Livskvalitet och meningsfull vardag för demensdrabbade på vård- och omsorgsboenden
|
|
- Niklas Lindström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Livskvalitet och meningsfull vardag för demensdrabbade på vård- och omsorgsboenden En studie av omsorgspersonalens upplevelser Marjo Tuomi Kandidatstudent på folkhälsovetenskapsprogrammet, Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap. E-post: Demens är en folksjukdom som ökar med åldern. Symptomen kommer oftast smygande och förvärras successivt. Till slut blir den drabbade helt beroende av andra för sin dagliga livsföring. I Sverige lever mer än sina sista år på ett vård- och omsorgsboende. Syftet var att studera hur den yrkesverksamma omsorgspersonalen identifierar och anser sig kunna påverka de demensdrabbades livskvalitet på vård- och omsorgsboenden i Stockholm. Materialet bestod av yrkesverksam omsorgspersonal från fyra olika demensgruppboenden i Stockholm. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. Omsorgspersonalen identifierade livskvalitet för demensdrabbade genom att uppmärksamma deras beteende. I det dagliga arbetet fanns många möjligheter att erbjuda meningsfulla aktiviteter, till exempel musik, vardagssysslor och gemenskap för att öka deras välbefinnande. Att bemöta demenssjuka värdigt och tillmötesgå deras individuella behov bedömdes vara en svår utmaning som kräver både utbildning, engagemang, handledning och tid. Dementia is a public health problem that increases with age. As dementia advances, the demented persons end up depending on other people to cope with everyday life. Many demented persons spend their last years living in a residential care home. The aim was to study how the professional caregivers in residential care homes in Stockholm identify demented persons quality of life and how they manage to create meaningful activities. Professional caregivers identified the quality of life for demented persons by observing their behaviour. During daily work they found several ways to offer demented persons meaningful activities, e.g. music, everyday tasks and time together in order to increase their wellbeing. It was considered a challenge to meet demented persons with dignity and to take into account their individual needs. The caregivers should be educated and engaged, but they also need guidance and time to fulfil the tasks. 198 Socialmedicinsk tidskrift 3/2010
2 Enligt Socialstyrelsen lever närmare personer med en demenssjukdom i Sverige (1). Demenssjukdomar ökar med åldern och de flesta drabbade är över 65 år. Demens är en av de största folksjukdomarna i Sverige (2). Även om risken att drabbas av demens inte anses öka i framtiden beräknas dock antalet demenssjuka öka då antalet personer över 65 år ökar under de kommande åren (1). Tidigare forskning (3-6) om demenssjukas livskvalitet visar att ett gott liv och meningsfull tillvaro kan uppfattas olika beroende på vem som tillfrågas; demenssjuka själva, deras anhöriga och personalen inom demensvården betonar olika aspekter av vad som gör livet värt att leva. Då demenssjuka själva bara i liten omfattning kan påverka sin tillvaro på gruppboenden har omsorgspersonalen ett stort ansvar för att ge innehåll och mening i deras liv. Därför är det viktigt att försöka ta reda på hur omsorgspersonalen uppfattar deras behov av och förutsättningar för ett meningsfullt liv. Demens är en övergripande diagnos för symtom som beror på skador i hjärnan (7). Sammanlagt beror cirka 90 % av alla demenssjukdomar på Alzheimers sjukdom, vaskulär demens eller på en blandning av dessa. Då sjukdomen utvecklas gradvis brukar den delas i tre olika faser: mild, medelsvår och svår demens. Demens leder till olika grader av förlust av människans intellektuella förmågor. Typiska symtom är till exempel försämrat minne samt förlust av initiativ- och orienteringsförmågan men även beteendeförändringar som att vara rastlös eller att ropa och skrika till synes utan orsak är vanliga. I svår fas kan förmågan att kunna röra på sig eller att svälja mat försvinna. Demenssjuka lider ibland även av svåra psykiatriska besvär, till exempel av ångest, depression och förvirring. I hela Sverige beräknas cirka demenssjuka bo på ett omsorgsboende och därmed få tillsyn dygnet runt av anställd omsorgspersonal (8). Behovet av omsorgsboende bedöms av socialtjänstens biståndshandläggare (9) och en detaljerad genomförandeplan upprättas för att kunna bemöta den sjukes individuella behov för att uppnå den bästa tänkbara livskvaliteten (10). För att kompensera förlust av praktiska färdigheter vid demens är god omvårdnad en väsentlig del av behandlingen (1). Det är viktigt att försöka påverka demensdrabbades psykosociala välbefinnande och stärka deras personlighet, att se hela människan med sin livshistoria och fokusera på det friska, inte enbart på det sjuka (7). Även gravt dementa personer som inte längre har ett språk kan uttrycka sig och sina behov men det krävs kompetens och lyhördhet av omgivningen för att kunna tolka dessa uttryck (6, 11). Ett problematiskt beteende i sig är ofta en indikator för välbefinnandet. Aggressivitet, isolering, oro, skrik och rastlös vandring kan vara uttryck för rädsla, frustration eller torftig tillvaro, som ibland kan avbrytas med rätt bemötande, meningsfull aktivitet och mänsklig närvaro (7). En viktig Socialmedicinsk tidskrift 3/
3 metod för att förstärka demenssjukas personlighet är till exempel validation, bekräftelse: Även om minnet och andra intellektuella förmågor avtar har demenssjuka fortfarande kvar känslor och behov som de måste bearbeta tillsammans med en annan människa. Det är också viktigt att demenssjuka kan ägna sig åt meningsfulla aktiviteter som de tycker om. Sång, dans, musik, promenader och utevistelser kan till och med öka förmågan att kommunicera och förbättra motoriken hos de dementa. Enligt systematiska litteraturöversikter finns det måttlig evidens för att sådana icke-farmakologiska behandlingar kortsiktigt kan lindra problematiska beteenden (12, 13, 14), detta dock bara hos personer med mild eller medelsvår demens (12, 13). En holländsk studie (15) upptäckte sex olika livskvalitetsupphöjande värden som återspeglades i omsorgsboendens verksamhetsbeskrivningar: att respektera individens autonomi och frihet, att respektera individualitet och olika livsstilar, att bejaka relationer människor emellan och socialt nätverk, att skapa värme, trygghet och familjär atmosfär, att behålla olika färdigheter trots sjukdomen och ge mening och innehåll till livet samt att vara lyhörd för den subjektiva upplevelsen och känslan av välbefinnande. En annan studie visade dock att personalen betonade mer trevliga aktiviteter än individuella behov och meningsfullhet som indikatorer för livskvalitet samt prioriterade gruppens behov före individens behov (4). I tidigare studier (3) om demenssjukas, deras anhörigas och personalens uppfattningar om meningsfulla aktiviteter har fyra stora speciellt meningsfulla områden kunnat identifieras: aktiviteter som syftade till att minnas gamla tider, umgänge med familjen och sociala aktiviteter, musik samt individuella intressen. Demenssjuka uppskattade aktiviteter vars innehåll tillfredsställde deras psykosociala behov, till exempel behov av att tillhöra en grupp och att känna sig bekräftad som person. Anhöriga och personalen uppskattade däremot mer sociala aktiviteter som främjade upprätthållande av demenssjukas fysiska färdigheter, till exempel träning eller andra organiserade aktiviteter. Även personalens och dementas egna bedömningar om när de psykosociala behoven anses vara tillgodosedda kan variera (6). Omsorgspersonal (undersköterskor och vårdbiträden) är inte legitimerad vårdpersonal, men ska enligt socialtjänstlagen ha både en lämplig utbildning och erfarenhet (9). Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska omvårdnaden av dementa baseras på beprövade metoder och vara individuellt anpassad, det vill säga ta hänsyn till var och ens unika livshistoria och personlighet (1). I denna studie definierades begreppet livskvalitet dels av intervjupersonerna själva. Dels syftar begreppet på de meningsfulla aktiviteter som tidigare forskning har visat ha stor betydelse för demenssjukas välbefinnande: att få känna sig sedd och del 200 Socialmedicinsk tidskrift 3/2010
4 aktig samt att få göra saker man själv vill och tycker om. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ta reda på hur den yrkesverksamma omsorgspersonalen identifierar och anser sig kunna påverka de demensdrabbades livskvalitet och meningsfulla vardag på vård- och omsorgsboenden i Stockholm. För att uppnå syftet ska följande forskningsfrågor besvaras: 1. Vad upplever omsorgspersonalen är livskvalitet för personer med demens? 2. Vad ger de demenssjuka livskvalitet och meningsfull vardag enligt omsorgspersonalen? 3. Vilka förutsättningar anser omsorgspersonalen själv ha att påverka de demensdrabbades livskvalitet i det dagliga arbetet? För studien intervjuades utbildad omsorgspersonal, sex undersköterskor och ett vårdbiträde, på fyra olika demensboenden i Stockholm. Intervjupersonerna, en man och sex kvinnor, var i åldrarna (i genomsnitt 52 år) och hade arbetat specifikt inom demensvården 6-22 år (i genomsnitt 7 år). Två intervjupersoner hade en specialistutbildning inom demensvården. Alla intervjupersoner hade gått korta specialkurser inom demens, till exempel om bemötande. Då författaren arbetade själv som undersköterska på ett demensboende fanns en viss förförståelse i ämnet. De semistrukturerade intervjuerna hade initialt delats i fem olika teman: intervjupersonens bakgrund som demensvårdare, intervjupersonens allmänna beskrivning om yrket, definition av och syn på livskvalitet, uppfattning om förutsättningar för livskvalitet samt en kort reflektion om eget arbete. Alla transkriberade intervjuer lästes igenom flera gånger. Nyckelord och meningsbärande enheter markerades för att senare kunna grupperas till olika underkategorier och huvudkategorier. En tematisk analys genomfördes, vilket ledde till tre huvudkategorier. Material och metod Studien genomfördes och presenterades som en kandidatuppsats våren 2010 i utbildnigen till folkhälsovetenskap. Utförligare beskrivning och metoddiskussion presenteras i uppsatsen (16). Resultat Analysen ledde slutligen till tre huvudkategorier: Synen på demens och på omsorgsuppgiften, synen på livskvalitet samt förutsättningar för livskvalitet. Intervjupersonerna benämns IP 1-7 utan inbördes ordning och för att illustrera deras åsikter används citat. Synen på demens och på omsorgsuppgiften Intervjupersonerna ansåg att demens är en svår sjukdom som yttrar sig olika under olika faser av sjukdomen. Oro och aggressivitet uppfattades ingå i sjukdomen och måste hanteras på ett Socialmedicinsk tidskrift 3/
5 smidigt sätt, vilket upplevdes sätta både tålamodet och kompetensen på prov. Demensvården betraktades som en intressant men krävande utmaning där varje människa måste behandlas som en unik individ, inte som en arbetsuppgift. Det krävdes flexibilitet och professionalism för att inte fastna för mycket i rutiner men ändå ha kompetens att utföra alla uppgifter. Det är ju ångestladdade personer jag har att göra med så mitt jobb är egentligen att lindra ångest. (IP 1) Jag är liksom länken mellan det de inte klarar och det man behöver för att få ett bra dagligt liv... Jag tänker inte att nu ska jag göra mitt jobb, det här ska jag bara göra, utan det är en jämlik jag går till (IP 7) Intervjusvaren visade en förändrad syn på demenssjuka och framför allt på demensvården under de senaste tio åren. Omvårdnaden idag uppgavs fokusera på dementas speciella behov och det ställdes mer krav på personalens utbildning. Demenssjuka upplevdes även kunna ställa mer krav idag än förr. Många intervjupersoner hade lång erfarenhet av äldrevården generellt men upplevde ändå att den egna kompetensen och förståelsen för demenssjukdomar hade ökat på sistone på grund av genomgångna utbildningar. För det är ju boende som är nummer ett och det är boende som är nummer två, det har vi inpräntat i oss. Sen tror jag det är en yrkesgrej också, man lär sig med tiden. Jag menar, det tog lång tid för mig att lära mig. Idag vet man ju varför de är här, idag har man mer kunskaper Så det har gått framåt, tycker jag, fruktansvärt mycket. (IP 4) Att skapa en personlig relation med boende och att kunna kommunicera med dem på den nivå de befinner sig uppfattades ofta både som det svåraste och som det bästa med hela arbetet. Trots diagnosen hade många demenssjuka fortfarande förmågan att dela med sig av sina livserfarenheter. Denna kontakt upplevde personalen som ömsesidigt givande. Vid svårare faser av demens kunde däremot förmågan att kommunicera verbalt drabbas eller försvinna helt. Då gällde det att tolka andra tecken för att kunna förstå vad personen vill. den här mellanmänskliga kontakten att det klickar liksom det finns ju alltid en frisk del hos alla, att man hittar den, liksom kan kommunicera just den här kärnverksamheten, det är det som är roligt. (IP 2) det går inte alltid efter boken, det är så, vi är människor, det är jobbigt att inte alltid förstå vad de vill (IP 5) Synen på livskvalitet Intervjupersonerna definierade livskvalitet för en demenssjuk som att kunna ha ett värdigt liv, att kunna leva fullt ut i nuet, att känna gemenskap trots handikappet och att fortfarande kunna bestämma själv över sitt liv i den mån det går även om det behövs hjälp av andra i många praktiska sysslor. Livskvalitet uppfattades även som att kunna känna sig harmonisk, respekterad och accepterad. Omsorgsboendet ska vara tryggt och hemlikt, personalen van och bekant 202 Socialmedicinsk tidskrift 3/2010
6 och bemötandet utstråla värme, betonade intervjupersonerna. Livskvalitet för de demenssjuka är när vi kan nå deras behov behandla dem med respekt, respektera deras integritet och allting. När man ser en person som individ, då kan man ge bra vård. (IP 3) att man får känna trygghet, att inte bli lämnad ensam. Och att man verkligen lyssnar, för dementa har ju ett eget språk. Att man tar dem på allvar och inte nonchalerar. (IP 4) Att kunna läsa av om de boende mår bra eller dåligt ansågs ingå i uppgiften och verkade vara lätt för alla intervjupersonerna; det ansågs synas i kroppsspråk, ögon och ansiktsuttryck. En försjunken hållning, tillbakadragen min och ledsna ögon tydde på depression eller tillfälligt illabefinnande. Andra tecken kunde vara sämre aptit, viktnedgång, att dra sig undan eller att inte vilja gå upp ur sängen. Oro, rastlöshet, aggressivitet och förvirring nämndes också som tydliga tecken för att inte må bra. Däremot uppgavs det vara svårt att veta varför någon inte mår bra: demenssjuka kan fortfarande uppleva och visa känslor men inte förklara orsaken till dem. eftersom de bor länge här då lär man sig hur de är, hur de beter sig eller vad de behöver eller vad som oroar dem eller hur de blir lugna. På något sätt studerar man dem. (IP 6) personen rör sig runt i rummet, är orolig, kanske börjar skrika, stör de andra boende det syns jättetydligt. (IP 1) Stödjande omvårdnad uppfattades som grunden till välbefinnande och värdighet: Personen ska få känna att hon själv får göra det hon fortfarande klarar av men får hjälp med det som är svårt. Meningsfull sysselsättning och dagliga aktiviteter med en speciell aktivitetsansvarig verkade nästan vara en självklarhet: sång, dans, musik, olika spel, utflykter, högläsning, gymnastik eller utevistelse erbjöds regelbundet men var och en fick delta efter sitt intresse. Även små, enkla vardagsaktiviteter betonades vara betydelsefulla: att få vara med personalen i tvättstugan och vika tvätt, duka av och diska efter måltiderna, hjälpa till att baka. Att duka fint till måltiderna, äta god mat i lugn och ro och umgås med varandra förgyllde vardagen på ett enkelt sätt enligt personalen. Att bara sitta tillsammans och vara nära, fika, prata och skoja med varandra beskrevs som de allra värdefullaste ögonblicken ibland. Det upplevdes också viktigt att se och bekräfta de boende under hela dagen: hälsa på alla när man kommer in i rummet, ge beröm, beröring eller en kram. Och bara sitta och prata med dem, det är att höja deras livskvalitet. Att vara där. Vi behöver inte prata, bara lyssna på dem. (IP 3) Förutsättningar för livskvalitet Enligt intervjupersonerna fanns det många möjligheter i det dagliga arbetet att öka demenssjukas livskvalitet, det gällde bara att se och ta vara på möjligheterna. Sjukdomen i sig uppfattades dock som ett hinder: Samtidigt som det innebär förlust Socialmedicinsk tidskrift 3/
7 av individens förmåga att klara sig själv betyder det även ofta förlust av insikten om detta. En del demenssjuka har svårt att ta emot hjälp till exempel med dusch, intimhygien eller toalettbesök och uppfattar det som en kränkning. Personalen upplevde detta som ett etiskt dilemma. Att strunta i hygienen är vanvård, att skada, och att inte respektera individens vilja är brott mot självbestämmande: båda alternativen påverkar direkt även demenssjukas välbefinnande. Om inte avledning, lugnt bemötande eller till och med medicinering hjälpte var personalen ibland tvungen att tvinga sig på den dementa i syfte att se till personens fysiska bästa. Detta orsakar skamkänslor och stor frustration för den dementa och sänker därmed den upplevda livskvaliteten. Egentligen är det fel, du ska inte göra nånting utan personens vilja eller samtycke, men inom demensvården gör man mycket sånt som är ja, för personens välbefinnande, för personens skull rätt och fel, vet ej // Det känns inget bra men det måste göras. Såna stunder är faktiskt svåra stunder (IP 6) En del nämnde den egna arbetsgruppen som största möjligheten alternativt största hindret för att leverera bra livskvalitet till demenssjuka. Med bra planering och sammansvetsad arbetsgrupp där alla strävar efter samma mål kunde mycket åstadkommas även med dagens resurser menade intervjupersonerna. Däremot ovana och tillfälliga vikarier, personalbrist, intern osämja och olika ambitionsnivåer i arbetsgruppen påstods påverka såväl personalens arbetsinsats som de boendes välmående. Vidare förklarades det vara kontaktpersonens uppgift att lära känna sina boende, deras individuella intressen och försöka tillmötesgå deras behov. Om arbetsgruppen dessutom hade bristande yrkeskompetens ansågs det vara omöjligt att ge adekvat omsorg till de boende. Enligt intervjupersoner behövdes det kompetens såväl inom sjukdomen och bemötandet som inom språket och kulturen för att kunna bemöta demensdrabbade på den nivå där de befinner sig. Att få gå olika utbildningar uppfattades som förutsättning för kontinuerlig utveckling som gynnar både personal och demenssjuka. Jag är ju redskapet om inte jag har kunskap att göra det jag gör så når jag inte, jag kommer ju ingenvart. (IP 1) Språket, A och O, det är språket. // Det är svenska traditioner, midsommar, jul man måste lära sig sånt också, alltså framför allt när man jobbar inom äldrevården. (IP 5) Den inrutade arbetsdagen med många olika rutiner utan direkt boendekontakt samt tider som måste passas nämndes som ytterligare ett hinder för att ge den bästa tänkbara livskvaliteten. Vid sidan av omvårdnad och dagliga aktiviteter ska även måltiderna, städ och tvätt skötas, materialbeställningar ordnas, olika möten och anhörigkontakterna passas samt dokumentationen uppdateras. Tidsbristen eller dålig planering av arbetsdagen nämndes av många som något som begränsar möjligheten att finnas till för demenssjuka. Det upp- 204 Socialmedicinsk tidskrift 3/2010
8 levdes som en konflikt i den egna rollen att behöva ignorera någons behov av kontakt och sällskap på grund av de rutinmässiga sysslorna som också ingick i personalens arbetsuppgifter. Om någon var orolig eller störde de andra med sitt beteende försökte personalen ta sig tid och ägna sig åt den personen; ta en promenad, sitta och prata, finnas till tills lugnet återhämtats. det är svårt tycker jag då gäller det att avleda och ta lite tid, mera tid och det är där man känner konflikten med sig själv ibland, att nu borde jag liksom jag vet hur man kan göra men har inte tid, det känns inte tillfredsställande. (IP 2 om att prioritera olika arbetsuppgifter) När nån flyttar in så förr eller senare slussas de in i våra tider och är mer anpassade till våra tider egentligen än vi till deras De blir mer inslussade i våra rutiner...jag måste säga att jag inte tycker att de har så stort inflytande över sitt dagliga liv så. (IP 7) Diskussion Enligt intervjupersonerna var livskvalitet för demenssjuka att ha ett värdigt liv med rätten att bestämma själv, att bli sedd och accepterad som den person man är samt att få göra något meningsfullt och känna gemenskap med andra. Fynden får stöd av tidigare forskning (3-6). Även Socialstyrelsens riktlinjer betonar vikten av individuell omvårdnad med demenssjukas självbestämmande och personlighet i fokus (1). tema Förutom kompetens och engagemang behövs det kontinuitet i personalgruppen, det vill säga att samma person i möjligaste mån skulle ta hand om samma äldre. En tillitsfull och trygg relation som är förutsättningen för att kunna känna demenssjuka väl tar tid att skapa. Outbildade vårdare samt tillfälliga vikarier har inte möjlighet att uppmärksamma dementas psykosociala behov på samma sätt som den kompetenta ordinarie personalen. Än svårare är det att hantera utåtagerande beteende, oro och ångest utan utbildning och handledning, vilket konstateras även i tidigare forskning (11, 14). Förutom formell kompetens verkar bemötandet av dementa kräva även erfarenhet och social kompetens. Socialstyrelsen rekommenderar utbildning av omsorgspersonalen kombinerat med praktisk träning för att nå bra resultat (1). Även kontinuitet i personalen nämns i Socialstyrelsens riktlinjer (1) och betonas i tidigare forskning (11). Det kan dock vara svårt att förverkliga i praktiken om verksamhetens personalomsättning är stor. Däremot är det lätt att ställa krav på kompetens då det går att mäta kvantitativt i antalet utbildade anställda. Tidigare forskning visar att sinnesstämningen hos demenssjuka är mest avgörande för den upplevda livskvaliteten (5), men att personalen inte tillräckligt uppmärksammar de psykosociala faktorerna (6). För att skapa meningsfull vardag för dementa krävs tid och engagemang. Personalen ska ha möjlighet att ägna sig åt de boende, upptäcka deras behov samt se och bekräfta dem som individer enligt intervjupersonerna. Denna reflektion får stöd av Socialstyrelsens riktlinjer, där Socialmedicinsk tidskrift 3/
9 vikten av individuella aktiviteter uppmärksammas (1). Att hinna se alla som individer och lyckas tillgodose allas individuella behov kan vara svårt på ett gruppboende, men kontaktmannaskapet tycks vara ett bra verktyg. Personalen upplevde demenssjukdomen i sig som ett hinder för ett bra liv för de drabbade. Att behöva hjälp av andra människor i många praktiska och intima situationer kan uppfattas som en kränkning vilket sänker livskvaliteten för dementa och orsakar samvetskval om rätt och fel hos omsorgspersonalen. Det upplevdes svårt att ensam behöva hantera sådana etiska ställningstaganden. Personal som inte mår bra och är osäker i sin yrkesroll kan inte leverera välbefinnande för någon annan. Kontinuerlig handledning i etiska frågor verkar således vara nödvändig i omsorgsyrken vilket styrks av tidigare forskning (11) och rekommenderas även av Socialstyrelsen (1). Större kompetens verkar få personalen att ställa högre krav på sig själva, på kollegorna och på verksamheten i stort. Brist på tillräckliga resurser kan leda till frustration. Då personalen, vid sidan av den direkta kontakten med boende, har även ansvar för de löpande rutinerna blir tidsbristen ibland påtaglig. Att behöva balansera mellan dementas behov och verksamhetens rutinuppgifter upplevdes påfrestande. Då omsorgspersonalen ses som en allt i allo på ett demensboende verkar den egentliga omsorgen av demenssjuka ibland marginaliseras till en bisyssla mellan alla rutinuppgifter. Detta kan leda till snabb och fragmentarisk personalnärvaro hos de dementa (11), vilket inte gynnar deras redan splittrade verklighetsuppfattning. Även ur det perspektivet verkar en tydlig arbetsledning och kontinuerliga etiska reflektioner i arbetsgruppen vara viktiga redskap för att uppnå en bättre livskvalitet för dementa. Också Socialstyrelsens riktlinjer uppmärksammar det etiska förhållningssättet och den goda psykosociala miljön på boendet som viktiga faktorer till demenssjukas välbefinnande (1). Resultatet i denna studie tyder således på att en utbildad, kompetent och engagerad personal kan bidra med många viktiga aspekter till livskvalitet och meningsfull vardag för demenssjuka på omsorgsboenden. En viktig förutsättning för god omsorg är dock att det finns tid att ägna sig åt omsorgsarbetet. Arbetsledarna på omsorgsboenden, vars uppgift är att leda och organisera arbetet, har ett stort ansvar och nyckelposition i att garantera demenssjukas livskvalitet: De ska både anställa kompetent personal, ansvara för kontinuerlig handledning och etisk vägledning samt se till att bemanningsnivån är tillräcklig. Slutsats Intervjupersonerna bedömde sig kunna identifiera bra och dålig livskvalitet för demenssjuka genom att observera deras beteende. De nämnde många olika livskvalitetsupphöjande faktorer, till exempel meningsfulla aktiviteter och gemenskap med andra, trots att demenssjukdomen i sig uppfattades som ett hinder till ett fullvärdigt 206 Socialmedicinsk tidskrift 3/2010
10 liv. Huvudförutsättningen för ett meningsfullt liv för demenssjuka ansågs dock vara en utbildad, engagerad och kompetent personal som väl känner de boendes behov och har tid att ägna sig åt dem. Arbetsledningen på vårdoch omsorgsboenden har ett stort ansvar att se till att den bästa tänkbara livskvaliteten kan uppnås. Referenser 1. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen Hämtad 20/ Allebeck P, Moradi T, Jacobsson A. Sjukdomsbördan i Sverige och dess riskfaktorer. Statens folkhälsoinstitut 2006:4. Hämtad 7/ dalys0606.pdf 3. Harmer B J., Orrell M. What is meaningful activity for people with dementia living in care homes? A comparison of views of older people with dementia, staff and family carers. Aging & Mental Health 2008; 12:5, Kalis A., Schermer MHN., van Delden JJM. Ideals regarding a good life for nursing home resident with dementia: views of professional caregivers. Nursing Ethics 2005; 12 (1): Hoe J, Hancock G, Livingston G, Orrell M. Quality of life of people with dementia in residential care homes. British journal of psychiatry 2006; 188: Orrell M, Hancock GA, Kumari CGL, Woods B, Challis D, Hoe J. The needs of people with dementia in care homes: the perspectives of users, staff and family caregivers. International Psychogeriatrics 2008; 20:5, Wimo A, Johansson L, Jönsson L. Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige Socialstyrelsen Hämtad 7/ ts/9206/ _ pdf 9. Socialtjänstlagen. Stockholm: Svensk författningssamling, SFS 2001: SOSFS 2006:11 (S). Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för kvalitet i verksamheten enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsen. Stockholm; Hallberg I R. Problematiska beteenden hos demensdrabbade. Första upplagan. Liber ab: Stockholm; Kverno KS, Black BS, Nolan MT, Rabins PV. Research on treating neuropsychiatric symptoms of advanced dementia with non-pharmacological strategies : a systematic literature review. International psychogeriatrics 2009; 21 (5): Pulsford D, Duxbury J. Aggressive behaviour by people with dementia in residential care settings: a review. Journal of psychiatric and mental health nursing 2006; 13: Vasse E, Vernooij-Dassen M, Spijker A, Rikkert MO, Koopmans R. A systematic review of communication strategies for people with dementia in residential and nursing homes. International Psychogeriatrics 2010; 22 (2): Kalis A, van Delden JJM, Schermer MHN. The good life for demented persons living in nursing homes. International Psychogeriatrics 2004; 16 (4): Tuomi M. Livskvalitet och meningsfull vardag för demensdrabbade på vård- och omsorgsboenden En studie av omsorgspersonalens upplevelser. Examensarbete på folkhälsovetenskapsprogrammet, kandidatnivå. Karolinska institutet Svenskt Demens Centrum. Ett statligt kompetenscentrum för demensområdet. Hämtad 12/ Sidorna uppdaterade vid olika tidpunkter år Socialmedicinsk tidskrift 3/
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.
De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten
Äldreboende i Stockholms län
Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.
Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Mäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens
2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2
Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens
Inledning Att bli utsatt för tvång är obehagligt, men ändå utsätter vi andra för tvång när vi vårdar dom. Även fast vi har lagar om hur vi får behandla vårdsökande har vi inte någon direkt lag som säger
NKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Intervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet
Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD Tag min hand och håll den ömt. Hjälp mig minnas det jag glömt. Ta det stilla, lugnt och varligt. Säg att livet ej är farligt. Behavioral and Psychological Symptoms
VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information
STENUNGSUNDS KOMMUN 2009-10-15 För mer information Biståndshandläggare: Telefontid måndag-onsdag och fredag 8.30-9.30 Telefon: 0303-73 25 38 Stöd och hjälp vid demenssjukdom Demenssjuksköterska söks via
2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Riktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Avlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet
Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått
UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Hälsa/ohälsa. Psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa. Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med. aufisms, /lilifl[jjjmtillsfånd
Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med i insatser för vuxna med aufisms, /lilifl[jjjmtillsfånd 3 april 2009 Lena Nylander, VO Psykiatri överläkare Lund Hälsa/ohälsa QI Vilka salutogena faktorer finns?
Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
Att leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum
Social dokumentation Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum Vad reglerar? Förvaltningslagen (1986:223) Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS 2006:5 2013-10-25 Vilka bestämmelser gäller? SoL 11 kap.
Sammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen
Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1
Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige
Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst
MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström
MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,
Äldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Granskning av enheterna för personlig assistans
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen
Sjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Att arbeta på avdelningen Stöd och service
Att arbeta på avdelningen Stöd och service Stöd och service är en avdelning på socialkontoret. På Stöd och service arbetar vi med stöd till personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder
Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer
Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Åsiktsutbyte om Hjältarna i vardagen = Skolmåltidspersonalen!
Åsiktsutbyte om Hjältarna i vardagen = Skolmåltidspersonalen! Vem är gubben på bilden? Vad har han gjort? Vad gör han nu? Om kunskap och engagemang i storhushållssektorn - respektive restaurangvärlden
Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut
En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Hur står det till i hemtjänsten?
RAPPORT: 2005:7 Hur står det till i hemtjänsten? Sociala enheten 2005-04-18 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-2757-2005 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna
Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007
1(5) Helena Forssell 0155-26 41 19 Eskilstuna kommun Vuxennämnden 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 Bakgrund
fokus på anhöriga nr 10 nov 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten
Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS
1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA
Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Kvalitetsuppföljning, Planeten (2010-05-12) Bilaga 1. 1(4) Bilaga 1 Enkät till boende - resultat NKI (Nöjd-Kund-Index) NKI (Nöjd-Kund-Index) är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna är med en tjänst
Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015
Verksamhetsbeskrivning & arbetsplan Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning grundfakta och förutsättningar Personal I fritidsverksamheten kommer personalen
Nu är det jul igen...
Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du
Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100
Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):
SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den.2012. Socialstyrelsen
Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun.
Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun. Kvalitetspolicyn är framtagen av en arbetsgrupp bestående av ledamöter från Äldre- och handikappnämnden och representanter från verksamheterna.
Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Välkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam
Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam OMVÄRLDSANALYS Att drabbas av en demenssjukdom innebär att drabbas av obotlig och långvarig sjukdom
Det naturliga åldrandet
Barbro Wadensten Det naturliga åldrandet om vägen till gerotranscendens Vårdförlaget Det naturliga åldrandet 4.indd 3 2010-03-10 14.06 2010 Barbro Wadensten och Vårdförlaget ISBN 978-91-976511-6-5 Layout
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof
203-04 -6 Sov 27/202 Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof Sammanfattning Norlandia Care har sedan hösten 200 ansvaret för driften
Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
C-UPPSATS. Betydelsen av handledning för personal som arbetar med personer med demens
C-UPPSATS 2009:026 Betydelsen av handledning för personal som arbetar med personer med demens Lisa Lestander Luleå tekniska universitet C-uppsats Social omsorg Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun
ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder
Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Kan man designa en personcentrerad miljö?
Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation
Rutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.
Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk
Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg
Resultatrapport Järfälla Kommun Äldreomsorg Aktuell grupp: Total 2015-09-30 Information om undersökningen Järfälla kommun har en målsättning förbättra omsorgen. För att nå den målsättningen behöver man
Förarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)
BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Malmö stad Norrköping 2016-01-15 Utmanande beteenden! Beteenden som till följd av sin art, intensitet
Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete
Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara
... DOM 2015-08-12 Meddelad i Malmö. FÖRVALTNINGsRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 3
l FÖRVALTNINGsRÄTTEN 2015-08-12 Meddelad i Malmö Mål nr. Edenås MOTPART Myndighetsnämnden för individ- och familjeomsorg i Skurups kommun 274 80 Skurup ÖVERKLAGA T BESLUT Myndighetsnämnden för individ-
Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun
ÄLDREFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun An tagna av äldrenämnden 2010-11-25, reviderad 2016-04-27 Postadress: Uppsala kommun, äldreförvaltningen,
Berga vård- och omsorgsboende år 2014
2014-10-09 SID 1 (5) Berga vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Berga vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Berga har 96 lägenheter uppdelade på tolv våningar. Verksamheten har
Anhörigstöd i Mjölby kommun
Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person
YRKESKRAV. www.projektcarpe.se
YRKESKRAV Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kortversion med yrkeskrav och ämnesområden www.projektcarpe.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING