DJURS BETYDELSE FÖR ÄLDRE

Hälsa och samhälle DJURS BETYDELSE FÖR ÄLDRE EN LITTERATURSTUDIE OM DJURS PÅVERKAN PÅ ÄLDRE PERSONER PÅ VÅRDBOENDE ELLER MED DEMENS. EMMA HELANDER ORN-ANONG SAAE Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö Januari 2011

DJURS BETYDELSE FÖR ÄLDRE EN LITTERATURSTUDIE OM DJURS PÅVERKAN PÅ ÄLDRE PERSONER PÅ VÅRDBOENDE ELLER MED DEMENS. EMMA HELANDER ORN-ANONG SAAE Helander, E & Saae, O. Djurs betydelse för äldre. En litteraturstudie om djurs effekter på äldre personer på vårdboende eller med demens. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Bakgrund: Djur har under väldigt många år varit en del av människans vardag från början i form av vakt och jaktdjur. Idag används djuren mer som sällskap och familjemedlemmar. Hundar och människor har genom århundradena tillsammans utvecklat ett samspel som gör att de kan kommunicera. Många äldre personer har idag husdjur som enda sällskap när barnen flyttat ut och make/maka gått bort. När personen måste flytta till ett vårdboende kan de bli tvungna att göra sig av med sitt djur för att många vårdboende idag inte tillåter djur där. Syftet med denna studie är att undersöka djurs betydelse för människor inom äldrevård och demensvård. Metoden är en litteraturstudie där 10 både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade. Resultaten visar att ha djur bland äldre har många fördelar, där ibland att djur väckte positiva känslor hos deltagarna och minnen från när de äldre var barn, minnen som aldrig tidigare talats om på vårdboendet. Även en del negativa aspekter framkom så som att den demenssjuka skulle falla eller snubbla på grund av djuret. Slutsats: Examensarbetet visade att många studier visade resultat som var förväntade att till exempel hundar och även andra djur förbättrar äldre personer och dementas livskvalitet så som ensamheten och sociala förhållande. Det var dock förvånande hur många positiva effekter som djur faktiskt ger en människa som tycker om djur. Nyckelord: Demens, Djur, Djur-assisterad terapi, Hund, Vårdboende, Äldre personer, 2

ANIMAL INFLUENCE ON THE ELDERLY A LITERATURE REVIEW OF ANIMAL EFFECTS ON ELDERLY AT NURSING HOME OR WITH DEMENTIA. EMMA HELANDER ORN-ANONG SAAE Helander, E & Saae, O. Animal influence on the elderly. A literature review of animal effects on the elderly at nursing home or with dementia. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011. Background: Animals have for many years been a part of human's life from the beginning as guard and hunting animals. Today the animals are more companion and family members. Dogs and humans have through the centuries in cooperation developed an interface that allows them to communicate. Many old people currently have pets for company when the children moved out and the spouse's passed away. When the person must move to a nursing home they can be forced to dispose their animals because many nursing homes do not allow animals. The purpose of this study is to investigate animal impact on people in elderly care and dementia care. The method of this study is a literature study in which 10 both qualitative and quantitative research articles are reviewed and processed. The results show that animal among the elderly has many advantages, where sometimes the animals aroused positive feelings among the participants and memories from when they were children, memories that have never before been mentioned in medical accommodation. Despite this, some negative aspects emerged as to the person with dementia would fall or stumble because of the animal. Conclusion: This study showed that dogs and other animals, improve the elderly and senile quality of life such as loneliness and social relationship witch in some extent was expected. However, it was surprising how many positive effects animals actually can give a person who is fond of animals. Keywords: Animals, Animal-Assisted Therapy, Dementia, Dog, nursing home, elderly, 3

INNEHÅLL INLEDNING... 5 BAKGRUND... 5 ÄLDREOMSORG HISTORIK... 5 DJUR OCH MÄNNISKA... 5 KOMMUNIKATION... 6 DJURS OCH MÄNNISKORS EFFEKTER PÅ VARANDRA... 7 ÄLDRE OCH ENSAMHET... 9 SYFTE... 10 METOD... 10 DATAINSAMLING... 10 DATABASSÖKNING... 10 KVALITETSBEDÖMNING... 11 ANALYS AV DATA... 12 RESULTAT... 12 UPPLEVELSER OCH KÄNSLOR AV ATT TRÄFFA DJUR... 12 MINNEN OM HUNDAR FRÅN FÖRR... 14 FÖRDELAR MED ATT HA DJUR BLAND ÄLDRE... 14 NACKDELAR MED DJUR HOS ÄLDRE... 17 DISKUSSION... 18 METODDISKUSSION... 18 Kvalitetsbedömning... 19 Analys av artiklarna... 19 RESULTATDISKUSSION... 19 Upplevelser och känslor av att träffa djur... 19 Minnen om hundar från förr... 21 Fördelar med att ha ett djur bland äldre... 21 Nackdelar med djur hos äldre... 22 FRAMTIDA VÄRDE... 23 SLUTSATSER... 24 REFERENSER... 25 BILAGA 1 ARTIKEL SÖKNING I TABELL... 28 BILAGA 2 ARTIKELMATRIS... 30 BILAGA 3 KVALITETSGRANSKNINGSMALLAR... 36 4

INLEDNING Detta arbete kommer att handla om djur inom vården, mer specifikt inom äldrevården och vårdboende men även ta upp djurs betydelse för personer med demens. Vi vill ta reda på hur djur kan hjälpa personer som bor på ett äldreboende och/eller har demens. Vi anser att djur är ett outforskat område inom omvårdnad, att djur har en påverkan på människans liv är känt. Människan har alltid använt djuren i sin vardag, förr som hjälp vid jakt och som skydd och idag som sällskap. Syfte med denna uppsats är att undersöka djurs betydelse för människor inom äldrevård och demens. Detta projekt ligger oss varmt om hjärtat, både eftersom vi älskar djur och att en av oss har en hund. Vi anser att ett djur har större betydelse för människors liv än vad vi vanligen föreställer oss. BAKGRUND Här nedan följer en bakgrundsdel om djur och äldre. Äldreomsorg historik Äldrevården ingår i det nordiska välfärdssystemet och kan utnyttjas av alla samhällsklasser. Det som är speciellt med svensk äldrevård är att den äldre människan först ska försöka att bo hemma så länge det är möjligt och få hjälp i form ut av olika hjälpinsatser, som introducerades i Sverige i början av 1950-talet (Larsson, m fl 2006). Antal personer som bor och vårdas inom särskilda boendeformer för äldre har ökat och nådde sin topp på 1990-talet därefter skedde en minskning. År 2005 fanns det cirka 100 000 äldre som bodde på äldreboenden. De totala kostnaderna för vård och omsorg av äldre för kommunerna och landsting beräknades uppgå till 158 miljarder kronor år 2004 (a a), vilket beräknades för äldre personer som var över 65 år. Under den ekonomiska krisen på 1990-talet minskade kommunerna sina resurser för äldreomsorgen, under denna period ökade också andelen äldre som var över 80 år i befolkningen, vilket ledde till att antalet vårdplatser minskade på grund av bland annat personalbrist (a a). Annan statistik visade att år 2008 var 17,8 % av Sveriges befolkning 65 år eller äldre jämfört med år 1970 då 13,8 % var i den åldern (Larsson, m fl 2006). Äldre människor som bor på ett äldreboende blir ofta svaga och förlorar sin aktivitet i vardagslivet, vilket kan förklaras med åldrandets fysiologiska förändringar. Detta kallas för ett excess disability phenomenon, vilket innebär att funktionsnedsättningar orsakas av upplevelser av oro och ensamhet (Dawson, m fl 1993). Djur och människa För att börja från början så hittades de första arkeologiska fynden från tamhundar för cirka 14 000 år sedan (Jensen, 2006). Separation mellan vargar och hundar gjordes långt tidigare, fynd från så långt som 100 000 år sedan har gjorts och dessa fynd bevisar att människan tidigt upptäckte hundars betydelse. 5

I början användes hundarna till jakt, vakt, föda, värme och kläder men människorna upptäckte sedan att hundarna kunde användas som sällskapsdjur (a a), vilket gjorde att man parade ihop olika hundar med önskade genetiska egenskaper. Detta har gjort att människorna idag har hundar som är framavlade för att vara enbart sällskapsdjur. Enligt Nationalencyklopedin (2010) har katten en liknande historik. Från början var katten också människans hjälpmedel i form av att hjälpa människorna att hålla undan skadedjur i spannmålsförrådet. Men katternas egenskaper visade sig också ha stor betydelse för människornas liv och numera är katter mycket vanliga sällskapsdjur (Nationalencyklopedi, 2010-09-28). Kommunikation Ett viktigt förmåga som människan har är att kunna kommunicera med varandra och eftersom hunden ganska tidigt i historian blev vårt husdjur har den också utvecklats med oss. Vargen var det första djur som människor gjorde till husdjur. Att det just blev vargen som blev vårt husdjur beror på att vargen är ett flockdjur som precis som människan arbetade tillsammans när det gäller till exempel jakt (Steffensen, 2007). Senare utvecklades hunden efter att parning av de vargar som hade egenskaper som människan ville ha gjorts. I experiment som gjorts har det framkommit att hundarna har utvecklat ett genetiskt grundande intelligensdrag som gör att de förstår människor ganska bra, till exempel kan en hund förstå att det mat under en hink om en människa pekar på hinken, vilket en varg inte kan förstå. Detta tyder på att hundar har en medfödd förmåga att förstå en del av människans specifika kommunikationssignaler (a a). Hundar och vargar kommunicerar och uttrycker sig genom att använda doftsignaler, kroppsställningar och läten. När hundar känner sig självsäkra och dominanta är kroppshållningen upprätt, stela ben och hög svansföring medan när hundar som känner sig underlägsna kryper ihop, vinklar ben och svansen hålls låg, in emellan bakbenen på hunden. Hundar har förmågan att läsa människans kroppsspråk och signaler. Hundarnas signaler har i sin tur utvecklas och har idag förändrats på många olika sätt från vargarnas. En försiktighet bör tas hänsyn till vid jämföring mellan vargar och hundar, men båda har en starkt social rolldelning inom flocken (Jensen, 2006). Ett experiment (Steffensen, 2007) har visat att hundar har en förmåga att söka hjälp hos människor när de står inför en utmaning, och vänder sig till människan när den inte själv klarar en uppgift. Detta beteende finns inte hos vargen. Det är inte bara hundarna som förstår människornas språk utan människorna förstår också hundarnas språk, till exempel så kan en människa höra på skallet om en hund är glad eller arg, ett pipigt, högt tonläge är förknippat med glädje medan ett djupt dovt skall är en arg hund (a a). I en studie från USA (Hare, m fl 2009) jämförs hundarnas sociala kompetens med människor. Det är osannolikt att hundar bara har ärvt sina ovanliga kunskaper från deras gemensamma förfader, vargen. Hundar har överträffat vargar när det gäller att kunna förstå den mänskliga kommunikationen. Detta betyder att för att en hund ska förstå en människa måste den få mänsklig kontakt ganska tidigt i livet helst redan som nyfödda, då kan en hund förstå en 6

människa på bästa sätt. Hundar i sig själv har en förmåga att förstå människor, men denna förmåga behöver tränas upp i form av mänsklig kontakt (Hare, m-fl 2009). Förmåga att tolka av från den mänskligt kroppsspråket är medfödd hos hundar och detta måste ha skett under domesticeringen (Jensen, 2006). Animal-Assisted Activity (AAA) betyder att ett djur aktiverar en människa till exempel genom promenad och bidrar med positiva värden (Strang, 2007a). Hos en äldre person som har en hund blir då den fysiska aktiviteten betydligt högre. Utomhusaktiviteter är mycket viktigt för kroppen. Regelbundna promenad förstärker benstommen och ökar balansen. Ljuset utomhus ger även tillskott av D- vitaminer och minskar risken för nedstämdhet. Hos äldre personer som utvecklar demens eller Alzheimerdemens kan AAA ha en stor betydelse, när personernas minne och språk är nedsatt kan kontakten med djur göra att den demenssjuka öppnar sig och pratar med djuret utan att känna krav (a a). Djurs och människors effekter på varandra Människor och djur påverkar varandra mycket inte bara rent känslomässigt utan även rent fysiologiskt. Människor har ett lugnande hormon som heter oxytocin, detta hormon har även djuren. En studie som gjordes av en svensk forskare visar att när en bebis diar från sin mamma frisätts oxytocin och bildar en lugnande känsla för barnet. Samma känsla får en person som får massage och som klappar ett djur (Uvnäs-Moberg, 1998). Oxytocinet har även positiva effekter på blodtrycket, pulsen och minskar smärta. Hormonet stimulerar även läkning och tillväxt och ökar vårt välbefinnande och minskar även känslan av stress. Oxytocinet ökar även den sociala interaktionen (a a). Hormonet är inte bara bra för människan utan djuret får samma effekter när det blir klappat av en person, vilket gör att båda parter blir vinnare när en människa gosar med ett djur (Beck-Friis, 2009). I dagens samhälle är det viktigt att prestera och dessa krav leder till att människan blir stressad och denna stress leder bland annat till en ökad hjärtfrekvens och i det långa loppet även nedstämdhet. Skaffas ett djur får personen mycket kärlek och en lugnande känsla. Att ha djur på ett äldreboende kan ha stor påverkan på den äldres livskvalitet och välbefinnande både på det psykiska och det fysiska planet (Beck- Friis, 2007c). Enligt Eriksson (1987) är människan skapad för att ta hand om andra, till exempel så har människor i alla tider tagit hand om andra människor, våra förfäder tog hand om sina barn och barnbarn. Barnbarnen tog hand om sina små djur och dockor (a a). Att bara ta hand om gör att en person känner glädje och tryggheten att ha något i sitt liv som gör det värdefullt och detta värdefulla kan finnas hos ett djur. Hunden har även en förmåga att förmedla kontakt mellan människor, är en person ute på promenad med sin hund så är det ganska ofta någon som säger någon komplimang till hunden detta kan leda till spontana samtal och större social anknytning, likaså om hunden leker med en annan hund så finns där alltid naturliga samtalsämnen. För de personer som riskerar att bli isolerade socialt genom funktionshinder eller ålderdom kan hunden vara en nyckel tillbaka till det sociala livet (Beck-Friis, 2007c). En litteraturöversikt från ett universitet i Missouri (Cangelosi, m fl 2010), handlar om hundars betydelse för äldre personers hälsa. De har gjort en studie där de följde 54 äldre personer under en tolv veckors period. I studien deltog 35 personer i ett promenadprogram fem gånger i veckan, de återstående nitton var en 7

kontrollgrupp. Av deltagarna valde 23 personer en vän som gångpartner medan de återstående tolv gick med en hund. Resultatet blev häpnandeveckande för författarna, det visade sig att gånghastigheten ökade med 28 % för dem som gick med en hund, medan den bara ökade med 4 % för de som gick med sin vän. Det visade sig också att många av dem som gick med hundarna slutade att använda käpp och andra gånghjälpmedel, de sa själva att detta berodde på att de efter att ha gått med hundarna ett tag kände sig fysiskt starka för att klara sig utan hjälpmedlen (Cangelosi, m fl 2010). I hälso- och sjukvårdslagen står det att ett av målen för hälso- och sjukvården är en god hälsa (HSL 1982:763), och att ha en hund som behöver gå ut varje dag främjar en god hälsa (Strang, 2007a). Alltär dock inte vara positivt med att ha djur inom vården. Det finns idag risker att sjukdomar som tidigare var utrotade i Sverige nu är på väg tillbaka och kan smitta mellan hund och människa. Sådana sjukdomar är rabies och hjärtbandsmask som länge varit utdöda men nu är på frammarsch igen genom att personer nu har börjat köpa hundar från utlandet och genom internet som inte är veterinärs besiktigade som i Sverige. Djuren kan även bära på andra ämnen som framkallar sjukdom hos människor. Människor kan även överföra sjukdomar till djuren (Beck-Friis, m fl 2007a). Det finns även andra riskfaktorer med att ha djur. I en studie från USA (Stevens, m fl 2010). Har det visat sig att hundar och katter kan vara en fallrisk för äldre personer. Studien är baserad på 7456 personer och i USA mellan 2001-2006 föll cirka 86 629 personer per år genom att snubbla över sina hundar och katter. Det var 7,5 gånger större risk att falla på grund av en hund jämfört med en katt. De vanligaste skadorna var frakturer och blåmärken eller skrubbsår. De högsta frakturriskerna hade de personer som var äldre än 75 år och frakturer på armar och ben var de vanligaste frakturerna. De flesta av skadorna inträffade i eller i anslutning till hemmet när det gällde att falla med hundar. Nästan en tredjedel av fallen med hundar uppstod när en annan person gick förbi och hunden drog åt det hållet, men den högsta fallrisken var att snubbla över sitt djur (a a). För att minska risken för fall, att någon skulle vara allergisk eller rädda för hundar finns även studier som är gjorda på robotdjur och kramdjur (Libin, m fl 2004). I en studie från USA där nio kvinnor på ett vårdboende deltog undersöktes effekten av detta. De nio kvinnorna hade Alzheimers sjukdom och var mellan 83-98 år gamla. Studiens syfte var att undersöka fördelarna med robotkatt och en gosedjurskatt för att det finns situationer när det inte fungerar att ha ett riktigt djur på ett vårdboende. Resultatet visade att nivån av fysisk aggression och övergripande aggression minskade betydligt när de boende var tillsammans med ett gosedjur, det samma gäller robotkatten, de boende blev mindre aggressiva när de var med robotkatten. Studien visade också att välbefinnandet hos personerna ökade när de träffade robotkatten, medan glädje och intresse ökade med gosedjurskatten (a a). Detta var ett exempel på att det finns andra sätt att använda djur inom vården och inte bara ha riktiga djur utan även ha robotdjur eller kramdjur. Ett levande djur på ett vårdboende kräver ett visst engagemang från personalen och det går inte bara att stänga av det när det inte passar att ha djuret framme som det går att göra med ett robotdjur eller ett kramdjur. Ett riktigt djur måste tycka att det är roligt att jobba med människor och inte bli stressad över att många vill klappa den och att där är många främmande människor som rör sig i omgivningen hela tiden. Personalen måste vara uppmärksam på hundens signaler och kroppsspråk så att den inte far illa. Detta kan vara lite svårare om det inte 8

finns någon specifik ägare till hunden, alltså om hunden bor permanent på boendet (Beck-Friis, m fl 2007b). Skillnad mellan vårdhund och hund på vårdboende är ganska stor, en hund som är på ett vårdboende ägs av en personal som då har det fullständiga ansvaret för hunden, hunden följer även med ägaren hem efter den har avslutat sitt pass (Beck- Friis, m fl 2007b). Enligt vårdshundskolans hemsida är en vårdhund en hund som är utbildad och har gått kurser för att kunna bli så bra som möjligt för sin yrkesroll. En vårdhund går igenom en rad olika tester bland annat ett lämplighetstest för att avgöra att hunden är psykisk stabil och inte utgör någon fara för sina patienter. Hunden blir också medveten om hur det kan vara på ett vårdboende. Så en vårdhund har en bra utbildning för att klara att jobba på ett vårdboende (Vårdhundskolan 2010-11-30). Äldre och ensamhet Många äldre har idag djur hemma, när personen blir så sjuk att den inte längre klarar av att bo hemma måste hon/han kanske lämna bort sitt djur, detta kan vara en anledning till att tacka nej till vårdplatsen för att personen inte kan tänka sig att skiljas ifrån sitt djur. Detta medför en risk för den personen som blir erbjuden platsen eftersom den blir erbjuden platsen för att personen inte längre klarar sig ensam hemma men tackar nej på grund av att det inte finns någon möjlighet att ta med sig djuret till vårdboendet på grund av allergier och policyn på vårdboendet. Dessa problem kan lösas genom att man kan tillåta husdjur på en viss avdelning där patienter utan allergi och de som tycker om husdjur kan bo, där personalen också tycker om djur och inte är allergiska. Det är även bevisat att noggrann hygien och omvårdnad av till exempel en hund kan minska allergirisken med 95 %, skulle dessa förslag gå igenom på några vådboende i varje stad så skulle fler personer kunna tacka ja som är i behov av vård på ett vårdboende (Strang, 2007a). För en äldre på ett vårdboende är det lätt att känna sig ensam, men ensamhet kan behövas ibland för att må bra i längden, men i för stor utsträckning blir ensamhet bara en börda. Ensamhet hos en äldre kan bero på saknad av familj och nära vänner, då kan ett djur fylla det tomrummet, mer än vad många kan förstå. På ett vårdboende för den äldre personen kan hunden vara en samtalspartner som bara lyssnar på allt som personen säger utan att döma eller säga emot (Strang, 2007b). I en studie från USA (Banks, m fl 2008) vill man jämföra en robothund och en levande hund när det gäller ensamhet på ett äldreboende. Det var tre stycken äldreboenden som deltog i studie, de deltagande skulle ha en känd historia utav Alzheimers eller andra sjukdomar som förändrar psyket, det fanns även en kontrollgrupp som inte fick ha vare sig en robothund eller levande hund. Resultatet visade att det fanns några statistiska skillnader mellan robothunden och den levande hunden när det gällde ensamhet men när det gäller kontrollgruppen så fanns där en skillnad i att kontrollgruppen kände sig lika ensamma som de gjorde innan studien började som efteråt, medans robothundgruppen och levande hundgruppen kände sig mindre ensamma efter studien än vad de gjorde innan studien startade (a a). Det centrala inom olika former av särskilda boenden för äldre är omvårdnad. 9

I sjuksköterskans yrkesroll ingår såväl omvårdnad som medicinskt delegerad vård (Carnevali, 1996). Eftersom omvårdnad också är sjuksköterskans huvudämne är det viktigt att öka kunskapen om djurs betydelse inom vården. SYFTE Syfte med detta examensarbete är att undersöka djurs betydelse för människor inom äldrevård och demensvård Frågeställningar som skall belysas är: vad har djur för betydelse inom äldrevården? Vilka effekter kan djur ha på äldre personer? METOD Denna litteraturundersökning har genomförts med ett systematiskt tillvägagångssätt, detta innebär att utgår ifrån en väl formulerad fråga som i detta fall är det samma som syftet (Forsberg m fl, 2008). Frågan besvaras genom att relevanta vetenskapliga artiklar identifieras och väljs ut, därefter analyseras dessa artiklar. Här beskrivs den metod som använts för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar till litteraturundersökningen. Ett systematiskt tillvägagångssätt sker i flera steg, först bestäms ett problem och frågor som ska besvaras under arbetets gång, även sökord och sökstrategier ska bestämmas, sökorden och sökstrategierna kommer tas upp i databassökningen. Vid ett systematiskt tillvägagångssätt ingår även att identifiera vetenskapliga artiklar, att kritiskt kunna värdera och kvalitetsbedöma de vetenskapliga artiklar som ska ingå i arbetet och sedan analysera och diskutera resultaten. Sista delen är att sammanställa och sedan dra slutsatser från dessa vetenskapliga artiklar (Forsberg m fl, 2008). Dessa punkter kommer att tas upp nedan i de olika delarna. Allt detta görs för att kunna få en röd tråd igenom hela arbetet. Datainsamling Insamlingen skedde i flera steg, först identifierades sökord, därefter skedde upprepade databassökningar. I nästa steg valdes, sorterades och bedömdes artiklar som skulle kunna ingå i arbetet. Databassökning Utgångspunkten under databassökningen var sökorden baserade utifrån syftet, det vill säga vad djur har för betydelse för äldre (Tabell 1). Därefter utökades sökningarna med andra termer som var relevanta för detta arbete till exempel Nursing home och home for elderly, lika så dogs och animal-assisted therapy. Att det valdes att ha med både äldreboende och demens beror mycket på att personer med demens ofta bor på ett vårdboende men att personer utan demens inte fick uteslutas. Inklusionskriterierna var att artikeln var tvungen att på något sätt handla 10

om djur bland äldre på vårdboende eller djur bland dementa personer. Exklusionskriterierna var artiklar om djurförsök eller djur bland friska äldre som bodde hemma. För att få spridning på sökningen och även se om det framkom några nya artiklar, började sökningen av artiklar redan i september. Då fanns det ett antal artiklar som var intressanta med bara två som visade sig hålla måttet efter kvalitetsbedömningen. För att bli garanterade att hitta de bästa artiklarna gjordes databassökningen i olika databaser och även av olika personer. Det visade sig att båda två hittade samma artiklar fast med olika sorters sökord, vilket antyder att ämnet är relativt outforskat. Databassökningen (Bilaga 1) påbörjades den 15/9-2010. Söknigen utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed (se Bilaga 1 och Tabell 1). Att bara en del titlar lästes berodde på att ju längre ner på listan titeln hade hamnat desto mer irrelevant för arbetet var den. Exempelvis vid titel numer 150 i första sökningen i tabell 1 så började titlar om djurförsök framkomma. Vidläsning av abstrakt togs beslutet att om inte titeln var intressant och relevant så lästes inte abstraktet. De sökord som resulterade i användbara artiklar är presenterade i tabell 1. Tabell 1. Databassökning. Kondenserad från Bilaga 1. Sökord Resultat Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Använda artiklar Long-Term 16 16 1 1 1 Care and Aged 80 and over and Animals Aged and animals and Homes for the Aged and Bonding, Human-Pet 57 57 4 1 1 Pets and dementia animal assisted therapy elderly Dog and nursing home Dogs and old people animal assisted therapy and dementia and dogs dog and dementia and nursing home Pets and older home and therapy Animal and nursing homes 196 100 4 1 1 99 99 1 1 1 597 30 2 1 1 2806 200 10 1 1 5 5 5 1 1 5 5 5 1 1 3 3 3 1 1 690 120 7 2 1 11

Kvalitetsbedömning För att artiklarna skulle kunna användas var det viktigt att de höll en hög kvalitet. Därför gjordes en kvalitetsbedömning (Willman m fl, 2006) där 15 frågor (se bilaga 3) ställdes för varje artikel var på artikeln en grad och procenttal utifrån hur hög kvalitet den hade. Det upptäcktes att både kvalitativa och kvantitativa artiklar kunde bedömas genom ett kvalitativt bedömningsprotokoll. Bedömningsprotokollet gjordes om det så att frågorna kunde besvaras både för kvalitativa och kvantitativa studier. Artiklarna blev bedömda i grader där grad tre hade ett procenttal mellan 60-69 %, grad två hade ett procenttal mellan 70-79 % och grad ett hade procenttal mellan 80-100 %. Vid kvalitetsbedömningen fick artiklar som erhöll mer än 70 % inkluderas i studien. Totalt lästes 19 artiklar och av dessa kvalitetsbedömdes 12 stycken. Av de 12 artiklarna som kvalitetsbedömdes uppfyllde 10 kvalitetskriteriet och kunde vara med i litteraturstudien. Analys av data Först analyserades varje artikels resultat sedan summerades resultaten och utifrån detta framkom 10 stycken kategorier. Kategorierna var: känslor, minnen om hundar från förr, nackdelar, fördelar, kommunikation, effekten för beteende problem, människor eller hundar eller hundrelaterade saker, ensamhet, livskvalitet och ekonomiska fördela. Dessa kategorier framkom genom att båda författarna till arbetet läste de olika resultaten, bearbeta resultaten från artiklarna till mindre stycken som handlade om olika ämnen (Polit & Beck 2006). Av dessa 10 kategorier valdes sedan fyra teman ut, där samliga speglade arbetets syfte. Tema för arbetet är dessa: Upplevelser och känslor av att träffa djur, minnen om hundar från förr, fördelar med att ha djur på ett bland äldre och nackdelar med djur hos äldre (Polit & Beck 2006). RESULTAT Artiklarnas innehåll finns sammanfattat i en matris som finns i bilaga 2. Nedan presenteras de resultat som framkommit av analysarbetet. Upplevelser och Känslor av att träffa djur Dessa studier nedan har gemensamt att de alla belyser hur djur påverkar äldre personers känslor och upplevelser av att träffa djur. I en studie av Kaiser, m fl (2002) undersöktes om en glad person eller en hund var att föredra i mötet med en äldre person. Studien kom fram till att hundar var att föredra i jämförelse med en glad person. Generellt sett var det ganska lika mellan hunden och den glada personen men hunden framkallade ett mer socialt beteende, i form av att deltagarna klappade hunden mer än människan och log mer åt hunden än det gjorde åt den glada personen. Det var bara en deltagare som klappade människan. Enligt Kaiser, m fl (2002) kan detta kan ha att göra med att det är mer acceptabelt att klappa en hund än en människa. Deltagarna var lika 12

angelägna att flytta närmare den glada personen som hunden, vilket kan bero på att båda två hade en tendens att bringa något nytt i den annars rutinmässiga vardagen (a a). Den dagen deltagarna hade besöken blev deras generella välbefinnande bättre. Det visade sig trots allt att det inte spelade någon större roll om besökarna var en hund eller en glad person men en person kan enligt Kaiser, m fl (2002) ha svårt att inte visa sina känslor och på så sätt verka dömande för den boende genom sitt kroppsspråk medan en hund inte gör på detta sätt. Då kan en hund vara att föredra på ett boende för att den inte dömer och tänker på samma sätt som en människa. I den föregående artikeln jämfördes en hund och en glad person, medans i en studie av Marx, m fl (2008) jämfördes istället olika hundrelaterade företeelser som till exempel tre olika storlekar på hundar, valpvideo och gosedjurshundar för att se vad som påverkade den äldres känslor mest, hur länge deltagarna var engagerade och inställningen till de tre olika hundarna undersöktes. Det visade sig att deltagarna mest tyckte om den stora hunden och sedan med mellanstora hunden och de tyckte minst om den lilla hunden. När de jämförde en riktig hund, valp video, gosedjurs hund, robot hund och teckningen av en hund visade det sig att attityden var signifikant mer positiv för valpvideon följt av en riktig hund, sist kom teckningen av en hund (Marx, m fl 2008). Det visade sig även att deltagarna öppnade sig mer och pratade mer under den hundstimulerade tiden än vad de gjorde annars. I en kontrollsituation utan stimuli sa inte deltagarna så mycket, nu pratade de om tidigare djur, ställde frågor och pratade direkt till den hund relaterade stimuli, där det mesta de sa var lämpligt för situationen. De tre riktiga hundarna fick flest kommentarer av deltagarna, men även robot hunden och valpvideon fick många kommentarer (a a). Resultatet visade även att personer med demens kan bli framgångsrikt engagerade med hund relaterad stimuli. Attityden till att ha en riktig hund på ett vårdboende var mestadels positivt, i kontrast till att färglägga en hund på papper. Det visade sig i studien att deltagarna inte bara blev positivt engagerade av en riktig hund, utan de blev även positivt engagerade utav robothunden, valp videon och kramdjurshunden (Marx, m fl 2008). För att undersöka hur mycket en hund kunde betyda för en person på äldreboende gjordes en undersökning utav Kawamura, m fl (2009). Det visade sig att de deltagarna som tidigare hade haft djur hade en bättre inställning till hundarna. Hundarna besökte deltagarna regelbundet och kommunikationen med hundarna framkallade positiva emotionella känslor för deltagarna. Deltagarna såg fram emot att träffa hundarna och det blev den lyckligaste tiden av deras vårdboende period. Deltagarna utryckte positiva känslor till hundarna och pratade snällt med dem och en del gav till och med hundarna nya namn. En del av deltagarna tyckte till och med synd om hundarna när de var tvungna att sitta innan de fick mat. Vissa deltagarna uttryckte känslor av att äga hunden och de pratade väldigt vänligt och självsäkert med hunden. Ensamtid med hunden gjorde att deltagarna fick tid att binda sig till hunden och förstå den. De fick samtidigt en känsla av ansvar att vara en del av hundens liv och en del i hunden uppfostran (a a). 13

En form av känsla som många äldre känner av är ensamhet. En studie av Banks, m fl (2002) fick fram i sitt resultat att djur kan förbättra denna känsla. Det finns en skillnad mellan de tre grupperna, ingen hund på boendet, hund en gång i veckan och hund tre dagar i veckan. Dessa skillnader berodde enligt Banks, m fl (2002) på att hunden tog bort en del av ensamheten hos de personer som fick träffa den. Det fanns däremot ingen skillnad om deltagarna fick träffa hunden en gång i veckan eller tre gånger i veckan. Om man umgås med djuret i 30 minuter per vecka hade det en effekt för att minska ensamheten, de som hade hundarna tre gånger i veckan hade inte ytterligare effekter på att de skulle minska ensamheten jämfört med 30 min per vecka men hade man ökat perioden till sex veckor så hade kanske djuret fått en ännu större effekt på ensamheten. Det visade sig att deltagarna spontant började prata om de djur de haft tidigare när hunden kom på besök (a a). Minnen om hundar från förr Djur framkallar inte bara positiva känslor hos deltagarna utan de frambringar även minnen från förr. Det visade sig i studien av Banks, m fl (2002) att det finns ett starkt samband mellan djur som sällskapsdjur från barndomen och att vilja ha djur som äldre. Mer än 95 % hade husdjur före 8 års ålder och var ansvarig för omvårdnaden av detta djur. Hela 84,4 % hade hund som husdjur och resten hade katter, eller både katt och hund. Alla besvarade frågor som visade att husdjur var en del av deras liv visade att alla deltagarna skulle vilja ha ett husdjur nu men de var förhindrade på grund av yttre omständigheter. Det fanns fem av de boende sa frivilligt att de skulle vilja ha ett husdjur på vårdboendet, två av de boende uppgav att de var rädda för katter för att de hade blivit klösta av en katt som liten (a a). Studien av Kawamura, m fl (2009) visade likaså att barndom och djur hade starka samband med varandra. Genom samverkan med hunden mindes deltagarna djur från tidigare i livet och kom ihåg den glädje det djuret gav dem. De pratade mycket om sina husdjur och de kom ihåg mycket från den tiden. Varje deltagare verkade komma ihåg många historier, både glada och ledsna historier om sina djur som de delade med personalen och besökare (a a). Det visade sig i studien av Banks, m fl (2002) att de personer som hade en livshistoria av att ha djur och även ta hand om djuren som barn, skapade ett starkt känslomässigt band till dessa. Detta gör att barndomen spelar en stor roll i om deltagarna har nytta av djur assisterad terapi eller inte. De som hade djur som små ville delta och de som inte hade de ville inte delta i denna studie (Banks, m fl 2002). Djur framkallade minnen från barndomen hos de äldre. Dessa minnen hade inte vårdpersonalen uppmärksammat innan. Fördelar med att ha djur bland äldre Det finns många fördelar med att ha djur och då inte bara på ett vårdboende utan även i hemmet när makarna råkar ut för en krissituation kan ett djur vara till hjälp, som i en studie av Connell, m fl (2007) där männen har fått demens och fruarna vårdar dem i hemmet tillsammans med sina djur. Två tredjedelar av djurägarna sa att deras förhållande till djuret inte hade förändrats sedan de började vårda sin make. Mer än hälften rapporterade att deras makes förhållande till djuret hade förändrats sedan maken blev sjuk. Mer positiva förändringar än negativa hade 14

skett mellan husdjuret och frun, även mer positiva förändring hade skett mellan djuret och maken. Det framkom dock mer negativa förändringar mellan maken och djuret än det gjorde hos frun och djuret. Både frun och maken kände att de fick en ökad känslomässig närhet med sitt husdjur och även en ökad tillgivenhet mot sina djur. Att ge mer tid och uppmärksamhet emot sitt husdjur var en annan positiv effekt som framkom. Kamratskap var också en viktig fördel och då framför allt för den demenssjuke maken (a a). Positiva effekter var att vårdgivare och vårdtagare kände att de fått ett starkare band till sitt husdjur än innan maken fick demens. En annan positiv effekt är att djuret kan skapa trygghet även när minnet och språket sviker som då kan vara ett jobbigt moment för familj och anhöriga. Bandet mellan djuret och vårdtagaren kan också bli starkare för att personen med demens oftare stannar hemma på grund av att de sociala, praktiska och känslomässiga begränsningar som kommer med demens. Vissa vårdgivarna och vårdtagare beskriver sin relation till husdjuret som meningsfull (a a). Som äldre på ett vårdboende är det vanligt att få i sig för lite mat men i en studie av Edwards, m fl (2002) visade det sig att nutrition och djur hör samman. När ett akvarium infördes blev det en signifikant ökning mellan de måltiderna utan akvarium och de med ett akvarium. Näringsintaget ökade för 87 % och för 9,7 % hade det ingen förändring. Efter sex veckor gjordes ett uppföljningsbesök och då noterades det att alla tre anläggningarna hade en ytterligare signifikant ökning av näringsintaget i jämförelse med innan akvariet sattes in. Före införandet av akvariet hade ett flertal av deltagarna gått ner i vikt, men de månader som akvariet var då boendet hade många gått upp i vikt igen. Hälsoeffekterna har även visat att med ett akvarium hos boende har det visat att de var mer avslappnade (a a). Flera observationer gjordes av personalen som förslag på varför personerna åt mer och detta berodde på att personer med vandrings- problem (gick fram och tillbaka hela tiden på boendet) i sin demens hade en tendens att sitta ner en lång stund och bara kolla på akvariet, detta tittande på akvariet ledde till att personerna senare kunde sitta vid måltiden och äta sin mat och därigenom öka nutritionsintaget. Denna effekt varade igenom hela studieperioden (Edwards, m fl 2002). En positiv inverkan på ekonomin på vårdboendena gick också att se. Innan studien statade åt deltagare bara hälften av frukosten men i många fall så åt många mindre portion, vilket leder till att mycket mat slängdes och det blev dyrt. Ökningen av näringsintag på grund av akvariumet leder till att användning av näringstillskott minskade i jämförelse med hur det var tidigare, denna minskning av användningen leder till stora besparingar för hälso- och sjukvård. På t.ex. ett boende som hade 24 boende användes 38 burkar näringstillskott om dagen, efter introduktionen av akvariet var antalet av näringstillskotts burkar nere i 27 om dag. Minskningen av antalet användning av burkar leder till besparing av 11.44 dollar per dag (ca 82 kr) om dag (Edwards, m fl 2002). I det dagliga livet ansågs rutinerna på ett vårdboende vara ganska trist men ett djur lättade upp stämningen. Vissa av deltagarna kände en stress i det dagliga livet på vårdboendet, ibland uppstod en känsla av ensamhet och irritation när de hade kontakt med andra boende eller personal. Studien gjorde så att samverkan med hundarna gjorde så att stressen i det dagliga livet minskar. Studien gjorde även så 15

att det blev en frisk fläkt på vårdboendet när hundarna kom och deltagarna kände en lättnad att få en paus ifrån det annars rutinmässiga livet på boendet. I vissa fall ledde hundarna till mer samverkan mellan deltagarna och personalen som nu hade ett gemensamt samtalsämne när de pratade om hundarna eller andra dagliga aktiviteter (Kawamura, m fl 2009). En annan fördel är att hundförare på många ställen är villiga att ta med sina hundar till jobb gratis och detta är en ekonomisk fördel (Marx, m fl 2008). Många personer med demens kan ha beteendeproblem och svårt att uttrycka sig och detta belystes av tre studier (McCabe, m fl 2002, Richesons 2003, Sellers 2005). Det var en signifikant minskning i beteendeproblemen från vecka ett till vecka två (när hunden infördes), där var en liten ökning av beteende problemen under dag tidskiften den tredje veckan, men då var det Halloween så ökningen kanske berodde på detta, efter vecka tre föll beteende problemen igen och i vecka fem ökade de lite igen men var ändå bra och mindre än i vecka två. På kvällarna sågs inte samma beteendeproblem som under dagarna och detta kan bero på att kvällarna innehöll andra rutiner än på dagarna, det kanske var lugnare på kvällarna. Under hela studien var hade kvällsskiften lägre beteende problem än dagskiften (McCabe, m fl 2002). I Richesons (2003) studie hade som syfte att undersöka effekterna av djur assisterad terapi hos äldre med demens som också hade aggressions eller sociala problem, resultatet visade att djur assisterad terapi kan sänka ett aggressivt beteende och öka den dementes sociala samverkan. Studien visade att aggressivitet från deltagarna minskade omedelbart när hundarna introducerades men ökade igen under uppföljningstiden. Social samverkan ökade signifikant från första veckan till och med sista veckan av studien. En slutsats kunde dras att djurassisterad terapi gjorde att deltagarna fick en meningsfull aktivitet och när den meningsfulla aktiviteten togs bort så uppstod åter igen ett aggressivt och osocialt beteende hos de dement-sjuka (a a). En studie av Sellers (2005) undersökte också effekterna av djur assisterad terapi på social och agiterade beteende hos äldre med demens. Detta resultat visade en ökning i det sociala beteendet under varje behandlingsfas jämfört med innan de fick träffa hunden. Tre av de fyra deltagarna visade en minskning av det agiterade beteendet. Mannen av deltagarna visade ingen förbättring i beteendet men i den andra behandlingsfasen visade han en förbättring jämfört med den första perioden, detta kunde bero på att han var enda mannen eller var yngst eller hade minst poäng på MMT, alltså var sjukast. Det visade sig att djur assisterad terapi effektivt för att öka det sociala beteendet och minska det aggressiva beteendet för dessa fyra. Effekten av djurassisterad terapi har visat sig att förbättra deltagarnas beteende, även det känslomässiga och sociala beteendet har blivit bättre. De äldre försökte också visa att de ville vara mer delaktiga i sitt eget liv genom djurassisterad terapi (a a). Colombo, m fl (2006) kom fram till att djur kan förbättra andra problem än bara beteendeproblem i denna studie där de jämförde personer som fick en blomma, en kanariefågel och de personer som inte fick något alls. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de tre grupperna utom när de gällde självskattningsskala om känslighet där de som hade fått en blomma hade en 16

signifikant förbättring jämfört med de utan någonting och de som hade djur. En signifikant skillnad sågs även i djurgruppen gällande självskötsel och social funktion, där det påvisades en förbättring vid jämförelse med de två andra grupperna. Det visade sig även att djurgruppen avsevärt förbättrade tvångsbeteende, depression, ångest och fobi jämfört med kontrollgruppen och växtgruppen. I nästan alla undersökningsområden som undersöktes fanns en signifikant förbättring i djurgruppen jämfört med de andra grupperna (a a). Kommunikationen visade sig även förbättras vid djurbesök på vårdboenden vilket dessa studier av Kawamura, m fl (2009) och Richeson, (2003) är exempel på. Deltagarna använde tiden med hundarna som en möjlighet att prata med de unga personerna som kom med hunden och som till vardags befann sig utanför vårdhemmet. Detta gav deltagarna en chans att få en känsla av samhället utanför vårdboendet och hur samhället har förändrats över tid (Kawamura, m fl 2009). Under studiens gång upptäcker både vårdpersonal och familjemedlemmar hur alerta och mottagliga vissa av deltagare var, ofta pratade de om hundarna (Richeson, 2003). Deltagarna talade i studien om hur deras samspel med hundarna hade påverkat relationen mellan andra deltagare och boende. Deltagarna tyckte det var roligt att sen de andra boende leka och prata med hundarna. Deltagarna utvecklade även en tendens att ha mer intresse för andra personer. Deltagarna hittade även nya vänner i de andra deltagarna (Kawamura, m fl 2009). Det är inte bara bra för de äldre att de börjar prata mer det kan även bero på hundarna, för en fördel med att införa en hund till ett vårdboende är att hundar är bra på att läsa kroppsspråk och reagera på ett lämpligt sätt på detta (Marx, m fl 2008). Nackdelar med djur hos äldre Det är inte bara positivt med att ha djur hos äldre utan en del negativa saker kommer fram, dessa studier belyser detta. Enligt Connell, m fl (2007) var det enda negativa frun sa att de hade mindre tid med sitt djur när maken blivit sjuk. Maken däremot uppfattades frun som att djuren besvärade maken och att han hade mindre tålamod jämfört med innan. Andra negativa aspekter var att mannen var mindre tillgiven och inte så nära sitt djur som innan. En del familjer sa att de inte längre hade möjlighet att ta hand om sitt djur. För makens skull kunde ett djur vara negativt till exempel nämnde en del att djuret och mannens relation hade förändrats och att mannen inte var lika engagerad och intresserad av djuret längre. Dessa förändringar berodde troligen på att mannens demenssjukdom. I det svåraste stadiet av demens kan man visa att närvaro av husdjur kan vara en säkerhetsrisk till exempel kan vårdtagaren snubbla över djuret och få en höftfraktur (a a). Nackdelar kan vara att visa vårdtagare kan vara rädda för hundar eller allergiska emot dessa. Vissa boenden kan vara emot hundarna på grund av det ansvaret som en hund för med sig och oroliga över att de boende eller personalen ska skrämma eller göra hunden illa (Marx, m fl 2008). 17

DISKUSSION Detta avsnitt är indelat i tre delar, metoddiskussion, resultatdiskussion och framtida värde. I metoddiskussionen presenteras metodologiska styrkor och svagheter och valet av metod. Resultatdiskussionen presenteras ifrån de kategorier som bildadats genom analysen och i resultatet. Därefter diskuteras framtida värde. Metoddiskussion I början fanns förhoppningen att datainsamlingen skulle kunna ske empiriskt, men tanke på den korta tiden som arbetet skulle genomföras på togs beslutet att göra examensarbetet på redan publicerade vetenskapliga artiklar. Det fanns ett begränsat antal vetenskapliga artiklar som publicerats inom detta område som passade till detta examensarbetets syfte och var lämpliga för att genomföra en systematisk litteraturstudie. Artikelsökning gjordes av uppsatsförfattarna var för sig, för att kunna hitta de bästa artiklarna. Efter en kort översiktlig artikelsökning märktes att det bara fanns cirka 20 bra artiklar som möjligen skulle kunna ingå i studien. Hur sökningen än gjordes så kom alltid samma artiklar upp. Till hjälp med sökningen av de vetenskapliga artiklar användes både Cinahl och Pubmed som databassökning. Cinahl är en sida som täcker omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnasters områden för att hitta artiklar. Dokumenten som hittas där är främst vetenskapliga artiklar men även andra former av publikationer kan hittas. Pubmed är en bred databassökningssida som täcker medicin, omvårdnad och odontologi. Att båda dessa databaser användes är en styrka för arbetet av just dessa anledningar. Möjligen skulle även artiklar av intresse kunnat hittas i databaser som behandlar beteendevetenskap eller psykologi. Eftersom intresset för demens och äldres hälsa rimligen mest tas upp i medicinska tidskrifter, hade dock andra databaser troligen inte givit ytterligare resultat. Det kan dock uppfattas som en svaghet med studien. Orden som valdes till artikelsökningen valdes på ett systematiskt sätt för att täcka in syftet med examensarbetet i artiklarna som hittades. Syfte med detta examensarbete är att undersöka djurs betydelse för människor inom äldrevård och demensvård. Frågeställningar var: vad har djur för betydelse inom äldrevården? Vilka effekter kan djur ha på äldre personer? Med detta syfte i åtanke så började sökningen. Det bestämdes tidigt att inga mesh-ord skulle användas på grund av att det fanns för få artiklar. Animal som är en stor del i detta arbete hade en självklar plats som sökord. För att kunna nå olika artiklar bestämdes att även olika djursorter skulle ingå i sökningen däribland dogs, fish och cats men utan någon större framgång. Andra självklara sökord var äldre eller äldreboende eller demens i olika former. Dessa ord tillsammans täcker in en stor del av syftet med examensarbetet. För att helt kunna få fram de artiklar som helt och hållet täcker syftet så testades även sökord som animal- assisted therapy eller animal assisted activity, vilket gav de bästa artiklarna. En svaghet med sökningen kan vara att sökningen gjordes med just dessa ord och kanske hade andra ord varit mer lämpade men i försök att hitta andra sökord så missades syftet och andra artiklar kom fram. En del artiklar som hittades var mycket bra men inte helt lämpliga för 18

examensarbetet för de handlade om djur inom vården men inte på det sättet så att syftet besvarades, dessa artiklar användes i bakgrunden. Svagheter med denna metod är att sökningen gjordes var för sig och kanske missades därför någon relevant artikel. Men detta är även en styrka eftersom olika artiklar kan hittas av olika granskare, i slutändan så visade det sig att samma artiklar hade hittats av båda sökpersonerna vilket borde vara ett tecken på att dessa tio artiklarna var lämpade för detta arbete. Kvalitetsbedömning Kvalitetsbedömningen gjordes genom att författarna till examensarbetet använde en kvalitetsgranskningsmall ifrån boken evidensbaserad omvårdnad (Willman, m fl 2006) där en del frågor som inte var relevanta för bedömningen av artiklarna togs bort. När bedömningen gjordes insågs att både kvalitativa artiklar och kvantitativa artiklar kunde bedömas med samma mall, delvis för att artiklarna var svårbedömda om de verkligen var en ren kvalitativ eller kvantitativ artikel eller om det vara så att en del av artiklarna var både kvalitativ och kvantitativ. Detta kan vara både en styrka och en nackdel. Styrkan är att alla artiklar blev de bedömda på samma sätt och i och med att artiklarna var svårbedömda om de var kvalitativa eller kvantitativa så blev bedömningen neutral och alla fick en liknande behandling. Det negativa med detta är att bedömningen kanske kunnat blivit annorlunda och artiklarna kanske hade fått en högre procentsats om de hade blivit bedömda på ett helt rent kvalitativt eller kvantitativt sätt. Analys av artiklarna Analysdelen gjordes genom att artiklarna bearbetades tillsammans och en matris skrevs för att få en bra grund om vad artiklarna handlade om. Efter artikelnmatrisen var skriven så började resultatet att skrivas. En fördel var att artiklarna hade översatts till svenska för att lättare kunna ta del av resultatet och diskussionen i artiklarna. En nackdel med vissa artiklar var att resultatet var lite svårt att förstå. Detta berodde på att artiklarna hade korta resultat och därmed kunde diskussionsdelen i studien användas och det blev lättare att få fram ett resultat. Resultatdiskussion Här nedan kommer artiklarnas resultat att diskuteras och syftet besvaras. Resultatets teman kommer att diskuteras var för sig och även knytas till bakgrunden Upplevelser och känslor av att träffa djur I resultatet i denna litteraturundersökning kom det fram att hundar var att föredra i jämförelse med en glad person, eftersom hunden mer framkallade ett socialt beteende hos den äldre än den glada personen gjorde (Kaiser, m fl 2002). Detta tyder på att hundar fortfarande har en stor betydelse för människor i samhället, ser man tillbaka på historien så finns där ju fynd från tamhundar 12 000 år innan Kristus födelse, då användes hundar på ett annat sätt än vad de gör idag (Jensen, 2006). Enligt Kaisers, m fl (2002) studie klappade deltagarna hundarna mer än vad de gjorde med den glada personen, detta är i andra studier bevisat att människor och djur påverkar varandra mycket inte bara rent känslomässigt utan 19

även rent fysiologiskt (Uvnäs-Moberg, 1998). Människor har ett lugnande hormon som heter oxytocin, detta hormon har även djuren. Detta hormon frisätts när en person klappar ett djur. En annan positiv effekt med oxytocinet är att även blodtrycket, puls, smärta minskar och ökar vårt välbefinnande. Hormonet är inte bara bra för människan utan djuren får samma effekter när den blir klappad av oss, vilket gör att båda parter blir vinnare när en människa gosar med ett djur (Beck-Friss, J 2009). Detta kan vara en förklaring på att de äldre i studien mest klappade hunden än människan, en annan förklaring kan vara att det är svårare att känna närhet och visa känslor till en person de precis träffats, detta kan vara lättare med ett djur (Kaiser, m fl 2002). Att ett djur har många effekter på människan visste arbetets författare innan men att ett djur kan sänka både puls och blodtryck hos oss var förvånansvärt och en nyttig kunskap. I en annan studie skriven av Kawamura, m fl (2009) blev resultatet att deltagarna upplevde den lyckligaste perioden av deras vårdboendeperiod och de såg fram emot att få träffa hundarna. Deltagarna utryckte positiva känslor till hundarna och pratade snällt med dem och en del gav till och med hundarna nya namn. De fick samtidigt en känsla av ansvar att vara en del av hundens liv och en del i hunden uppfostran. Att känna ansvar är en viktig del av människans liv och i Maslows behovstrappa är just ett av behoven att känna sig viktig och detta är ett behov som människor har hela livet (Levander, 2005). Att vara äldre och ensam är idag ett stort problem i samhället, många äldre har därför djur hemma för att minska ensamheten, ensamheten kan bero på att den äldre saknar sin familj som sedan länge är utflugen, saknar sin partner som kanske har gått bort och saknar en meningsfullhet i vardagen. När den äldre inte längre klarar sig hemma utan måste bo på ett vårdboende (Strang, 2007), måste deras käraste ägodel lämnas bort på grund av att många vårdboende idag har som policy att inte ha egna djur med sig till boendet i allergi syfte och tidsbrist och även för att skona de som är rädda för djur. I de flesta studierna så beskrivs djurs positiva effekter för äldre personer och enligt arbetets författare kan det vara svårt att vara tvungen att lämna bort sitt djur. Detta kan enlig arbetets författare göra att personen troligtvis känner sig ännu mer ensam därför hade det varit bra att införa vårdboende med alternativ för de som ville ha med sig sitt eget djur när de flyttar dit. Ur allergisynpunkt är det inte lämpligt att ha ett pälsdjur på ett boende och en fisk har inte samma effekt hos en vårdtagare när det gäller oxytocinets effekter men då finns det andra alternativ som till exempel att ha en robothund- eller katt vilket Banks, m fl (2008) visade i studien där de jämförde en robothund med en riktig hund. Det visade sig att det inte fanns någon skillnad på ensamhet när det gäller att ha en robothund eller en riktig hund. En annan studie av Banks, m fl (2002) visar att det inte spelar någon roll om hunden kommer en gång eller tre gånger i veckan ur ensamhetssynpunkt, utan 30 minuter i veckan räcker för att minska ensamheten hos en äldre person. Att ha ett djur på ett vårdboende en gång i veckan är bra men det hade varit bättre att ha den tre gånger på grund av att djuret tar inte bara bort känslan av ensamhet utan djuren ger även en ljuspunkt i de dagliga rutinerna och ger en lugnande effekt vid klappning (a a). 20