LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF VÄSTERNORRLAND Vattenmyndigheten
|
|
- Leif Andreasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF VÄSTERNORRLAND Vattenmyndigheten Remissvar Vattendirektivet LRF Västernorrland har getts möjlighet att lämna synpunkter på samrådsunderlaget från Vattenmyndigheten. Vi ställer oss bakom remissvar från LRF Gävleborg och LRF Jämtland samt lämnar följande synpunkter. Från december till april har vi arrangerat en rad möten för att informera våra medlemmar om samrådsunderlaget och om konsekvenser för dem som företagare. Vi har engagerat oss i vattendirektivet vid möten, seminarier och i vattenråd. Livsmedelsproduktionen och livsmedelsförsörjningen är ett samhällsansvar, och därför behöver också samhället stå för merkostnaderna som produktionen drabbas av till följd av vattendirektivet. Vattenmyndighetens förslag innebär stora konsekvenser för skogsbruket och jordbruket i länet. Just nu pågår ett arbete med en regional livsmedelsstrategi där syftet är att öka tillväxten inom livsmedelsproduktionen och att öka värdet på gårdsnivå. Skulle förslagen i samrådsunderlaget bli verklighet så får de motsatt effekt för livsmedelsproduktionen en minskad produktion, färre företag och försämrad lönsamhet. Dessutom försvåras möjligheterna att uppnå regionala miljömål som till exempel biologisk mångfald. Vi vill också påminna om att jordbruk är en ekosystemtjänst, och att ett aktivt skogsbruk är en viktig kolsänka. De krav på åtgärder som ställs för skogsbruket och jordbruket behöver i större utsträckning utgå från de förutsättningar som finns i regionen snarare än att gälla generellt för hela landet. Utgångsläget måste vara att kartlägga vilka områden som har problem med vatten som är förorsakat av jordbruket och skogsbruket och i nästa steg göra åtgärder där snarare än att genomföra generella krav på åtgärder. Det är också absolut nödvändigt att utgå från vad orsaken till problemen med vatten är. Vi upplever att dagens jord- och skogsbruk många gånger får betala för andras och gamla synder. Vi saknar en konsekvensanalys av hur förslaget påverkar enskilda, företagare och näringslivet i stort. Här behöver man också ta utgångspunkt i de regionala och lokala förutsättningarna. Den största delen av jordbruksmarken i länet arrenderas och brukas av någon annan än markägaren. Jordbruksmarken är dessutom ofta uppdelade i småskiften. Det gör frågan om kostnader för åtgärder till en springande punkt, få är beredda att investera i mark som de inte äger. Det finns också en risk att jordbrukare förlorar arrenden till följd av att marker med till exempel breda kantzoner växer igen och att markägaren anser att marken inte sköts som den ska. Det behöver också tas hänsyn till arronderingen i skogsfastigheterna, långa och smala skiften som har breda kantzoner gör att skogen inte längre kommer att brukas. LRF VÄSTERNORRLAND LRF Västernorrland Limstagatan Kramfors lrfvasternorrland@lrf.se Tel Växel
2 2(7) Vattenmyndigheten behöver överväga hur en anpassning av genomförandet av RDV kan ske så att vi uppnår miljömålen utan omfattande negativa konsekvenser för samhället och kolliderande intressen. De uppställda målsättningarna miljökvalitetsnormerna behöver förändras särskilt vad gäller fysisk förändring. De funktioner för prioriteringar som finns behöver användas. Vattenmyndigheten behöver ompröva sitt synsätt att miljönytta endast kan åstadkommas med repressiva och tvingande styrmedel på verksamhetsutövarnas bekostnad. Samhället behöver ta ansvar för en rimlig bördefördelning där utgångspunkten bör vara att ingen enskild grupp eller individ får drabbas orimligt hårt. Vattenmyndigheten måste tydligt redovisa de konsekvenser förslagen medför för de betalare som utpekas genom styrmedelsvalet, både vad gäller administrativa bördor, åtgärdskostnader, investeringskostnader samt jordbruksmark som tas ur produktion. Enligt LRF riskerar det föreslagna åtgärdsprogrammet att leda till så omfattande konsekvenser för den svenska livsmedelsproduktionen att förslaget i dessa delar bör prövas av regeringen. LRF är starkt kritiskt mot Vattenmyndighetens förslag som innehåller en rad brister samt olämpliga och orimliga avvägningar. Förslagen innebär en hög ambitionsnivå och de faktiska åtgärder som ska genomföras riktar sig framförallt mot företagare och boende på landsbygden samtidigt som de särskilt drabbar landsbygdskommunerna. Det är mycket allvarligt att förslagen saknar politiska avvägningar och att det helt saknas en diskussion om ambitionsnivån och rimligheten i förslagen. Vattenmyndigheten utnyttjar inte de möjligheter till rimlighetsanpassning som finns i lagstiftningen. Myndigheten har lagt tyngdpunkten på åtgärder på jordbruket. Detta gäller i högsta grad övergödning, men om man ser på källfördelningen så ansvarar jordbruket för endast 8-13 procent av näringsbelastningen till våra vatten men åtgärder för att komma till rätta med problemen av övergödningen är till 75 procent riktad mot jordbruket. Vad gäller skyddszoner och våtmarker har myndigheten inte dragit sig att nämna expropriering av mark för att nå ett visst syfte. Inte i vår vildaste fantasi kunde vi tro att en myndighet vill gå den vägen år I de fall där den ekonomiska kostnaden för den enskilde blir högre än den kan bära, måste samhället gå in med medel. Samt göra det på frivillig väg med avtal, bidrag och ersättningar. Något annat är uteslutet. LRF är starkt kritiskt till det svenska genomförandet av ramdirektivet i sin helhet. Vattenmyndighetens förslag gör det tydligt att systemet är bristfälligt
3 3(7) både då det gäller möjligheterna till politisk styrning och kopplingen mellan kravställande och finansiering. Vattenmyndigheten rekommenderar huvudsakligen stränga repressiva styrmedel utan någon heltäckande analys som motiverar detta. Vattenförvaltningens mål ska uppnås med tvång och kontroll som främsta verktyg. Valet av tvingande styrmedel riskerar också att leda till försämrade finansieringsmöjligheter. Valet av styrmedel motiveras av ett åtgärdsunderskott under den föregående vattencykeln där Vattenmyndigheten är starkt kritisk mot det arbete som genomförts. Kritiken är dock ensidig och tar inte hänsyn till de positiva resultat som finns eller det förbättringsarbete som pågår. Enligt LRF bör det finnas goda förutsättningar att arbeta vidare med samverkan och frivilliga åtgärder. Även om detta inte är tillräckligt är det i högsta grad oseriöst att avfärda det utan att föra en diskussion om hur systemen kan förbättras. Vattenmyndigheten redovisar inga förslag på hur finansieringen ska ske utan hänvisar genomgående till principen om förorenarens betalningsansvar. Konsekvensanalyserna är bristfälliga och kostnader och konsekvenser förefaller i många fall vara underskattade. Orimligt stora kostnader läggs på landsbygden och det finns ett stort glapp mellan de resurser som krävs för att uppfylla de faktiska åtgärder som vattenmyndigheterna föreslår och de resurser som finns tillgängliga. Detta borde rimligtvis leda till eftertanke och överväganden av de möjligheter till anpassning som finns. Vattenmyndigheten avstår från detta utan väljer istället att förneka allt ansvar för finansieringsfrågan och verkar aktivt för en skärpt tillämpning av principen om förorenarens betalningsansvar. Vattenmyndighetens avsaknad av övergripande samhällsperspektiv och hänsyn till andra intressen gör att LRF ifrågasätter Vattenmyndighetens lämplighet som beslutsfattare i de avseende där omfattande konsekvenser. Förslagen från Vattenmyndigheten ställer alltså stora krav som framförallt riktar sig mot landsbygden och LRF känner en stark oro för hur vattenförvaltningens förslag kommer att drabba medlemmarna och landsbygden. Oron gäller både svenskt lantbruks konkurrenskraft och konsekvenserna för enskilda individer. Det måste finnas lönsamhet och tillväxt i produktionen för att långsiktigt kunna bedriva gröna näringsverksamheter. Genomförandet av vattendirektivet får inte leda till att livsmedelsproduktionen minskar i Sverige och inte till att vi exporterar miljöproblemen till länder som ofta har sämre förutsättningar ur miljö och djurskyddssynpunkt. Ett grundläggande problem är att förslagen saknar politiska avvägningar. Det saknas en diskussion om ambitionsnivån och rimligheten i förslagen, vilket blir
4 4(7) tydligt dels då det gäller myndigheternas syn på undantag och KMV men också bedömningarna av hydromorfologisk status. Det saknas en vilja till prioriteringar. Vattenmyndigheten redovisar ett ensidigt perspektiv där uppfyllelsen av strikt tolkade miljömål står i fokus medan rimlighetsavvägningar och hänsyn till konsekvenser för motstående intressen saknas. De föreslagna miljö- och vattenvårdsåtgärderna kommer att kosta mycket stora belopp. LRF ser ett stort behov av att samhället prioriterar åtgärder utifrån angelägenhetsgrad. Vi behöver skilja på om det gäller att åtgärda oacceptabla miljöförhållanden eller att uppnå önskvärda miljötillstånd. Ramdirektivet gör inte någon sådan åtskillnad men det finns ett relativt omfattande handlingsutrymme när det gäller genomförandet, bland annat genom utpekande av kraftigt modifierade vatten och tillämpning av mindre stränga kvalitetskrav. Det borde vara en självklarhet att myndigheterna överväger möjligheterna att anpassa ambitionsnivån och prioritera bland åtgärderna, och att dessa överväganden sker med hänsyn till alla intressen. Detta gäller särskilt om de konsekvensanalyser som görs pekar på att vissa samhällssektorer kommer att drabbas av mycket omfattande kostnader. LRF kan inte se att Vattenmyndigheten har gjort några sådana överväganden. Myndighetens budskap är istället att ramdirektivet kräver en absolut måluppfyllelse samtidigt som myndigheterna i sin kommunikation försöker att förringa betydelsen av kostnaderna. Istället för att diskutera de ekonomiska konsekvenserna och behovet av en bördefördelning väljer myndigheterna att göra jämförelser med andra investeringar och olika konsulters uppskattningar av värdet av vatten. Myndigheten bör också överväga hur kostnaderna bör fördelas på ett rimligt sätt och vad detta har för betydelse för valet av styrmedel. Myndigheten behöver göra en mer heltäckande utredning av konsekvenserna av de förslag och rekommendationer som lämnas. Om konsekvenserna visar sig bli omfattande måste myndigheterna vara beredda att ompröva sina tidigare ställningstaganden och på nytt överväga möjligheterna till anpassningar i form av till exempel KMV och undantag i form av mindre stränga kvalitetskrav. Då det gäller de nya bedömningsgrunderna för hydromorfologisk påverkan anser LRF att de innebär en kraftig överimplementering av vattendirektivet. Det huvudsakliga ansvaret för detta vilar på Havs- och vattenmyndigheten men även i detta avseende finns det ett handlingsutrymme som vattenmyndigheterna inte har utnyttjat. Vattenmyndigheten borde med hänvisning till övergödning rekommendera Länsstyrelserna att inte godkänna ytterligare fiskodlingar i öppna vatten samt ge dem i uppdrag att tillsammans med verksamhetsutövarna studera
5 5(7) möjligheten att odla matfisk i slutna system. Jämförelsen mellan storleken på jordbrukets respektive de öppna kassarnas fosforsutsläpp gör förslaget till åtgärder för jordbruket i det närmaste absurd. Länets bönder vill fortsätta att medverka till ett renare vatten. Lantbrukets vattenvårdsarbete har till stora delar varit framgångsrikt. Vi vill fortsätta med detta arbete och utveckla det. LRF delar uppfattningen att vattnet i flera avseenden behöver bli bättre men vi delar inte vattenmyndigheternas uppfattningar om i vilken omfattning och på vilket sätt detta ska ske. Möjligheterna till samverkan är inte uttömda utan LRF anser att det går att utforma ett åtgärdsprogram som bygger på delaktighet och samförstånd. LRF har en rad förslag hur detta kan gå till ( Det proaktiva paketet ) Detta förutsätter dock en attitydändring hos myndigheterna. Vattenförvaltningen bör vara samförståndsinriktad och inte konfliktdrivande LRF anser att de enskilda vattendelegaterna har orimliga förutsättningar att medverka självständigt i delegationens beslutsfattande. Delegaterna måste under mycket kort tid sätta sig in i ett mycket omfattande och svårtillgängligt beslutsunderlag. På så sätt står de i ett uppenbart beroendeförhållande till tjänstemännens kansli. För att underlätta för delegaternas självständighet föreslår LRF att en fristående beredningsfunktion inrättas för att stötta delegaterna i deras beslutsfattande och säkerställa förutsättningarna för att de ska kunna göra självständiga bedömningar. LRF ifrågasätter starkt Vattenmyndighetens inställning att kostnaderna i första hand ska bäras av de verksam hetsutövare som åtgärdkraven riktar sig mot. Enligt LRFs uppfattning måste samhället och staten ta en stor del av ansvaret för att finansiera de åtgärder som behövs. Detta eftersom det finns en omfattande påverkan i form av atmosfäriskt nedfall och internbelastning med mera som inte kan lastas dagens verksamhetsutövare. Dels eftersom dagens påverkan i stora delar är resultatet av tidigare lagstiftning och andra styrmedel (detta inte minst när det gäller fysiska förändringar), dels då staten har en skyldighet att säkerställa att inga medborgare drabbas av oproportionerliga kostnader eller andra orimliga konsekvenser. Staten behöver ta ett större ansvar för finansiering av åtgärder. Detta är absolut nödvändigt när lagstiftaren har skapat ett system som inte säkerställer att politiska avvägningar och hänsyn till motstående intressen görs vid fastställandet av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram och där berörda personer och företag inte har möjlighet att kräva en juridisk eller politisk överprövning. LRF är starkt kritiskt mot vattenförvaltningssystemet i dess helhet. LRF ser det svenska systemet som ett hinder för ett rättvist, rimligt och effektivt uppnående av vattendirektivets målsättningar.
6 6(7) Det finns en rad grundläggande systemfel som behöver åtgärdas och vattenmyndigheternas förslag tydliggör bristerna. Bristerna i systemen har påtalats i olika sammanhang, bland annat av miljömålsberedningen och miljömyndighetsutredningen. Sverige har valt ett helt eget sätt att genomföra ramdirektivet. Det står nu klart att den svenska modellen inte är bra. Det finns därför starka skäl att göra en förutsättningslös utvärdering av vattenförvaltningen och söka stöd i de erfarenheter som andra medlemsstater har gjort. LRF tycker att de åtta föreslagna åtgärderna mot fosforläckage i stora drag är bra, men att tre av dem (strukturkalkning, kalkfilterdiken och tvåstegsdiken) behöver ett bättre vetenskapligt underlag innan de används i vattenvårdens linjearbete. Här behöver man också tas utgångspunkt i de regionala förutsättningarna, i länet odlas till exempelföreträdesvis vall. Till slut ska konkreta åtgärder göras av enskilda människor. Människor pratar dock inte om vattnet i sin hembygd med samma språk som experterna på beredningssekretariaten. Det blir ett problem att få människor motiverade att göra åtgärder för att nå mål de inte förstår eller fått medverka i utformningen av. Trots att Vattenmyndigheten skriver att allmänhetens intresse och engagemang är viktigt har inget gjorts för att involvera allmänheten och därför blir RDV ett klassiskt myndighetsprojekt med en top-down-syn. Havsoch vattenmyndigheten bör få i uppdrag att i samverkan med Vattenmyndigheten utforma en vattendialog som genomförs mer lokalt än vad som menas med dagens Vattenråd. Det har kommit flera externa och interna rapporter som visar konkret miljöoch samhällsnytta av de cirka gårdsindividuella rådgivningsbesök som gjorts i Greppa Näringen. Vattenmyndigheten visar i sitt samrådsunderlag att man inte känner till möjligheterna med Greppa Näringen. Det är olyckligt men inte så konstigt eftersom Vattenmyndigheten inte bjudits in att delta. Det behöver ändras exempelvis genom att Vattenmyndigheten bjuds in i styrgruppen för projektet. Vattenmyndigheten kunde varit tydligare med att rekommendera information och råd för Kemikalieinspektionen till framförallt kommuner gentemot allmänheten om kemiska produkter. Både vad gäller avlopp och på privata tomter. Kostnaderna för tillsyn av Vattenmyndighetensförslag om fosforåtgärd i lantbruket uppgår till mer än 150 miljoner kronor per år enligt Vattenmyndighetens egna beräkningar. Det motsvarar i storleksordningen lika många tjänster av kommunala miljöinspektörer. LRF uppfattar inte det som ett realistiskt förslag.
7 7(7) Vi tror inte på att införa ett administrativt system för egenkontroll för ett stort antal jordbruk som inte är tillståndspliktiga. Det blir krångligt, dyrt och svårt att följa upp. Gå istället fram med allmän rådgivning. Miljöersättningarna för anpassade skyddszoner och fosfordammar i Landsbygdsprogrammet har sökts i otillräcklig omfattning av lantbrukarna i den första cykeln. Det kan finnas anledning att vara självkritisk i lantbruket, men Vattenmyndighetens slutsats att räkna ut miljöersättningarna och istället föreslå lagstiftning är inte heller rätt. Istället bör de analysera vad som hänt och görs förbättringar i stödvillkoren. Det har också gjorts för till exempel anpassade skyddszoner för denna LBP-period. På senare år har insikten ökat om betydelsen för övergödningen av de stora fosforförråd som finns i Östersjöns sediment. Det har Sverige nu tagit upp officiellt i HELCOM:s arbete med BSAP. På motsvarande sätt behöver det utredas vilka sjöar som fyller på vattenförekomser nedströms med fosfor för att undvika kostsamma och i vissa fall missriktade åtgärder för avlopp och åkermark. Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet hänger intimt ihop genom att åtgärder mot övergödning i sötvatten även kommer uppfylla MKN för övergödning i havet och ekosystemtjänstvärdet av ett mindre övergött hav beräknas till 200 miljarder kronor per år. Av det är några miljarder kronor värdet av livsmedlet torsk, men nästan hela summan utgörs av värdet av ökad marin turism. I praktiken ställs alltså värdet av ökad marin turism mot bland annat ökade kostnader för övergödande åtgärder i livsmedelsproduktionen (lantbruket). LRF påminner om att mat också är en ekosystemtjänst och att det i hög grad är en politisk fråga att väga intressen och samhällsvärden av olika slag mot varandra. Exemplet ovan visar att vare sig man vill eller inte är det i hög grad politiska avvägningar som kommer att göras på vattendelegationernas beslutsmöten i december Att den totala kostnaden för åtgärder i Vattenmyndighetens underlag uppgår till många miljarder förstärker slutsatsen att besluten bör prövas av Regeringen. Det är heller inte rimligt att de enskilda ledamöterna i delegationerna ska hinna och kunna sätta sig in i och ta ställning till sådana omfattande frågor. De hamnar därvidlag i en beroendeställning till tjänstemännen på Vattenmyndighetens kansli. /LRFs regionstyrelse i Västernorrland
LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND
LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND REMISSYTTRANDE Vattenmyndigheten för s. Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet, dnr 537-34925-2014 Vattenmyndigheten för n. Östersjön, dnr 537-5058-14
Läs merLANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29
LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 537-9859-2014 Synpunkter på Vattenmyndigheternas samråd LRFs regionförbund i Norr- och Västerbotten vill lämna följande synpunkter på remissen om vattendirektivet.
Läs merDisposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Vattenmyndigheten för s. Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet, dnr 537-34925-2014 Vattenmyndigheten för n. Östersjön, dnr 537-5058-14 Vattenmyndigheten
Läs merKommunstyrelsen
Kommunstyrelsen 2015-04-15 Protokollsanteckning Ärende 10. Samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram för perioden 2015-2021 Västerhavets vattendistrikt.
Läs merReferensgruppsmöte Jord- skog
Referensgruppsmöte Jord- skog Vad händer inom vattenförvaltningen? Mats Wallin Tillsammans värnar vi vattnets värden! Samrådsperioder Synpunkter på samrådsmötena Vattenskyddsområden. Länsstyrelsen i vissa
Läs merLRF:s syn på åtgärdsprogrammen
LRF:s syn på åtgärdsprogrammen Kristianstad den 11 November, 2015 Göran Kihlstrand, LRF Skåne Tankegångar hos LRF Fortsätta att medverka till renare vatten samtidigt med en ökad produktion. Lönsamhet måste
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Läs merVattenförvaltingen samråd 2014-2015
Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merRegeringens beslut
Regeringens beslut 2016-10-06 Regeringen beslutar att vattenmyndigheterna ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2017-2021. Åtgärdsprogrammen ska ändras så att de uppfyller kraven i punkterna
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgiften är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa
Läs merVad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?
Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i
Läs merFörvaltning av vårt gemensamma arv - vatten
Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merMKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016
MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merVälkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Vattenförvaltningen viktig del av svenskt miljömålsarbete På alla nivåer: Kommunal Regional Nationell
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 9.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten Vattendelegat 10.15 11.15 Nästan 600 sidor Vattenmyndigheten Samarbete
Läs merHur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna
Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Marstrand 15 okt 2014 Quizz gissa året Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1980-talet
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merMiljökvalitetsnormer i Sverige
Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 09.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten 10.15 11.00 Nästan 600 sidor 11.00 11.30 Åtgärder på olika nivåer
Läs merStrategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar
Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar Strategiskt ställningstagande 1 Justering av underlag gällande övergödning Förändringar i beräkningar av omfattningen av åtgärder
Läs merDet nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn
Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn Sindre Langaas, sindre.langaas@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Struktur DEL 1: Svenskt lantbruk och vattenmiljöfrågorna en recap
Läs merVattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan
Läs merNya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund
Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merSamrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merVattendirektivet så påverkas kommunerna
Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för
Läs merVad är ett vattenråd?
Vad är ett vattenråd? Sammanslutning av aktörer och intressenter inom ett avrinningsområde som verkar för ett helhetsperspektiv på vattenfrågor. Kommunen Vattenrådets SYFTE Kunskapsspridare - skapa medvetenhet
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merMartin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun
Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015-2021 - Vattenförvaltning 2.0 - Data om dagvatten - Vattendirektivet
Läs merUNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-10-21\dagordning\tjänsteutlåtande\8.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-09-16 MHN 2008-10-21 p 8 Stina Thörnelöf
Läs merBegäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021
Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram
Läs merVattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och miljökonsekvensbeskrivning för Bottenvikens vattendistrikt
Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt 2009-09-01 REMISSYTTRANDE 537-15671-08 537-15695-08 537-15696-08 537-16527-08 Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Läs merLänsstyrelserna, vattenmyndigheterna och
Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Miljösamverkan Sverige Myndigheternas syn på åtgärdsbetinget i vattendelegationernas beslut 2009 om vattenförvaltningsplaner för genomförande av EU:s ramvattendirektiv
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merSamrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merNy vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson
Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Varför ny lagstiftning? Vattenverksamhetsutredningen
Läs merFörslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik
Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merGRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!
GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna
Läs merBilaga till Kommunstyrelsens protokoll 2015-04-27, 193 E 4 Ansökan från Ljud och Bildskolan LBS AB om godkännande som huvudman för en utökning av befintlig fristående gymnasieskola Kommunstyrelsen föreslås
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs merVattensamordnare för samverkan Åsa Felix Everbrand, verksamhetsutvecklare miljö- och vatten, LRF Sydost (fd vattensamordnare)
Vattensamordnare för samverkan Åsa Felix Everbrand, verksamhetsutvecklare miljö- och vatten, LRF Sydost (fd vattensamordnare) Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Maria Lindström 25 % Inger Nordlöv 25 % Personal
Läs merBättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014
Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Fria vandringsvägar Hur kommer Vattendirektivet in i bilden? Vad gör vattenmyndigheterna?
Läs merYttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i
Läs merSveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Läs merMinsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till
Läs merSammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen
Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport 2013-03-29 till Miljömålsberedningen Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet
Läs merKommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018
Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen
Läs merSynpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr
REMISSYTTRANDE 2015-04-25 Till: vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första
Läs merAvvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö
Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Josefin Walldén, HAV Marcus Lundmark, Jordbruksverket Vad är det som är viktigast? Vad önskar vattenmyndigheterna? Jordbruksverket behöver ta fram
Läs merVattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt. Del av nationellt delegationsmöte. Ledamöter: Stefan Carlsson Ordförande
Sammanträde: Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt. Del av nationellt delegationsmöte. Tid: Måndagen den 1 juni 2015 Plats: Piperska muren, Stockholm Ledamöter: Stefan Carlsson Ordförande
Läs merREGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM INNEHÅLL I BESLUTET Regeringen beslutar att vattenmyndigheterna ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2017-2021.
Läs merSamrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merSamråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Läs merHur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund
Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund Övergödning Återkommande algblomningar Syrgasbrist i djupvatten Internbelastning från sediment Begränsat
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merLUND REMISSVAR
LUND 2015-05-04 REMISSVAR Kävlingeåns vattenråd lämnar härmed sina synpunkter på Vattenmyndighetens samråd beträffande Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan för 2015-2021 Vattenrådets
Läs merGenerellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.
YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande
Läs merVälkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Andra samråd som pågår tidslinjer Prioriterade ämnen (1 nov-30 april) Arbetsprogram och tidtabell Översikt
Läs merg Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5
g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 Kommunstyrelsen 5/4/2015 Exp: Vattenmyndigheten Västra Götaland - Länsstyrelsen Miljöstrateg Miljö och byggnadsnämnden 146 KS/2015:567 Yttrande över förslag till
Läs merVad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare?
Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare? Jonas Berglind, LRF Mälardalen Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Svar: Det beror på Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Åtgärdsprogrammet Ger uppdrag till
Läs merFosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?
Fosforförluster från åkermark vad har hänt hur går vi vidare? Hur är anslutningen till stöd i landsbygdsprogrammet? Emma Svensson, EU-programenheten, Jordbruksverket 24 april 2018 Åtgärder med koppling
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merRegeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman
Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet Irene Bohman Maj 2015 PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell prövning enligt VFF 6 kap 4 punkt 1 och/eller
Läs merSAMRÅDSDOKUMENT. Kalmar Västra Götaland
SAMRÅDSDOKUMENT Kalmar Västra Götaland Fördjupade utmaningar I slutet av 2016 beslutades om en förvaltningsplan, ett åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns respektive Västerhavets
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45
ARB2000, v2.1, 2014-01-30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska förvaltningen Plan- och trafikavdelningen Planeringschef, Mimmi Öberg 0589-871 60, 073-765 71 60 mimmi.oberg@arboga.se Datum 2015-04-08 Yttrande
Läs merKort bakgrund om vattenförvaltningen
Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS
Läs merMörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Läs merVattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar
Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Martin Larsson vattensamordnare Vattenmyndigheten Norra Östersjön Seminarie: Rent vatten och biologisk mångfald Odling i balans
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30
Läs merVattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Ekologisk status Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Startade
Läs merLandsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa
Läs merVar saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07
Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 DAGENS FINANSIERING 9 000 Vattenvårdande åtgärder årligen (Mkr) 8 000 7 735 7 000 6 000 5 000 4 000
Läs merÅtgärdsprogram
Åtgärdsprogram 2015-2021 Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig för Vattenmyndigheternas gemensamma arbetsgrupp för Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammets syfte och mål Åtgärdsprogrammets
Läs merFörankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF
Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01 Rune Hallgren LRF Vattenförvaltning Lära gemensamt för att förvalta gemensamt Vattenförvaltning betyder att förankrade program och planer
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp REMISSYTTRANDE 2015-04-15 vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Läs merVattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt
PROTOKOLL 1 (6) Sammanträde: Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt Tid: Torsdag 5 december 2013 Plats: Södra Cell Mörrum Ledamöter: Stefan Carlsson Ordförande Marianne Andersson Stefan
Läs merDen pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga
Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å och Kävlingeåns vattenråd Tekniska
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs merÅtgärdsprogrammet för kommunerna
Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna
Läs merPå gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund
På gång inom Vattenförvaltningsarbetet Ann-Louise Haglund Vattenförvaltningsarbetet under 2015 Remiss från Vattenmyndigheterna Förslag till Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Miljökonsekvensbeskrivning
Läs mer