LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till Samrådsmaterial till kommande cykel i Vattendirektivet LRF Skåne har getts tillfälle att komma med synpunkter på remissen om Samrådsmaterialet till Vattendirektivets kommande cykel 2015 2021 avseende Södra Östersjön respektive Västerhavet. Inledning LRF Skåne delar uppfattningen att vattnet i flera avseenden behöver bli bättre men vi delar inte Vattenmyndigheternas uppfattningar om i vilken omfattning och på vilket sätt detta ska ske. LRF Skåne är starkt kritiskt mot Vattenmyndigheternas förslag som innehåller en rad brister samt olämpliga och orimliga avvägningar. Förslagen innebär en hög ambitionsnivå och de faktiska åtgärder som ska genomföras riktar sig framförallt mot företagare och boende på landsbygden samtidigt som de särskilt drabbar landsortskommunerna. Ett mycket stort antal vattenförekomster har av olika anledningar bedömts inte klara god status. Bedömningarna är gjorda utifrån Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering. Det finns anledning att ifrågasätta om en del gränser och parametrar för olika statusklasser har satts för snävt eller för generellt i föreskrifterna. Detta kan det leda till felprioriteringar i form av krav på omfattande och kostsamma åtgärder med liten eller obefintlig miljönytta. Sammanfattning Omfattande och svårtillgängligt remissmaterial Bristfällig planering av genomförande och möjlighet till inflytande i processen Ekonomiska konsekvenser och finansiering ej tillräckligt belysta Överambitiösa och oprioriterade åtgärdsförslag Regeringen bör fatta beslut om fastställande K I HL ST R AND, G ÖRAN, goran.kihlstrand@lrf.se Skåne Postadress Postnr Ort Besöksadress adress Tfn +46 413-55 90 19 Växel +46 (0) 771-573 573 www.lrf.se Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr 556032-9269
2(6) 1. Konsekvensanalys samhället God vattenstatus skall avvägas mot andra samhällsintressen, stod det i förslag till FP 2009 under rubriken Syfte och mål med vattenförvaltningen. I det slutgiltiga dokumentet är denna mening borttagen. I förslaget för FP 2015-2021 finns inte heller detta syfte med. Det måste uppfattas som en strategisk ändring från VM:ernas sida. Förslaget saknar helt en beskrivning av dess ekonomiska konsekvenser och en analys av åtgärdernas bedömda nytta. Förslagen är inte prioriterade inbördes. Kostnadsredovisningen är otydlig och finansieringen av föreslagna åtgärder är inte redovisad Samhället har kontrollfunktioner som är enorma och dess admistrativa kostnader blir därmed stora. Kostnader för att upprätta nya förordningar och föreskrifter innebär stora kostnader, som istället kan till dels användas på annat sätt t.ex. som verkstad. Behovet av forskning finns inte med p.g.a. att det inte ingår i uppdraget, vilket LRF Skåne anser är märkligt. Vattenmyndigheternas avsaknad av övergripande samhällsperspektiv och hänsyn till andra intressen gör att LRF Skåne ifrågasätter Vattenmyndigheternas lämplighet som beslutsfattare i de avseende där omfattande konsekvenser blir/ kan bli följden. LRF Skåne påminner om att mat också är en ekosystemtjänst och att det är i hög grad en politisk fråga att väga intressen och samhällsvärden av olika slag mot varandra. Besluten angående kommande cykel måste lyftas till politiker på nationell nivå för att få en helhetssyn livsmedelsproduktion kontra miljöfrågor. 2. Konsekvensanalys Verksamhetsutövare Vattenmyndighetens syn är så som LRF Skåne har förstått budskapet i samrådsmaterialet att: En del av problemen löses genom att plocka bort en del åkerareal och därmed produktion på cirka 150 000 hektar. Redan idag har vi en självförsörjningsgrad som är så låg som cirka 50 % och med borttagande av 150 000 hektar kommer därmed importen av livsmedel att ytterligare öka. Är detta Vattenmyndighetens mening? Oron hos LRF Skåne gäller både svenskt lantbruks konkurrenskraft och konsekvenserna för enskilda individer. Det måste finnas lönsamhet och tillväxt i produktionen för att långsiktigt kunna bedriva gröna näringsverksamheter. Genomförandet av vattendirektivet får inte leda till att livsmedelsproduktionen minskar i Sverige och inte till att vi exporterar miljöproblemen till länder som ofta har sämre förutsättningar ur miljö och djurskyddssynpunkt. Detta går stick i stäv med bisatsen i generationsmålet, att inte exportera miljöproblem. Av dessa 150 000 hektar bedöms för hela landet att 50 000 hektar tas ur produktion för våtmarker. En avgörande fråga är Vem ska betala markvärdet
3(6) samt bortfall av skörd och intäkter från odlingen? LRF Skåne utgår ifrån att Vattenmyndigheten inte har för avsikt att arbeta med konfiskation av privat egendom. LRF Skåne vänder sig kraftfullt emot att verksamhetsutövare ska i egenkontrollen ta vattenprover för analys om man inte är tillståndspliktig. En annan viktig fråga är att det måste finnas en långsiktighet när det gäller LBP-programmet och dess ersättningar för olika miljöåtgärder. LRF Skåne är medveten om att Vattenmyndigheten inte hanterar fördelningen av pekuniära medel inom LBP-programmet, men för de Gröna Näringarna är detta en helt avgörande fråga. 3. Vetenskapligt faktaunderlag Kalkfilterdiken baseras på ett enda försök där endast halten omnämns och inte något om flöde. Mängden läckande gram eller kilo är en produkt av faktorerna halt och flöde. LRF Skåne anser att det måste finnas fler försök, som belyser detta och att åtgärden kan verifieras. Angående Strukturkalkning finns fortfarande ett antal obesvarade frågor, som Vattenmyndigheten har undvikit att svara på Effekten av strukturkalkning är beroende av t.ex. lerhalt, andelen finler och basmättnadsgraden. Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Svaret är oklart och studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster bör utredas ytterligare. Innan tydlig kunskap finns, kan strukturkalkning inte anses vara en lämplig åtgärd som kan föreskrivas. Ska man tillgripa samhällets strängaste styrmedel, alltså lagstiftning, och tvinga stora grupper av människor göra vissa saker, så måste man vara säker på att man gör rätt. Nedanstående synpunkter är hämtade från Remiss om samråd från Vattenmyndigheterna för förvaltningscykeln 2015-2021, ID. SLU ua 2015. 2. 6-386. Författare: Helena Aronsson, Barbro Ulén, Faruk Djodjc, Jens Fölster, Kerstin Berglund, Ingrid Wesström och Katarina Kyllmar Institution: Mark och miljö samt Vatten och miljö Vi har några större invändningar vad gäller införandet av strukturkalkning enligt åtgärdsprogrammets förslag: Strukturkalkning kan aldrig garantera skördeökning och att kräva en åtgärd utan viss kostnadsersättning (t ex med medfinansiering som inom LOVA) är olämpligt. Kalkningsförsök i Sverige visar på både ökade, oförändrade eller t.o.m. minskade skördar efterkalkning. Effekten beror av förhållanden och förutsättningar på platsen. Det är därför felaktigt att räkna med att åtgärden inte kostar något.
4(6) Kunskapsunderlaget är mycket litet och de beräknade effekterna osäkra. Det saknas kunskap om hur effektiv åtgärden är under olika typer av förhållanden. Vi vet ännu mycket lite om vilka lerjordar som svarar bäst på strukturkalkning, men för att få en förbättring krävs att det finns ett behov. Att anbefalla strukturkalkning av jordar som redan har en god struktur vore verkningslöst. Därför är det viktigt lantbrukarens kunskap och motivation finns med i planeringen, för styrning av åtgärden dit den behövs. Tidsplanen för införande av åtgärden är helt orealistisk. Åtgärden kräver planering och anpassning efter väderlek och växtföljd för att säkerställa bra effekt, annars kan resultatet bli verkningslöst eller t.o.m. negativt. Att forcera fram en implementering är ingen kostnadseffektiv lösning. I Samrådsmaterialet för den kommande cykeln saknas en uppdelning, till skillnad från förra Samrådsmaterialet (se sid 99 100 i Förvaltningsplan 2009 2015), mellan bakgrundspåverkan respektive antropogen påverkan vad gäller växtnäringsämnen. Detta anser LRF Skåne vara en brist i utsänt Samrådsmaterial. LRF föreslår att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket får i uppdrag att ta fram en vägledning om miljövänliga dikesåtgärder, vilket inkluderar ekologiskt funktionella kantzoner. HaV och NV befrias från dessa uppdrag. När det gäller uppdraget till NV att utreda behovet av generella föreskrifter för dikesrensning föreslår LRF att uppdraget utgår. Förslaget om föreskrifter kommer från Vattenverksamhetsutredningen och regeringen har ännu inte berett frågan med hänsyn till avgivna remissyttrande. LRF anser att generella föreskrifter inte är ett lämpligt styrmedel för att reglera markavvattnings företag. LRF sätter stor tilltro till information, rådgivning och kompetensutveckling för att förbättra miljöanpassningen vid dikesåtgärder. Omfattande utbildningsåtgärder pågår inom skogen, där hänsyn och produktion vid vatten är ledande frågor. Skogens vatten är en rikstäckande utbildning för skogsägare, med målsättnigen att höja allas kompetens på frivillig väg. Detta är det mest resurseffektiva sättet att nå framgång och med kunskap skapar man engagemang. I detta arbete ingår även att minimera körskador vid all avverkning, där utbildning av entreprenörer och skogtjänstemän ingår. 4. Bördefördelning Finansiering Vattenmyndigheterna redovisar inga förslag på hur finansieringen ska ske utan hänvisar genomgående till principen om förorenarens betalningsansvar. Konsekvensanalyserna är bristfälliga och kostnader och konsekvenser förefaller i många fall vara underskattade. Orimligt stora kostnader läggs på landsbygden och det finns ett stort glapp mellan de resurser som krävs för att uppfylla de faktiska åtgärder som vattenmyndigheterna föreslår och de resurser som finns tillgängliga.
5(6) Istället för att diskutera de ekonomiska konsekvenserna och behovet av en bördefördelning väljer myndigheterna att göra jämförelser med andra investeringar och olika konsulters uppskattningar av värdet av vatten. Om konsekvenserna visar sig bli omfattande måste myndigheterna vara beredda att ompröva sina tidigare ställningstaganden och på nytt överväga möjligheterna till anpassningar i form av t.ex. KMV och undantag i form av mindre stränga kvalitetskrav. Det måste finnas öronmärkta pengar till olika åtgärder enligt det kommande beslutade Åtgärdsprogrammet utan att det urholkar de penningmedel som finns i LBP. Konkurrensneutralitet mellan jordbrukare inom Sverige men också mellan jordbruksföretagare i EU-området. LRF Skåne vill påminna om att det fanns en tid då staten gav stöd till att genomföra markavvattning m.fl. åtgärder eftersom staten ville att jordbruket skulle öka livsmedelproduktion och även ge arbetskraft till industrin. Samhället behöver ta ansvar för en rimlig bördefördelning där utgångspunkten bör vara att ingen enskild grupp eller individ får drabbas orimligt hårt. Vattenmyndigheterna måste tydligt redovisa de konsekvenser förslagen medför för de betalare som utpekas genom styrmedelsvalet, både vad gäller administrativa bördor, åtgärdskostnader, investeringskostnader samt jordbruksmark som tas ur produktion. Enligt LRF Skåne riskerar det föreslagna åtgärdsprogrammet att leda till så omfattande konsekvenser för den svenska livsmedelsproduktionen att förslaget i dessa delar bör prövas av regeringen. Staten behöver ta ett större ansvar för finansiering av åtgärder. Detta är absolut nödvändigt när lagstiftaren har skapat ett system som inte säkerställer att politiska avvägningar och hänsyn till motstående intressen görs vid fastställandet av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram och där berörda personer och företag inte har möjlighet att kräva en juridisk eller politisk överprövning. 5. Är det rätt åtgärder Det borde vara en självklarhet att myndigheterna överväger möjligheterna att anpassa ambitionsnivån och prioritera bland åtgärderna, och att dessa överväganden sker med hänsyn till alla intressen. Detta gäller särskilt om de konsekvensanalyser som görs pekar på att vissa samhällssektorer kommer att drabbas av mycket omfattande kostnader. LRF Skåne ställer frågan om vissa av åtgärderna är kostnadseffektiva? Detta måste ses i betraktande av att miljöåtgärder för en god vattenstatus måste ställas mot en livsmedels- och energiproduktion i landet. Ånyo betyder det att de nationella politikerna måste bli delaktiga i avgörandet mellan vad balansen mellan kostnaden för en god vattenmiljö och produktion ska vara.
6(6) Avseende rätt åtgärder så återkommer LRF Skåne till Strukturkalkning (se ovan) men nämner också Kalkfilterdiken. Den sista nämnda åtgärden baserar sig på ett försök i Litauen, varmed LRF Skåne inte anser det vara verifierat utan fler försök måste genomföras. I Samrådsmaterialet konstateras att förutom fånggröda kan man inte belägga vilken effekt många av de åtgärder som jordbruket vidtagit har. Då måste vän av ordning ifrågasätta varför ska dessa åtgärder genomföras om de kostar pengar? LRF Skåne Namn: Stig Lundström Titel: Vice ordförande