VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO 1

Innehåll 1. Utgångspunkterna och riktlinjerna för anordnandet av morgonoch eftermiddagsverksamhet... 3 2. Mål för verksamheten... 4 2.1 Att stödja hemmets och skolans fostrande arbete... 4 2.2 Att stödja välbefinnandet, känslolivet och den sociala utvecklingen... 4 2.3 Att stödja den etiska utvecklingen... 5 2.4 Att främja delaktigheten, öka likabehandlingen och jämlikheten... 6 3. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens innehåll och planeringen av verksamheten... 6 4. Principerna och administrationen för anordnandet av morgonoch eftermiddagsverksamhet... 7 4.1 Administrering och koordinering av verksamheten... 7 4.2 Finansiering av verksamheten och fördelning av budgetanslag... 7 4.3 Verksamhetsplatser och -lokaler... 8 4.4 Tidpunkt för verksamheten... 8 4.5 Avgift för verksamheten... 9 4.6 Information om verksamheten... 9 4.7 Ansökan om plats och urvalskriterier... 10 4.8 Barngruppens storlek... 10 4.9 Anordnande av transport... 11 4.10 Anordnande av mellanmål... 11 4.11 Säkerhets- och räddningsplan samt försäkringsfrågor... 11 5. Personalen... 12 6. Barn i behov av stöd inom morgonoch eftermiddagsverksamheten... 12 7. Samarbete och kommunikation... 14 7.1 Samarbete med hemmen... 14 7.2 Ledarnas möten och övrigt samarbete... 14 8. Utvärdering och uppföljning av den lagstadgade eftermiddagsverksamheten... 15 8.1 Insamling av information... 15 8.2 Så genomförs utvärderingen i praktiken... 15 2

1. Utgångspunkterna och riktlinjerna för anordnandet av morgonoch eftermiddagsverksamhet Med morgonoch eftermiddagsverksamhet avses handledd och planenlig verksamhet för elever inom den grundläggande utbildningen enligt kapitlet 8 a i lagen om grundläggande utbildning som en kommun kan anordna eller skaffa. I enlighet med vad som föreskrivits i lagen om grundläggande utbildning 48 a 3 momentet besluter Utbildningsstyrelsen om mål och centralt innehåll för morgonoch eftermiddagsverksamheten. Verksamheten ska ordnas enligt dessa grunder samt enligt värdena i den grundläggande utbildningen. Den grundläggande utbildningens värden är mänskliga rättigheter, jämlikhet, demokrati, naturens mångfald samt omgivningens livskraft samt tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella mångfalden. Om kommunen anordnar eller skaffar denna verksamhet ska den erbjudas eleverna i årskurs 1 och 2 i alla skolor i kommunen samt i fråga om övriga årskurser till elever som tagits in eller förts över till specialundervisning i den omfattning som kommunen bestämmer. När verksamheten anordnas ska behoven hos de olika språkgrupperna beaktas. I Sibbo har det fattats beslut om att alla elever i åk 1 och 2 som vill delta i verksamheten ska ges möjlighet till det på sitt eget modersmål. För de elever för vilka ett beslut om särskilt stöd gjorts har man beslutat att erbjuda verksamheten för elever i åk 1 6. Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska omfatta antingen 570 timmar eller 760 timmar under skolåret för varje barn som deltar i verksamheten. Verksamheten kan anordnas på vardagar i regel mellan klockan 7.00 och 17.00. I Sibbo ska morgon och eftermiddagsverksamhet ordnas alla skoldagar och åtminstone 3 timmar per dag, med undantag för eventuella skoldagar som infaller på en lördag. För skolorna i Sibbo förläggs den lagstadgade morgonoch eftermiddagsverksamheten till eftermiddagen eftersom behovet av verksamhet då är större än på morgonen och den lagstadgade timkvoten inte räcker till både för och morgonoch för eftermiddagsverksamhet. I Sibbo har kommunen har helhetsansvaret för verksamheten. Kommunen kan ordna verksamheten själv eller köpa tjänster av offentliga eller privata serviceproducenter. I ordnandet av morgonoch eftermiddagsverksamheten kan tjänster av kommunens olika verksamhetsområden samt av övriga aktörer utnyttjas. Verksamheten ska ordnas och övervakas av professionell och yrkeskunnig personal. Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska bygga vidare på den fostrande uppgiften inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen och utgå från de allmänna principerna för fostran i den grundläggande utbildningen. Verksamheten har också en egen karaktär som betonar en högklassig fritidsverksamhet. I barndomen och förpuberteten ökar självständigheten gradvis, men barnet behöver fortsättningsvis trygghet, närvaro och handledning. Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska stärka barnets självförtroende och utvecklingen av mångsidiga interaktionsfärdigheter. En väl organiserad morgonoch eftermiddagsverksamhet handleder barnet till att utvecklas till en aktiv, sund och hållbar livshållning. Det rekommenderas att morgonoch eftermiddagsverksamheten är en del av den kommunala välfärdsplanen för barn och unga. 3

2. Mål för verksamheten Det allmänna målet för morgonoch eftermiddagsverksamheten är att främja barnets allsidiga välbefinnande och hälsa och att erbjuda en trygg uppväxtmiljö för barnet före och efter skoldagen. Syftet med verksamheten är att stödja barnets växande och utveckling, skapa en grund för goda fritidssysselsättningar samt stödja familjerna och skolan i deras fostrande arbete. Ett annat syfte är att förebygga riskfaktorer som uppkommer då barnen tillbringar fritiden ensamma eller utan tillsyn. Ytterligare ett syfte är att främja jämlikheten i samhället och förebygga utslagning. I morgonoch eftermiddagsverksamheten ska man även se till att verksamhetsmiljön är trygg oh att barnen inte blir utsatta för mobbning, trakasserier eller våld. 2.1 Att stödja hemmets och skolans fostrande arbete Syftet med morgonoch eftermiddagsverksamheten är att stödja hemmets och skolans fostrande arbete. Samarbetet mellan hemmet, skolan och den som genomför verksamheten ska enligt planerna utgöra en naturlig del av morgonoch eftermiddagsverksamheten. Målet är att skapa en uppväxtmiljö som främjar en gynnsam utveckling hos barnet. Det främsta ansvaret för barnets fostran bärs av vårdnadshavarna. I morgon och eftermiddagsverksamheten har verksamhetsledarna ansvar för att fostra barnet som en medlem av denna gemenskap. Stödjande av skolans och hemmets fostrande arbete förutsätter samarbete som bygger på ömsesidig respekt och som betonar det gemensamma ansvaret och intresset för barnets utveckling. En öppen och tillitsfull växelverkan lägger också en grund för att möta eventuella problemsituationer. Syftet med växelverkan mellan de olika aktörerna är att öka kunskapen om barnet och på det sättet göra det möjligt att identifiera dess behov. Det gemensamma målet ska också synas i skötseln av ett enskilt barns ärenden, informationsförmedlingen och till exempel i hur personalen inom morgonoch eftermiddagsverksamheten deltar i förhandlingar som gäller det enskilda barnet. Även planeringen av verksamheten ska ske i samarbete med skolorna och övriga aktörer som ansvarar för verksamheten samt med hemmen. Den administrationsmodell som Sibbo valt för att förverkliga morgonoch eftermiddagsverksamheten underlättar och stöder samarbete. 2.2 Att stödja välbefinnandet, känslolivet och den sociala utvecklingen Morgon- och eftermiddagsverksamheten har som mål att stödja barnets välbefinnande, känsloliv och sociala utveckling. Att verksamhetsledaren har en positiv inställning och är närvarande har en stor betydelse i detta. Målet är att var och en ska känna sig accepterad och uppskattad som han eller hon är. Barnet får lära sig att uttrycka olika känslor och behärska dem. Målet är att hitta fritidssysselsättningar som stöder utvecklingen av personligheten. Att betona glädjen i att delta och upplevelser av att lyckas är viktigt för utvecklingen av självkänslan. Befogad uppmuntran och beröm av barnet stöder utvecklingen av självkänslan 4

och tilltron till den egna förmågan. Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska ske i en lugn och trygg miljö och atmosfär. Bestående människorelationer främjar såväl barnets känsla av trygghet som verksamhetsledarens möjlighet att stödja barnet i dess utveckling. Också samverkan mellan barnen stöder känslolivet och den sociala utvecklingen. Genom de kamratförhållanden som erbjuds lär sig barnen färdigheter som de behöver i social växelverkan, såsom t.ex. ömsesidighet och förmåga att uttrycka och behärska sina känslor. Barnet behöver kamratkretsens godkännande och en känsla av att tillhöra den egna gruppen. De attityder och regler som omfattas i gruppen formar för egen del det kommande sociala beteendet. Gruppen möjliggör uppkomsten av en egen inbördes kultur barnen emellan och aktiviteter som utgår från barnens behov. Syftet med gemensamma regler och gränser är att ge barnet erfarenheter av trygghet och omsorg. Med hjälp av gemensamt överenskomna regler kan barnet lära sig att behärska sina känslor och också att acceptera andras rättigheter. Barnet ska enligt sin ålder få delta då gemensamma regler och överenskommelser görs upp. 2.3 Att stödja den etiska utvecklingen Morgon- och eftermiddagsverksamheten har som mål att stödja barnens etiska utveckling. Den etiska utgångspunkten för verksamheten är den värdegrund för den grundläggande utbildningen som fastslås i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2011, kapitel 1.1 och de principer för fostran som hemmet och skolan är delaktiga i. I morgonoch eftermiddagsverksamheten ska barnet ses som en viktig individ som enligt sin ålder och sitt utvecklingsskede bär ansvar för sig själv och sina handlingar, i sitt etiska tänkande behöver handledning av en vuxen och som social varelse fortsättningsvis lär sig och utvecklas. När den etiska utvecklingen byggs upp är den modell som de vuxna ger, det samspel och de etiska frågor som man stöter på i vardagen speciellt viktiga. Målet för den etiska utvecklingen är att förstå företeelser som ansvar och ömsesidighet. I morgonoch eftermiddagsverksamheten ska barnets uppmärksamhet fästas på ansvaret för: den egna välfärden och sunda levnadsvanor andras välfärd de följder och känslor som det egna beteendet leder till både för barnet och för andra de överenskommelser som ansluter sig till gruppens verksamhet och för att hålla sig till överenskommelserna inställningen till omgivningen och naturen I morgonoch eftermiddagsverksamheten är målet en atmosfär som genomsyras av gemenskap och som återspeglar värdena etiskt ansvar, förtroende och omsorg. Barnet får lära sig tillvägagångssätt som gör det möjligt att hantera eventuella konfliktsituationer positivt och konstruktivt. För att stödja den etiska tillväxten är det viktigt att utnyttja samspelet i gruppen, diskussioner i anslutning till olika situationer, de möjligheter och estetiska upplevelser som konsten erbjuder och aktiv verksamhet. 5

2.4 Att främja delaktigheten, öka likabehandlingen och jämlikheten Morgon- och eftermiddagsverksamheten har som mål att främja delaktigheten, öka likvärdigheten och jämlikheten samt att förebygga utslagning. Barnen ska ges möjlighet att delta i planeringen och bli hörda. I verksamheten ska skapas situationer som ökar barnets upplevelse av delaktighet. Att öka delaktigheten för barn i behov av särskilt stöd och barn som kommer från olika kulturella bakgrunder är viktigt. Ett av syftena med morgonoch eftermiddagsverksamheten är att öka jämlikheten i samhället. Målet är att varje barn ska få stöd och handledning enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. När verksamheten planeras och genomförs ska skillnaderna i pojkars och flickors utveckling och deras olika behov beaktas. Delaktighet, likvärdighet och jämlikhet förebygger mobbning och utslagning. Målet är att så tidigt som möjligt observera faktorer som kan leda till utslagning och att fästa särskild vikt vid att stödja barnet och ordna det stöd som barnet behöver. 3. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens innehåll och planeringen av verksamheten Morgon och eftermiddagsverksamheten har en egen innehållslig karaktär, för vilken mångsidighet, behovsinriktning och frivillighet är utmärkande. Anordnaren och den som genomför verksamheten definierar och väljer detaljinnehållet och eventuella betoningar. Detaljinnehållet påverkas av de lokala förhållandena och utbudet, personalens styrkor, betoningarna och det praktiskt genomförbara. Innehållet måste bidra till att målen för verksamheten uppnås samt att grunderna för morgonoch eftermiddagsverksamheten uppnås. De innehållsmässiga helheterna i morgonoch eftermiddagsverksamheten har fastställts i grunderna för morgonoch eftermiddagsverksamheten i den grundläggande utbildningen enligt följande: etisk tillväxt och likvärdighet lek och växelverkan motion och friluftsliv måltider och vila kultur och traditioner handens färdigheter och pyssel visuellt, musikaliskt, kroppsligt och språkligt uttryck mediafärdigheter vardagssysslor, levnadsmiljön och en hållbar livsstil olika kunskapsmässiga och färdighetsmässiga ämnesområden I morgonoch eftermiddagsverksamhet fokuserar man på barnets egna erfarenheter. Utgångspunkten för planeringen av verksamheten är de aspekter som anknyter till individen och den sociala gemenskapen samt till den sociala tillväxten. Målet är att erbjuda mångsidiga och stimulerande aktiviteter som beaktar barnets behov. Även skolans klubbverksamhet och grundläggande konstutbildning kan utgöra en del av barnets morgonoch eftermiddagsverksamhet. Ett samtal mellan barnet och verksamhetsledaren om vad för slags verksamhet som barnet finner intressant och som är till glädje för honom eller henne, påverkar det praktiska genomförandet av de olika delarna i innehållet. Noggrannare 6

beskrivningar av innehållet presenteras i arbetsplanen för morgonoch eftermiddagsverksamheten, som utarbetas årligen och som ingår i skolans arbetsplan. Även vårdnadshavarna ska ges en möjlighet att delta i planeringen, och vårdnadshavarna ska informeras om verksamhetsplanen och verksamhetens innehåll. 4. Principerna och administrationen för anordnandet av morgonoch eftermiddagsverksamhet Rektorn i respektive skola beslutar hur morgonoch eftermiddagsverksamhet ska ordnas i skolan. Verksamheten kan ordnas helt eller delvis i skolans regi eller helt eller delvis som en köpt tjänst. I förverkligandet av verksamheten kan även delta samarbetspartners utan avtal för köpta tjänster eller understöd. I detta fall ansvarar samarbetspartnerna för de kostnader som orsakas av verksamheten och för innehållet i verksamheten. Rektor ansvarar för kvaliteten hos eftermiddagsverksamheten även för den del som sköts av samarbetspartnerna. Ifall verksamheten ordnas som en köpt tjänst, gör rektorn ett serviceavtal med serviceproducenten. 4.1 Administrering och koordinering av verksamheten Sibbo kommun (bildningsavdelningen) ansvarar för att lagar gällande morgonoch eftermiddagsverksamheten följs. Förtroendeorganen och tjänstemännens beslutsrätt är i huvudsak den samma som gäller för den grundläggande utbildningen. Den beslutanderätt som avviker från den grundläggande utbildningen anges i denna verksamhetsplan. Rektorn i respektive skola ansvarar för den verksamhet som ordnas i skolan. För vardera språkgruppen har utsetts en koordinator som har i uppgift att följa upp och dra upp riktlinjer för verksamheten. Koordinatorn sammankallar handledarna till gemensamma möten, sköter om uppdateringen av aktuella dokument och uppdateringen av informationen om morgonoch eftermiddagsverksamheten på kommunens webbplats. Till koordinatorns uppgifter hör att behandla och lyfta fram aktuella ärenden i anknytning till morgonoch eftermiddagsverksamheten samt att förmedla information till samtliga skolor (rektorerna och handledarna). Dessutom deltar koordinatorn i seminarier och andra möten på nationell och landskapsnivå samt svarar på utbildningsstyrelsens förfrågningar. 4.2 Finansiering av verksamheten och fördelning av budgetanslag Morgon- och eftermiddagsverksamheten bekostas med det statsbidrag som kommunen erhåller och de månadsavgifter som vårdnadshavarna erlägger samt eventuella övriga kommunala bidrag. De budgetmedel som skolorna har erhållit för egentlig undervisning kan inte användas för eftermiddagsverksamhet. Anslag som beviljats för eftermiddagsverksamhet kan inte heller användas för skoländamål. Budgetmedlen för den grundläggande utbildningen och eftermiddagsverksamheten hålls skilt. Kommunen uppbär ingen skild hyra för de lokaler som används för eftermiddagsverksamhet. För att ordna och administrera morgonoch eftermiddagsverksamheten reserveras budgetmedel skolvis. Anslagen för morgonoch eftermiddagsverksamheten fördelas skolvis 7

enligt antalet elever som delta i verksamheten. Då en tredje part arrangerar morgonoch eftermiddagsverksamhet betalar kommunen en månatlig ersättning som baserar sig på det antal deltagare som den tredje parten på förhand meddelat och som berättigar till fullt stöd. Separat fakturering behövs inte, utan det räcker att rektor anmäler elevantalet till förvaltnings- och ekonomisekreteraren. Rektor kan också köpa administrationstjänsterna av arrangörerna av morgonoch eftermiddagsverksamheten eller sköta dem själv eller delegera dem till exempel till vice rektor eller eftermiddagsverksamhetens ansvariga ledare. Om rektor i sin helhet sköter administrationen är han/hon berättigad till tilläggsersättning eller minskning av undervisningsskyldigheten. I övriga fall kan man även komma överens om fördelningen av administrationen och ersättningen för den. 4.3 Verksamhetsplatser och -lokaler Bildningsdirektören och utbildningschefen beslutar om platserna där morgonoch eftermiddagsverksamheten ordnas. Morgon- och eftermiddagsverksamheten kan ordnas i skolans lokaler eller i andra verksamhetsmiljöer eller lokaler som är lämpliga för verksamheten. Kommunen är skyldig att se till att de lokaler och den utrustning som används är trygga. Då lokalens säkerhet bedöms ska man beakta att den måste vara tillräckligt stor för barngruppen. Verksamhetsmiljön ska stödja uppnåendet av de mål som uppställts för verksamheten, och då verksamheten planeras skall man utöver trygghetsaspekten beakta verksamhetens natur och syfte, barnets intressen och verksamhetens mångsidighet. I Sibbo har det fattats beslut om att morgonoch eftermiddagsverksamheten kan ordnas i skolans utrymmen eller i lokaler i närheten av skolan som uppfyller ovannämnda kriterier. Vid byggandet av nya grundskolor och i saneringen av befintliga skolbyggnader måste morgonoch eftermiddagsverksamhetens behov av lokaler beaktas. 4.4 Tidpunkt för verksamheten Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska enligt lagen om grundläggande utbildning omfatta antingen 570 timmar eller 760 timmar under skolåret för varje barn som deltar i verksamheten. Sibbo har åtagit sig att anordna 570 timmar verksamhet under skolåret (minst tre timmar/dag). I Sibbo sker den lagstadgade verksamheten på eftermiddagen. Det ordnas minst tre timmar verksamhet per dag från den tidpunkt då barnens skoldag slutar. För den tid som överskrider tre timmar fastställer skolan omfattningen av verksamheten. I omfattningen av verksamheten ska barngruppens storlek beaktas (talet 4.8.). Skolan beslutar också själv om ordnandet av morgonverksamheten och om verksamhetstiden. Ingen lagstadgad verksamhet kan ordnas under sommarlovet, men under sommarlovet kan annan morgonoch eftermiddagsverksamhet som ingår i skolans arbetsplan ordnas. 8

4.5 Avgift för verksamheten a) Månadsavgifter och deras inkassering samt hur frånvaro påverkar avgifterna Bildningsutskottet godkände enhetliga fasta månadsavgifter för eftermiddagsverksamheten fr.o.m. 1.8.2014. Antalet dagar under vilka barnet deltar i verksamheten påverkat inte avgiften, utan endast antalet timmar per dag är avgörande. Från och med 1.8.2014 är avgifterna för högst 3 timmar/dag 60 euro/månad och för över 3 timmar/dag 100 euro/månad. Avgiftspraxisen är enhetlig i alla skolor i Sibbo och gäller elever som deltar i den lagstadgade verksamheten (elever i årskurs 1 2 samt elever som får särskilt stöd). Antalet timmar som eleven deltar räknas från tidpunkten då skoldagen slutar. Skolan kan fortfarande välja att ordna eftermiddagsverksamhet även för äldre elever. Denna verksamhet är inte lagstadgad, så skolan kan själv fastställa principerna för deltagande samt avgifterna. Skolan beslutar också själv om ordnandet av morgonverksamheten och om verksamhetsavgifterna. För morgonverksamhetens avgifter skapas en enhetlig praxis fr.o.m. 1.8.2015. Den som ansvarar för att ordna verksamheten uppbär månadsavgifterna direkt av vårdnadshavaren. De månadsavgifter som uppbärs av vårdnadshavarna för morgonoch eftermiddagsverksamhet som skolan själv ordnar sköts av bildningsavdelningen utifrån uppgifter som skolan meddelar. Avgiften uppbärs för varje månad som verksamheten ordnas. Om antalet verksamhetsdagar under en månad är högst 10 halveras den avgift som ska debiteras. Om ett barn pga. sjukdom är förhindrat att delta i verksamheten under fler än 10 dagar per månad, halveras likaså den avgift som ska debiteras. Om barnet på grund av sjukdom är frånvarande en hel kalendermånad uppbärs ingen avgift. Om barnet av annan orsak inte deltar under en hel klandermånad halveras avgiften. b) Eventuella avgiftsnedsättningar och avgiftsbefrielser Socialväsendet beslutar om avgiftsnedsättningar och -befrielser utifrån dokument som vårdnadshavaren lämnar in. Avgifter för eftermiddagsklubbar beaktas som utgift i utkomststödet. 4.6 Information om verksamheten Sibbo kommun meddelar på vilka ställen morgonoch eftermiddagsverksamhet anordnas, vid vilken tidpunkt verksamheten börjar och slutar, i vilken omfattning verksamheten ordnas samt på vilket sätt ansökan till eftermiddagsverksamheten ska göras. Utöver detta kan kommunen ge fortlöpande information som riktas till barnen, deras föräldrar, skolorna och eventuellt andra samarbetspartners. Rektor eller annan verksamhetsarrangör i samarbete med rektor informerar eleverna och vårdnadshavarna om morgonoch eftermiddagsverksamhetens praktiska arrangemang, verksamhetens innehåll samt om det dagliga programmet och arbetet. Informationen kan vara både skriftlig och muntlig enligt behov. Information om verksamheten kan lämpligen 9

ges till exempel då nya förstaklassister anmäler sig till skolan samt under dagarna då dessa bekantar sig med skolan. Vid dessa tillställningar nås så gott som alla nya förstaklassisters vårdnadshavare. 4.7 Ansökan om plats och urvalskriterier I samband med elevinskrivningen av nya elever kan också plats i eftermiddagsverksamheten ansökas. Vårdnadshavaren kan också senare ansöka om plats för barnet i eftermiddagsverksamheten genom att lämna en skriftlig ansökan till närskolan före den 31 mars. Även efter detta datum och i mitten av läsåret kan plats i eftermiddagsverksamheten sökas för elever som flyttar till Sibbo och som tillhör målgruppen för ordnandet av verksamheten. Om det finns plats kan även elever från andra årskurser delta i eftermiddagsverksamheten. Om ansökningsförfarandet till morgonverksamheten beslutar och informerar varje skola själv. Rektor fattar beslut om de elever som antas till eftermiddagsverksamheten. Då barn tas med i eftermiddagsverksamhet ska likvärdiga urvalskriterier tillämpas. I Sibbo har det gjorts beslut om att alla elever i åk 1-2 och de elever som är antagna eller överförda till specialundervisning antas förutsatt att ansökan om plats har lämnats in till närskolan inom utsatt tid. Elever som flyttar till Sibbo och som hör till målgrupperna kan antas även efter att tidsfristen ovan utgått. Eleven antas för hela läsåret, vilket är både för vårdnadshavare och arrangörer den kortaste förbindelsetiden, frånsett de elever som antas under läsåret. En förteckning över de barn som har antagits till eftermiddagsverksamheten skickas till bildningskansliet. Om det inte är möjligt att ordna eftermiddagsverksamhet i den egna närskolan ska utbildningsdirektören anvisa en plats i någon annan närliggande skola som ordnar eftermiddagsverksamhet. 4.8 Barngruppens storlek I syfte att säkerställa att morgonoch eftermiddagsverksamheten är så trygg och högkvalitativ som möjligt har Sibbo kommun fastställt storleken på barngrupperna till 13 barn/ledare. I gruppstorleken ska även antalet på eventuella elever med specialbehov beaktas. För att kostnaderna för eftermiddagsverksamheten ska täckas ska en barngrupp ha minst 10 barn. För färre än 10 barn ordnas ingen eftermiddagsverksamhet, utan i sådana fall flyttas barnen till den närmaste skolan som ordnar verksamhet. Ifall antalet barn som deltar i eftermiddagsverksamheten är mindre än 10 men det är omöjligt att ordna verksamheten på en annan plats eller om det är dyrare, kan mindre gruppstorlekar godkännas. Barngruppens storlek påverkar även huruvida man på skolan kan erbjuda mer eftermiddagsverksamhet än 3 timmar/dag. Sibbo har åtagit sig att ordna minst 3 timmar eftermiddagsverksamhet per dag och för de överskridande timmarnas del beslutar skolan om ordandet av verksamheten. För att verksamhet ska kunna ordnas utöver 3 timmar/dag ska det finnas minst 5 barn som deltar i den överskidande verksamheten. 10

4.9 Anordnande av transport Enligt 48 b 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning ska man vid anordnande av morgonoch eftermiddagsverksamhet beakta att de barn som deltar i verksamheten och som enligt 32 är berättigade till skolskjutsförmån, har möjlighet att använda denna förmån. I laggrunderna (RP 57/2003) konstateras att kommunen inte är skyldig att ordna särskilda transporter från eftermiddagsverksamheten. Enligt laggrunderna är bestämmelsen avsedd att vara riktgivande i planeringen av verksamheten och ålägger alltså inte kommunen att ordna transporter. Vid planeringen av skolskjutsar bör kommunen dock beakta detta faktum. Skjutsar till vårdplatser och eftermiddagsklubbar hör inte till skolskjutsarna och de varken ordnas eller ersätts, men busskortet kan dock användas ända fram till klockan 18. Ifall eftermiddagsverksamhet inte ordnas i elevens egen skola, ordnas möjlighet till skjuts till den eftermiddagsklubb skolan ingått avtal med om ordnande av verksamheten. 4.10 Anordnande av mellanmål Skolan bjuder de elever på mellanmål som deltar i den lagstadgade eftermiddagsverksamheten. Mellanmålet finansieras med det statsbidrag som kommunen erhåller. För eleverna i årskurs 1 2 och eleverna som antagits eller överförts till specialundervisningen betalar skolan mellanmål som kostservicen fakturerar direkt av skolan. Skolan får mellanmålets pris ur det statsbidrag som kommunen erhåller. Mellanmålet för de elever i årskurserna 3 6 som deltar i eftermiddagsverksamheten köper verksamhetsarrangören direkt av kommunens kostservice eller av en annan aktör. Avsikten med mellanmålet är att hjälpa eleverna att orka hela skoldagen. Rätten till mellanmål är inte subjektiv för de elever som deltar i verksamheten, vilket betyder att den som ordnar verksamheten får avgöra tidpunkten för servering av mellanmålet. Man strävar efter att ordna mellanmålet vid en tidpunkt som är lämplig med tanke på skolmaten och eftermiddagsverksamheten. 4.11 Säkerhets- och räddningsplan samt försäkringsfrågor De elever som deltar i morgonoch eftermiddagsverksamheten är olycksfallsförsäkrade på samma villkor som skoleleverna. Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska även inkluderas i skolornas säkerhets- och räddningsplaner. Ansvarsområdena i räddningsplanen ska nämnas skilt för morgonoch eftermiddagsverksamhetens del, eftersom hela skolpersonalen inte är på plats under morgonoch eftermiddagsverksamhetens verksamhetstider. Det lönar sig också att ha skilda räddningsövningar för morgonoch eftermiddagsverksamheten. 11

5. Personalen I morgonoch eftermiddagsverksamheten ska finnas ett tillräckligt antal behörig och yrkeskunnig personal. Från och med hösten 2009 har morgonoch eftermiddagsverksamheten kunnat ledas av en person som avlagt en i lagen definierad examen som ger behörighet för att fungera som ledare för morgonoch eftermiddagsverksamhet. Målet är att åtminstone en av ledarna i varje barngrupp inom morgonoch eftermiddagsverksamheten uppfyller behörighetskraven. Kunnandet och lämpligheten som förutsätts av hjälpledare kan arrangören fastställa. I mån av möjlighet ska ett ordinarie heldagsarbete erbjudas ledarna för eftermiddagsverksamheten, till exempel som skolgångsledare. I morgon och eftermiddagsverksamhet som skolan själv ordnar är uppgiftsbeteckningen ledare för morgonoch eftermiddagsverksamhet. Rektor anställer ledarna. Utomstående serviceproducenter kan vid behov använda andra beteckningar. Ifall det finns flera ledare på samma verksamhetsställe är det skäl att utse en ansvarig ledare. Verksamhetsarrangören ska se till att alla personer som i eftermiddagsverksamheten arbetar med barn levererar till sin chef ett brottsregisterutdrag som avses i lagen. Rektor svarar för att brottsbakgrunden hos personerna som leder verksamheten har utretts på detta sätt. Ledaren har i uppgift att planera och leda verksamheten och ansvara för barngrupperna fullfölja planerad verksamhet delta i gemensamma planeringsmöten uppdatera eget kunnande 6. Barn i behov av stöd inom morgonoch eftermiddagsverksamheten Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska stärka barnens helhetsmässiga uppväxt och utveckling. Också när det är fråga om barn i behov av stöd, är det morgonoch eftermiddagsverksamhetens allmänna mål och innehåll som är utgångspunkten för ordnandet och genomförandet av verksamheten. Det stöd som barnet kan få indelas i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Dessa är olika stödformer både vad gäller omfattning och längd. De elever som har ett beslut om särskilt stöd är berättigade att anhålla om plats inom morgonoch eftermiddagsverksamheten under årskurserna 1 6. För elever som får särskilt stöd betonas i morgonoch eftermiddagsverksamheten starkt samarbetet mellan hemmet och skolan. Morgon- och eftermiddagsverksamheten kan vi behov vara en del av det stöd för inlärning och skolgång som ges under den grundläggande utbildningen. Då verksamheten ordnas är det speciellt viktigt att samarbetet mellan hemmet och skolans morgonoch eftermiddagsverksamhet fungerar. Det är viktigt att hemmet och skolans personal är medvetna om hur det intensifierade eller särskilda stödet beaktas inom morgonoch eftermiddagsverksamheten. Även elevens inlärningsplan och den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas kan innehålla en beskrivning av hur barnet deltar i morgonoch eftermiddagsverksamheten. På detta vis blir elevens dag en pedagogiskt fungerande helhet. Ledaren för morgonoch eftermiddagsverksamheten kan med vårdnadshavarens tillstånd också delta i utarbetandet av den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas. 12

Som anordnare av verksamheten ska kommunen se till att personalen inom morgonoch eftermiddagsverksamheten utbildas i hur personuppgifter behandlas, frågor i anslutning till sekretess, förordningar som gäller tystnadsplikten och skyldigheter i anslutning till barnskyddslagen. Speciallärare och elevvårdens personal kan genom konsultation stödja ledarnas arbete. 13

7. Samarbete och kommunikation Den modell som Sibbo kommun valt för att förverkliga eftermiddagsverksamheten är starkt anknuten till skolvärlden. Verksamheten ordnas i skolan under ledning av rektor, och bildningsväsendet administrerar såväl den grundläggande utbildningen som morgonoch eftermiddagsverksamheten. Mellan skolan och eventuella utomstående verksamhetsarrangörer som fungerar där och eventuella övriga samarbetspartners skapas en fungerande samarbetsmodell som tillfredsställer alla parter. Nödvändiga uppgifter om barnen delges åt ledarna för eftermiddagsverksamheten och vice versa, såvida vårdnadshavarna har gett sitt samtycke därtill. Informationsförmedlingen mellan eftermiddagsverksamheten och skolan kan skötas enligt samma princip. Alla parter ska iaktta förordningarna som gäller tystnadsplikt och sekretess. Ibland kan det vara nödvändigt att ledare för eftermiddagsverksamheten deltar i elevvårdsgruppens möten då en enskild elevs ärende behandlas. I detta fall begärs av eleven eller vårdnadshavaren ett särskilt skriftligt medgivande till att en representant för eftermiddagsverksamheten deltar i gruppens arbete. Att morgonoch eftermiddagsverksamhetens personal deltar i elevvården baserar sig alltså på ett avtal med vårdnadshavarna. 7.1 Samarbete med hemmen I grunderna för morgonoch eftermiddagsverksamheten fastställs att ett av verksamhetsmålen är att stödja hemmets fostrande arbete. Stödjandet av hemmens arbete utgår från att det primära ansvaret för barnets fostran ligger hos vårdnadshavarna. I morgonoch eftermiddagsverksamheten bär ledarna det professionella ansvaret för barnets fostran. Den styrande principen i ledarnas arbete är fostringsgemenskap, som syftar på de professionella fostrarnas åtagande att fungera tillsammans med vårdnadshavarna som stöd i uppväxtens, utvecklingens och inlärningens processer. Detta samarbete kan ta sig uttryck i form av föräldramöten, föräldrakvällar, diskussionsmöten och information mm. 7.2 Ledarnas möten och övrigt samarbete De som samordnar morgonoch eftermiddagsverksamheten ordnar åtta möten för ledarna under läsåret. Under läsåret ordnas två möten som är gemensamma för språkgrupperna (ett möte per termin) och de övriga mötena ordnas separat för de båda språkgrupperna. I mån av möjlighet ordnas det utbildning vid mötena. Utbildningen kan ges av andra kommunanställda, utomstående utbildare eller ledare i morgonoch eftermiddagsverksamheten. Ledarnas möten ordnas på förmiddagen och man cirkulerar i skolorna där verksamhet ordnas. Under de regelbundna ledarmötena kan ledarna växla erfarenheter och till exempel tillsammans planera vissa innehållshelheter. Förutom de gemensamma mötena ska ledarna reserveras en timme per vecka för att planera sin egen skolas morgonoch eftermiddagsverksamhet. Förutom att ledarna samarbetar med 14

varandra är samarbete med aktörer inom hobby- och föreningsverksamhet t.ex. Borgånejdens musikinstitut och Sibbo svenska församling även möjligt. 8. Utvärdering och uppföljning av den lagstadgade eftermiddagsverksamheten Enligt lag ska kommunen utvärdera eftermiddagsverksamheten som den ordnar eller köper. Kommunen är också skyldig att delta i extern utvärdering. Utvärderingsresultaten är offentliga. Varje år görs en gemensam utvärdering för att följa upp uppnåendet av verksamhetens mål samt för att kunna bedöma eftermiddagsverksamhetens kvalitetsnivå. Målet med utvärderingen är att främja och utveckla förutsättningarna för och det praktiska genomförandet av eftermiddagsverksamheten. 8.1 Insamling av information I samband med att grundskolestatistiken görs upp i september månad samlas följande uppgifter in om eftermiddagsverksamheten: antalet elever (årskurs 1 och 2 samt elever som omfattas av det särskilda stödet i årskurs 1 6) det sammanlagda antalet ledda timmar En uppföljning av ovannämnda uppgifter görs på vårterminen (i april). Dessutom förs det dagligen bok över de barn som deltar i verksamheten. 8.2 Så genomförs utvärderingen i praktiken En välfungerande uppföljning och utvärdering kopplas naturligt ihop med verksamheten. Barnen, deras föräldrar och eventuella samarbetspartners ombes dela med sig av sina åsikter om verksamhetens utformning samt hur de mål som är uppställda förverkligats i praktiken. a) Utvärdering som görs av barnen Ett frågeformulär som berör verksamheten: trivseln, ledarna, kompisarna, utrymmen, mellanmålen, lekredskapen mm fylls i av barnen (eller tillsammans med personalen/föräldrarna). Verksamheten utvärderas också muntligt med jämna mellanrum för att ledarna ska kunna anpassa verksamheten efter barnens behov. b) Utvärdering som görs av vårdnadshavarna För vårdnadshavarna utarbetas en gemensam enkät som genomförs varje vår vid varje skola där morgonoch/eller eftermiddagsverksamhet ordnas. Dessutom kan skolorna utarbeta egna enkäter till den egna skolans vårdnadshavare. Verksamheten utvärderas också muntligt med jämna mellanrum för att ledarna ska kunna anpassa verksamheten efter barnens behov. 15

c) Utvärdering som görs av personalen, lärarna, arrangörerna och samarbetspartners För att åstadkomma en fungerande eftermiddagsverksamhet krävs många personers och samarbetspartners insatser. Deras åsikter är värdefulla för att alla inblandade parter ska få en helhetsbild av serviceproduktionen. Ett frågeformulär om verksamheten samarbete, stödfunktioner, måluppfyllelse fylls i av personalen, arrangörerna och samarbetspartners. Materialet från samtliga utvärderingar sammanställs. Utvärderingsresultaten ska i mån av möjlighet beaktas i den fortsatta planeringen. Koordinatorn ansvarar för sin del att den i verksamhetsplanen angivna utvärderingen genomförs. I verksamhetsberättelsen som sänds till utbildningssektionen utvärderas eftermiddagsverksamheten som ordnas i skolan under ledning av rektor. 16