Vision ehälsa i praktiken

Relevanta dokument
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Workshop barn och läkemedel

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Läkemedelshantering ny riktlinje 2018

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:

Strukturerad läkemedelsinformation

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Bilaga 2 - Sammanställning av behov

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

ordination och hantering av läkemedel i hälsooch

Integrationshandledning Substanstjänster

Läkemedelshantering och säker vård. Vrigstad

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan

Integrationshandledning Substanstjänster

Integrationshandledning Substanstjänster

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015

Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen

Instruktion för dokumentation i läkemedelsjournal - Örebromodellen

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak

Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:

Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess

Bilaga 3 - Analys av enkät. Stöd till säker läkemedelsprocess

Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp

Socialstyrelsens arbete inom patientsäkerhetsområdet Charlotta George Sakkunnig i patientsäkerhet, CNO Lisa van Duin, jurist

Hälso- och sjukvårdsnämnden

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper

SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?

FASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige.

Det här händer hos E-hälsomyndigheten

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:3) om läkemedel som omfattas av sjukhusundantaget;

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Integrationshandledning Licensläkemedel

Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018

Integrationshandledning Licensläkemedel

Läkemedelsberäkning Sara Bertilsson

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Fördjupad förstudie om Nationell läkemedelslista

Patientindividuell försörjning, slutenvårdsdos, e-verifikation Hur går diskussionerna på SKL?

Terminologi. RDK Frösundavik Magnus Fogelberg

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2006:3) om traditionella växtbaserade läkemedel för humant bruk

16. De olika dokumenttyperna

BESLUTSUNDERLAG 1/2. Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS Regionstyrelsen

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer

Riksföreningen anser och rekommenderar

Mot denna bakgrund lämnar föreningen följande remissvar som har tagits fram med berörda specialistsektioner.

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Introduktion till nationell informationsstruktur

Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet

Introduktion till nationell informationsstruktur

Vägledning vid förslag till namn på läkemedel

eped Gör det lätt att göra rätt Christiane Garnemark Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus Göteborg Terapigrupp Barn och ungdom

TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING

Riktlinje för tillämpning av Socialstyrelsens nya föreskrifter för läkemedelshantering gällande ordination och delegation

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m.

Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling

YTTRANDE Svensk förening för anestesi och intensivvårds yttrande om promemorian Ds 2016:44

Läkemedelsverkets författningssamling

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Liten termskola för teknikinformatörer

Läkemedelsberäkning. Läkemedelsberäkning. Läkemedelsräkning Uppföljning Termin

eped - Barnveckan Göteborg Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus

REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP

Licens. Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2018:25) om licens. (Version 1, september 2018)

Socialstyrelsens författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling

TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

Lathund. Egna anteckningar. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll

151/16 Remissyttrande - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Integrationshandledning Produkttypsgrupper

Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit

Vägen mot generisk förskrivning i ett sömlöst system anpassat för barn

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak. Slutrapport

Integrationshandledning eped - rimlighetskontroll

Samarbete med patient, anhöriga och andra vårdaktörer

Transkript:

Vision ehälsa i praktiken Arbetet med enhetligare begreppsanvändning inom läkemedelsområdet Alma Hjertén Soltancharkari, Socialstyrelsen Victoria Johansson, Socialstyrelsen

Agenda Bakgrund: uppdraget och projektet Vad är enhetligare begreppsanvändning? Fallstudie Lärdomar

BAKGRUND

Kort om uppdraget vi fick 2018 Utreda hur termer och begrepp med koppling till ordination och förskrivning av läkemedel, ska kunna hanteras och tolkas likartat oberoende av aktör eller system Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i Socialstyrelsens krav på hur en läkemedelsordination ska dokumenteras (HSLF-FS 2017:37) samt med hänsyn tagen till de behov som finns i samband med införandet av NLL

Projekt 2018-2019 Det vi arbetar med i projektet: Definitioner i Termbanken Begreppsmodell Informationsmodell Koder/kodverk Samarbete med: ehälsomyndigheten Läkemedelsverket SKL Inera Delrapport december 2018 Slutrapport december 2019

Socialstyrelsens krav på hur en läkemedelsordination ska dokumenteras De uppgifter om en läkemedelsordination som ska dokumenteras är 1. läkemedelsnamn eller aktiv substans 2. läkemedelsform 3. läkemedlets styrka 4. dosering 5. administreringssätt 6. administreringstillfällen 7. läkemedelsbehandlingens längd 8. ordinationsorsak 9. när och hur läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas 10. i förekommande fall, anledningen till att läkemedlet inte får bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel 11. sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet

verksam substans, substans, aktiv ingrediens, ingrediens, beståndsdel, referenssubstans, modersubstans, active moiety, ARES, ACTI, visningssubstans, terapeutisk komponent, läkemedel, farmaceutisk produkt referensstyrka, styrkebenämning dos, doseringsanvisning, periodicitet, vid behovsordination Begreppsinventering läkemedelsnamn aktiv substans läkemedelsform läkemedlets styrka dosering behandlingsorsak, ändringsorsak, insättningsorsak, utsättningsorsak, indikation, behandlingsändamål, ordination, dosjustering administreringssätt administreringstillfällen läkemedelsbehandlingens längd ordinationsorsak produktnamn, handelsnamn, företagsnamn, legalt namn, läkemedelsprodukt, läkemedelsvara, läkemedelsartikel beredningsform, läkemedelsform vid administrering administreringsställe, administreringsplats, administreringsväg, administreringsmetod intagstillfälle, doseringstillfälle, administrering av läkemedel, iordningställande av läkemedel

VAD ÄR ENHETLIGARE BEGREPPSANVÄNDNING?

Vad är terminologi? Terminologi: samling termer inom ett område Terminologi: läran om terminologi Termer i en termbank vs. termer i kodverk

Vad är terminologi? Terminologi: samling termer inom ett område Terminologiläran Termer i en termbank vs. termer i kodverk

Begreppstetraedern begrepp drvo träd tree Baum arbre termer referenter definition vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam Jfr buske: vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som saknar genomgående huvudstam [TNC 96: Skogsordlista, 1994] 2019-05-23

FALLSTUDIE

modersubstans visningssubstans active moiety referenssubstans ACTI-M ACTI-R ACTI-B ARES salt icke-kovalent bundna ämnen

läkemedel Termpost i termbanken del av del av Termpost saknas i termbanken [hjälpämnen] aktiv substans [enkel] t.ex. paracetamol eller klopidogrel [förening] t.ex. klopidogrelbesilat Precis term för active moiety verkar saknas på svenska. del av [aktiv del av förening] (active moiety) t.ex. klopidogrel del av [icke aktiv del av förening] typiskt hydrat eller saltbildare, t.ex. besilat

Resultat i termbanken Anmärkning till aktiv substans: Anmärkning till styrka: En aktiv substans kan vara: en enkel substans som är aktiv i sig själv, t.ex. paracetamol eller klopidogrel en förening av substanser, t.ex. morfinhydroklorid eller klopidogrelbesilat den del i en förening av substanser som är aktiv, dvs. avsedd att ge läkemedlets terapeutiska effekt eller skapa möjlighet att ställa diagnos, t.ex. morfin eller klopidogrel. Styrkan som anges för aktiva substanser som är föreningar kan avse hela föreningen, t.ex. morfinhydroklorid, eller den aktiva delen i föreningen, t.ex. morfin.

LÄRDOMAR

Hur svårt kan det vara? Nu är vi klara!

Olika perspektiv Krav - Behov Nuläge Önskat läge

Samarbete olika aktörer

Tack för oss! alma.hjerten-soltancharkari@socialstyrelsen.se victoria.johansson@socialstyrelsen.se

Besök oss gärna monter B04:12