Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens Gunilla Jansson, Stockholms universitet
Utgångspunkter Aktuell forskning om språk på arbetsplatsen Holistisk syn på språkutveckling Vårdarbete handlar om kommunikation Självständigt arbete ställer krav på språkfärdigheter Förändrade yrkesroller Handledning som vilar på teoretisk grund
Samverkan mellan språkforskning och handledning på arbetsplats Stärka SpråkSam i uppbyggnaden av språkutvecklande miljöer på arbetsplatsen Stimulera vårdarbetarna att Förspråkliga vardagspraxis Reflektera över hur de använder språk och kommunikation Skapa en gemensam förståelse kring hur man pratar om arbetet Utveckla metoder som vårdarbetarna kan använda efter projekttidens slut
Metod Två arbetsplatser med olika förutsättningar Fältarbete: det underförstådda vardagsarbetet; deltagarna pekar ut problemen Tio handledningstillfällen på varje arbetsplats Inspelningar och fältanteckningar Transkriptioner och grovanalys av data mellan handledningstillfällena Förmöten: Forskare och handledare diskuterar data
Gruppernas sammansättning Arbetsplats 1: två grupper med deltagare från olika avdelningar Arbetsplats 2: en grupp med deltagare från samma avdelning; olika yrkesnivåer De flesta deltagare har svenska som andraspråk Fåtal deltagare som följt språkundervisning på arbetsplatsen
Handledning Förena ett omvårdnadsmässigt perspektiv med ett språkligt Beskrivning av vardagsgörandet Lyfta görandet: Från beskrivning till resonemang Reflektera kring problemepisoder Utveckla ett gemensamt språk kring vårdarbetet Inta nya perspektiv och se olika alternativ
Problemet görs till ett gemensamt ärende Dialogen med en deltagare blir utgångspunkt för fortsatt berättande Öppnar upp för de andra deltagarnas berättelser: Känner ni igen er i Stellas berättelse? Problemet belyses från olika perspektiv Delaktighet Gruppens samlade kompetens
Berättelsen ett värdefullt verktyg Vårdarbetarnas berättelser Engagerade Dramatiserad berättarform Uttrycksfullt och målande Framhäver vårdarbetarens känslor inför händelsen Dramatiserad berättarform även verktyg för handledaren framställer brukaren som huvudperson
Återkommande teman Val av samtalsämne utgår från gruppens behov Problem relaterade till bemötande Att hantera ångest och oro Anhöriga Tillrättavisa kolleger Kulturella skillnader (t.ex. tilltal) Problem relaterade till skrivande Skillnad mellan arbetsplatserna Vilka problem kan kopplas till språk och kommunikation?
Det problematiska vårdarbetet: Exempel 1 Problem: Stressiga vårdsituationer, många brukare ringer Deltagarnas berättelser Förspråkligandet H: På vilket sätt kan jag säga till brukaren jag hinner inte med dej nu det är inte för att du är besvärlig utan för att jag har fem andra jag måste hjälpa? Hur kan jag säga det utan att kränka?
Bemötandestrategi Handledaren formulerar en slutsats utifrån gruppens berättelser H: Så tanken är att när man gått in och visat att man hört att han ringt men man säjer väldigt tydligt till honom att jag kan inte hjälpa dej nu för jag är upptagen med frukosten men klockan åtta kan jag komma.
Vilka ord använder vi? H: Som när du kommer in till honom Maryam. Vad ska du säja till honom. På vilket sätt ska du säja att han får vänta? Vilka ord använder du? V: ja jag säjer till honom att just nu vi har mycket att göra måste dela och förbereda allt. Vi är två stycken personal så om han får vänta en liten stund så kan vi komma. Men jag vill ha den nu..
Det osynliga vårdarbetet: Exempel 2 En kommentar som återkommer: Det vi gör syns inte. Två kolleger inne hos en brukare. Medan Lisa sköter duschningen passar Anna på att skära frukten till brukarens gröt i småbitar. Detta uppmärksammas av kollegan som säger till brukaren Vad snäll Anna är hon håller på och skär frukten i bitar.
Hur blev det i rummet då? Berättelsen leder till reflektion H: Hur gick det till? Hur blev det i rummet då? V: Vi brukar göra så. Det blir lättare stämning då F pekar på handlingen att Berömma och förstärka det positiva H: Att hjälpa en brukare att se det som är positivt det hjälper för då förstärker det också att min kollega har gjort något positivt
Associationer till andra vårdepisoder leder över till analyser Hur gör vi när vi vårdar de äldres kroppar? Vi brukar prata om alla möjliga trevliga saker, om våra hemländer, om våra barn, om brukarens barn, om vädret, om minnen... V: Jag brukar passa på och byta blöja på Elsa när hon är pratsam och på gott humör H: Då blir vårdmötet enklare och situationen blir avdramatiserad.
Exempel 3: Att skapa en samsyn kring hur man talar om arbetet Ordens nyanser och innebörder V: I stället för aggressiv kan vi säga utåtagerande. Jag brukar skriva mycket arg. V: Men vad ska vi säga i stället för slå och spotta? H: Hur pratar vi om de gamla? Är ni överens om vilka ord ni ska använda?
Sammanfattning av arbetsprocess Upplevt problem Problemet lyfts i gruppen Berättelse Problem görs till ett gemensamt ärende Associationer till andra vårdepisoder Reflektion Analys
Slutsatser Prata om problem utifrån kulturella olikheter Språket ett verktyg för berättelse, analys, reflektion och resonemang Avlastande funktion Utveckling i termer av ökat självförtroende Att våga prata Den osynlige görs synlig Handledning komplement till utbildning
Rekommendationer till arbetsplatsen Några förutsättningar för en språkutvecklande miljö Tillfällen ges till språklig reflektion Handledning kan vara ett verktyg för arbetsplatsen Samla arbetslag i kontinuerliga träffar som en förberedelse Kompetens i form av en utbildad handledare Det krävs en aktiv roll från handledaren Fortsatt samverkan mellan språkforskning och arbetsplats