ett förebyggande stöd och koll på individen som säkerhetsställer att elever inte behöver misslyckas innan de får det specialpedagogiska stöd de har rätt till. Inkludering är ett aktuellt ämne och många skolhuvudmän och skolor arbetar aktivt för en inkluderande skola som möter behoven hos alla elever skriver Ifous 9 på sin hemsida. De är ett oberoende forskningsinstitut som verkar för att skapa nytta för svensk skola och förskola samt stärka konkurrens- och innovationsförmågan i ett nationellt och internationellt perspektiv. Skolhuvudmän som är medlemmar i Ifous kan initiera och medverka i forskningsoch utvecklingsprogram. Fou-programmet Inkludering - en likvärdig skola för alla där 12 kommuner deltar startade 2012 och pågår till 2016. I programmet sker skolutvecklingsarbete parallellt och i samarbete med ett forskningsprojekt som drivs av Malmö högskola. Syftet med programmet är både att ta fram ny kunskap och att sprida befintlig kunskap till skolförvaltningar, skolledare, lärare och specialpedagoger kring inkludering. Ambitionen är att utveckla arbets- och förhållningssätt hos både beslutsfattare och pedagoger. Det finns idag lite forskning gjord kring inkludering i svensk skola och här hoppas Ifous kunna bidra med stöd till skolor. 9 Ifous innovation, forskning och utveckling i skolan. 11
Inkludering ställer krav på pedagogen i klassrummet såväl som på rektor och huvudman. Det finns litteratur vilken säger sig ge pedagogens stöd att arbeta inkluderande. Under rubriken Begränsad bild av inkludering hänvisar Skolverket till en litteratursammanställning gjord av Black-Hawkins 2012. Hon har undersökt vad litteratur ger för stöd kring hur lärare kan undervisa alla barn, ett inkluderande arbetssätt. Hon ser, i den begränsade undersökning hon gjort, att mycket av råden är så kallade quick-fixes med utgångspunkten att elever är av olika typer t.ex. elever med ADHD eller elever med dyslexi och behöver utifrån en diagnos behandlas på ett speciellt sätt. Få böcker som hon undersökte utgick från frågan hur lärare ska kunna möta alla elever. 3.3. Lagar och styrdokument som skriver fram ett inkluderande perspektiv Skolan som myndighet har en skyldighet utifrån såväl grundlagen som skollagen att verka för alla barns rätt till en likvärdig utbildning. Regeringsformen slår fast att: Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person 10. Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola 11. Skollagen slår fast följande: Utbildningens syfte Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare 12. Utformningen av utbildningen Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens 10 RF 1974:152 1kap 2 4-5st 11 RF 1974:154 2kap 18 12 SkolL 2010:800 1kap 4 12
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor 13. Lika tillgång till utbildning Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag 14 Likvärdig utbildning Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas 15 Särskild hänsyn till barnets bästa I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag, som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt som det är möjligt karläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 16 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 17 Särskilt stöd Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning 18. Läroplanen för grundskolan (Lgr 11 1kap) beskriver under avsnittet en likvärdig utbildning att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Elevernas fortsätta lärande och kunskapsutveckling ska främjas med utgångspunkt i elevens bakgrund och tidigare erfarenheter. Detta innebär inte att undervisningen kan eller ska utformas på samma sätt överallt. Skolan ska istället ta hänsyn till eleverna olika förutsättningar och behov och har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Vad påverkar elevers resultat Skolan har till uppgift, förutom att eleverna ska nå uppsatta mål, att knyta an undervisningen till elevernas intressen och utgå från deras förutsättningar. Det syns i dagens styrdokument där t.ex. Skollagen (2010:800 3kap 3) slår fast att: 13 SkolL 2010:800 1kap 5 14 SkolL 2010:800 1kap 8 15 SkolL 2010:800 1kap 9 16 SkolL 2010:800 1kap 10 17 SkolL 2010:800 3kap 3 18 SkolL 2010:800 3kap 7 13
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Men här finns ett dilemma enligt Nilholm (2007) som kan spåras genom hela skolans historia, nämligen att å ena sidan ska eleverna göras lika å andra sidan ska de behålla sin egenart. Hur en lärare förhåller sig till detta dilemma har konsekvenser för synen på lärandet. Ska alla elever nå samma kunskapsmål, blir det enligt Nilholm svårt att nå ett inkluderingsmål. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? (Skolverket 2009) visar att särskiljande lösningar är frekvent förkommande i skolan. Det kan röra sig om mer eller mindre permanenta former av nivågruppering inom ordinarie klass eller skola och även mer flexibla former av specialundervisningsinsatser. Dessa motiveras av personal i skolan med att de ger möjlighet att erbjuda eleven en undervisning som är anpassad elevens behov. Det finns en metaanalys gjord av Forness (2001) vilken ger stöd för att vissa former av särskiljande insatser kan ha goda effekter. Många internationella forskningsresultat visar att särskiljande segregerande lösningar ger en stigmatiserad bild av elevgruppen. Det har effekt på självvärdering och motivation, att de akademiska kraven ofta sänks och tolkningen av läroplanens intentioner tenderar att bli förenklad (Skolverket 2009, med hänvisning till Darling-Hammond & Bransford, 2005). Rapporten fortsätter med att visa att det finns ett starkt stöd för att specialundervisning ska ske i flexibla grupperingar då det minskar risken för ovan nämnda negativa effekter av särskiljande lösningar Skolverket 2009, med hänvisning till. Rapporten hänvisar här till Elbaum, Vaughn, Hughes & Moody (1999). I en metaanalys gjord av Hattie (2009) som Sveriges kommuner och landsting (SKL) översatt i en bok med titeln Synligt lärande (2011) synliggörs faktorer som anses ha stor påverkan på elevers resultat. I metaanalysen har Hattie bl.a. tittat på skolans, lärarens och undervisningens påverkan på elevernas resultat. Många av de faktorer som metaanalysen fick fram som mest betydelsefulla kan sammanfattas under nedanstående punkter. Känsla av positivt sammanhang i klassrummet Eleverna ska veta vad de ska kunna och varför, läraren ska arbeta med en tydlig målorientering I klassrummet ska det vara positiva möten och finnas ett socialt stöd. Kamratpåverkan Klassrummet ska erbjuda eleverna möjlighet att ge varandra handledning, vänskap, återkoppling och känslomässigt stöd. Pedagogens ledarskap i klassrummet Pedagogen ska ha förmågan att skapa studiero genom en situationsanpassad medvetenhet. Pedagogen ska kunna bygga förtroendefulla och positiva relationer med eleverna. 14
Pedagogen ska inte etikettera elever utan möta dem som individer (inte tänka att alla barn med ADHD ska mötas lika, vår anmärkning) med tron att de kan lära och ha höga förväntningar. I det här sammanhanget är det viktigt att också lyfta fram att det också finns kritik mot vilka slutsatser Hattie drar av sin metaanalys bl.a. i relation till urvalet av de studier som ingår i metaanalysen (se länk nedan 19) I rapporten Rätten till kunskap- en granskning av hur skolan kan lyfta alla elever (Skolinspektionen 2010:14) har Skolinspektionen granskat 40 skolor runt om i Sverige, med fokus på det kompensatoriska uppdraget. De skriver att skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att nå så långt som möjligt och kompensera deras olika förutsättningar. Skolan ska ge alla en likvärdig utbildning (s.10). Denna formulering finns även med i nu gällande skollag kap1 4. Bakgrunden till granskningen var att forskning och utredningar visat att skillnader i resultat ökat mellan och inom skolor. Man har sett att kön, social bakgrund och föräldrars utbildningsnivå har stor betydelse för hur elever klarar sig i skolan. Kvalitetsgranskningen lyfter fram vilka faktorer som skolan kan arbeta kring för att bli framgångsrika i sitt kompensatoriska uppdrag. De fokuserade speciellt på hur undervisningen läggs upp och anpassas efter elevers individuella behov, om skolan har höga förväntningar på alla elever samt rektors stöd till lärarna i arbetet kring undervisningens upplägg. Kvalitetsgranskningen visade på att undervisningen i skolorna i stor utsträckning saknade elevaktivitet och gemensam reflektion. Vikten av en reflekterande och aktiv klassrumsmiljö vilken utgår från elevernas intressen tydliggörs och att detta skapar motiverade elever med lust att lära. Vidare påpekas att undervisningen inte anpassas efter elevernas behov i nog stor utsträckning samt att förväntningarna var låga eller stereotypa från pedagogerna. Pedagogerna måste vara skickliga på att använda sig av olika arbetsmetoder och förstå vikten av att ge eleverna möjlighet att lära på många olika sätt. En tydlig undervisning skapar möjlighet för alla elever att delta aktivt utifrån sina möjligheter. Det finns internationell forskning som belyst hur lärare känner i en verksamhet där alla elever ska inkluderas. Man har i Ontario lagstiftat om att skolan ska vara inkluderande vilket fått till följd att lärare upplever stress när de ska möta alla elevers olika behov visar Brackenreed (2011) i en studie. I studien belyses att förberedelsen som lärarna fått, kopplat till kompetensutveckling och stöd, inte varit tillräcklig. Som effekt har i Ontario personalomsättningen ökat och även känslan av stress och frustration. I det exempel på framgångsrikt arbete med inkludering som beskrivs nedan var enligt Persson och Persson (2012) en viktig faktor att lärarna fick känna sig lyckade i klassrummet. När lärarna kände sig framgångsrika påverkades elevernas lärande positivt. Ett framgångsrikt exempel på inkludering I Nossebro, Essunga kommun, har Persson och Persson (2012) följt ett förändringsarbete med syfte att höja elevernas resultat. Kommunen valde att låta inkludering bli en vägledande princip i arbetet mot målet med mottot alla ska lyckas, alla ska lyckas i klassrummet, alla ska vara inkluderade, vilket från grundskolechefens sida blev något han stod för i alla 19 http://www.skolporten.se/nyheter/missbruka-inte-hattie/ 15
diskussioner kring att det nu var detta motto som gällde. I slutändan kom det att handla om att mottot blev en väg till att få ett mer inkluderade samhälle. Det inkluderade arbetssättet i kommunen hade tre utgångspunkter; att lärarna i sin professionella roll ser sitt ansvar, att elevernas framgång är skolans ansvar och att inkludera alla. Fokus på att en elevs framgång i skolan beror på pedagogiken och inte på individen menar Persson och Persson (2012) varit en viktig faktor för de positiva elevresultaten. Man gick från att vara en av de fem sämsta kommunerna vad gäller elevers resultat på nationella prov år 9 2007, till att vid 2011 års prov ha resultat som visade att alla elever nådde målen i svenska, 98 procent i engelska och 95 procent i matematik. Det tillsammans med att ledningen i kommun och skola hela tiden sett sina pedagoger som kompetenta. En utgångspunkt var att ingen inom skolans organisation såg eleven som bärande av ett problem när det blev svårigheter i skolan, utan man fokuserade på vad skolan kan göra för att möta elevens behov. I Nossebro satsade man på gemensamma litteraturstudier för personalen och genom de efterföljande semiarierna fick lärarna ett gemensamt språk. Ett professionellt språk. Man kunde genom ett gemensamt språk få diskussioner som gav lärarna möjlighet att distansera sig från sin undervisning och lättare diskutera för- och nackdelar. Under arbetets gång har det visat sig att inkluderingsperspektivet blev en värdegrundsfråga, att alla har rätt att lyckas i skolan oavsett bakgrund samt att alla elever ska ha rätt till gemenskap och gemensamhetsskapande. Man har i Nossebro tagit bort de särskiljande insatserna och istället prioriterat på två pedagoger i klassrummet. Rektors roll i en inkluderande skola Barow och Östlund (2012) skriver Det absolut viktigaste i det pedagogiska arbetet är att diskutera och ta ställning till vilken människo- och kunskapssyn som ska bilda grunden i det egna arbetet. Evidens visar helt klart att det är pedagogernas attityder och agerande som har störst inflytande på verksamheten (s 184). Här synliggörs ett av rektors uppdrag i arbetet med att organisera en inkluderande skola, vikten av att skapa diskussionsarenor. Detta lyftes även av Persson och Persson (2012) som en viktig del i framgången i Nossebro. De synliggör att man här gav personalen möjlighet att förkovra sig i aktuell forskning och därigenom få en gemensam kunskapsbas. Ett annat uppdrag vilket synliggjordes i rapporten Rätten till kunskap - en granskning av hur skolan kan lyfta alla elever (Skolinspektionen 2010) är att rektor är förtrogen med uppdraget och tar rollen som pedagogisk ledare. De menar att rektor har ett stort ansvar i det kompensatoriska uppdraget genom att utvärdera verksamheten och vidta åtgärder för ökad kvalitet och måluppfyllelse. En viktig faktor som de belyser är att rektor via lektionsbesök kan få diskussioner med sin personal där kunskapssyn, förhållningssätt och pedagogik synliggörs och diskuteras. Skolor som de i rapporten anser har lyckats har rektorer som har en god kunskap om skolans uppdrag och har höga förväntningar på kvalitén i verksamheten. Dessutom för lärarna pedagogiska diskussioner vilka även de genomsyras av höga förväntningar på eleverna. Hattie (2009) visar i sin metaanalys att rektors ledarskap är viktigt och då framförallt ett ledarskap som är undervisningsnära. Framgångsrika rektorer är uppmuntrande och delaktiga i lärarnas planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. 16
Fokus på undervisningen och dess betydelse är något som framkommer som viktigt i en McKinsey-rapport (2010). De har studerat framgångsrika skolsystem och menar att det är för lite fokus på process i dagens utbildningspolitiska debatt. Framgångsrika skolsystem fokuserar på hur eleverna lär i klassrummet och koncentrerar sig på innehållet i skolan, hur det förmedlas och hur undervisningen sker. PRIO 20 är ett utvecklingsprojekt vilket har utvecklats med stöd av konsultbolaget McKinsey & Company och bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010 samt annan aktuell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. skriver SKL (Sveriges kommuner och landsting) 21 på sin hemsida. De har utvecklat PRIO tillsammans med Stockholmsstad i syfte att ge skolor ett verktyg för att kartlägga sina behov. Fokus i arbetet ligger på att utveckla skolans inre processer och arbetssätt med målet att skapa en lärande organisation. Man fokuserar främst på att stärka det kollegiala samarbetet mellan lärare och att utveckla arbetssätt så rektor styr resurser dit de bäst behövs. Utvecklingsarbetet sker med hjälp av utbildade förändringsledare vilka med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer kartlägger skolan och tar fram en handlingsplan för skolans förändringsarbete. 20 PRIO Planering, Resultat, Initiativ och Organisation 21 http://www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/prio 17
Mara Westling Allodi 22 har fokuserat sin pågående forskning på lärandemiljöer och hur man kan förändra dessa för att undervisningen ska nå alla elever. Hon har tagit fram en modell 23 vilken hon hoppas ska kunna fungera som ett stöd för skolor för att få syn på främjande faktorer för lärande. Modellen baseras på följande aspekter: kreativitet, stimulans, lärande, kompetens, trygghet, kontroll, samarbete, delaktighet, ansvar, och inflytande. Dessa aspekter har Westling Allodi sett är viktiga för en god lärmiljö och modellens syfte är att ge rektorer och lärare stöd att analysera sin verksamhet. 22 professor i specialpedagogik vid Specialpedagogiska myndigheten http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/relationer-larande/helalarmiljon-1.170069 23 Skolverket sammanfattar Westling Allodis modell på följande vis: Mara Allodi har tagit fram en modell som kan användas för att analysera, utvärdera och utveckla målsättningar och värderingar i skolans organisation. Modellen har testats empiriskt tidigare och nu undersöker hon genom fallstudier om den kan användas för att vägleda och stödja förändringar i skolan. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/relationer-larande/helalarmiljon-1.170069 Hämtad 2013-12-17 18
19
4. Metod I vår empiriska studie undersökte vi hur begreppet en inkluderande grundsyn beskrevs av olika aktörer i Borlänge kommun. Vi använde en kvalitativ metod i form av ett brev med frågor med öppet svarsalternativ. Vi valde metoden med öppen fråga för att den har fördelen att respondenten då får en möjlighet att svara på sitt sätt utan att bli påverkad av svarsalternativ (Björndahl, 2005). Vi har använt oss av något som kallas brevmetoden (se Berg t.ex. 2001) vilket innebär att personer skriver ett brev utifrån öppna frågeställningar där svaren sedan sammanställs med hjälp av att gemensamma begrepp och formuleringar identifieras. Dessa sammanförs sedan under nyckelord. Vi ombad politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer att skriva ett öppet brev till oss utifrån frågeställningen, vad betyder begreppet en inkluderande grundsyn för dig?. Dessutom ombads rektorerna svara på, hur leder och organiserar du som rektor din verksamhet i en inkluderande grundsyn, och vilka utmaningar möter du i det arbetet?. 4.1. Genomförande Urval Brevet med frågan delades ut på en rektorskonferens i maj 2013 till alla grundskolans rektorer i Borlänge kommun. Då tidsbrist uppstod under konferensen kunde inte breven besvaras vid tillfället utan de uppmanades i stället att skicka de besvarade breven till oss. Då få brev kom in påmindes rektorerna i juni och augusti via mail. Målet var att få hela rektorsgruppens uppfattning för att få en så tydlig bild som möjligt. Eftersom vi är en politiskt styrd organisation ville vi även att politiker och förvaltningstjänstemän skulle besvara brevet. I september 2013 visade det sig att intresset för att delta i studien tyvärr var ganska svalt men ändå tillräckligt stort för att alla kategorier blev representerade. Vår ursprungliga plan var att sammanlagt 18 rektorer, 2 skolchefer, 1 sektorschef och 3 politiker i Barn och bilningsnämnden skulle svara. Eftersom det visade sig bli svårt att få svaren bygger vår studie på svar från 10 rektorer, 1 skolchef, 2 politiker. Bearbetning, analys och tolkning av data När breven var besvarade så började vi arbetet med tolkning och analys av data. Vi läste igenom breven ett flertal gånger för att få syn på likheter och olikheter i uppfattningar. Vi markerade gemensamma ord, samt beskrivande fraser i texten, för att sedan sortera in dessa i en matris med nyckelord för att kategorisera svaren. De nyckelord vi utgick från i vår analys kring frågeställningen vad betyder begreppet en inkluderande grundsyn för dig?, är tagna ur Skollagen och är; Utformning av utbildningen 24, Lika tillgång till utbildning 25, Likvärdig 24 Skollagen 2010:800 kap 1 5 25 Skollagen 2010:800 kap 1 8 20
utbildning 26, Barn och elevers lärande och personliga utveckling 27 samt Särskilt stöd 28. Över dessa rubriker fanns Barnens bästa 29 som ett paraply. Vi valde att utgå från Barnens bästa och nämnda delar av skollagen då dessa styr vår verksamhet samt kan kopplas till begreppet en inkluderande grundsyn. I analysen av frågeställningen hur leder och organiserar du som rektor din verksamhet i en inkluderande grundsyn, och vilka utmaningar möter du i det arbetet? användes nyckelorden; organisation, samarbete och värdegrund. Dessa nyckelord framkom som gemensamma för våra respondenter och är centrala i rektors ledarskap. 4.2. Metoddiskussion Vårt metodval blev en kvalitativ studie där brevmetoden användes och som besvarades av tio rektorer, en skolchef och två politiker i Borlänge kommun. Tanken var att breven skulle skrivas vid mottagandet då vi berett tid till detta. Då vi vet hur svårt det är att skapa sig tid själv för detta hade vi valt ett gemensamt tillfälle där vi utrymme skulle finnas till att reflektera över frågan och svara. Yttre faktorer, för oss svåra att påverka, medförde att den planerade tiden för brevskrivandet försvann och vi fick därmed göra en förändring vad gäller hur datainsamlingen skulle genomföras. Breven skulle då skrivas vid eget valt tillfälle och skickas till oss. Det innebar att hälften av respondenterna inte skrev brevet. Vi inser i efterhand att vi skulle ha försökt hitta ytterligare ett tillfälle när alla rektorer var samlade för att ge dem tillfälle att skriva brevet på arbetstid, för att få en högre svarsfrekvens. 26 27 28 Skollagen 2010:800 kap 1 9 Skollagen 2010:800 kap 3 3 Skollagen 2010:800 kap 3 6 29 Skollagen 2010:800 kap 1 10 21
5. Resultat 5.1. Begreppet en inkluderande grundsyn beskrivs av politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer i Borlänge kommun. Utformningen av utbildningen Nio av de tio rektorerna och de båda politikerna har i sin tolkning av begreppet en inkluderande grundsyn beskrivit att verksamheten ska anpassas utifrån elevernas olika förutsättningar. Dessa förutsättningar ska pedagogen ta fasta på när han eller hon skall anpassa undervisningen. Organisationen måste vara flexibel, arbeta varierande och vara följsam utifrån elevernas förutsättningar. En rektor skriver att: Verksamheten anpassas efter eleven och inte tvärt om. En av politikerna skriver i sin tolkning av begreppet att: Varje elev möts på ett sätt som innebär att alla, oberoende av förutsättningar blir en integrerad del av den totala verksamheten, socialt, pedagogiskt och organisatoriskt. Sex av rektorerna, skolchefen och de båda politikerna har i sin tolkning av begreppet beskrivit att alla elever ska känna delaktighet och tillhörighet. De lyfter vikten av att eleverna ska vara delaktigheta och känna tillhörighet i ett socialt sammanhang tillsammans med sina klasskamrater. En rektor skriver att: Eleverna upplever delaktighet och tillhörighet i ett socialt sammanhang. Fyra av rektorerna och skolchefen har i sin tolkning av begreppet beskrivit att olikheter skall ses som en tillgång. De skriver att ett öppet förhållningssätt är viktigt där olikheter är något positivt och ses som en tillgång som alla kan lära sig av. En rektor skriver att: Olikheter hjälper till att öka antalet perspektiv. Skolchefen skriver: Att man ser alla elever som en tillgång och kan bidra med positiva erfarenheter. Lika tillgång och likvärdig utbildning Samtliga tretton respondenter har i sin tolkning av begreppet beskrivit att skolan är till för alla elever. Respondenterna lyfter fram vikten av att skolan tar hand om alla elever i sin verksamhet och skapar delaktighet utifrån alla elevers enskilda förutsättningar. Det är elevernas behov som ska styra verksamheten och alla ska beredas möjlighet att lyckas. En rektor skriver att: Alla elever, oavsett förutsättningar, ges möjlighet till optimal möjlighet att delta i undervisning och social samvaro tillsammans med andra. 22
En av politikerna skriver i sin tolkning av begreppet att: Alla elever ska på ett naturligt sätt ingå i den normala verksamheten. Barns och elevernas lärande och personliga utveckling samt särskilt stöd Sex av rektorerna, skolchefen och en av politikerna har i sin tolkning av begreppet beskrivit att utbildningen ska utgå ifrån elevernas behov. De skriver att elevernas utveckling ska ske utifrån individen. Alla elever måste beredas möjlighet att lyckas. En rektor skriver att: Alla elever, oavsett svårigheter eller behov ska så långt det är möjligt, ges undervisning i sin klass. En annan rektor skriver att: Alla elever har olika förutsättningar och olika behov. Dessa förutsättningar och behov ska pedagogen ta fasta på när han eller hon skall anpassa undervisningen. Skolchefen skriver att: Vi ska finna varje barn och leda det vid handen genom vårt utbildningssystem så att de utvecklas maximalt utifrån deras förmåga och särart. Tre av rektorerna och en politiker har i sin tolkning av begreppet beskrivit att bemötandet är centralt. En rektor skriver att: Personalen bemöter varje enskild individ med ett positivt och öppet förhållningssätt. En politiker skriver att: Alla elever bemöts utifrån sina förutsättningar. Sammanfattning Rektorerna, skolchefen och politikerna är många gånger eniga i sin beskrivning av begreppet en inkluderande grundsyn och deras svar kan tydligt kopplas till skollagen. Det som också är tydligt och gemensamt i respondenternas beskrivningar är elevfokus och barnens bästa för ögonen. Skillnaderna mellan respondenternas beskrivningar i helhet är inte stora men rektorerna gemensamt beskriver oftare kring verksamhetens förmåga att; samarbeta, vara följsam och anpassa efter elevens behov. Skolchefen lägger tyngdpunkten i sin beskrivning på allas lika värde, individens särart och att alla ses som en tillgång. Politikerna lägger tyngdpunkten i sina beskrivningar på att alla ska ingå och vara en del oavsett förutsättningar. En del skillnader i begrepp finns också exempelvis då ordet integrerad skrivs i ett brev. Barn- och bildningsnämndens ordförande belyser problematiken i det vi frågar om när hon i sitt brev skriver: Vi kanske behöver definiera vad vi menar med inkludering, inkluderande grundsyn och utbilda alla som berörs vill vi i Borlänge ha en inkluderande skola får det inte vara något hokuspokus utan vi behöver vara tydliga. 23
5.2. Rektorer berättar om hur de leder sin verksamhet inom ramen för ett begrepp som en inkluderande grundsyn Organisation Sju rektorer har beskrivit att anpassa verksamheten utifrån eleverna och att ha en flexibel organisation är centralt när det handlar om att organisera och leda verksamheten inom ramen för ett begrepp som en inkluderande grundsyn. Elevernas behov kartläggs och utifrån det görs flexibla lösningar på organisationsnivå. Det kan till exempel handla om att möjligöra för pedagogerna att samarbeta flexibelt kring eleverna. En av rektorerna skriver: Vi måste ständigt fråga oss: När skolan inte passar eleven hur kan vi arbeta för att möta detta? Sex rektorer har beskrivit att organisera arbetslag och samarbete är centrala när rektor leder och organiserar verksamheten. De beskriver att detta kan göras på olika sätt men att fokus hela tiden är satt på eleven. En rektor skriver: Alla elever är allas ansvar, hålla samtalen igång i arbetslagen. Hur möter vi våra elever? Fem rektorer beskriver att tydlighet kring ansvarsfördelning är centralt när rektor leder och organiserar verksamheten. Det handlar om olika nivåer av ansvar inom organisationen, det gemensamma ansvaret samt de enskilda pedagogernas ansvar. Att alla elever är allas ansvar är tydligt hos dessa respondenter. En rektor skriver: Samarbete Tydlig ansvarsfördelning i organisationen. Fem rektorer beskriver att olika kompetenser är centralt när rektor leder och organiserar verksamheten. Det handlar om att säkerhetsställa att rätt kompetens finns i organisationen och att den används på rätt sätt, både när rektor organiserar arbetslag och i stöd till enskild elev. Dessutom har rektor ett ansvar när det gäller att utveckla kompetensen i organisationen, till exempel genom kompetensutveckling. En rektor skriver: Använda rätt kompetens och stöd runt eleverna. Erbjuder fortbildning/ kompetensutveckling. Sex rektorer beskriver att ha ett tydligt elevfokus är centralt när rektor leder och organiserar verksamheten. Rektors roll är att hela tiden ha elevens bästa för ögonen och styra diskussioner, samtal i den andan. En rektor skriver: Vi jobbar efter tanken att ständigt reflektera vid beslutsfattande om beslutet gagnar eleven/eleverna. Sex rektorer beskriver att stödja pedagogerna och skapa förutsättningar är centralt när rektor leder och organiserar verksamheten. Det kan handla om att skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande och uppmuntra pedagogiska diskussioner. Rektors stöd i form av 24
uppmuntran beskrivs också som viktigt. Specialpedagogisk kompetens i verksamheten genom ett kompetent resursteam samt öka de enskilda pedagogernas medvetenhet är centralt. En rektor skriver: Att skapa förutsättningar till diskussion och information. Ge pedagogerna möjlighet att ta del av framgångsrikt arbete. Värdegrund Fyra rektorer har beskrivit att värdegrundsarbetet är centralt när rektor leder och organiserar verksamheten. Inkludering och värdegrundsfrågor finns ständigt på agendan både bland personal samt elever. En rektor skriver: Arbetar med att normer och värderingar så att de blir inkluderande bland personal och elever. Sex rektorer beskriver att omvända pedagogernas synsätt är centralt när rektor leder och organiserar verksamheten. Det här ses som den största utmaningen för rektorerna att få alla pedagogerna att se att alla elever mår bra av inkludering och att detta synsätt genomsyrar verksamheten. En rektor säger: Att få samtliga pedagoger att utgå från eleven och elevens behov i stället för att utgå från vad man själv tycker är mest lämpligt. Tre rektorer beskriver att en god samverkan med hemmen är centralt när leder och organiserar verksamheten. Föräldrars grundsyn när det gäller inkludering är en utmaning då rektorerna skriver att föräldrar ibland önskar bort elever eller tycker att visa barn inte ska få vara i skolan. En rektor skriver: Föräldrar som tycker att X och Y förstör för resten av klassen och ska bort Sammanfattning Rektorerna ger på flera aspekter en samstämmig bild av hur de tänker leda och organisera sin verksamhet i en inkluderande grundsyn. Ledord i det arbetet är flexibilitet och anpassning av verksamheten efter elevernas behov. De ser vikten av att de som rektorer skapar förutsättningar för arbetslag att lära tillsammans och genom lärande diskussioner skapa en organisation som har hög kompetens att möta elevernas behov. Hälften av respondenterna lyfter pedagogernas syn på inkluderande verksamhet som en viktig framgångsfaktor. Lärarna behöver enligt rektorerna se inkludering som en tillgång för alla elever och häri finns enligt dem en utmaning. En annan viktig faktor enligt tre rektorer är samverkan med vårdnadshavare då föräldrar kan vara främjande eller hämmande i arbetet i en inkluderande grundsyn. 25