Skolområde Korsavad 2012/2013

Relevanta dokument
Skolområde Korsavad 2013/2014

Skolområde Korsavad 2014/2015

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

KVALITETSSAMMANFATTNING NORREVÅNGSSKOLAN 7-9 LÄSÅR

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN

Arbetsplan för Mörbyskolan med mål för läsåret 13/14

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Beslut för förskoleklass och grundskola

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Beslut för grundskola och fritidshem

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Beslut för förskoleklass och grundskola

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Humleskolans plan mot kränkande behandling

Dalaskolan södras plan mot kränkande behandling 2018/2019

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan

Lexby skola. Likabehandlingsplan och plan mot kränkningar. Gäller för läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Körfältsskolan

Kvalitetsredovisning Magelungen grundskola Västerås

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kristiansborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 6-9

Bleketskolan. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 6-9

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

Vad visar inspektionen Beslut efter inspektionsbesök vid Byskeskolan i Skellefteå kommun den oktober 2017

You created this PDF from an application that is not licensed to print to novapdf printer (

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvillsfors skola, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Norrtull förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Beslut för grundskola

Systematiskt Kvalitetsarbete

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvecklingsplan Fuxernaskolan Årskurs

Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

Åsenskolans. redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Sida 2 av 5 Lärarna har regelbundet följt upp med eleverna frågan om arbetsro i klassrummet. Undervisning Skolan har genomfört de åtgärder som föresla

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan)

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Målen i planen mot diskriminering och kränkande behandling, augusti augusti 2016

Resultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Huvudman nya.laroverketaniv.se Dnr :11435 Rektor vid Nya Läroverket catharina.nordstromaniv.se. Beslut

Transkript:

Skolområde Korsavad 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg - Bedömning för lärande

Betyg och bedömning Normer och värden Vi har det här året följt upp följande mål från Lgr11 och Skollagen Betyg och bedömning o Bedömning för lärande Diskussionsgrupper i ämneslagen och arbetslagen utifrån givna frågeställningar Pedagogiskt forum sambedömning o LPP och Matriser Fortbilning med Anna D lärarna har skickat in pågående arbete kring matriser UNIKUM LPP Matriser o Kunskapsbedömning och betygen UNIKUM Betygstatistiken nationella proven Reflektioner i arbetslagen, ämneslagen och i specgruppen Pedagogiskt forum Klassrumsbesök Samtal med elever Stapeldiagram uppföljning Normer och värden o Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkandebehandling Enkäter på skolnivå och klassnivå Utbildning för en grupp lärare dessutom har alla lärare varit delaktiga i arbetet. Likabehandlingsgrupp anmäler och följer upp kränkande behandling Föräldramöte Stapeldiagram uppföljning o Frånvaro Uppföljning Rutiner har arbetats fram o Ordningsregler Föräldramöte Mentorstid APT

Har vi tillräckligt med underlag för att göra en bedömning eller måste vi samla in mer? Vi är nöjda med det underlag som vi har fått in detta läsår. Hur har vi följt upp personalens arbetsätt och undervisning? Medarbetarsamtal Dagliga samtal/möten i kooridoren Arbetslagskonferenser Sambedömning Utvärdering Klassrumsbesök Ämneslagskonferens Klassrumsobservationer av exempelvis socionom Attitydundersökning 2013 Resultat Betyg och bedömning Det professionella språket i kollegiet genomsyras av gemensamma viktiga begrepp: förmågor, kunskapskrav, formativ bedömning, måluppfyllelse En effekt av ovan fler elever känner igen begreppen ovan, vilket innebär att de används i undervisningen. Lgr11 är väl förankrad hos alla lärare. Betyg: Vi har höjt vårt meritvärde (2013) från 199 till 204,45! Nationella Prov: A-E F ej deltagit Engelska 87% 1% 12% Svenska 83% 5% 12% So - geografi 93% 6% 1% No - fysik 76% 15% 9% Matematik 85% 4% 11% (ej deltagit: elever från förberedelseklass och elever med mycket speciella behov som rektor beslutat inte behöver deltaga)

Värdera måluppfyllelsen o När det gäller uppdragen som sattes upp för läsåret 12/13 att arbeta med styrdokumenten har vi mycket god måluppyllese o När det gäller arbetet med bedömning för lärande ser vi en positiv utveckling, men en god bit kvar o Vi har höjt meritvärdet sedan förra läsåret, men vi ser en stor skillnad mellan pojkar (186)och flickor (22). Vi behöver höja pojkarnas meritvärde (genus). Totalt är vi inte nöjda med vår måluppfyllelse. o Vi är som helhet inte nöjda med resultaten på ämnesproven. Målet är att alla ska nå lägsta kravnivå och att alla ska delta. Dock såg vi i år en positiv utveckling i ämnesproven för matematik, med en högre andel elever som nådde kunskapsmålen. Det är en positiv utveckling i rätt riktning. o Vi ser från arbetslagens utvärdering/analys att alla vill sträva efter en högre måluppfyllelse i samtliga ämnen. Arbetslagen ser det positiv att de under läsåret arbetat med sambedömning/planering och vill utveckla detta arbete. Lärarna ser tydliga vinster och fördelar med att arbeta tillsammans för en ökad måluppfyllelse. I deras analys kommer även fram att förmågorna och kunskapskraven måste synligöras tydligare för eleverna och att man måste tänka annorlunda runt prov och examinationer. o Attitydundersökningen Normer och värden Vi har kommit långt i vårt värdegrundsarbete Metodiskt arbete har gett effekter på individ/grupp- och organisationsnivå elever upplever trygghet enligt enkäter, samtal och intervjuer. Vuxna upplever skolan som lugn och trygg. Det finns ytterligare trygghetsarbete att göra på Torget och i trapporna Vi ser förbättringar sedan rutiner kring frånvaro tagits fram men också att de behöver implementeras mer då de ännu inte följs av alla. Det finns ordningsregler och rutiner, men de följs inte enhetligt i kollegiet. De flesta fall av kränkande behandling har kunnat avslutas ganska snabbt, för att det har funnits bra rutiner och ett gott förebyggande arbete. Attitydundersökningen

Värdera måluppfyllelsen o Arbetet med Normer och Värden har under läsåret varit god, men det finns ytterligare utrymme för förbättring målet är att vi inte ska ha några kränkningar på skolan. o Arbetslagen konstaterar att vi har en fungerande Likabehandlingsteam vilket inneburit att vi har lyckats ringa in tendenser och förebygga konfliket och kränkningar. Det finns en tydlighet i rutiner och arbetsgång när kränkningar sker på skolan (god måluppfyllelse). o Skolan har ännu inte en gemensam syn på vad som menas med trakasserier och kränkande behandling. o Likabehandlingsteamet kan konstatera att personalen är väl insatta i vilka rutiner som finns för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete men har uppmärksammat att alla inte följer dessa i observationer och elevsamtal. Här finns utrymme för förbättring. o Det märks stor skillnad på elevernas förtroende för personalen. Analysera och bedöma utvecklingsbehov dokumentation Betyg och Bedömning Vid vårterminens slut 2013 kan vi konstatera att vi höjt vår måluppfyllelse men vi fortsätta och ytterligare driva på vårt arbete kring fokusområdet Betyg och Bedömning. Lärarna har blivit bättre och mer medvetna i att arbeta utifrån våra styrdokument och planerar i högre grad undervisningen utifrån förmågor och kunskapskrav. I år är första läsåret som alla årskurser får betyg utifrån Lgr11. Utifrån betygsresultaten kan vi konstatera att vi har fler elever som når lägsta kunskapskravet (E) jämfört med föregående betygsskala (G). Samtidigt är det betydligt färre elever som når de högre betygen A och B jämfört med MVG. Vi ser också en tydlig tendens i alla ämnen att tyngden ligger på de lägre betygen D och E. En sak som bekymrar oss mycket är skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor. Här måste vi medvetet arbeta med genusperspektivet i undervisningen. En av orsakerna till detta är att betygssystemet fortfarande är nytt för både lärare och elever. Det finns fortfarande en osäkerhet i hur man bedömer och undervisar förmågor utifrån kunskapskraven. Antingen har man inte undervisat utifrån de förmågor som de högre kunskapskraven anger och därför inte kan sätta de högre betygen, eller så är det en osäkerhet från lärarens sida. De högsta kunskapskraven anses generellt i lärarkollegiet svåra att nå.

Läraren är de viktigaste faktorerna i undervisningsprocessen och allra viktigast för lärandet är undervisningen om den är formativt utformad. Det vill säga om målen för undervisningen är klara för eleverna redan från början, om de får möjlighet att träna ofta och mycket på det de sedan ska bli bedömda på och om de får kvalitativ feedback under arbetets gång. Arbetet kring formativ bedömning inleddes på skolan under föregående läsår, men vi befinner oss fortfarande i inledningsskedet. Vi kan konstatera att vi har mer att göra kring att utveckla undervisningen och har därför valt att behålla fokusområdet Betyg och Bedömning läsåret 13/14. Kommande läsår har vi beslutat vilka insatser som ska göras för att de nationella målen ska uppfyllas: o Kollegialt samarbete sätts i fokus både i ämneslag och arbetslag. o All personal ska läsa och arbeta med John Hatties bok Synligt lärande för lärare (2013) på arbetslagskonferenser. o All undervisning ska utformas formativt. Lärarna på skolan har läst Christian Lundahls bok Bedömning för lärande. Han kommer hit i november och föreläser för all personal. o Utifrån vår 1-1-satsning ska vi tillsammans utveckla det IKTpedagogiska arbetet i alla ämnen utifrån bland annat SAMR-modellen. o Alla matematiklärare ska delta i Matematiklyftet. o Som en del av utvecklingen i skolans arbete kommer en förstelärare att anställas. Syftet är bland annat att stärka det didaktiska arbetet. o Utifrån nämndsmålen kommer arbetslagens jämställdhetsarbete under kommande läsår att kretsa kring att jämna ut skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor. Spaning kartläggning action. o Attitydundersökningen Analysera och bedöma utvecklingsbehov dokumentation Normer och Värden Ett av målen under läsåret var att all personal skulle vara väl insatta i vilka rutiner som finns kring det förebyggande och åtgärdande arbetet mot kränkande behandling. Vi kan dock konstatera att alla inte följer dessa. Det kan bero på att det fortfarande råder en osäkerhet kring svåra samtal, men också att förståelsen kring vikten av att bedriva ett likabehandlingsarbete till viss del saknas på skolan. Det har även framkommit i elevsamtal att de upplever att somliga lärare inte bryr sig. Vi kan utifrån detta konstatera att vi behöver utveckla vår gemensamma syn på vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vikten av att detta är allas ansvar.

Ett annat mål var att alla elever ska veta vem de kan vända sig till om de själva eller någon kamrat utsätts för kränkningar. Det märks stor skillnad på elevernas förtroende för personalen att berätta om situationer som uppstår. Eleverna har bättre kännedom om arbetsgång och handlingsplaner, vilket har lett till att vi har kunnat lösa svåra fall bland annat med digitala kränkningar. Antalet startade utredningar kring trakasserier och kränkande behandling har blivit markant färre jämfört med föregående läsår, vilket är ett tydligt resultat på ett fokuserat arbete. En insats för ökat föräldrainflytande och underlätta kontakten med elever och föräldrar samt att informera om det pågående arbetet var att Likabehandlingsteamet i samråd med rektor startade en Facebook-sida. I början av läsåret fungerade detta väl och många föräldrar gillade sidan och följde arbetet och dess resultat. Aktiviteten på sidan har minskat under året av olika orsaker. Detta ser vi som ett förbättringsområde för Likabehandlingsteamet under kommande läsår. Generellt kan vi konstatera att arbetet kring ordningsregler, trivsel och arbetsro varierar i de olika hemvisterna och i våra gemensamma utrymmen. Detta kan vara en av orsakerna till att vi fortfarande ser att det sker kränkningar på skolan och att alla inte arbetar efter de rutiner vi har. Kommande läsår har vi beslutat vilka insatser som ska göras för att de nationella målen ska uppfyllas: o Mentorstiden ska användas mer aktivt för att arbeta med skolans värdegrund, trivsel och klassrumsregler o Torget omorganiseras och inkluderas i Likabehandlingsteamets arbete. o Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska befästas vid skolstart och vara ständigt återkommande i undervisningen o Nya ordningsregler implementeras och ska följas o Ledarskapet i klassrummet ska bli tydligare, därför kommer John Steinberg hit i februari och föreläser