Värmlandskooperativen och ett Europa/Värmland 2020

Värmlandskooperativen och ett Europa/Värmland 2020 - Ett försök från oss att måla vårt sammanhang i relation till Värmland växer och känner inga gränser, kommande strukturfondsprogram och Europa 2020 strategin. juni 2012

Värmlandskooperativen och ett Europa/Värmland 2020 1.1 Inledning Värmlandskooperativen önskar med denna skrift bidra till regionens framåtsyftade strategiarbete inte minst med koppling till regionala tillväxtprogrammet, de kommande strukturfondsprogrammen och Europa 2020 strategin. Skriften är ett initiativ från Värmlandskooperativens sida att relatera den sociala ekonomins verksamheter, regionalt, nationellt och internationellt till regionala, nationella och europeiska program och handlingsplaner. I utvecklingsarbetet av denna skrift har Värmlandskooperativen haft stöd av Gordon Hahn, verksamhetsledare Serus. Skriften är framtagen i juni månad 2012. 1.2 Bakgrund och nutid På många håll runt om i Sverige pågår regionala analys- och policyprocesser för de nya regionala tillväxtprogrammen (Regionala utvecklingsstrategier, RUS. Dessa bör bygga på Europa 2020 strategin som har till målsättning att skapa smart, hållbar tillväxt för alla genom teknisk, grön och social innovation. Dessa program förväntas också ligga till grund för de kommande strukturfondsprogrammen 2014-2020. I december 2011 presenterade alla regioner sina länsrapporter som kopplar samman Europa 2020 strategin med de regionala utvecklingsplanerna samt andra regionala och arbetsmarknadspolitiska utmaningar i länen. Värmlandskooperativen har tagit del av Region Värmlands identifikation och prioriteringar avseende länets framtida regionala tillväxtarbete fr.o.m. 2014. Vi har förhoppning om att denna skrift kan förtydliga hur Värmlandskooperativen och andra organisationer inom den sociala ekonomin kan relateras till och medverka i det kommande regionala tillväxtarbetet. 2

När detta dokument skrivs pågår förhandlingar i Bryssel om sammanhållningspolitikens genomförande. Vid skrivandets stund har man fortfarande inte kommit överens om den gemensamma budgeten som även påverkar strukturfondernas storlek. Innan dessa beslut är på plats är det svårt för de svenska aktörerna att börja programskrivningen i Sverige. Våra källor menar därför att programmeringen av strukturfonderna förväntas att inledas under hösten 2012. Nationellt har näringsdepartementet utsett en samordnare (då förslaget är att tydligare kombinera regionalfond, socialfond och landsbygdsfond), arbetsmarknadsdepartementet har utsett en ansvarig skribent och landsbygdsdepartementet har gett i uppdrag till Jordbruksverket att ta fram ett nationellt förslag. Den nationella samordningen har påbörjats. Även på många håll i Sverige har den regionala processen påbörjats eller ligger i startgroparna där Regionförbunden samlas på Nuts 2 nivå för att skriva de regionala planerna. 2.1 Fakta I EU klargörs att för att främja den verkligt konkurrenskraftiga sociala marknadsekonomin har kommissionen gjort den sociala ekonomin och social innovation till centrala inslag både i den territoriella sammanhållningen och i sökandet efter nya lösningar på samhällsproblem, framför allt i kampen mot fattigdom och utestängning, i sin Europa 2020-strategi, i flaggskeppsinitiativet innovationsunionen, i den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning och i inremarknadsakten. Den sociala ekonomin sysselsätter idag mer än 11 miljoner arbetstagare i EU, vilket motsvarar 6% av den totala sysselsättningen. 1 Här återfinns framförallt verksamheter med särskilda organisationsformer (kooperativ, stiftelser, 1 Ciriec, The social economy in Europe, sid 48. 3

föreningar, ömsesidiga företag). I en undersökning från 2009 2 uppskattas andelen av den yrkesverksamma befolkningen som ägnar sig åt socialt företagande 3 till 4,1 % i Belgien, 7,5 % i Finland, 3,1 % i Frankrike, 3,3 % i Italien, 5,4 % i Slovenien och 5,7 % i Storbritannien. Omkring en fjärdedel av alla företag som bildas i Europa är sociala företag enligt denna undersökning. Dessa företag är ofta mer produktiva och konkurrenskraftiga än vad som verkar vara den rådande samhällsuppfattningen. Kraften i de sociala företagen beror på det mycket stora personliga engagemanget hos de anställda och på de goda arbetsförhållanden som företagen erbjuder. 4 Enligt SCB fanns det under november 2009 4,3 miljoner förvärvsarbetande i Sverige. Som förvärvsarbetande räknas alla personer som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t ex på grund av sjukdom, ingår. Statistik från SCB avseende ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser (exkluderat bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrätter, hypoteksföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag, sparbanker och understödsföreningar) visar att under 2009 fick 531 000 personer kontrolluppgift från verksamheter inom den sociala ekonomin. 2 Terjesen, S., Lepoutre, J., Justo, R. and Bosma, N. 2011. Global Entrepreneurship Monitor Report on Social Entrepreneurship. http://www.gemconsortium.org/about.aspx?page=pub_gem_special_topic_reports. 3 Definieras här som en verksamhet med ett syfte som är socialt, miljömässigt eller av allmänt intresse. Detta kan innefatta tillhandahållande av tjänster eller utbildning till socialt missgynnade eller funktionshindrade personer, användning av vinsterna för sociala ändamål, organisation av grupper för ömsesidigt stöd för verksamhet av allmänt intresse osv. Ibid. s. 44. Notera att arbetsintegrerande sociala företag, vilken Värmlandskooperativen bl.a. utvecklat en modell kring endast är en liten del av sociala företag enligt detta perspektiv. 4 I Frankrike är t.ex. sjukskrivningarna mycket färre i sociala företag än i samtliga företag: 5,5% jmf med 22% Absence au travail pour des raisons de santé dans l économie sociale, Chorum, april 2011, http:// www.cides.chorum.fr 4

Den korrigerade statistiken för den sociala ekonomin visar på totalt 615 000 kontrolluppgifter 2009, det vill säga 9% av de totala kontrolluppgifterna kommer från verksamhet inom den sociala ekonomin. Siffran skulle vara än större om det vore möjligt att statistiskt mäta ändamålsbeskrivningar snarare än associationsformer, då kooperativ ibland startar som aktiebolag eller i andra associationsformer. Olika studier visar också på att omkring 50-75% av allt arbete som utförs inom den sociala ekonomins organisationer är ideellt arbete. Motsvarande fakta har vi inte tillgång till avseende Värmlands län. Dock har Koopsamgruppen 5 redovisat att bara inom kooperationen finns fler än 3000 årsarbetstillfällen i Värmland. Antalet medlemskap i kooperativa företag/föreningar är fler än antalet invånare i Värmland. Värmlandskooperativen har vidare redovisat 72 nya kooperativa företag med säte i Värmlands län under de senaste två åren, 2010 och 2011, vilket sett till riket är näst bäst i Sverige (efter Göteborgsregionen). 2004 gjordes en utvärdering av den sociala ekonomins betydelse för välfärd, tillväxt och social sammanhållning i Värmland (Länsstyrelsen rapport 2004:10). En uppföljande utvärdering skulle tydligare kunna påvisa omfattning etc. i Värmland i relation till riket och/eller Europa. 2.2 Näringslivsutveckling Region Värmland har ett övergripande ansvar att utveckla näringslivet och erbjuda nödvändigt stöd för att fler och växande företag ska skapas i regionen. Vad som faktiskt anses som traditionellt företagande omtolkas runt om i Europa som ett svar bl.a. på den senaste finanskrisen. EU har t.ex. tagit fram ett initiativ för stärkande av socialt företagande och social ekonomi. För att främja Europas konkurrenskraft har kommissionen gjort den sociala ekonomin och social innovation till centrala inslag både i den territoriella sammanhållningen och i sökandet efter nya lösningar på 5 Koopsamgruppen Kooperation i samverkan består av Konsum Värmland, OK Värmland, Folksam, HSB Värmland, Riksbyggen samt Värmlandskooperativen. 5

samhällsproblem, framför allt kampen mot fattigdom och utestängning, i sin Europa 2020-strategi, i flaggskeppsinitiativet innovationsunionen, i den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning och i inremarknadsakten. I och med att ekonomiska verksamheter inom den sociala ekonomin (kooperativ eller föreningar med ekonomisk verksamhet) med hjälp av social innovation tillgodoser ouppfyllda sociala behov bidrar de till en smart tillväxt. Genom att ta hänsyn till miljöeffekterna och sin långsiktiga vision skapar de en hållbar tillväxt. Genom att betona det mänskliga och den sociala sammanhållningen står de i centrum för en tillväxt för alla. Motivet för dessa verksamheter är med andra ord att få till stånd sociala och ekonomiska förändringar som bidrar till målen för Europa 2020-strategin. Kommissionen har tagit fram en åtgärdslista för att svara på de stora utmaningarna för att verksamheter inom den sociala ekonomin ska bli fler och kunna växa. Dessa handlar främst om lagstiftning, finansiering och synlighet. Vi har förhoppningar om att dessa åtgärder också tydligare avspeglas i den regionala utvecklingsstrategin för Värmland. Noterbart är Bolagsverkets statistik avseende nyregistreringar där man påvisar en minskning av nyregistreringar med 16,3% för de vanligaste företagsformerna (enskild näringsidkare, aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag) för maj månad 2012. Samtidigt ökade antalet ekonomiska föreningar med 35%. 2.3 Innovation Innovation är viktigt och Värmland kan numera anses ha tydliga initiativ av innovativt klimat och klusterarbete/företagsamverkan. För att möta de framtida utmaningarna bör perspektivet på innovation breddas från att fokusera tekniska produktstarka innovationer till att även innefatta sociala tjänstestarka innovationer. Trots att termen social innovation är ett nytt begrepp så är sociala innovationer i sig något som funnits i alla tider. 6

Ser vi tillbaka historiskt har oftast sociala innovationer skapats från den sociala ekonomins verksamheter. För 100 år sedan var den sociala ekonomin den enda reella kraften för välfärd, demokrati och social förnyelse. Exempel på vedertagna sociala innovationer från den tiden är t.ex. sjuksköterskeutbildning (som startades av Röda Korset redan 1866), sjuktransporter, hemtjänst, tandvård, förlossningshem, bibliotek eller daghem. Idag ser vi andra sociala innovationer blomstra framväxta i den sociala ekonomin, bland annat för att motverka globala sociala klyftor (fair trade), minska det demokratiska underskottet (civila dialogen), folkhälsa (dialog och fysisk aktivitet), utveckla lokalsamhällen (bygdekooperativ m.m.) minska utanförskap (arbetsintegrerande sociala företag) etc. I många av Europas länder är social innovation synonymt med sociala företag eller den sociala ekonomin. En spännande tanke kan också vara att skapa möten mellan mera tekniska innovationer och sociala innovationer och på så sätt matcha kompetensbehov med arbetsmarknadspolitik, vilket skulle kunna prövas i samverkan mellan Värmlandskooperativen, Karlstad universitet och befintliga kluster. Vi delar Region Värmlands uppfattning om att Karlstad universitet är en nyckelspelare inom det regionala innovationssystemet. Vi förväntar oss att den regionala utvecklingsstrategin beaktar att innovation ska finnas inom såväl den tekniska, gröna som sociala sektorn. Att den åldrande arbetsföra befolkningen förväntas minska samtidigt som vi har ett växande utanförskap är en utmaning i många europeiska regioner, också i Värmland. Den sociala ekonomin är redan idag kompletterande aktörer inom bl.a. skola-, vård- och omsorgssektorn. För att klara av den framtida utmaningen med en åldrande befolkning och ett värdigt liv för de äldre, behöver välfärden tillgodoses med nya alternativa modeller. Den sociala ekonomin erbjuder innovativa sociala lösningar för att minska antalet personer som ofrivilligt står utanför arbetskraften. 7

I slutet av 2011 fanns omkring 300 företag i Sverige med det primära målet att ännu fler ska få arbete, s.k. arbetsintegrerade sociala företag. Människans kanske mest grundläggande behov är att vara behövd. Av olika anledningar hamnar människor utanför samhällslivet. Hela den frivilliga sektorn kan ses som en resurs för att återskapa det mänskliga behovet att vara behövd. Detta sker inte med automatik, flera olika sociala innovationer ligger till grund för den infrastruktur som bygger den sociala ekonomin och civilsamhället. Dessa måste aktivt stödjas för att utgöra och utveckla den roll som de har potential till. Värmlandskooperativen har på senare tid utvecklat en modell för framväxt av arbetsintegrerande sociala företag, vilken allmänt kallas Värmlandsmodellen för sociala företag. Konceptet används idag i nio län i Sverige. En modell som kan vidareutvecklas. 2.4 Globalisering Världen krymper och den regionala globala konkurrenskraften blir alltmer synlig och viktig att aktivt arbeta med. För Värmland handlar det mycket om att vara attraktiv inom t.ex. turism, stora arrangemang och skapande av det goda livet, i syfte att attrahera kompetent arbetskraft till regionen och undvika framtida arbetskraftbrist. I prioriteringarna lyfter Region Värmland också fram bl.a. kulturintegration, mångfalds- och jämställdhetsarbetet liksom bl.a. satsningar på infrastruktur inklusive bredband. Den sociala ekonomins aktörer bidrar till det attraktiva Värmland med flera aktörer inom t.ex. turismsektorn och besöksnäringen. Bredbandsföreningarna som sprider sig över länet är ett annat exempel. Vi påstår att med förståelse av sektorns ofta småskaliga och behovsstyrda verksamheter tillsammans med rätt och riktade stödinsatser finns stor potential för den sociala ekonomins aktörer att bidra till ett mera attraktivt Värmland. 8

2.5 Kompetensförsörjning Folkhögskolor och studieförbund är tillsammans med andra utbildningsaktörer drivkrafter för lokal och regional mobilisering, utveckling och tillväxt. Det stärkta samarbetet med olika aktörer i det civila samhället, näringslivet och den offentliga sektorn utvecklas ständigt, i sökandet efter lösningar på framtida samhällsproblem. Under höstterminen 2011 bedrevs närmare 280 000 studiecirklar i bildningsförbunden i Sverige med närmare 1,8 miljoner deltagare och över 700 000 unika individer, vilket motsvarar dubbelt så många som skrivits in i högskolor eller universitet i Sverige under samma period. Med detta som grund vill vi uppmärksamma bildningsförbundens och folkhögskolornas viktiga roll i den regionala kompetensutvecklingen. Tillgänglighet och tillgång till utbildning och kompetensutveckling är en vital del i medborgarnas livskvalitet och personliga utveckling. Vi skulle önska att den vikt den sociala ekonomins aktörer - tillsammans med folkhögskolorna och bildningsförbunden - spelar för det livslånga lärandet, lyfts in som en naturlig del i arbetet med kompetensutveckling. Vi vill även förtydliga att folkbildningsbegreppet bör vidgas till att inkludera hela den sociala ekonomins verksamheter (där bland annat även idrottsrörelsen och kyrkornas arbete ska uppmärksammas som viktiga delar av folkbildningen). Den sociala ekonomin och dess aktörer står för mötesplatser och lärandemiljöer i det lokala samhället. Samtidigt är det av vikt att påtala bristen av kunskap, liksom statistik och forskning avseende den sociala ekonomins villkor, förutsättningar och resultat. Vi bedömer att satsningar på ökad kunskap etc. också kan ge den sociala ekonomin och dess aktörer en ökad status vilket i förlängningen förväntas generera såväl flera verksamheter (företag, sysselsättning) som flera innovationer inte minst inom det sociala området. 9

En utvecklingsbar idé skulle vara den sociala ekonomins folkhögskola. Värmlandskooperativen och Värmlands Idrottsförbund kanske i samverkan med flera aktörer inom den sociala ekonomin skulle kunna driva en av länets folkhögskolor och skapa en folkhögskola med unik profilering och medverka till kompetensutveckling kopplat till den växande sociala ekonomin såväl i regionalt som nationellt och internationellt perspektiv. 2.6 Miljöomställningen Allt fler regionala, nationella och internationella utvecklingsstrategier bygger på balansen mellan ekonomisk, social och miljömässig tillväxt, inte minst vår gemensamma Europa 2020 strategi med smart hållbar tillväxt för alla. Detta är en omställning i sättet att se på regional utveckling och tillväxt. Den sociala ekonomin är på frammarsch inom dessa områden inte bara regionalt utan även nationellt och internationellt. Ett initiativ som får ökad uppmärksamhet är transition towns, eller Omställning Sverige. 6 Lokala utvecklingsgrupper på landsbygden och i stadsdelar samlas för att möta de utmaningar som följer av kombinationen oljetopp och klimatförändringar. Uppgiften är att inspirera, uppmuntra, stödja, lära upp och bygga nätverk för lokala utvecklingsgrupper som överväger, initierar och genomför omställningsinitiativ. Även det kooperativa ägandet har fått ett uppsving i Europa där medborgare går samman och äger vindkraftverk eller annan förnybar energi. Också bilkooperativ och inte minst många producerande småskaliga livsmedelsindustrier sker i former av kooperativa verksamheter och andra former inom den sociala ekonomin. Värmlandskooperativen ser att kooperativa lösningar kan vara viktiga lokala komplement avseende energi och miljöfrågor och smart hållbar tillväxt för alla. 6 http://transitionsweden.ning.com/ 10

3.1 Sammanhållningspolitiken Sammanhållningspolitiken har en tydlig koppling till de sakområden som nämns i detta dokument. Utgångspunkten är att Värmlandskooperativen ställer sig positiv till strukturfonderna och att de har inneburit mycket för den sociala ekonomin i sin helhet. Tack vare fonderna har många framgångsrika projekt drivits, inte minst i Värmland. Mobilisering och aktivt deltagande från den sociala ekonomins aktörer är viktigt för att uppnå Europa 2020 strategin om smart hållbar tillväxt för alla. Enligt Europeiska Unionen finns det många sätt att stödja framväxten av fler och växande företag inom den sociala ekonomin och vi anser att detta är något som den svenska nivån måste beakta i skrivningar inför kommande strukturfondsperiod 2014-2020. Europeiska regionalfonden kan stödja utvecklingen av företag i den sociala ekonomin på en rad olika sätt, precis som det finns möjlighet att stödja andra typer av företag. Dessa inkluderar finansiering av: - affärsrådgivning och vägledning (affärsplanering, coaching och mentorskap, stöd med marknadsföring) - lokaler för nystartade, företagskuvöser och liknande - innovation för att utveckla nya produkter, tjänster eller arbetssätt - hjälpa till att öppna nya marknader för företagande inom den sociala ekonomin genom att förbättra driftsättning och upphandling (t.ex. genom att införa sociala klausuler) - ökad kompetens, bättre statistik och forskning kopplat till den sociala ekonomin. 11

Ekonomiskt stöd kan levereras direkt till enskilda företag genom mellanhandsorganisationer som till exempel Coompanion/Värmlandskooperativen. Det finns allt fler finansiella institutioner som har kompetens att investera i företag inom den sociala ekonomin och många av de etiska bankerna är specialiserade på denna typ av investeringar. Inom Europeiska socialfonden finns stora möjligheter att kompetesutveckla företagen inom den sociala ekonomin. De arbetsintegrerande sociala företagen kan få stöd till uppstart och drift genom innovativa programstrukturer. Medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna kan använda upphandling inom strukturfonder på ett sätt som stimulerar social innovation i arbetslivet och integration av marginaliserade grupper. Också inom Europeiska jordbruksfonden finns möjlighet att stödja utveckling av företagande inom den sociala ekonomin och lokala initiativ med bäring på t.ex. bygdekooperativ. Med detta som underlag finns det främst åtta (8) områden vi lyfter fram som särskilt vitala för ett effektivt genomförande: 1. Tematiskt område för den sociala ekonomin Ett eget tematiskt område för den sociala ekonomin skulle underlätta möjlighet att utvecklas. Därför efterfrågar vi: - Ett tematiskt område för sociala innovationer och den sociala ekonomins utveckling i Sverige/Värmland. - Tydligare och starkare fokus på att lyfta fram den sociala ekonomin i fonderna, då detta kommer innebära ett lyft för framförallt ungdomar och nyanlända i kampen mot ett växande utanförskap och arbetet med att utveckla gröna näringar. 12

- Stödjande av mellanhandsorganisation Coompanion/Värmlandskooperativen för stöd och support till samhällsentreprenörskap, social innovation, sociala företag och social ekonomi. - Åtgärdsområdet social innovation bör få en högre finansiering då det är av vikt att testa och utveckla innovativa sociala och samhälleliga lösningar innan de skalas upp. - Starkare incitament att kombinera regionalfondsinsatser och socialfondsinsatser i syfte att stärka de sociala företagen i Sverige. Kanske skulle också jordbruksfondsinsatser kunna kombineras med regional- och socialfondsinsatser. 2. Lokal utveckling Den sociala ekonomin liksom de mindre företagen skulle stärkas av decentraliserade delprogram för lokal utveckling inom ramen för ett offentligt/privat partnerskap. Detta skulle ge ett mycket större utrymme för mindre projekt som skulle vara till gagn för mindre organisationer och företag och dessutom ge dessa möjlighet att senare gå in i större projekt. Erfarenheterna visar även att större projekt inte ger lika snabba och stora effekter som mindre projekt. I mindre, mer lokala, projekt finns det större möjlighet för fler aktörer att delta samt större möjlighet till att uppnå efterfrågade resultat och effekter från projekten. Därför efterfrågar vi: - Lokala utvecklingsavtal liknande Leader som del av alla strukturfonder som också omfattar den modell av lokalt projektstöd som fanns under perioden 2000-06. - En återgång till mindre och mer lokala projekt i kommande program. 13

3. Finansiell infrastruktur Den sociala ekonomins plattformar efterfrågar införandet av olika finansieringsinstrument såsom t.ex. revolverande kapitalfonder eller global grants för att mer effektivt nyttja medlen från strukturfonderna. Därför vill vi ha möjlighet till: - Revolverande kapitalfonder som Jeremie, Jessica och Jasmine. - Tydliggörande av vad dessa instrument ska göra, fungera och stödja. - Införande av Global Grants för utvecklingen av den sociala ekonomin i Sverige då det inte bara är ett sätt att effektivisera verksamheter utan även ett demokratiskt inslag där ansvaret decentraliseras till aktörer med god kunskap om området. 4. Samarbete och partnerskap Samarbete och partnerskap är någonting som Värmlandskooperativen värdesätter högt. Det krävs dock tydligare strukturer för hur dessa ska utformas. Vi understryker vikten av inflytande och delaktighet bland medverkande aktörer. Vi anser att det är vitalt att inkludera den sociala ekonomins aktörer fullt ut i strukturfondernas planering, genomförande och uppföljning. Med detta som grund efterfrågar vi: - Ett tydligare partnerskap med den sociala ekonomin då de drivkrafter som råder i sektorn är nödvändiga inom programmen. - Partnerskapet bör konkretiseras och beskrivas tydligare i programmet och samrådet gå utöver representation i ÖK och SFP. - Partnerskapet bör delges kunskap om den sociala ekonomins omfattning, villkor och förutsättningar för att skapa goda förutsättningar för ett välfungerande partnerskap. - Att partnerskapen har en tydlig balans mellan representerade offentliga, 14

arbetsmarknads- och civilsamhällets/den sociala ekonomins organisationer. 5. Regelverk och administration De samlade erfarenheterna visar på en tydlig problematik med administration och regelverkets utformning. Administrationen har varit alltför byråkratisk och har av många uppfattats som komplicerad. Med det som grund efterfrågar vi: - Ett nationellt regelverk för att förtydliga och strukturera arbetet. - En enhetlig myndighet för alla strukturfonderna för att förenkla och minska byråkratin. - En snabbare handläggning så att arbetet med projekten kan starta inom en rimlig tid från ansökan. - Enklare och tydligare utformade regler samt beskrivning av dessa redan i ett tidigt stadium i projektprocessen för att undvika att de istället konkretiseras i efterhand under granskning. - Att avsätta delar av det tekniska stödet till social ekonomi i syfte att säkerställa deltagande i beredningsorgan och samråd etc. 6. Likviditet och medfinansiering Ett av de största problemen under nuvarande programperiod har varit likviditetsproblemet. Det är svårt, ibland omöjligt, för små aktörer att ligga ute med pengar under längre perioder. Processen från ansökan till utbetalning måste bli mer effektiv så att pengarna når aktörerna snabbare, för att det ska vara möjligt för dem att genomföra sina projekt. När det gäller medfinansieringen efterfrågar vi också förändringar. Idag är det de mest utsatta grupperna i samhället som har svårast att uppnå tillräcklig medfinansiering, vilket försvårar genomförande av projekt för de 15

målgrupperna. Med detta till grund efterfrågar vi att: - Det ideella arbetet måste ges ett värde i medfinansieringsdebatten då det är en värdefull resurs som under denna programperiod inte kunnat utnyttjas till full potential. - Privata medfinansiärer skall tillåtas i projekten. - Den medfinansiering som staten tillför i socialfondsprojekt bör i högre grad riktas till de mest sårbara grupperna, vilka oftast har mycket låg ersättningsgrad. - Förskottsbetalning bör införas för att snabbt komma igång med projekten. - Projekt med tydlig samhällsnytta och sociala innovationer ska tillåtas gå med vinst för att underlätta övergång till ordinarie verksamhet. 7. Utvärdering Utvärdering av strukturfondsprojekt har varit viktiga men ibland felriktade. Vi ställer oss bakom ett starkt krav på uppföljning och utvärdering av projekt men efterfrågar att: - Hela partnerskapet engageras för att formulera mandatet för utvärderingar. - Resultaten av utvärderingarna bör spridas och användas till att förbättra framtida verksamheter. - Tydligare följa upp och utvärdera efter mätbara mål, företrädelsevis inom både miljö, ekonomi och den sociala dimensionen för att få ett brett perspektiv på hållbarhetsarbetet samt uppfyllandet av Europa 2020. - Målstyrning bör sättas före regelstyrning, och utvärderingar bör vara 16

processinriktade med lärande som en utgångspunkt. - Hela övervaknings- och utvärderingssystemet bör säkra en minimikvalitet genom gemensamma obligatoriska indikatorer som återspeglar smart, hållbar tillväxt för alla. Begreppsdefinitioner Social ekonomi, även kallad idéburen sektor, tredje sektorn eller civilsamhälle, innebär verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Europa 2020 är EU:s tillväxtstrategi som beskriver hur EU fram till år 2020 ska arbeta för att bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Sociala företag definieras här som en verksamhet med ett syfte som är socialt, miljömässigt eller av allmänt intresse. Detta kan innefatta tillhandahållande av tjänster eller utbildning till socialt missgynnade eller funktionshindrade personer, användning av vinsterna för sociala ändamål, organisation av grupper för ömsesidigt stöd för verksamhet av allmänt intresse osv. Ibid. s. 44. Arbetsintegrerande sociala företag är verksamheter som bygger på delaktighet för medarbetarna, är fristående från den offentliga sektorn och arbetar för att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv. Sociala innovationer innebär idéer och arbetsmetoder som bemöter sociala frågor och problem på nya sätt. 17

Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) finansierar projekt som syftar till att genom insatser inom infrastruktur, sysselsättning samt lokal och regional utveckling främja regional konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Europeiska socialfonden (ESF) finansierar projekt som syftar till att förbättra medborgarnas liv genom bättre kompetens och ökad anställbarhet. Leader är en metod för att tillämpa stöd från landsbygdsprogrammet och grundar sig i trepartnerskap mellan offentliga, privata och ideella aktörer med syfte att utveckla landsbygden utifrån de lokala förutsättningarna. Europakommissionen har tillsammans med European Investment Bank utvecklat finansiella stödfonder för att främja finansiella instrument och fungera som tekniskt stöd. JEREMIE syftar till att förbättra tillgången till finansiering för små- och medelstora företag. JESSICA stödjer utvecklingen av stadsmiljö. JASMINE stödjer mikroföretag genom både finansiella instrument och tekniskt stöd. Global Grants innebär att en viss summa pengar överlåts till en särskild verksamhet/organisation för att förvaltas, och vidare delas ut, inom ramarna för förutbestämda kriterier. Genom partnerskap mellan olika sektorer och områden kan de olika parterna komplettera varandra genom att olika erfarenheter och egenskaper kombineras för att skapa nya synsätt och arbetssätt. Övervakningskommittén granskar och kvalitetssäkrar strukturfondernas arbete. Kommittén är sammansatt av företrädare från myndigheter, ideella organisationer, arbetsmarknadsorganisationer samt forskningsvärlden. 18

Strukturfondspartnerskapet har i uppgift att prioritera bland de godkända ansökningarna, utifrån vilka som bäst kan bidra till respektive regions utveckling. Partnerskapet består av representanter för kommuner och landsting, för arbetsmarknadens organisationer samt för länsstyrelser, intresseorganisationer och föreningar. Civilsamhället kan referera till interaktionen mellan medborgarna och deras livsvärden samt till de organisationer, föreningar, förbund eller andra sammanslutningar som inte är en del av de offentliga aktörerna. Social Return on Investment (SROI) analyserar effekter som saknar marknadsvärde, så som t.ex. självkänsla och miljöpåverkan vilket ger en bredare bild av relationen mellan investering och dess värdeskapande effekter. Socioekonomiskt bokslut utgår från verksamhetens ordinarie bokslut och kompletteras med externa effekter av verksamheten. Bokslutet redovisar huruvida verksamheten ger samhället (och inte bara den egna verksamheten) en ekonomisk vinst. NUTS är ett system som används inom EU:s medlemsstater för att kateegorisera geografiska områden. I Sverige finns det åtta NUTS 2 regioner: Stockholm, Östra Mellansverige, Småland och öarna, Sydsverige, Västsverige, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland samt Övre Norrland. 19