Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten

Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten

Innehåll Innan du börjar 4 Viktigt o din brunn 4 Har du svar på dessa frågor 4 Brunnsvatten är grundvatten 5 Vattnets rörelse geno arken 5 Jordarter 6 Berggrund 6 Tre typer av brunnar 7 Grävd brunn 7 Filterbrunn 8 Borrad brunn 9 Placering och skydd av brunnen 10 Salt i vattnet 11 Hur ycket vatten behöver jag? 12 Vattenkvalitet 14 Proble so kan uppstå 14 Vattenanalys 15 Vattenrening 15 Installationer 16 Upphandling 17 Checklista för anbud 17 O det inte blev so du tänkt dig 18 Kontakter och råd 19 Livsedelsverket 2014 ISBN: 978 91 7714 235 5 Forgivning: Nibus Counication Illustrationer: Claes Stridsberg Oslagsfoto: Lars Owesson/Scandinav.se Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalar, deceber 2014 2

Råd och tips för hälsosat vatten Dricksvatten är vårt viktigaste livsedel. Därför är det viktigt ed god vattenkvalitet och en väl fungerande brunn. Den här broschyren vänder sig till dig so ska anlägga en egen brunn. Här beskrivs hur olika brunnar fungerar och vad so är bra att känna till när du ska anlägga en brunn. Du får också råd o vad du ska tänka på när du ska köpa de tjänster so behövs. Mer inforation o dricksvatten från egen brunn hittar du i Livsedelsverkets råd o enskild dricksvattenförsörjning. Råden finns på vår webbplats livsedelsverket.se 3

Fastighetsbeteckning (nan och nuer) Försaling Borrpla tsens l äge Borrpla tsens adr ess Ägares/best ällares nan Utdelningsadr ess, o annan än borrpla tsens adr ess ovan från Borraskinstyp Borrhål fodrat Ytterdiaeter Godstjocklek Utskrif tsdatu Borrning en avslutad da tu Ort Koun Borrpla tsens GP S-koordinater i s yste: Ortsadress (postnuer och or tsnan) djup från djup från Totaldjup fr ån ark ytan Jorddjup från ark ytan ( djup till ber g) Borrhålets bottendiaeter Brunnens an vändning Typ av kapacitets ätning Anärkningar Annan an ärkning Underskrif t Nanf örtydligande Blank ettutgiv are till Ytterdiaeter Godstjocklek Telefon Tätning ellan f oderrör och berg har skett ed Pupens axk apacitet Certifier ad borrare nr Ekon.karta vxy vz till till SGUs an teckningar (if ylls ej) Ankostda tu Försalingsk od Telefon (även riktnuer) Telefon (även riktnuer) djup från djup från Uppätt kloridhalt Uppätt kloridhalt Uppätt kloridhalt Uppätt kloridhalt till till Länsbokstav SWER EF 99 TM SWER EF 99 (WGS 84) RT90 2,5 g on V x-koord y-koord z GPS-x GPS-y GPS-z Innan du börjar Vatten är vårt viktigaste livsedel. Därför är det viktigt att se till att din nya brunn fungerar so den ska, och att vattnet håller god kvalitet. Innan du ska borra eller gräva efter dricksvatten finns några saker du bör tänka på. Det finns också en rad frågor so är bra att ställa sig själv och brunnsborraren i förväg. Viktigt o din brunn Dåligt vatten kan bli dyrt Dålig vattenkvalitet kan innebära ytterligare arbeten eller investeringar i utrustning för vattenrening. Det kan innebära extra kostnader. Noralt länar brunnsborrningsföretaget inga garantier för vattnets kvalitet. Det lönar sig därför att i förväg ta reda på så ycket so öjligt o kvaliteten på vattnet i trakten. Brunnsprotokoll en självklarhet Begär ett brunnsprotokoll av brunnsborraren för din brunn. O något fel skulle uppstå är det nästan alltid nödvändigt att ha fakta o brunnens utforning. Brunnsborraren är också skyldig enligt lag att sända ett sådant protokoll till Sveriges geologiska undersökning. Protokollet är dessuto en värdehandling för din fastighet. Borrpla tsens läge Äg a re / Best älla re Jor da rter/be rg a rter.. Teknisk t u t för and e Po r vpupning.. Gv - niv å An ärkninga r Borrföretag Västerköpings Brunnsborrnings AB 07 11 26 Uppgiftsskyldighet enligt SFS 1975:424, SF S 1985:245 Exeplar 1 ins änds av borrföretaget till S veriges geologiska unders ökning, Brunnsarkiv et, Box 670, 751 28 Uppsala Exeplar 2 l änas till uppdr agsgivaren Exeplar 3 beh ålles a v borrföretaget Djup under ark ytan Jordart/bergart Färg x x x x sänkhaar e stålrör annan r örtyp: blåsning Lärkåkra 23:3 Kungstena 10 NV bostadshus Strandvägen 14 Sven Johansson 0 1 1 5 5 7 7 48 48 90 Pup- eller bl åsdjup under ark ytan Pup- eller bl åstid Vatten ängd lit /ti Vid kapacitets ätningen sjönk vattenytan (räknat från ark ytan) ti lit /ti efter tr yckning Stabil grundv attenniv å under ark ytan Datu vid ätningstillf ället Mätning av grundvattenniv ån har sk ett antal tiar 6,1 2007-11-26 före vattenuttag x efter vattenuttag 2 tryckning sprängning x gradborrning, riktning: 30 g/l 56 under ark ytan 80 g/l 90 under ark ytan SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKN ING annan: 139,7 hushållsvatten energi väre/k yla kounalt vatten övrigt: flott örätning Per Borgströ 90 Jord Lera Grus Granit grå Granit rödgrå x x pupning Brunnsprotokoll x 90 2 ti 700 lit /ti före tryckning 6,1 018-17 90 00 ceentering 0453/06 extr a plastr örsfodring 7 BRUNNS- O CH BORR- PROTOKOLL Anärkningar (v attenf örekost, f ärg, sprickor,..) 07 11 29 Västerköping Ronneby N6232932 lite vatten annan: x trasigt 7 9 eter 0 12 E315598 0457-40081 sprickor ed vatten på 56 och 88 eter 114,7 g/l g/l Vattenanaly s utf örd x fys. keisk bakteriologisk x radon Vattenflask a länad ja nej Analysresulta t bifogas insändes senar e 90 under ark ytan under ark ytan SGUs an teckningar (if ylls ej) Kartkoordinater GPS-koordinater K Har du svar på dessa frågor? Vilken typ av brunn passar på in fastighet? Vilket skydd ot föroreningar får in brunn? Var ska brunnen placeras? Hur nära ligger in avloppsanläggning och infiltration? Vilka jord- och borrdjup kan an förvänta sig? Hur ycket vatten behöver jag? Finns det fakta o kvaliteten på vattnet där du ska anlägga din brunn? När ska vattenprover tas och ve analyserar vattnet? Hur är borraskinens frakolighet och hur påverkar borrningsarbeten in tot och itt hus? Vilka arbeten ed installationer av pup, hydrofor, grävning, rördragning och el står entreprenören för? Vilka garantier länas, vad ofattar de och vad kostar de? Vad koer brunnen egentligen att kosta? 4

Brunnsvatten är grundvatten Vattnet i alla brunnar är grundvatten. Det är viktigt att känna till hur grundvattnet rör sig i arken för att kunna anlägga en brunn på rätt plats och på rätt sätt. Vattnets rörelse geno arken Flera faktorer bidrar till hur vattnet rör sig geno arken på den plats du vill borra din brunn. Illustrationen visar den hydrologiska cykeln sat vattnets rörelse geno arken i genoskärning Nederbörd Allt sött grundvatten har bildats av nederbörd, so trängt ner i arken. Vattnet rör sig i arken från högre till lägre nivåer och rinner ut i bäckar, åar, älvar och sjöar för att slutligen nå havet. 5

Porer och sprickor En förutsättning för vattnets rörelse i arken är att det finns porer eller sprickor so vattnet kan ströa igeno. Ju fler och större porer och sprickor, desto snabbare kan vattnet ströa till en brunn, och desto er vatten går det att utvinna. Hårt tryck Är det grundvattenförande lagret täckt av täta jordarter, so lera eller berg, kan an behöva borra djupt innan an når det grundvattenförande lagret eller sprickan ed grundvatten. Oftast står vattnet här under sådant tryck, att det stiger till någon eller några eter under arkytan. Ibland kan det till och ed flöda över brunnen. Jordarter Olika jordarter påverkar vattentillgången på olika sätt. Grova jordarter Ur grova jordarter so sand och grus kan stora vattenängder ofta utvinnas. Finkorniga jordar I finkorniga jordar, so lera och silt, är tillrinningen alltför liten för att den ska kunna utnyttjas. Men det är inte ovanligt att an kan finna rikligt grundvattenförande jordlager under leror, fraför allt i leroråden so gränsar till grusåsar. Morän Morän är den vanligaste jordarten i Sverige. Den är oftast åttligt vattenförande och innehåller i allänhet så grundvattenagasin en so ändå kan vara tillräckliga för indre vattenuttag. Man bör dock vara edveten o att så ytliga vattenagasin kan sina under längre torrperioder. Berggrund Den berggrund so oger grundvatten kan grovt indelas i två typer. Urberg Urberg utgörs av till exepel graniter och gnejser. Vattnet förekoer i större och indre sprickor. För att kunna utvinna vatten är det avgörande att få kontakt ed sprickor under grundvattenytan när an borrar. Brunnar i urberg ger noralt 100 1 000 liter per tie. Sedientärt berg Sedientära bergarter är till exepel kalksten, skiffer och sandsten. Även här förekoer vatten i sprickor en i vissa sandstenar kan vattnet finnas i både sprickor och porer. Porösa sandstenar tillhör de bästa vattenförande bergartstyperna i Sverige. Dessa typer av bergarter finns dock endast i begränsade oråden, so till exepel Öland, Gotland, Skåne och runt Siljan i Dalarna 6

Tre typer av brunnar Det finns fräst tre olika brunnstyper. Vanligast idag är att an anlägger bergsborrade brunnar. Men de andra typerna av brunnar är också vanliga, särskilt i äldre fastigheter. Grävd brunn För en grävd brunn krävs att det finns vattenförande lager på ett djup av högst fe till sex eter. Efterso den grävda brunnen är anlagd i ytliga grundvattenagasin, är den särskilt känslig för påverkan av föroreningar från till exepel avloppsinfiltration, sur nederbörd och jordbruk. Placera den därför i ett högre läge än dessa föroreningskällor. Den grävda brunnen är också känslig för att grundvattenytan höjs och sänks naturligt. Det innebär att vattentillgången kan bli dålig under torrperioder. Även vattnets kvalitet kan förändras i saband ed nivåförändringar. En grävd brunn anläggs oftast i egen regi då det inte finns företag i Sverige so har specialiserat sig på att gräva brunnar. Med bra förutsättningar och god utforning kan de fungera bra. 7

Filterbrunn En filterbrunn är en borrad brunn i jordlagren, där filtret anpassats till det grundvattenförande lagrets egenskaper. Efterso vattnet tas upp från ett större djup än i den grävda brunnen är filterbrunnen indre känslig för ytlig påverkan. Placera den ändå i ett högre läge än föroreningskällorna. 8

Borrad brunn Bergborrade brunnar utförs oftast ed hjälp av så kallad sänkhaarborrning, so drivs ed tryckluft. Metoden är en kobination av rotation och slag. Denna borrteknik klarar av nästan alla forer av vattenborrning oberoende av arkförhållanden. Annan teknik är beroende av speciella geologiska förhållanden och har olika begränsningar. Bergborrade brunnar anläggs vanligtvis i två oent: dels borrning ed foderrör geno jordlager och några eter ner i berget, dels ren bergborrning ner till vattenförenade lager eller sprickor. Bergborrad brunn är den brunnstyp so anläggs est idag. Den bergborrade brunnen har stora fördelar o arbetet utförs osorgsfullt och yrkesässigt. Anlita därför alltid en certifierad brunnsborrare. Borrtekniken underlättar bland annat öjligheterna att ge brunnen ett gott skydd ot yttre påverkan. Även bergborrade brunnar placeras i ett högre läge än föroreningskällorna. Även o vattentillgången kan vara liten är det relativt sällsynt att en bergborrad brunn ger för lite vatten för ett enskilt hushåll. 9

Placering och skydd av brunnen Avloppsvatten, gödselstackar och avfall kan påverka kvaliteten på ditt brunnsvatten. Var du väljer att placera brunnen i förhållande till dessa föroreningskällor och hur brunnen konstrueras har stor betydelse för brunnsvattnets kvalitet. Placera brunnen i ett högre läge än föroreningskällor. 10

De allra flesta brunnar anläggs på fastigheter ed relativt så toter där det kan vara svårt att hitta ett idealiskt läge för brunnen. För att placeringen och skyddet ändå ska bli så bra so öjligt är det bra att tänka på vissa saker. Placera brunnen högt En grundläggande regel är att placera brunnen i ett högre läge än de eventuella föroreningskällorna, se bilden här intill. Skyddsavståndet ellan föroreningskällan och vattentäkten åste avgöras från fall till fall beroende på föroreningens art och arklagrens föråga att släppa igeno vatten. Avled ytligt vatten Brunnens näraste ogivning kan påverka vattenkvaliteten. O ytligt vatten avleds så att det inte rinner ner i brunnen inskar risken för förorening. Förorenande aktiviteter, so till exepel biltvätt, djurhållning och användning av ogräsedel, i brunnens närhet är också riskfaktorer. Välj en tät konstruktion Brunnens sårbara delar är brunnslock, ledningsanslutningar och brunnsväggar (det vill säga ceentringar, plast- och stålrör). En så tät konstruktion so öjligt, ner till den nivå där an vill att vattnet ska ströa in, förhindrar föroreningar. Tänk också på att avsluta brunnen inst ett par decieter ovanför arkytan så inskar risken för att sältvatten eller översväningar ska påverka din brunn. Marken påverkar Du får ett bra skydd o brunnen anläggs i eller geno djupa jordlager, geno tätande leror eller i fast berg ed väl utförd fodring och tätning. Grunda brunnar i jordlager och brunnar nedförda i sprickrikt berg i kobination ed litet eller obefintligt jorddjup är er utsatta för yttre påverkan. I det senare fallet är det särskilt viktigt att fodra borrhålet ner till betryggande djup. Salt i vattnet I stora delar av Sverige finns risk att påträffa salt grundvatten. Särskilt i kustoråden och oråden kring de stora sjöarna i Mellansverige är risken stor. Brunnsborrare känner i allänhet till var det är särskilt känsligt. Försiktighetsåtgärder so brunnsborraren kan ta, är att inte borra för djupt och att äta salthalten när an hittar vatten under borrningen. 11

Hur ycket vatten behöver jag? Borrhålet fungerar so vattenagasin och buffert. O ditt hushåll består av ånga personer och tillrinningen till brunnen kan förväntas bli svag, kan det därför vara klokt att välja en grov diaeter när an borrar. Exepel på vattentillgång vid olika brunnsdiensioner. 12

Hur ycket vatten går åt? Vid noral vattenförbrukning behövs ellan 150 och 200 liter vatten per person och dygn. För ett hushåll ed fe eller fler personer åste brunnen ha en tillströning på cirka 30 40 liter i tien och ett visst vattenagasin i brunnen. Buffert vid hög förbrukning Vattenagasinet i brunnen är en buffert när an använder er vatten än vad so rinner till. Det kan hända vid tillfällen då vattenförbrukningen är so störst, so när an duschar eller när tvätt- och diskaskinen är på. I oråden där an kan förvänta sig brunnar ed liten tillrinning kan det därför vara klokt att välja en grov diaeter på brunnen och en stor hydrofor/hydropress. Högtrycksspolning för bättre flöde Bergborrade brunnar ed för lite flöde av vatten brukar högtrycksspolas för att tillrinningen ska öka. Detta ger oftast gott resultat. Högtrycksspolning innebär att an sprutar in vatten i brunnen under en anschett. Vattentrycket är så högt att befintliga sprickor i brunnen kan vidgas och rensas ur. Tillrinningen blir däred kraftigare. 13

Vattenkvalitet En rätt anlagd brunn ger oftast ett rent och friskt vatten, so går utärkt att dricka. Men det finns också faktorer so kan påverka vattnets kvalitet negativt. Proble so kan uppstå O ditt vatten inte har god kvalitet kan det leda till hälsoässiga och/ eller tekniska proble. Hälsoproble Bakterier, virus, parasiter och andra ikroorganiser kan innebära proble för hälsan. Det kan även nitrit, nitrat, fluorid, radon, bekäpningsedel och tungetaller göra. Misstänker du att brunnsvattnet kan ge hälsoproble, ska du alltid undersöka och åtgärda probleet. Dricksvattnet bör kontrolleras inst vart tredje år. Estetiska proble Det händer att vattnet sakar eller luktar illa, eller är gruligt och färgat. Dålig sak kan bero på att vattnet är salt eller har höga halter av exepelvis järn eller organiska partiklar. Svavelväte i vattnet är en bland flera orsaker till dålig lukt. Grulighet och färg orsakas ofta av järn, huus och lerpartiklar. Tekniska proble Sura, salthaltiga och i övrigt aggressivt vatten kan påverka ledningsaterial och olika installationer. Naturligt förekoande änen so järn, angan och kalk kan ge utfällningar i ledningssyste, varvattenberedare, disk- och tvättaskiner. Riktvärden Riktvärden för olika paraetrar hittar du i Livsedelsverkets råd o enskild dricksvattenförsörjning. Råden finns på Livsedelsverkets webbplats, livsedelsverket.se. 14

Vattenanalys Det räcker inte ed att lukta och saka på vattnet utan det är först när an analyserat vattnet so an verkligen vet o det håller god kvalitet. Analys vid borrningen Redan i saband ed borrningen kan en enkel undersökning göras på plats av brunnsborraren. Det kan till exepel vara bra att analysera salthalten ino oråden där det finns risk för salt grundvatten. Analys innan brunnen tas i bruk Innan brunnen tas i bruk bör en ikrobiologisk och keisk analys av vattnet utföras. Det kan göras efter cirka en till två veckors ordentlig osättning av brunnens vatten. Ackrediterat laboratoriu Analys av vattenprover bör utföras av ackrediterat laboratoriu. Laboratoriet ger anvisningar för provtagningen. Vattenrening Det finns olika etoder och utrustning so tryggar dricksvattnets kvalitet o brunnsvattnet åste behandlas. Utrustning För att kunna välja rätt utrustning är en ikrobiologisk, keisk och fysikalisk analys nödvändig. Funktionsgaranti Leverantörer och installatörer av beredningsutrustning kan ge en funktionsgaranti. Den kan ofatta att vattenreningen klarar det aktuella probleet och inte ger andra oönskade effekter so till exepel ökad ikrobiologisk aktivitet, ökad radioaktiv strålning eller korrosion. 15

Installationer De tekniska installationerna för dricksvattenförsörjningen åste alltid anpassas efter brunnens förhållanden och prestanda. Brunnnen åste vara borrad innan an bestäer sig för utrustning. Exepel på hur en färdig installation av en brunn ed dränkbar pup kan se ut. Viktigt ed rätt tillbehör Val av rätt tillbehör har stor betydelse för brunnens funktion. Det brunnsborrningsföretag so anlitas kan hjälpa till att välja tillbehör och installera de på ett fackannaässigt sätt. brukning. Branschfolk varnar för att installera överdiensionerade pupar. Detta kan bl.a. edföra olika vattenkvalitetsproble. Rasrisk i brunnen kan otivera en särskild puptyp. så att spolningen blir rätt. i spolningen i kranar. också att eventuell gas i brunnen avluftas utohus. förhindrar ytligt vatten att tränga ner i brunnen. kvalitet so inte påverkar vattnets kvalitet negativt. 16

Upphandling Anlita en certifierad brunnsborrare eller ett brunnsborrningsföretag so tillhör någon branschorganisation, där alla företag har certifierade brunnsborrare. Du kan också vända dig till andra företag en var alltid noga ed att de kan läna goda referenser. Viktiga regler O brunnsborraren är certifierad eller o företaget tillhör en branschorganisation finns vissa regler för hur företaget ska arbeta från offert till avslutat arbete. Vad so gäller kan du få reda på geno att ta kontakt ed en brunnsborrarorganisation. Närare uppgifter o brunnsborrarorganisationer hittar du på sidan 19 här i broschyren. Flera anbud Begär in flera anbud på brunnsborrningen. Anbudet kan anges antingen i ett fast eller ett ungefärligt pris. Brunnsprotokoll När det är dags att betala för slutfört arbete, kontrollera att fakturan stäer ed uppgifterna i offerten sat att du fått ett brunnsprotokoll o brunnens utförande och prestanda. Brunnsprotokollet är en värdehandling för din fastighet. Checklista för anbud Leta rätt på brunnsborrningsföretag so känner till förhållandena på din ort. Låt helst företagen bedöa arbetets ofattning på platsen. Begär skriftligt anbud. Se till att anbudet innehåller uppgifter o arbetets ofattning och utförande, tidpunkten när arbetet ska påbörjas och avslutas, eventuella garantier sat pris och betalningsvillkor. utföra arbetet so anställd hos dig. enskilda konsuenter ska alltid innehålla os. Acceptera anbudet o det verkar tillfredsställande. Ett alternativ vid större arbeten är att skriva ett beställningsavtal. 17

O det inte blev so du tänkt dig O du inte är nöjd ed arbetet ed brunnen, ska du i första hand vända dig till den du beställt arbetet av. Är du osäker på hur du ska agera eller får du inte kontakt ed den so utfört jobbet kan du vända dig till konsuentvägledaren i din koun för råd. Konsuenttjänstlagen du anlitar en näringsidkare för att utföra ett arbete. En broschyr o konsuenttjänstlagen kan du beställa från konsuentvägledaren i din koun. So konsuent kan an vända sig till konsuentvägledningen i kounen och Allänna reklaationsnänden kan pröva tvister. När det gått snett O något har blivit fel ska du reklaera tjänsten, det vill säga eddela den so utfört arbetet att du inte är nöjd Betala inte hela fakturan utan håll inne så ycket so du anser det kan kosta att rätta till den del av arbetet so är felaktigt. Håll också inne så ycket pengar so kan täcka eventuella skadeståndsanspråk. Meddela näringsidkaren, gärna skriftligen i rekoenderat brev, varför du håller inne ed en del av betalningen och berätta att du inte tänker betala resten innan ni koit överens. Ta kopia på brevet och spara kopian. O företaget tillhör en branschorganisation Ta kontakt ed organisationen o företaget inte följt de regler organisationen har. Begär rättelse via organisationen o den anser att företaget brustit i sitt ansvar. Begär en opartisk besiktning so kopleent eller alternativ. Observera att besiktningen kostar pengar. Besiktningsannen bör utses av parterna geensat. Försök att koa överens ed ledning av besiktningsannens utlåtande. Tala o att du vill ha en rättslig prövning o ni trots detta inte koer fra till en uppgörelse. 18

Kontakter och råd Beroende på vilken fråga du har o din brunn eller ditt vatten kan du behöva vända dig till olika yndigheter eller organisationer. Allän inforation och eventuellt tillståndskrav Vänd dig till iljöförvaltningen i din koun. Geologiska och tekniska förhållanden Sveriges geologiska undersökning (SGU) Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 sgu.se Dricksvattenkvalitet Livsedelsverket Box 622 751 26 Uppsala Tel: 018-17 55 00 livsedelsverket.se Vattenanalyser Vänd dig till ett ackrediterat laboratoriu för vattenanalys. Tekniska proble Svenska Brunnsborrares Branschorganisation, Geotec Tel: 075 700 88 20 geotec.se Sveriges Avanti-borrare Förening Tel: 0771 28 26 84 19

Dricksvatten är vårt viktigaste livsedel. Därför är det viktigt att kvaliteten på vattnet är bra och att brunnen fungerar so den ska. Här får du so ska anlägga egen brunn råd och tips inför arbetet för att få hälsosat vatten under ånga år fraöver. Mer inforation hittar du på Livsedelsverkets webbplats; livsedelsverket.se