Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén och Övervakningskommittén Gunnar Anderzon inledde med att prata om EU tanken och synsättet på EU som alltför ofta präglas av att man upplever organisationen som byråkratisk. I den följeforskning som är kopplad till aktuell programperiod har dock ett mer positivt förhållningssätt visat sig i form av en större medvetenhet hos projektägare och projektdeltagare om att de verkar i ett EU sammanhang. Detta manifesterar sig också i att man kopplar sina insatser till de övergripande målen. Gunnar Anderzon lyfte också fram EU:s strukturfonder som ett mycket viktigt verktyg i det gemensamma arbetet för att häva den ekonomiska krisens negativa effekter bland vilka den höga arbetslösheten kan nämnas. Med fonderna skapas möjligheter att bygga hållbara och långsiktiga strukturer. Fonderna är också det instrument som används för att uppnå målen i EU:s sammanhållningspolitik vilka handlar om att man ska skapa ekonomisk och social sammanhållning inom EU och minska regionala skillnader och ojämlikhet mellan människor. Genomförandet ska ske decentraliserat då insatserna verkar effektivast på regional och lokal nivå. Gunnar Anderzon presenterade också EU 2020 som är en strategi för hur man ska arbeta med EU:s ekonomi i framtiden. Tre centrala prioriteringar lyftes fram: smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Den förstnämnda prioriteringen handlar om ekonomi kopplat till kunskap och innovation, den andra om ekonomi kopplat till resurseffektivitet och grön konkurrenskraft och den sistnämnda ekonomi kopplat till hög sysselsättning och social och territoriell sammanhållning. Gunnar Anderzon redogjorde även för EU:s fem överordnade mål som innebär att:
75 % av befolkningen i åldrarna 20 64 ska ha ett arbete. 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU. Klimat och miljömålen 20/20/20 ska nås. Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen ska ha fullbordade högre studier. Antalet personer som lever på fattigdomsgränsen ska minskas med 20 miljoner. Målen ovan ska nås med sju huvudinitiativ, så kallade flagships, där ökad rörlighet, främjandet av entreprenörskap och insatser för ungdomssysselsättningen är några inslag. Gunnar Anderzon avslutade med att resonera kring framtiden för EU:s strukturfonder: Många länder vill behålla dem i någon form och hur de än kommer att se ut så blir koppling till EU 2020 stark. Vad innebär det att Samverka med stort S? Per Simonsson, Sustainable Business Hub och Södra Östersjöprogrammet Per Simonsson berättade om samarbetet mellan Clean Tech Business Network, ett av de största miljötekniknätverken i Sverige, och Polen som kunde utvecklas tack vare deras gemensamma interregprojektet. Utifrån de båda parternas reella behov, som för Polens del bestod i en efterfrågan på miljökunskap och för Sveriges del, som besitter den efterfrågade kunskapen, bättre förutsättningar att kunna konkurrera, tog tankarna på att bygga upp en plattform för skapandet av affärsmöjligheter form. Det visade sig att formulerandet av ett interregprojket kunde bli vägen till förverkligandet av idén om plattformen. Genom ett interregprojektet blev det möjligt med en gemensam utveckling, skapandet av en effektiv arena för nätverksbygge och lärande och en chans till utvidgning av verksamhetsområdet. Ett partnerskap bestående av aktörer från Sverige, Polen, Ryssland och Tyskland bildades för att ansöka om projektmedel. Per Simonssons råd till de som funderar över att etablera en transnationell samverkan är att vara klar över vad man själv vill uppnå med denna samverkan samt identifiera samverkanspartners och den gemensamma intressesfären. Han poängterade också att man måste ha byggt upp en god kontakt med de man vill samverka med innan man planerar för ett projekt och att det är mycket viktigt att involvera
samtliga partners i projektbygget och formuleringen av ansökan. Detta i sin tur skapar delaktighet i projektutvecklingsprocessen vilket borgar för, då alla är införstådda och har accepterat vad som ska göras och hur, att genomförandet blir smidigt. Ett annat viktigt råd från Per Simonsson var att avsätta tid för alla förberedelser då olika kulturer kan innebära att man har olika arbetssätt och olika långa arbetsprocesser. Engagemang och glädje bidrar också att få styr på det transnationella samarbetet. Vad innebär det praktiskt att samarbeta transnationellt? Annika Brekh, ESF projektet European Network of Mentors for Youth Målet med projektet som Anna Brekh är projektledare för är att hjälpa projektdeltagarna till arbete eller praktik. Detta sker med hjälp av mentorskap, praktik, jobbrelaterade aktiviteter och coaching. Deltagarna har också möjlighet att lägga in sitt CV i en databas. I projektet samverkar man med Tyskland som arbetar på ett liknande sätt med sina deltagare. Annika Brekhs tips på sätt att hitta samverkanspartners är att söka bland redan etablerade kontakter, i de egna nätverken och i projektdatabaser. Med sin tyska samverkanspartner har man haft mycket telefon och e postkontakt och man har också besökt varandra för att fördjupa kontakten. Det är mycket viktigt att planera väl inför transnationella möten framhåller Annika Brekh. Det handlar om att ha framförhållning, ha en fungerande logistik och att klargöra hur kostnaderna ser ut. Fördelarna med transnationell samverkan är att man kan ta del av varandras lösningar på olika problem, utbyta erfarenheter samt få nya perspektiv. Hur utvärderar man transnationellt arbete? Gunnar Svensson, Regionalt processtöd, Västsverige Gunnar Svensson menar att processutvärdering är en bra utvärderingsmetod som innebär att en utvärderare följer projektprocessen, analyserar hur den fortlöper och vad den ger för resultat. Han framhåller att det är viktigt att det sker en regelbunden belysning av utvecklingsarbetet under hela projekttiden och att utvärderaren ska ses som ett viktigt bollplank för projektets ledning. Gunnar Svensson slår fast att utvärderingen beror på vad det är man vill uppnå, hur man lagt upp utvärderingsarbetet och hur mycket man är beredd att satsa på detta. Detta gäller naturligtvis även för den transnationella delen av ett projekt. Vad man ska vara observant på här, menar Gunnar Svensson, är att språkkunskaper inte ska få avgöra vem som bestämmer agendan. Alla måste få komma till tals. Det är också bra att vara medveten om de kulturella skillnader som finns och att olika samverkanspartners har olika behov av transnationaliteten i ett projekt.
Förutom att anlita en extern utvärderare bör man också göra en egen utvärdering framhåller Gunnar Svensson. Detta ska man tänka på från start och för att kunna göra jämförelser måste man skapa sig en bild av nuläget. Man ska också från början vara klar över hur man kommer att ta vara på sina resultat. Ytterligare ett råd från Gunnar Svensson är att avsätta tid för utvärderingsarbetet och skapa utrymme för fysiska möten. Gunnar Svensson har medverkat i skrivandet av böckerna Makt att förändra och Konsten att förändra som går att beställa från ESF:s hemsida www.esf.se. Verktyg, sökvägar och kontakter Anna Lena Wettergren Wessman, Svenska ESF rådet Transnationalitet är ett verktyg och en metod för att tackla problem menar Anna Lena Wettergren Wessman. Nedan följer exempel på de möjligheter som transnationalitet kan skapa och tips på hur man hittar samarbetspartners och etablerar kontakter. Verktyg Transnationalitet ger möjlighet till: kunskaps och erfarenhetsutbyte genom exempelvis studieresor som startpunkt för samarbetet parallell utveckling av innovativa insatser. att anpassa, prova och vidareutveckla metoder och modeller i det egna projektet fördjupad erfarenhetsöverföring och utbyte av nyckelpersoner, personal och deltagare gemensamt utvecklingsarbete. En handbok kommer att finnas tillgänglig på ESF:s hemsida www.esf.se med exempel och fördjupningar. Exempelsamlingen Inside the European Minds finns och kan beställas genom www.europeanminds.com. Polen har producerat en heltäckande handbok;
Transnational cooperation toolkit Den är inte tillämpningsbar i sin helhet men där finns mycket matnyttigt. Sökvägar var hittar jag samarbetspartners TOOLKIT for transnational exchange and cooperation via EUs hemsida, sök ESF projektbanken lägg ut egna sök på till exempel facebook Kontakter Titta på befintliga kontakter och gör en utvidgad sökning Undersök gamla projektpartners Få uppslag genom projektbanken och de goda exemplen Använd befintliga internationella kontaktpersoner som exempelvis EU samordnare