Kan man designa en personcentrerad miljö?



Relevanta dokument
Designa en personcentrerad miljö

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad november 2011

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Trygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Den fysiska vårdmiljön på sjukhus Betydelse för äldre och personer med demens

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

SVERIGES 18-ÅRINGAR HAR FÅTT EN VIKTIG UPPGIFT

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Hantering av problemskapande beteende

Den fysiska vårdmiljöns betydelse för vårdtagare

Utemiljöns utformning och utomhusvistelsens betydelse för ett hälsofrämjande åldrande.

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Måns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

ANVÄNDBARHET AV TESS-NH, SOM ETT MÄTINSTRUMENT, FÖR UTVÄRDERING AV DEN FYSISKA MILJÖN I ETT ÄLDREBOENDE I JÄRFÄLLA KOMMUN

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

Hälsofrämjande vårdmiljöer november 2011 Jubileumsaulan, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Nu är det jul igen...

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Enkelt och effektivt kompetensverktyg

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

collage 10 years anniversary

Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan

Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet

Technische Universiteit Eindhoven (TUE), Nederländerna (läsåret ) Reseberättelse av Sebastian Brieger

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan

Årsrapport NOSAM

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Livskvalitet och meningsfull vardag för demensdrabbade på vård- och omsorgsboenden

Ämne Exempel skattningar Kvalitetsregister BPSD

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

AMN Leadership We know things about people

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Manual till Genomförandeplan

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Buller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till?

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Daglig Verksamhet. Funktionsnedsättning Stöd och Service FuSS

Utvärdering av kultur på recept

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Om autism information för föräldrar

Stressade studenter och extraarbete

Vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Anhörigstöd. Studiecirklar & aktiviteter 2012

Pårörende till personer med demenssjukdom i ett nordiskt perspektiv.

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Sjukhusmiljön och dess påverkan på patienten

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Behov av finskt särskilt boende i Huddinge kommun

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Nyckelord: Fram- och tillbaka översättning, mätinstrument, fysisk miljö, särskilt boende för äldre

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Malmö stad Vård och omsorg Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

minnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Transkript:

Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård Isabell Fridh (2009). Foto: Fridh det är jätte viktigt när man ligger på 5 timmars behandling att man kan få lite förströelse. Wijk et al 2013 in press A sense of home in residential care Falk, et al. 2012 Foto; Cicci Nordqvist

Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan och vårdens uppgift är att skapa sådana förutsättningar att hälsa främjas

En personcentrerad vårdmiljö är både Objektiv Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader Orientering/tolkning Natur Subjektiv Upplevelse Sinnesupplevelse Erfarenheter Hemlikhet Kognitiv förmåga Kunskap Förväntningar Avsikter Välkomnande

Kompetens Zonen för ett adekvat beteende och välbefinnande The ecological model of aging B = (f) C,E Lawton & Nahemow 1973 Krav från miljön

Rum för äldre Välbefinnande och funktion Små avskärmade enheter Föremål och ledtrådar stödjer orientering Hemlikhet / hemkänsla Falk et al 2010, Davis et al 2009, Haak et al. 2007, Landreville et al. 2006, Morgan, et al 2004, Day et al. 2000 Andersson JE. Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. (Space for ageing. On architecture for elderly people suffering from dementia or somatic diseases). Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH; 2005.

Arkitektur Enkelrum; egna möbler, personliga tillhörigheter och gemensamma rum för sociala aktiviteter bidrar till ökad samvaro,lägre förekomst av agitation, oro och psykotiska symtom Toaletter, lätta att lokalisera och känna igen leder till ökad användning Material, ljud och utsikt som stödjer igenkänning bidrar till en lägre grad av oro Landreville P. Bédard A. Verreault R. Desrosiers J. Champoux N. Monette J. Voyer P. Non-pharmacological interventions for aggressive behaviour in older adults living in long-term care facilities. International Psychogeriatrics (2006);18 (1):47-73

Andersson JE. Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. (Space for ageing. On architecture for elderly people suffering from dementia or somatic diseases). Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH; 2005.

g4

Andersson JE. Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. (Space for ageing. On architecture for elderly people suffering from dementia or somatic diseases). Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH; 2005.

Färgsättning och mönster Dämpad bakgrundsfärgsättning och mönster minskar ovidkommande visuellt stimuli och leder till lägre grad av agitation och aggressivt beteende Kontraster mellan figur och bakgrund mellan duk, porslin och maten på tallriken resulterar i en lugnare måltidsmiljö, där de äldre äter bättre och mer självständigt än tidigare Cooper BA. The utility of functional colour cues: seniors' views. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 1999;13(3):186-92.

Bra belysning Dagsljus kontra artificiellt ljus Dygnsrytm Uppmärksamhet Orientering Livskvalitet Förhindra fall Timlin et al. 2010, Hobbay 2007, Sloane, et al 2005, Brunnström, et al 2004, Morgan et al.1999

Goda och dåliga ljudmiljöer Ljud som väcker igenkänning stödjer minne och välbefinnande Oljud bidrar till oro Musik är ett verktyg i det praktiska dagliga vårdarbetet Gräsel et al, 2003, Ragneskog, et al 2001, Day et al. 2000

Luktsinnet i miljön God lukt aktiverar minnet Påverkar sinnesstämning Smakupplevelser, aptit Dålig lukt bidrar till stress och oro McClosky et al. 2004, Larsson et al. 2000, Cohen-Mansfield, 2000

Symbolers betydelse Igenkänning Innebörd Värdighet och respekt Sandman & Edvardsson, 2008; Calkins & Brusch, 2002

Tillgång till naturen Trädgård Utsikt Natur in i vårdmiljön Minskar stress Bidrar till återhämtning Bengtsson, A. 2003, Michell et al. 2003, Ulrich et al. 1984, 2010

Djur i vården Stressreduktion Återhämtning Kommunikation Gemenskap Falk & Wijk 2008, McCabe et al. 2002, Hermanns- Stanley & Miller 2002, Norling 2001

Positiv avledning Vila från sin sjukdom Sinnesstimulering Behagliga material Bilder Förströelse Zingmark et al. 2002,

Ta vara på kompetensen!

www.mfd.se

Miljön ska stödja orienteringen till och från toaletten Toalett/ Badrum Kontrollpunkt Upp -fyllt Om nej beskriv eventuell förbättringsåtgärd Prio 1-4 Alla toalettdörrar har en särskiljande färg Det finns en konkret bild av en toalettstol på dörren, en symbol och/eller ett ord som WC eller toalett. Ja Nej Ja Nej Måla om toalettdörrarna. Tala med bostadsbolaget. 2 Tala med Amiras anhöriga om vilken symbol som skulle passa på hennes toadörr. Ta bort WC symbolen på Eriks dörr. Den förvirrar honom bara. Ersätta med annan symbol/bild? 1 1

Tydlig skyltning

ANNA ANDERSSO N Namnskylt

www.gunaremyr.se

Äldreomsorg är att dela sina sorger med de äldre Anton, 7 år