Sammanträde i kultur- och tekniknämnden

Kultur- och tekniknämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i kultur- och tekniknämnden Tid och plats för sammanträde Onsdagen den 23 april 2014, kl. 15.00 i Art Labs lokaler, Bryggargränd 4, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, MP, V); kl. 14.00. Art Labs lokaler. Oppositionen (M, FP, C, KD); kl. 14.00. Art Labs lokaler. Förslag till justerare Ordinarie: Marian Ahlberg (FP) Ersättare: Håkan Ekstrand (C) Tid och plats för justering Tisdagen den 29 april 2014, kl. 16.00. Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelse finns tillgängliga i kommunhuset, medborgarkontoret och på www.gnesta.se. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: 0158-275 000. Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information: Offentliga 1-9, Ej offentliga 10 Nr. Diarienumer Ärende 1 KS.2013.250 Gång- och cykelplan för Gnesta kommun 2 KOT.2014.117 Gång- och cykelbana från Frejaskolan till korsningen Tingshusgatan och Torggatan i Gnesta 3 KOT.2014.105 Revidering av renhållningsordning 4 KOT.2014.34 Bidrag till kulturprojekt, Ateljé 42 5 KOT.2014.89 Ansökan om verksamhetsbidrag från Barnens rätt i samhället (BRIS) för 2015 6 KS.2013.196 Medborgarförslag - En öppen konstvägg i Gnesta

Kultur- och tekniknämnden KALLELSE KUNGÖRELSE 7 KOT.2014.116 Ändring av lokal trafikföreskrift för Bygdevägen 8 KOT.2014.5 Redovisning av delegationsbeslut 2014 9 KOT.2014.4 Anmälningsärenden 2014 10 KOT.2014.6 Förvaltningschefen informerar 2014 Berndt Ullström Ordförande Marie Karlsson Sekreterare

Kultur- och teknikförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2014-04-02 KS.2013.250 Kultur- och tekniknämnden Gång- och cykelplan för Gnesta kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Anta gång- och cykelplanen för Gnesta kommun. Sammanfattning I dagsläget finns gång- och cykelvägar i alla Gnestas tätorter med varierande kvalité och sträckning. Med denna gång- och cykelplan vill Gnesta kommun utveckla ett mer sammanhängande gång- och cykelvägnät i hela kommunen där trafiksäkerheten förbättras. Gång- och cykelplanen ska även fungera som underlag vid prioriteringar av kommunala investeringar i kommunens budgetarbete. Planen ska också vara ett underlag för den årliga ansökan om statlig medfinansiering ur länsplanen som kommunen ska lämna in varje år. Ärendebeskrivning I dagsläget finns gång- och cykelvägar i alla Gnestas tätorter med varierande kvalité och sträckning. Önskemål har inkommit från medborgare om fler och bättre möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel. Med denna gång- och cykelplan vill Gnesta kommun utveckla ett mer sammanhängande gång- och cykelvägnät i hela kommunen där trafiksäkerheten förbättras. Detta ska ske genom ett kontinuerligt utvecklande av de befintliga gc-vägarna med underhåll, upprustningar och kompletteringar av trafiksäkra, gena och attraktiva gc-vägar. Utgångspunkten var en inventering av det befintliga gång- och cykelvägnätet i kommunen. Vidare har workshops genomförts med elever i årskurs 9 från Frejaskolan. Ärendet har arbetats fram i kommunens planeringsutskott och varit ute på två remissrundor. Den första remissrundan var av intern karaktär medan den andra remissen var av både intern och extern karaktär. Förvaltningens synpunkter Under den andra remissrundan framkom många allmänna kommentarer till nyttan och behovet av gång- och cykelvägar i kommunen. Bland annat nämndes

Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) att en effektiv skyltning av gång- och cykelvägar är eftersträvansvärt. Vidare måste de vägar som planeras vara inbjudande och attraktiva samt vara tillgängliga för alla i samhället. De specifika åtgärdsförslag som var av enklare karaktär har vidarebefordrats till kultur- och teknikförvaltningen. En fullständig redogörelse över remisserna tillsammans med kommentarer på dessa finns i bilagan "Svar på inkomna remisser för gång- och cykelplanen i Gnesta kommun". Sammanfattningsvis var de inkomna synpunkterna i linje med föreliggande gång- och cykelplan och endast mindre justeringar har därefter gjorts. Ekonomiska konsekvenser Gång- och cykelplanen ska fungera som underlag vid prioriteringar av kommunala investeringar i kommunens budgetarbete. Planen ska också vara ett underlag för den årliga ansökan om statlig medfinansiering ur länsplanen som kommunen ska lämna in varje år. För att kunna genomföra planen krävs en prioritering så att planering och projektering kan ske i god tid före genomförandet. Sammanlagt föreslås åtgärder för mellan 30-40 miljoner kronor där ökade driftkostnader ej är inkluderat. Checklista för jämställdhet En gång- och cykelplan där fysiska åtgärdsförslag i form av en prioriteringsordning får i allra högsta grad konsekvenser för de olika könen och kräver således en jämställdhetsanalys. Denna finns med som bilaga under "Jämställdhetsanalys för gång- och cykelplan". Överensstämmelse med kommunens styrdokument Gång- och cykelplanen är förenlig med relevanta styrdokument för kommunen. I den gällande översiktsplanen betonas vikten av att gång- och cykelvägnätet måste utvecklas i hela kommunen för att få kommuninvånarna att gå och cykla mer. Vidare är de mål, syften och mått i enighet med exempelvis kommunens miljöoch hållbarhetsplan. Bilagor 1. Gång- och cykelplan för Gnesta kommun - slutversion 2. Svar på inkomna remisser på gång- och cykelplanen 3. Jämställdhetsanalys för gång- och cykelplanen Bengt Klintbo Staffan Lind

Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Förvaltnings chef Samhällsplanerare

Gång- och cykelplan för Gnesta kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Staffan Lind KS.2013.250 2014-04-02 Dokumentinformation Dokumentet gäller för

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2(18) Innehåll Förord... 3 Övergripande riktlinjer och dokument... 4 Syfte... 4 Mått... 4 Disposition... 4 Avgränsningar... 5 Aktuell kommunal planering som påverkar gc-planen... 5 Cykelstrategi... 6 Kommunalt arbete... 6 Ökad trygghet och säkerhet för cyklister... 6 Drift och underhåll... 7 Cykelvägvisning och skyltning... 7 Cykelparkeringar... 8 Handlingsplan... 9 Olycksanalys i Gnesta kommun... 9 Gnesta... 9 Björnlunda... 10 Stjärnhov... 10 Laxne... 10 Mellan tätorterna och rekreationscykling... 10 Prioritering... 11 Prioriteringsordning... 11 Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 3(18) Förord Gnesta kommunfullmäktige antog i juni 2011 de kommunövergripande målen och det mål som berör miljö är att Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor. I september 2011 fastställde Miljöoch byggnämnden nämndmålet att Förutsättningarna för kollektivt och miljövänligt resande ska beaktas i kommunens planarbete (till exempel gång- och cykelvägar och infartsparkeringar). Som ett led av detta har Gnesta kommun upprättat denna kommunövergripande gc-plan (gång- och cykelplan). I dagsläget finns gång- och cykelvägar i alla Gnestas tätorter med varierande kvalité och sträckning. Dock har önskemål inkommit från medborgare om fler och bättre möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel. Med denna gc-plan vill Gnesta kommun utveckla ett mer sammanhängande gc- vägnät (gång- och cykelvägnät) i hela kommunen där trafiksäkerheten förbättras. Detta ska ske genom ett kontinuerligt utvecklande av de befintliga gc-vägarna med underhåll, upprustningar och kompletteringar av trafiksäkra, gena och attraktiva gc-vägar. Möjligheterna för människor att dagligen vara fysiskt aktiva ökar om det finns attraktiva, säkra och trygga gc-vägar till olika resmål. Forskning visar på att en stor del av de resor som görs med bil är under 5 km. Genom ett väl utbyggt gc-vägnät skapas ett fullgott alternativ till att minska bilåkandet för dessa korta sträckor vilket även bidrar till att förbättra miljön lokalt, regionalt och globalt. Syftet för denna gc-plan är att göra det enklare och säkrare att cykla i Gnesta vilket ska leda till att antalet cyklister ökar i Gnesta samtidigt som antalet trafikskadade ska minska. Vidare ska gc-planen fungera som underlag vid prioriteringar av kommunala investeringar i kommunens budgetarbete. Planen skall också vara ett underlag för den årliga ansökan om statlig medfinansiering ur länsplanen som kommunen ska lämna in varje år. För att kunna genomföra planen krävs en prioritering så att planering och projektering kan ske i god tid före genomförandet. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 4(18) Övergripande riktlinjer och dokument Det finns såväl nationella som lokala dokument som anger riktlinjer för cykelplanering. Trafikverkets nationella strategi för ökad och säker cykeltrafik har två övergripande mål vilka denna gc-plan ska ta fasta på. Dessa mål är att cykeltrafiken ska bli säkrare samt att andelen och antalet cyklister ska öka. I Gnestas översiktsplan betonas vikten av att gc-vägnätet måste utvecklas i hela kommunen för att få kommuninvånarna att gå och cykla mer. Denna gc-plan har gjorts med hjälp av bland annat fördjupande översiktsplaner för tätorterna i Gnesta och/eller så kallade nätverksanalyser av Gnestas tätorter. Syfte Syftet med gc-planen är främst att främja möjligheterna och säkerheten att cykla i Gnesta kommun. Det är viktigt att Gnesta kommun uppmuntrar och underlättar cyklandet i hela kommunen. Vidare ska Gnesta kommun genom denna gc-plan få ett aktuellt planeringsunderlag både för översiktlig och detaljerad planering gällande cykeltrafik. Den ska fungera som ett underlag både för planering av cykelåtgärder och för kommunens investeringsbudget. Gc-planens syfte konkretiseras i följande punkter: 1. Beskriva befintliga gc-vägar och planerade åtgärder. 2. Gc-vägnätet ska binda samman kommunens viktigaste målpunkter såsom tätorternas centrum, skolor, större arbetsplatser, butiker, kollektivtrafik, rekreationsområden, vårdinrättningar, fritids- och idrottsanläggningar med bostadsområdena. 3. Alla ska kunna röra sig säkert i hela kommunen på sammanhängande, lättillgängliga, gena, framkomliga och välskötta gc-vägar oavsett tid, ålder och kön. Mått För att se effekterna av gc-planeringen är det viktigt att utvecklingen följs upp och utvärderas i samband med att gc-planen revideras. I dagsläget saknas statistik gällande hur många som cyklar i Gnesta kommun. Statistik för detta bör tas fram och föras in i nästa upplaga av gc-planen då det är genom statistik som effekterna av cykelplanen går att synliggöras. Gc-planens mål är att: 1. Antalet cyklister i kommunen ska öka. 2. Utveckla ett sammanhängande och lättöverskådligt gång- och cykelvägnät. 3. Förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Disposition Gc-planen är uppdelad i två delar. Dessa delar är en cykelstrategi och en Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 5(18) handlingsplan. Cykelstrategin ska på en generell nivå visa på de aspekter som bör beaktas för att uppfylla gc-planens syfte att främja möjligheterna och säkerheten att cykla samt utveckla mått så att man kan följa utvecklingen. Handlingsplanen kommer sedan att beskriva gc-situationen i Gnesta kommun idag och innehålla de åtgärder som föreslås genomföras under kommande år. Avgränsningar Gc-planen ska revideras minst en gång per mandatperiod för att aktualiteten ska upprätthållas och återkopplas till kommunfullmäktige varje år genom Gnesta kommuns framtidsplan/budget. Detta innebär att det inte finns ett slutgiltigt tidsmål för cykelplanen utan den ska vara ständigt pågående. Gc-planen omfattar hela Gnesta kommun med tyngdpunkt på dess tätorter vilka är Gnesta, Björnlunda, Stjärnhov och Laxne. Huvudsakligen är det Gnesta kommun och Trafikverket som förvaltar de vägar som finns i kommunen. Kartorna som ingår i denna cykelplan redovisar både Gnesta kommuns och Trafikverkets vägar för att ge en sammanhängande uppfattning om hur hela gc-vägnätet är utformat i Gnesta kommun och därmed ge en ökad förståelse för de förslag som presenteras. Denna gc-plan kommer både att lyfta fram förslag på gc-vägar som tillhör Gnesta kommun och Trafikverket, men för att kunna utveckla Trafikverkets vägar bör kontinuerlig dialog ske mellan Gnesta kommun och Trafikverket. Kommunen har alltid möjlighet att via avtal med Trafikverket själv eller tillsammans finansiera gc-vägar i det statliga vägnätet. I gc-planens prioriteringsordning redovisas därför kostnadsförslag för såväl de vägar som Gnesta kommun och Trafikverket ansvarar för. Aktuell kommunal planering som påverkar gc-planen Gnesta kommun arbetar idag med flera olika projekt som påverkar förutsättningarna för denna gc-plan. Ett exempel är framtagandet av en kommunövergripande hastighetsplan (Rätt fart i staden). Där föreslås exempelvis lägre hastigheter på många mindre gator inom bostadsområden och i nära anslutning till skolor. Detta för att bland annat möjliggöra cykling i blandtrafik på dessa vägar som i många fall är glest trafikerade. Förhandlingar pågår om att Gnesta kommun ska ta över driften av Västra och Östra Storgatan från Trafikverket. Övertagande beräknas ske under 2014 och målet är att etapp 1 som avser sträckan från östra rondellen fram till Gnesta station ska påbörjas samma år och skapa en mer hållbar trafiksituation med exempelvis nya gc-vägar. Även exploateringen av Norra Gnesta medför nya gc-vägar som kommer att knyta an till det befintliga gc-nätet i Gnesta tätort. Därutöver arbetar Gnesta kommun med att utveckla Gnesta centrum. Detta utpekade område innehåller både befintliga och planerade gc-vägar. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 6(18) Cykelstrategi Cykelplanering bör beaktas i tidiga skeden vid exploatering för att de positiva effekterna ska bli så stora som möjligt. Det är viktigt att cykelns ställning i samhället uppmärksammas och tas tillvara på. Att uppnå en god och trygg gc-planering som främjar cyklandet i Gnesta kommun är komplext och beror på många faktorer. En grundförutsättning är att det finns bra gc-vägar att tillgå och här påverkar den fysiska utformningen av vägarna huruvida människor väljer att cykla på dem eller inte. Med andra ord krävs det en helhetssyn som bör utgå från det gc-vägnät som redan finns utbyggt och komplettera detta i olika avseenden. Nedan beskrivs kommunens arbete samt generella förhållningssätt för att uppfylla cykelplanens syften och mått. Kommunalt arbete Genom en ökad kompetens och förståelse för cykelplanering bland kommunens anställda kan cyklandet i kommunen främjas och leda till att fler kommuninvånare väljer cykeln som färdmedel. För att främja cyklandet i kommunen krävs det inte bara ett väl fungerande gc-vägnät, utan det krävs även en medvetenhet hos kommuninvånarna om att gå och cykla är ett bra alternativ till andra färdsätt. Det är Gnesta kommuns uppgift att uppmuntra och underlätta cyklandet för kommuninvånarna i hela kommunen. Detta görs idag bland kommunens förvaltningar på olika plan och det är viktigt att det finns en kommunal samsyn för hur kommunen kan främja cyklandet i hela kommunen både på kort och lång sikt. För att öka förståelsen och kompetensen kan inspirationsseminarier och utbildningar anordnas, samt att det ska finnas möjlighet för anställda inom kommunen att använda cykel som transportmedel i arbetet. I kommunen är det huvudsakligen Gnesta kommun och Trafikverket som äger vägarna. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att planera gc-nätets utveckling i samarbete med Kultur- och teknikförvaltningen. I de fall där Gnesta kommun äger vägarna ansvarar Kultur- och teknikförvaltningen för drift och underhåll av gc-vägarna. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att främja barn och ungdomars säkerhet i trafiken. Detta görs bland annat genom att Gnestas förskoleklasser deltar i en årlig säkerhetsdag som arrangeras i Nyköping. Utöver detta arrangeras exempelvis polisbesök i skolorna som tar upp trafikfrågor samt att cykelhjälmar delas ut till alla elever i årskurs två. För att öka den allmänna medvetenheten att cykla är en tydlig och informativ gångoch cykelkarta bra. En sådan karta kommer att tas fram av Gnesta kommun och senare finnas tillgänglig både i tryckt form och via Gnesta kommuns hemsida. Ökad trygghet och säkerhet för cyklister Alla gc-vägar ska kännas trygga och säkra i Gnesta kommun och med trygga menas att alla ska känna sig trygga på gc-vägarna oavsett tidpunkt, ålder och kön. En viktig aspekt för ökad trygghet är en väl genomtänkt belysning längs gc-vägarna. En god belysning gör det möjligt för trafikanter att upptäcka hinder på vägen och även synliggöra sig för andra trafikanter samt förbättrar orienterbarheten i omgivningen. En god belysning är särskilt viktigt vid kritiska punkter som exempelvis överfarter och tunnlar som kan kännas otrygga vid bristfällig belysning. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 7(18) Därutöver ska tillgängligheten alltid beaktas vid alla åtgärder. Detta betyder att gc-vägarna ska vara lättillgängliga oavsett tidpunkt, ålder, kön samt eventuella funktionsnedsättningar gällande syn, hörsel, rörelseförmåga med mera. Områden där säkerhetsaspekten är särskilt viktigt är vanligtvis förskolor och skolor där många unga och oerfarna trafikanter befinner sig. Det är viktigt att det finns säkra gc-vägar vid dessa knutpunkter då barn som cyklar eller går till skolan kan lära sig förstå trafiken vilket ökar trafiksäkerheten och tryggheten för dem i framtiden. De säkraste gc-vägarna är de som separeras från det övriga vägnätet och enkelriktade gc-vägar på varsin sida om biltrafikerade vägar är att föredra. Dessa vägar bör enligt Trafikverket vara minst två meter breda. Om möten sker med andra trafikanter bör gc-vägarna vara minst tre meter breda. Dessa gc-vägar bör vara plana, gena och placeras så att de attraherar människor att nyttja dem så att de inte upplevs som bristfälliga, övergivna och ensamma. De bör placeras med hänsyn till övriga trafikslag och knutpunkter så att det finns förutsättningar för den informella och sociala övervakningen. Drift och underhåll God drift och underhåll är en annan viktig aspekt för gc-vägar. Detta är viktigt för att främja den positiva upplevelsen av gc-vägarna. Detta innebär exempelvis att potthål på gc-vägar ska åtgärdas skyndsamt då de utgör en säkerhetsrisk för oskyddade trafikanter. Andra exempel på underhåll är siktröjning av skymmande växtlighet, sopa rent gc-vägar från sand, grus, grenar, löv och glassplitter med mera. Under vintertid bör gc-vägarna snöröjas före bilvägarna. Anledningen till detta är att gång- och cykeltrafikanters framkomlighet påverkas betydligt mer än bilisternas framkomlighet vid snöfall. I takt med att gc-nätet byggs ut måste också budgeten för drift och underhåll utökas i samma omfattning för att säkerställa en god kvalité och för att undvika kapitalförstöring. I dagsläget är driftkostnaden för gc-vägar årligen: Asfaltsvägar: 6,67 kronor/m2 Vintervägskostnad: 10,20/m2 Sopning: 2,10/m2 Belysning: 375,00/armatur Cykelvägvisning och skyltning Genom en snygg och enhetlig skyltning ökar gc-vägarnas status. Det är viktigt att de befintliga gc-vägarna tydligt märks ut. Detta kan göras genom skyltar och/eller markering på gc-vägarna. Vidare är det viktigt att det finns en bra cykelvägvisning vilket leder till att cyklister på ett enklare sätt hittar dit de ska även i sådana lägen där gc-vägarna är skilda från det övriga vägnätet och dess vägvisning. Cykelvägvisning uppmärksammar även möjligheterna till att cykla genom att de visar de möjliga cykelförbindelserna samt att avståndet kanske inte är så långt som man tror. Cykelparkeringar Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 8(18) Vid knutpunkter som skolor, tätorternas centrum, stationer med mera är det viktigt med möjligheten till cykelparkering. Det som är mest avgörande för i vilken utsträckning en cykelparkering kommer att användas är dess lokalisering. En cykelparkering bör vara i direkt anslutning till målpunkten och i närhet till en gc-väg. Det finns en rad olika typer av cykelparkeringar beroende på ändamålet. Vid korttidsparkeringar upp till 30 minuter bör cykeln kunna ställas på stöd eller ställ och viss möjlighet till ramlåsning bör finnas. För längre parkering vid exempelvis skolor, arbetsplatser och andra knutpunkter bör cykelparkeringen vara försedd med tak och ramlåsning. Vidare är det viktigt att alla cykelparkeringar är synligt placerade för att den informella och sociala övervakningen ska kunna minimera stöldrisken. Handlingsplan I dagsläget finns det gc-vägar i alla Gnestas tätorter av varierande kvalité och sträckning. Gc-vägnätet är relativt omfattande och det finns god potential för ökad och säker cykeltrafik i hela kommunen. För närvarande saknas statistik för hur många som cyklar i Gnesta kommun, vart man cyklar och varför. Att samla in statistik för detta och föra in i det i cykelplanen Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 9(18) då den revideras är vitalt då det är genom statistik som effekterna av cykelplanen går att synliggöras. Ett annat sätt att mäta effekterna kan vara att mäta antalet parkerade cyklar på ett antal strategiska platser i kommunen. En sådan plats är exempelvis cykelparkeringen vid Gnesta station där mätningen bör ske i enighet med kommunens Miljö- och hållbarhetsplan första vardagen varje månad. Nedan beskrivs gc-situationen i Gnesta kommun. Vidare lyfts åtgärder fram som syftar till att uppfylla cykelplanens syften och mått. Olycksanalys i Gnesta kommun För att få en uppfattning om vilka insatser som bör prioriteras ur ett säkerhetsperspektiv kan Transportstyrelsens databas STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) användas. I denna databas registreras trafikolyckor som lett till polis- eller sjukvårdsinsats. Det som är viktigt att poängtera med nedanstående statistik är att det kan föreligga ett stort mörkertal för gång- och cykelolyckor då alla sjukhus inte har varit anslutna till systemet genom åren samt att alla olyckor som sker inte anmäls. Mellan 2010 och 2012 skedde 142 trafikolyckor i Gnesta kommun. Merparten av dessa olyckor var lindriga medan det inte har skett någon dödsolycka under denna tid. Av dessa olyckor så är det flest fotgängare som skadas, följt av bilister och cyklister. Många av dessa olyckor är singelolyckor och i de fall där fler parter är inblandade är det oftast minst en bilist inblandad. Flest trafikolyckor sker på vanliga väg- och gatusträckor och inte på gc-vägar. Det är vid dessa sträckor som merparten av de svåra olyckorna inträffar. Några exempel på de vägar där många olyckor sker är Östra- och Västra Storgatan, Skillingagatan, Väg 57 och Väg 223. Olyckor som sker på gc-vägar och trottoarer är mest lindriga olyckor och rena cykelolyckor är 21 st till antalet under dessa tre år fördelat på hela kommunen. Gnesta Gnesta tätort har idag ett relativt omfattande gc-nät med gc-vägar på över 10 km. På många sträckor förekommer blandtrafik i höga hastigheter med höga trafikflöden, vilket gör att dessa vägar upplevs som otrygga. Ett exempel är Östraoch Västra Storgatan där det är otryggt att cykla i dagsläget. Gnesta tätorts terräng är kuperad på många platser. Detta påverkar tillgängligheten och bör beaktas vid planeringen av framtida gc-vägar. Ett exempel på detta är Tingshusgatan där lutningen är brant. De vägar som bör prioriteras för Gnesta tätort ska syfta till att knyta ihop befintligt gc-nät och sammanbinda prioriterade knutpunkter såsom förskolor, skolor och Gnesta centrum. Vidare bör befintliga gc-vägar och parkvägar ses över och kompletteras med skyltar, belysning, markunderhåll mm. Björnlunda I Björnlunda finns det cirka 4150 meter gc-väg och av dessa är få separerade gc-vägar. Trafiksituationen är otrygg där väg 57 och väg 223 korsas gå grund av dålig sikt samt att många bilar inte håller hastighetsbegränsningen på vägarna. I Björnlunda föreslås en gc-väg längs väg 223 från Ekvägen via Stationsvägen till väg Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 10(18 ) 57. En första etapp bör vara längs hela Stationsvägen. Stationsvägen, väg 57 och väg 223 i Björnlunda förvaltas av Trafikverket vilket innebär att Gnesta kommun inte kan påverka dessa på egen hand. En utveckling av dessa stråk måste ske tillsammans med Trafikverket. Vidare kan rekreationsstråket mellan Ekhagen (Hagvägen) via hembygdsgården och upp till väg 57 kompletteras med belysning. Stjärnhov I Stjärnhov finns det cirka 830 meter gc-väg och även här är få av dem separerade gc-vägar. Väg 57 som går igenom hela tätorten förvaltas av Trafikverket. Den gc-väg som bör anläggas i Stjärnhov är Häggvägen som knyter an till Kvarnbackaskolan. Laxne Sammanlagt finns det cirka 335 meter gc-väg i Laxne. I Laxne finns det ett fåtal gc-vägar till Laxne skola men i övrigt saknas separerade gc-vägar. Väg 223 som går igenom hela Laxne tätort förvaltas av Trafikverket. I Laxne föreslås gc-väg mellan Laxne skola och återvinningsstationen respektive längs Hebyvägen till Spårbacken. På hela sträckan är Trafikverket väghållare. Mellan tätorterna och rekreationscykling En gc-väg mellan Gnesta och Björnlunda bör utredas vidare för att knyta ihop tätorterna. I en utredning från 1997 av dåvarande Vägverket bedömdes kostnaderna för denna väg till mellan 6,7 Mkr och 12.9 Mkr beroende på val av alternativ (8,2 Mkr respektive 15,8 Mkr i dagens prisnivå). De gc-vägar som är av mer rekreativ funktion bör knyta ihop naturområden och kulturmiljöer som angränsar till övrig bebyggelse. Dessa stråk kan i vissa fall ges en enklare standard och syfta till att öka tillgängligheten till olika rekreationsområden i kommunen. En populär knutpunkt är Klämmingsbergsbadet. Här är tryggheten för cyklister eftersatt och det behövs en trygg gc-väg som går mellan Gnesta och Klämmingsbergsbadet. En eventuell gc-väg skulle kunna läggas i anslutning av Framnäsvägen och fortsätta fram till Mariefredsvägen (Grindstugan). Därefter behövs en helt ny gc-väg mellan Grindstugan och Södertuna vid sidan om Mariefredsvägen. Denna väg kan sedan ansluta till befintliga och enskilda vägar från Södertuna fram till badplatsen. En schablonkostnad som tagits fram i regionförbundets cykelstrategi visar på att en gc-väg mellan endast Grindstugan och Södertuna vid sidan om Mariefredsvägen kostar cirka 2,1 miljoner. Kostnaderna för gc-väg för hela sträckan Gnesta-Klämmingsbergsbadet måste således utredas ytterligare liksom sträckan längs Mariefredsvägen. Prioritering För att uppfylla cykelplanens mål är det viktigt att hela Gnesta utvecklas både inom och mellan tätorterna. Det som bör prioriteras är att se över och rusta upp det befintliga gc-nätet i de olika tätorterna och därefter fokusera på de naturliga Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 11(18 ) knutpunkter som finns. I dagsläget saknas statistik över cykelflödena i kommunen men det förmodas att de stora flödena är till och från olika knutpunkter och det är vid dessa knutpunkter som bra gc-vägar är av stor betydelse. De viktigaste knutpunkterna är tätorternas centrum samt skolor och förskolor där barn rör sig. Här är det särskilt viktigt att det finns säkra och gena vägar. Andra viktiga knutpunkter är exempelvis, butiker, service, viktiga hållplatser, stationer, vårdinrättningar, fritids- och idrottsanläggningar samt rekreationsområden. Därefter ska prioriteringen vara att knyta ihop Gnestas tätorter. Avstånden mellan Gnestas tätorter är relativt stora och högsta prioritet är sträckan Gnesta-Björnlunda där avståndet är som kortast. På sikt bör också möjligheten utredas att knyta ihop fritidshusområdet Hållsta där många permanentboende finns. Slutligen bör även behovet av rekreationsstråk prioriteras. GC-vägarna kan därför delas in i tre grupper: 1. Gc-vägar inom tätorter. 2. Gc-vägar mellan tätorterna. 3. Rekreationsstråk och övriga gc-åtgärder. I denna cykelplan redovisas endast en schablonkostad och mer exakta kostnader, utformningar och lokaliseringar kommer att projekteras först då en åtgärd blir aktuell. Kostnaden som cykelplanen utgår från är att ny gc-väg kostar cirka 1000 kronor/kvm att anlägga vilket även inkluderar belysningen. En god gc-väg bör vara 3 meter bred och det är utifrån detta som beloppen har räknats fram enligt formeln: Kostnad för gc-väg = Antal meter * 3 * 1000 kronor Då endast belysning behövs uppgår den uppskattade kostnaden till 18 000 kronor per belysningsstolpe och det krävs 1 stolpe var 35:e meter för att god belysning ska kunna uppnås. Formeln för detta blir således: Kostnad endast för belysning = Antal meter/35 * 18 000 kronor Prioriteringsordning Syftet med prioritetsordningen är att ge förvaltningen ett underlag för att mer i detalj utreda och planera ett genomförande, och även vara ett underlag för investeringsbudgeten. För att kunna göra en prioritering har följande utgångspunkter använts: 1. Åtgärder där man kan förvänta sig många gående och cyklande. 2. Sträckor med stora trafikmängder. 3. Knutpunkter såsom skolor och förskolor där barn- och ungdomar rör sig 4. Åtgärder som knyter ihop redan utbyggt gc-nät. 5. Andra knutpunkter såsom exempelvis tätorternas centrum, butiker/service och tågstation med mera. 7. Knyta ihop tätorterna. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 12(18 ) 8. Rekreationsstråk. Den nedanstående prioriteringslistan är enbart preliminär och kan komma att ändras beroende på andra kommunala projekt, exploateringar et cetera för att gc-vägnätets fortsatta utvidgning ska vara effektiv och kostnadseffektiv. Gc-vägar inom tätorter Antal meter Uppskattad kostnad Motivering 1. V:a Storgatan: Thulegatan- Nygatan (etapp 1) (Gnesta). 750 meter. 2 250 000 kronor. Många potentiella cyklister och ökad trafiksäkerhet pga stora trafikmängder Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 13( 18) 2. Tingshusgatan (Skolgatan-Frejavägen) (Gnesta). 500 meter. 1 500 000 kronor. Knyter ihop Frejaskolan med stationen/centrum. 3. Tingshusgatan (Tingshuset-Skillingagatan) (Gnesta). 350 meter. 1 050 000 kr. Förbindelse mellan Skillingagatan och stationen/centrum. 4. Bygdevägen (Gnesta). 200 meter. 600 000 kronor. Knyter ihop Frejaskolan med stationen/centrum och Skillingagatan. 5. Centrum Torget-Thulegatan (Gnesta). 450 meter. Ingår i omvandlingen av V:a och Ö:a Storgatan och centrumförnyelsen. Ingår i cykelstråket längs hela V:a och Ö:a Storgatan. 6. Häggvägen (Stjärnhov). 275 meter. 825 000 kronor. Knyter an till Kvarnbackaskolan. 7. Mårdstigen (Gnesta). 325 meter. 975 000 kronor. Knyter ihop Skillingagatan och Dansutskolan med befintliga gc-vägar mot Hagstumosse. 8. Stationsvägen (Björnlunda) Trafikverket. 9. Laxne skola till återvinningscentralen (Laxne). Trafikverket. 10. V:a Storgatan: Nygatan västra rondellen (etapp 2) (Gnesta). 900 meter. 2 700 000 kronor. Knyter ihop tätorten mellan väg 57 och väg 223. 1000 meter. 3 000 000 kronor. Knyter ihop hela Laxne tätort. 700 meter. 2 100 000 kronor. Ökad trafiksäkerhet pga. Stora trafikmängder. 11. Vackerby industriväg (Framnäsvägen Hunddagiset) (Gnesta). 12. Väg 223 (Stationsvägen-Ekvägen) (Björnlunda). Trafikverket. 13. Hebyvägen fram till Spårbacken (Laxne). Trafikverket. 350 meter. 1 050 000 kronor. Knyta ihop befintligt gc-nät. 450 meter. 1 350 000 kronor. Stora trafikmängder. 250 meter. 750 000 kronor. Trafiksäkerhet. Gc-vägar mellan tätorter Antal meter Uppskattad kostnad Motivering 1. Cykelväg Björnlunda-Gnesta. 7 000 meter. 8,2-15,8 Mkr (enligt utredning från 1997). Trafiksäkerhet. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 14( 18) Rekreationsstråk och övriga gc-åtgärder Antal meter Uppskattad kostnad Motivering 1. Gc-väg till Klämmingsbergsbadet (nybyggd separat gc-väg från Grindstugan till Södertuna längs Mariefredsvägen). 1 000 meter. Ca 2 100 000 kronor (schablonkostnad hämtad från cykelstrategin för Sörmland - bör utredas ytterligare). Skapa en trafiksäker cykelväg till Klämmingsbergsbadet. 2. Belysning mellan Vesslevägen och Ingalundavägen (Gnesta). 350 meter. 180 000 kronor. Rekreationsstråk. 3. Belysning mellan Hagvägen och Väg 57 via hembygdsgården (Björnlunda). 2000 meter. 1 030 000 kronor. Rekreationsstråk. 4. Dansutskolan mot Österkärv Ej utrett ännu. Beror på vad som Rekreationsstråk. (Gnesta). behövs åtgärdas. 5. Gnesta - Österkärv Giversta - Ej utrett ännu. Beror på vad som Rekreationsstråk. Hållsta Västerkärv. behövs åtgärdas. 6. Stjärnhov Dammhagen. Ej utrett ännu. Beror på vad som behövs åtgärdas. Rekreationsstråk. 7. Björnlunda Näs. Ej utrett ännu. Beror på vad som behövs åtgärdas. Rekreationsstråk. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 15( 18) Bilaga 1. Gnestas tätort Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 16( 18) tätort Bilaga 2. Björnlundas Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 17( 18) Bilaga 3. Stjärnhovs tätort Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 18( 18) Bilaga 4. Laxnes tätort Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Svar på inkomna remisser för Gång- och cykelplanen i Gnesta kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Svar på inkomna remisser för Gång- och cykelplanen i Gnesta kommun Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Staffan Lind 2014-04-01 Dokumentinformation Dokumentet gäller för

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2(9) Innehåll Barn- och utbildningsförvaltningen... 3 Kommentar på Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande... 3 Kultur- och teknikförvaltningen... 4 Kommentar på Kultur- och teknikförvaltningens yttrande:... 4 Miljö- och hållbarhetsutskottet... 5 Kommentar på Miljö- och hållbarhetsutskottets yttrande:... 5 Pensionärsrådet i Gnesta kommun... 6 Gnesta... 6 Björnlunda... 6 Stjärnhov... 6 Kommentar på Pensionärsrådet i Gnesta kommuns yttrande:... 6 Handikapprådet i Gnesta kommun... 7 Cykelvägvisning och skyltning... 7 Ytterligare funderingar... 7 Kommentar på Handikapprådet i Gnesta kommuns yttrande:... 8 Trafikverket... 8 Kommentar på Trafikverkets yttrande:... 9 Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Svar på inkomna remisser för Gång- och cykelplanen i Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 3(9) Barn- och utbildningsförvaltningen Redan idag är kommunen väl försedd med gc-vägar, framför allt i Gnesta tätort. Alla gc-vägarna är dock inte kända för elever i kommunens skolor. Det är en förutsättning för att de ska nyttjas. Det finns också några delar av Gnesta tätort där inte skolvägen är säker, vilket medför att elever beviljas skolskjuts. Läsåret 2013/2014 är åtta yngre elever boende i villaområden längst Mariefredsvägen, beviljade busskort för att åka med länstrafiken från rondellen Vackerby industriväg och Mariefredsvägen. I Gnesta tätort finns endast ett trafikljus längst Västra Storgata, beläget vid bussoch järnvägsstationen (Resecentrum). För att skapa en säker skolväg behöver ytterligare trafikljus sättas upp i korsningen Västra Storgatan och Skillingagatan, som är skolväg för elever både till Dansutskolan och Frejaskolan. Det behöver också tillskapas en säker övergång någonstans där det är lämpligt, mellan rondellen vid Vackerby industriväg och korset mot Västra Storgatan. Forskning visar att barn- och ungdomar rör sig för lite idag. En kartläggning av i vilken omfattning barn- och unga i Gnesta kommun rör sig, ex hur många går/cyklar till skolan kan vara ett sätt att få ännu mer fokus på rörelsebehov och med det också behovet av säkra gc-vägar. I samband med ny plan för gång och cykelvägar behöver tillgången till cykelparkeringar ses över runt skolor och förskolor. Ska elever och föräldrar välja att använda cykel behöver cykelparkeringar finnas placerade så att de är väl synliga. Forskning visar att det minskar risken för stölder och skadegörelse. Dessutom behöver Gnesta kommuns plan för miljö och hållbarhet vägas in i arbetet med att stimulera till minskad bilkörning, både för att motivera elever och föräldrar. Anja Held (MP) Tillägg 1: En text om säkerheten utanför skolor och förskolor kring mötet cyklister/bilister/gångare, cykelparkering vore bra. Tillägg 2: I gc-planen för Björnlunda föreslås en gc-väg från Ekhagen till Björnlunda hembygdsgård. Kommentar på Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Att bättre märka ut gång- och cykelvägar genom exempelvis god skyltning är något eftersträvansvärt för att göra allmänheten uppmärksam på vart gång- och cykelvägarna finns att tillgå. Gång- och cykelplanen inte beskriver i detalj hur de föreslagna vägarna ska utformas. Projekteringar och mer detaljerade förslag kommer att tas fram först när en ny väg blir aktuell att genomföra. Gällande Storgatan finns ett beslut om att Gnesta kommun ska ta över driften från Trafikverket. Detta kommer medföra en upprustning från rondell till rondell som kommer att ske etappvis. Därutöver ingår stora delar av Storgatan i Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Svar på inkomna remisser för Gång- och cykelplanen i Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 4(9) planeringsområdet för Gnesta centrum där en målsättning är att få till en säkrare trafikmiljö. Tyvärr innehåller gång- och cykelplanen någon statistik gällande cykelfrekvens i kommunen och det vore intressant i kommande upplagor av gång- och cykelplanen att mäta detta med särskilt fokus kring skolorna i kommunen. Synliga cykelparkeringar är något som gång- och cykelplanen förespråkar och dessa bör finnas i anslutning till knutpunkter som exempelvis skolor, arbetsplatser och kommunikationer. För cykelparkering i anslutning till skolor bör de med fördel anläggas så att det går att se dem från klassrummen för att på så sätt öka den sociala övervakningen samtidigt som det kan minimera stöldrisken och skadegörelse. Gång- och cykelplanen har tagits fram utefter kommunövergripande mål och befintliga dokument. Ett av målen är att öka antalet cyklister i kommunen och samtidigt minska antalet bilresor. Under rubriken Ökad trygghet och säkerhet för cyklister belyses säkerhetsaspekten särskilt för barn i och kring förskolor där det är extra viktigt med säkra gång- och cykelvägar. Mellan Ekhagen och Björnlundas hembygdsgård föreslås åtgärder i form av belysning i prioriteringslistan under rubriken Rekreationsstråk och övriga gc-åtgärder. Att anlägga en fullgod gc-väg där är något som inte finns med i gångoch cykelplanen. Kultur- och teknikförvaltningen Tjänstemän inom kultur och teknikförvaltningen har varit delaktiga i arbetet med att ta fram gång- och cykelplanen för Gnesta kommun och har därför inte så många synpunkter. Nedan föreslås några synpunkter i remissvaret: Gc-planen kommer att bli ett aktuellt planeringsunderlag både för översiktlig och detaljerad planering gällande cykeltrafik. Den ska även fungera som ett underlag för kommunens investeringsbudget. För att klara de högre ställda kraven på skötsel och underhåll och i takt med att gc-nätet byggs ut måste också budgeten för drift och underhåll utökas i samma omfattning. I Stjärnhov bör man undersöka möjligheten att ansluta planerad gc-väg vid Häggvägen fram till gc-tunnel under Dagavägen/väg 57. För att gång- och cykelplanen ska vara flexibel i användandet är det viktigt - som också remissförslaget anger att prioriteringsordningen anpassas till aktuella projekt, exploateringar, trafiksäkerhetsaspekter etc. Tillägg 1: Mats Dellrud (MP) lämnar följande två ändringsyrkanden: Lägga till kolumn för driftskostnad i tabellen i gång- och cykelplanen samt komplettera gångoch cykelplanen med ett dokument som visar på upprustningsbehovet för befintliga gång- och cykelvägar baserat på utförd väganalys. Kommentar på Kultur- och teknikförvaltningens yttrande: De fyra punkterna som Kultur- och teknikförvaltningen lyfter fram är viktiga att beakta. Gång- och cykelplanen ska fungera som ett kommunalt hjälpmedel med den fysiska planeringen av gång- och cykelvägnätet. Att gång- och cykelplanen är flexibel både när det kommer till prioriteringsordning, utformning och sträckning Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Svar på inkomna remisser för Gång- och cykelplanen i Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 5(9) är viktigt för att genomförandeprocesserna ska bli så smidiga som möjligt. God drift och underhåll är en viktig aspekt för attraktiva gång- och cykelvägar. Detta är viktigt för att främja den positiva upplevelsen av gång- och cykelvägarna. Kultur och teknikförvaltningen arbetar just nu med en väganalys över Gnestas gator där även gång- och cykelvägar ska inventeras. Då de planerade gång- och cykelvägarnas utformning och kvalité kan komma att skilja sig åt är det vanskligt att redovisa de exakta driftkostnaderna. I planen finns istället schablonkostnader redovisade för drift och underhåll av gång- och cykelvägar. påtala en fast driftsumma. Miljö- och hållbarhetsutskottet Miljö- och hållbarhetsutskottet har tagit del av remissförslaget för gång och cykelplan. Utskottet kan konstatera att planen är väl genomarbetad samt med ett språk och uppställning som gör planen lättillgänglig. Miljö- och hållbarhetsutskottet vill med detta yttrande utrycka vikten av cyklingen ur ett hållbarhetsperspektiv vilket framgår av inledningen i planen. För att uppnå en drastisk minskning av de fossilberoende transporterna är ett viktigt instrument att främja gång och cykeltransporter. Arbetet med utbyggnad av GC-vägnätet bör därför fortskrida skyndsamt för att kommunen ska kunna vara en del av en omställning till en mer hållbar utveckling ur miljö- och klimatperspektiv. Gång och cykelplan innehåller en önskan om att inför en revidering kunna redovisa mätbar statistik över antalet cyklande. Miljö- och hållbarhetsutskottet anser det viktigt att mått/nyckeltal som berör miljö- och hållbarhet samordnas så att samma mått används i alla kommunens planer. I den antagna miljö- och hållbarhetsplanen finns mått för cykelbanor respektive skyddade cykelparkeringar. Dessa mått bör även finnas i gång- och cykelplanen. På samma sätt bör miljö- och hållbarhetsplanen vid en revidering kompletteras med statistik över antalet cyklister på det vis som föreslås i GC-planen. Miljö- och hållbarhetsutskottet föreslår att ansvariga tjänstemän för de respektive planerna samordnar planernas mått/nyckeltal Miljö- och hållbarhetsutskottet vill särskilt understryka att dokumentet är viktigt både för att peka ut de sträckor som ska byggas ut men även för att inspirera, lyfta och förstärka vikten av möjligheter att gå och cykla. Detta är viktigt för att kunna uppnå kommunens mål om att bli en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor och de uppställda målen i miljö- och hållbarhetsplanen. Dokumentet är av vikt både för kommunens verksamheter men också för allmänheten och bör därför vara ett levande dokument som används och sprids brett. Miljö- och hållbarhetsutskottet vill rent allmänt påtala nödvändigheten av att planer och styrdokument som berör miljö- och hållbarhetsfrågor remiteras till utskottet. Kommentar på Miljö- och hållbarhetsutskottets yttrande: Att samordna olika planers mått och mål är oerhört viktigt för att det ska råda konsensus i den fortsatta planeringen. Därmed har Miljö- och hållbarhetsplanens mått för cykelbanor och skyddade cykelparkeringar förts in i gång- och cykelplanen då det är vitalt att de kommunala dokument som tas fram stämmer överens med varandra så att det råder enighet i kommunens arbete. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Svar på inkomna remisser för Gång- och cykelplanen i Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 6(9) Pensionärsrådet i Gnesta kommun Pensionärsorganisationernas representanter i rådet har följande synpunkter på förslaget. Vi är positiva till förslaget som är genomarbetat och ambitiöst. Eftersom kostnaderna är höga antar vi att tidplanen för genomförandet blir lång men hoppas att de i utredning prioriterade åtgärderna genomförs inom en snar framtid. För många äldre i Gnesta kommun är att cykla eller gå, med eller utan rollator, ett mycket bra sätt att motionera och därigenom bibehålla och förbättra hälsan. Det är bra om möjligheterna att ta sig fram på ett säkert sätt utökas och att gc-vägarna blir lättillgängliga oavsett olika funktionsnedsättningar. Vi håller med om att ett utökad gc-vägnät kan få kommuninvånare i alla åldrar att gå och cykla mer. Att ge-vägarna får en tydlig märkning är viktigt. Många cyklister uppmärksammar t ex inte att det finns ge-väg på ena sidan av tex Nygatan/Skillingagatan. Det är mycket bra att kommunen planerar att utarbeta en gång- och cykelkarta. Vi föreslår att man på denna karta även tar med de rekreationsstråk som finns och många gånger används för såväl gående som cyklande. Gnesta Om planen kan få bort cyklister, både vuxna och ungdomar/barn, från trottoaren på Västra Storgatan genom centrum vore det en vinst. Att kunna cykla från 'rondell till rondell" på ge-väg blir säkrare än i nuläget. Ge-väg utefter järnvägens staket används inte av dem som vill handla eller bara passera genom centrum. Björnlunda Det saknas markering av en ge-väg vid 57-an mot Gnesta från korsningen till väg 223 till Skeendavägen. Önskemål finns om ge-väg mellan Ekhagen och Hembygdsgården. Stjärnhov Kartbilden visar ge-väg till bostadsområdet Nysätter. Där finns en grusväg med person-bilstrafik och andra transporter. Används även av cyklister och gående. Vi anser att den borde markeras som bilväg. Tillägg 1: I gc-planen för Björnlunda föreslås en gc-väg från Ekhagen till Björnlunda hembygdsgård Detta har varit ett önskemål från personal och boende vid Ekhagen ända från planeringen av äldreboendet. Även för boende i samhället vore det en stor fördel vid besök på hembygdsgården och vid användandet av rekreationsstråket till väg 57. Kommentar på Pensionärsrådet i Gnesta kommuns yttrande: Gällande skyltningen av gång- och cykelvägen vid Nygatan/Skillingagatan så kontaktas kultur- och teknikförvaltningen angående detta. Då en gång- och cykelkarta tas fram bör även rekreationsstråk som exempelvis Näckrosleden tas med. Karta över Näckrosleden finns idag tillgängligt på kommunens hemsida: www.gnesta.se/segora/naturupplevelser/cykling/nackrosleden Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Svar på inkomna remisser för Gång- och cykelplanen i Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 7(9) Då det planeras för kommande gång- och cykelvägar är det viktigt att de är attraktiva och planeras så att människor vill nyttja dem. Enligt de system som finns att tillgå är vägen i Stjärnhov mot Nysätter utmärkt som en gång- och cykelvägen och det är möjligt att den bör markeras ut bättre genom exempelvis skyltning. Kultur- och teknikförvaltningen kommer att informeras gällande detta. Mellan Ekhagen och Björnlundas hembygdsgård föreslås åtgärder i form av belysning i prioriteringslistan under rubriken Rekreationsstråk och övriga gc-åtgärder. Att anlägga en fullgod gc-väg där är något som inte finns med i gångoch cykelplanen. Handikapprådet i Gnesta kommun Vi har tagit del av Gnesta kommuns Gång- och cykelplan med diarienummer KS.2013.250 och har följande synpunkter. Drift och underhåll Då det gäller drift och underhåll av gc-vägarna(gång- och cykelvägarna) undrar vi om intentionen att dessa bör snöröjas före bilvägarna kommer att följas. Flera kommuner har infört jämställd snöröjning och det vore intressant att få veta hur det har fungerat i praktiken. Vi vill också att kommunen då det gäller underhåll av gc-vägarna avger en servicedeklaration liknande som t.ex. för Eskilstuna stadsbyggnadsförvaltning. Cykelvägvisning och skyltning Vi håller med om att skyltningen ska vara enhetlig och att gc-vägarna tydligt märks ut. Där gc-vägar korsar bilvägar ska markerat övergångsställe finnas med belysning. Cykelparkeringar Kommer kommunen att ha någon form av tillsyn så att stöldrisken minimeras eller kommer man att förlita sig på som man skriver att den informella och sociala övervakningen ska kunna minimera stöldrisken? Ytterligare funderingar Den totala uppskattade kostnaden beräknas till mellan ca 30 miljoner och 37 miljoner. Hur kommer denna kostnad att finansieras? Kommer kommunen att söka medfinansiering eller kommer man att finansiera via t.ex. höjd kommunalskatt? När kommer arbetet att sätta igång och hur lång tid kommer arbetet att ta? Önskemål har dessutom kommit fram då det gäller ett räcke vid kajen mot Bryggeriholmen samt bredare trottoar på V. Storgatan upp mot Hembygdsgården. Nu är det ju Trafikverket som ansvarar för skötseln av Storgatan men trottoaren på höger sida i riktning mot centrum måste breddas så att barnvagnar och rollatorer kan komma fram utan att behöva ge sig ut i gatan. Hur kommer Näckrosleden att passa in med det nya gc-nätet? Kommer ny remiss att skickas ut då avtal med Trafikverket är klart? Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Svar på inkomna remisser för Gång- och cykelplanen i Gnesta kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen 8(9) Kommentar på Handikapprådet i Gnesta kommuns yttrande: Gällande jämställd snöröjning som innebär att gång- och cykelvägar plogas innan vanliga bilvägar fungerar detta väl i praktiken och efterföljs av kultur- och teknikförvaltningen. Att ha en kommunal servicedeklaration är inte något som är aktuellt i dagsläget. Det får bli en fråga för kommande driftbudgetar. Dock skall anmälningar som kommer till kommunens kännedom åtgärdas skyndsamt och i vissa fall finns tidssatta mål som vid exempelvis klottersanering. Kommunen kommer inte i nuläget att utöva någon tillsyn vid cykelparkeringar. Att cykelparkeringar anläggs välplanerat och synligt ger goda förutsättningar att cyklarna får stå orörda. Det finns i dagsläget ekonomiska medel avsatta för utveckling av gång- och cykelvägnätet. Vidare är det möjligt att söka bidrag och statlig medfinansiering av gång- och cykelvägar vilket kommunen gör årligen. Själva arbetet med gång- och cykelvägarna beräknas kunna sättas igång omgående då det finns ekonomiska medel avsatta samt att viss projektering har utförts på vissa vägar. Gång- och cykelplanen är ett underlag för den 3-åriga investeringsplanen som ingår i kommunens framtidsplan. Dock finns det ingen slutlig tidpunkt för gång- och cykelplanen och tanken är att den skall följas upp och revideras för att på så vis ständigt vara aktuell. Gällande räcket vid kajen kommer kultur- och teknikförvaltningen att underrättas. Gällande Storgatan så sker en dialog mellan kommunen och Trafikverket att kommunen ska överta driften av vägen. Storgatan ingår även i området för Gnesta centrum där två arkitektkontor har presenterat sina visioner över Gnesta centrum och planering pågår för att öka säkerheten på Storgatan. Näckrosleden är en mellankommunal cykelled för rekreation. Den kommer att tas med i en kommande gång- och cykelkarta som ska tas fram för kommunen. Hänsyn har tagits till Näckrosledens utstäckning i Gnesta kommun vid planeringen av nya gång- och cykelvägar. Någon ytterligare remissrunda kommer ej att ske. Trafikverket Den prioriteringsordning som är gjord i gång- och cykelplanen stämmer i stort överens med de prioriteringar Regionförbundet Sörmland föreslår i cykelstrategin för länet, där man i första hand rekommenderar att åtgärda felande länkar i befintligt gång- och cykelvägnät inom tätort. Inget av de objekt som redovisas i gång- och cykelplanens prioriteringslista finns emellertid med i den regionala investeringsplanen som en namnsatt åtgärd. Här finns dock möjlighet till 50% bidrag från regional plan, där åtgärder inom tätort enligt ovan prioriteras. Trafikverket har inget att invända mot gång- och cykelplanen. Vi tycker det är bra att en strategi har arbetats fram, så att en samlad bild fås av de brister som kommunen ser i det befintliga gång- och cykelvägnätet. Trafikverket välkomnar en dialog angående de delar av gång- och cykelvägnätsutbyggnaden som på något sätt rör det statliga vägnätet. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Svar på inkomna remisser för Gång- och cykelplanen i Gnesta kommun