Minnesanteckningar från AU-möte i Nationella turistfiskeprojektet, 15 mars 2012, kl 13.00 18.30,. Deltagare Kalle Hedin, Ntf ordförande - KH Henrik Thomke, Ntf projektledare/sekreterare - HT Henrik Larsson, Ntf kontaktperson - HL Johan Hedin, Ntf internet - JH Lennart Ruder, verksamhetsledare Leader Polaris - LR Lars Norin, verksamhetsledare Leader Hälsingebygden - suppleant AU-mitt - LN Jesper Larsson, projektledare Leader Polaris samt AU-norra norrland - JL Kristian Kårdal, projektledare Leader Sommenbygd samt AU-öst - KK Lars Emilsson, kontaktperson Leader Närheten, AU rep 2, väst - LE Sören Oscarsson, verksamhetsledare Leader 3-sam, AU-mitt - SO Roger Andersson, LAG-ledamot Leader Linne, suppleant AU-syd - RA 1) Ordförande hälsar välkomna. KH hälsar välkommen och passar på att berätta om förmiddagens besök hos Ylva Skogberg, politiskt sakkunnig hos näringsminister Annie Lööf, med information om Nationella turistfiskeprojektet. 2) Lägesrapport, KH, HL, JH, HT. K H redogör för möte hos Jordbruksverket i Jönköping den 7 mars 2012. Bakgrunden är att Havsoch Vattenmyndigheten och Jordbruksverket sedan förra året tagit över det nedlagda Fiskeriverkets tidigare arbetsuppgifter. Jordbruksverkets uppdrag består i att främja utvecklingen av svenskt fritidsfiske och fisketurism. Jordbruksverket har, tillsammans med Havs- och Vattenmyndigheten, tillsatt en Rådgivande grupp för fritidsfiske och fisketurism, bestående av representanter från såväl myndigheter som intresseorganisationer och företag. En viktig arbetsuppgift blir inledningsvis att hjälpa till att kartlägga möjligheter och svårigheter som finns för utveckling av svenskt fritidsfiske och fisketurism. Kartläggningen ska sedan sammanställas i ett strategidokument och ligga till grund för prioritering och arbetet med frågorna framgent. Jordbruksverkets Daniel Melin och Tobias Kreuzpointer håller i projektet och Ntf ingår nu i den rådgivande gruppen. LN hur kan FOG-projekten arbeta med fisketurism? Svar: det finns i nuläget inte några formella hinder utan det är upp till respektive FOG hur deras strategi och projektplan ser ut. I nästa period är det sannolikt att Leader och FOG sammanförs. KH takten i Ntf-arbetet har under 2011 skruvats upp kraftigt för att komma i fatt den utdragna starten. Processen kring den utdragna starten påverkades av att vi hade en del leaderområden med beslut och projektledare på plats redan vid projektets start i mars 2010 medan andra medverkande leaderområdena fick sina beslut och projektledare så sent som hösten 2011. Den inledande obalansen med inte fullt utnyttjad budgetram under projektets första år är nu utjämnad. Om och hur långt projektet kan förlängas efter mars 2013 är oklart. Kontakt med Jordbruksverket förbereds nu för överläggning om ytterligare finansiering inför övergång till kommande organisation förbereds nu. Sida 1 / 7
Vi har under de senaste månaderna fått intresseförfrågningar från ytterligare leaderområden och andra som visat intresse. 3) SwedenFishing.com, aktuella läget med sajten. HL i dagsläget drygt 80-företag upplagda med POI:ar på sidan och fler är under översättning, vi kommer passera 100 POI:ar i närtid. JH berättar att sökfunktionen på sajten har varit i drift en tid och visar hur den fungerar. En enklare och mer lättnavigerad internsida har gjorts klar under vintern. Arbetet med inläggning av alla filer pågår, vi tar hjälp med det. HT visar på möjligheten att lägga upp egen video på sajten för anläggningar och områden. Enkelt via antingen youtubelänk eller filmfil som mailas till projektledningen. Alla projektledare uppmanas se möjligheten i att stimulera sina nätverk att ta fram rörligt bildmaterial från fiskeupplevelser. Även sekvenser på situationer med glada fiskegäster på anläggningar mailas för uppläggning. JH sidans huvudinnehåll är i stort på plats. Forumet är stängt på grund av dels dåligt uppslutning, dels tidskrävande skräpposthantering. Blogg övervägs istället men det kräver också underhåll och material. Tveksamt att det går att motivera forum-funktionen mht till vår arbetsinsats samt även det förändrade beteendet hos användare som innebär att allt fler webbsidor integrerar en bloggfunktion. Surfarnas vilja att logga in på olika forum minskar till förmån för bloggkonton som enkelt möjligör sk multiaccess. HT en mobilanpassning av sajten behövs men ryms inte i nuvarande budgetram. LE Jens Karlsson, projektledare för de tre Värmländska leaderområdena, redovisade vid möte häromdagen att arbetet löper på bra med ett drygt 30-tal kontakter och Jens beräknar att 18 företag kommer in med material till hemsidan. Från vårt nätverk är signalen tydlig, Ntfmarknadsföringsarbetet måste få fortgå och sajten kan under inga omständigheter stängas ner. HT - redovisade en vägledning som tydligare beskriver hur Banner-annonserna på sajten kan styras och vad som är viktigt att tänka på i utformningen. Vägledningen är framtagen för att göra det enklare att ute i projekten stötta företagen genom att tänka kring målgrupper och söka sig nischer. Detta betyder att företaget kan produktutveckla sig mer och därmed skapa förutsättningar att öka sin försäljning. Viktigt att trycka på arbetet med banners, både för att få upp fler banners och för att anläggningarna skall finslipa sitt budskap och tänka igenom sin produkt och dess starka sidor samt även jobba med bannermöjligheten i sina samarbetskontakter med arrangörer/agenter. JH - de anläggningar som har banners får en tydligt ökad trafik på sidan. LE Någon av våra företag har haft synpunkt på att SwedenFishing.com inte erbjuder bokning online. Svar: KH strategin inför projektstarten var medvetet att ge företagen själva valmöjligheten till bokningslösning istf att de ska finnas i ett förutbestämt bokningssystem som kanske inte passar i deras övriga samarbeten. HT passar på ta upp om möjligheten, att i de fall anläggningarna så önskar, infoga en bokningsmöjlighet via sk tunnling av en sökmeny på respektive anläggningssida. JH konstaterar att frågan består av flera delar, får kolla upp och rapportera tillbaka om det. 4) Framtida organisering av Ntf KH inom kort tas kontakt med Jordbruksverket för att klarlägga med dem hur vi kan lösa finansiering och föra arbetet vidare med projektet i en förlängning och samtidigt arbeta fram detaljer till den nya organisationen. Till vårt stöd används en deltidsutvärdering med erfarenheter och Sida 2 / 7
synpunkter från de medverkande projekten och en ekonomisk avstämning. Vi planerar för besök hos Jordbruksverket före mitten av maj. En kort beskrivning över projektets tidsaxel: 2009-03-13 Nationell konferens i Älvkarleby på initiativ från NeDa, drygt 50 deltagare från hela landet, från leaderområden (alla dåvarande leaderområden), myndigheter och intresseorganisationer. Frågan om ett nationellt grepp för marknadsföring av fisketurism i Europa får stort gehör. 2009-2010 Förstudie för etablering av Nationella turistfiskeprojektet genoförs i NeDa:s regi. 2010-03-01 Projektstart med NeDa som projektägare, bl.a. centralt stöd från Jordbruksverket. 2010-06-07 Kick-Off Nationella turistfiskeprojektet, avtal med sju deltagande områden klara. 2010-10-20 Första operativa marknadsaktiviteten på marknaden i Poznan/Polen. 2011-09 Senaste deltagande område formellt klart och igång med projektledare 2013-03-01 Ordinarie projekttiden slutar. Förlängning planeras. Med de senast medverkande projekten operativa med beslut och projektledning först under hösten 2011 blev projektets startfas utdragna till nära ett och ett halvt år. Tjänstemarknadsföringens särskilda behov på förmågan till långsiktighet i budskap och kommunikation samt relationsbyggande insatser för framgång hos marknaden, gör det nödvändigt att jobba i en förlängning för att få en fortsatt organisation etablerad, förankrad och på plats. Olika möjligheter att jobba vidare under nuvarande programperiod diskuterades: RA Moore of the same är knappast en framkomlig väg. Viktigt att vi trycker på de olika faserna som påverkat projektet. LN att nya områden visar intresse bör vara mycket intressant för Jordbruksverket, det är ett tecken på att projektet fungerar och betyder möjligheter för utveckling. SO redovisade följande viktiga Leader-datum; 20120621, avstämning där man utgår från vad som är beslutat i LAG genom LB-systemet, områden som ej förbrukat 70% av tilldelade medel får lämna tillbaka 50% av återstoden. 20131231, sista datum för LAG att ta beslut om nya projekt och förlängning av pågående. 20150915, sista slutdatum för projekt. 20151231, sista datum för slutbetalning (driftsåtgärden något längre) I Leader 3-sam har vi lagt in satsningar för mässmedverkan under 2013 som får täcka 50 % av deltagarkostnaden. KH jag uppfattar att det som ej hunnit hända ute i projektens olika nätverk är att vi behöver verka för ökad affärsmässighet. HT instämmer helt, vi behöver öka kraften för produktutveckling hos de deltagande företagen. Det är glädjande att se så många företag har klart med sina faktauppgifter, men utbudet av upplevelser som är bokningsbara behöver breddas! En gemensam målsättning till sommaren är att varje anläggning har tre bokningsbara produkter upplagda. KH vi arbetar med en omprövning hos Jordbruksverket för att få öka budgetramen med externa intäkter utan att det ska reducera stödmedlen vi fått beslutat. LN livsuppehållande insats under del av 2013 och 2014 och satsa mer för att köra projektet vidare under en kommande programperiod. Höj kraven på täckning av kostnader för deltagande i projektets aktiviteter. Sida 3 / 7
RA se över betydelsen med möjligheten att drifta portalen utanför en ny ansökan. KH vi har i en komplettering till ansökan beskrivit förutsättningar för drift av portalen separat. LR fortsätt söka projektmedel för att utveckla arbetet inom Ntf vidare, det är ett processorienterat arbete och som behöver tid för att verka och ge resultat. LE mer info tillbaka till deltagare kring bl a webbtrafiken höjer motivationen att betala. KH uttrycker oro för att vi missar möjligheter att ta in olika stöd från Landsbygdsprogrammet. HT en slående effekt vi möts av nu 2012 vid mässor och i kontakter med press och arrangörer är att de känner igen varumärket från införsäljningssäsongen 2011. Många kommer själva fram, tar kontakt och informerar sig om arbetet och de produkter nätverket kan leverera. Detta är helt naturligt, marknadsföringen av turistupplevelser handlar mycket om relationer och förtroende. Därför är det än viktigare att föra projektet framåt och inte tappa tempot. En sådan här marknadsinsats behöver förtjäna sina sporrar ute på marknaden och det tar ett antal säsonger. Och 2012 är den första egentliga säsongen vi är ute med klara bokningsbara produkter, mycket tillföljd av den utdragna uppstarten. För effektivt utnyttjande av den investering projektet hittills inneburit behöver vi sikta på ytterligare tre cyklers bearbetning (dvs tre införsäljningssäsonger). HL - påpekar att den del av de anläggningsuppgifter som lades in först snart behöver en översyn samt nya bilder. Kvalitén på de texterna bör även ses över. RA o JL fler paket med en breddad familjeinriktning behövs, vi ser en potential för den nischen. LE samarbeta regionalt med att lyfta fisketurismen potential för turistnäringen, andra spelare ser inte betydelsen och potentialen fullt ut. Det är ytterligare skäl varför det är mycket viktigt med SwedenFishing-arbetet. Vi har ett ansvar att lyfta fisketurismfrågan i våra hemmaregioner. KK värdet i och betydelsen av projektets arbete i Leader Sommenbygd har inneburit att Region Östergötland har beslutat att satsa 20 % av en heltid för att jobba med fisketurismutveckling. LN tillspetsat kan vi säga att av hävd är den kommersiella potentialen av fisketurism oklar för många och att vända det är en process som tar mycket tid. RA för en del som inte förstår turismen i helhet eller ser potentialen med fisketurism i synnerhet blir det lätt en stämpel av kulturarbete. Något vi nu börjar förändra genom påverkan. Fråga runt bordet om lokala projektens slutdatum: De flesta löper 2013 ut, ett fåtal halva 2013. Många projekt har pengar kvar i samarbetsåtgärden. För att nödvändiga beslut för de medverkande projektens fortsättning under en planerad förlängning av Ntf ska kunna tas i tid, och utan att störa kontinuitet i dessa, är det viktigt att Ntf så snart som möjligt och helst före sommaren kan ge signaler om förlängningen. Detaljer i deltidsutvärderingen. RA, SO bakgrundsbeskrivning plus proffsig förklaring till strukturen i en ny modell för organisation behöver vi ta fram som ett beslutsunderlag. RA Viktigt snabbt kunna tala med aktörerna om vad som gäller för webbsidan efter februari 2013! KH beskriver kort den komplettering av projektansökan som Jordbruksverket begärde in mht möjligheten att sköta webbsidan efter projektet slut. Via en årlig avgift beräknades där två alternativ för att finansiera uppdatering av företagens fakta och produktuppgifter på webbsidan och till de nedladdningsbara pfd-erna. HT/HL beskriver kort arbetsgången för själva uppläggningen av text och bilder samt översättning och det är inte här den största arbetsinsatsen ligger. Den handlar istället om vägledning och stöd till Sida 4 / 7
entreprenörerna för att innehållet ges den kvalitet i informationen som behövs för att skapa förtroende hos kunderna. Kostnadsberäkningarna som gjordes inkluderar inte den arbetsinsatsen. RA - vi måste NU skapa en grund för fortsatt drift av projektet, för att inte sajten och allt nedlagt arbete skall vara förgäves. KH- i NeDa har frågan diskuterats och NeDa kan starta en bifirma för att driva delar av projektet, som bl a sajten, vidare. LE - om NeDa är ägare till bifirma/bolag, riskerar vi att frågor som hur insynen påverkas och var finns ägande och rättigheter påverkar det gemensamma arbetet. Det kan påverka förankring och i sämsta fall företags vilja att vara med och delfinansiera, vilket kan lösas bättre genom en ideell förening. KH- någon måste ta ett ansvar i övergången från nuvarande projekt till dess en permanent lösning är på plats. NeDa känner det ansvaret och NeDa kan vara en övergångslösning. LR - Redovisar möjligheter med det som kalla Community Business/Gemenskapsbolag och som har ett ursprung i bl a Skottland. (Se bilaga: Vad är gemenskapsföretag.) AU gemensamt: Mycket viktigt med tydliga argument inför kontakten med Jordbruksverket. Viktigt att varje projektledare bistår med att gå igenom de starkaste skälen till varför Ntf är betydelsefullt. Och underlag så att Ntf till Jordbruksverket dessutom tydligt kan beskriva styrkorna och omfattningarna av de satsningar som sker direkt avhängigt Ntf. (Beskrivningen avgränsas till att gälla projekt som har direkt koppling till Ntf:s arbete och inte sådana projekt och satsningar som har sekundär koppling.) AU sammanfattar fortsättningen med de tre ledorden: Engagemang, Behov, Resultat! Organisation efter projektslut En organisationsmoddel som diskuterades av AU var i väsentliga delar: Den fortsatta verksamheten utformas som ett s.k. gemenskapsföretag, en modell som förenar idealitet med affärsmässighet. (Se bild i bilaga: Gemenskapsföretaget.) En Intresseförening (IF) är kärnan och äger ett bolag. Dessa båda har gemensamma sociala mål och ett gemensamt allmännyttigt syfte. Målen förverkligas genom såväl föreningens ideella engagemang som bolagets affärsverksamhet. IF motiveras ekonomiskt av möjligheten att söka extern finansiering bl a projektstöd, bidrag och allmänna medel. IF bestämmer utbudet (genom ägardirektivet) som bolaget ska erbjuda. IF:s medlemmar betalar årsavgift till föreningen respektive serviceavgift till bolaget. IF är öppen för juridiska personer och organisationer (som exempel kan nämnas Visit Sweden, Swedish Lapland, Naturliga Fisket, Spofa, Naturens Bästa) med intresse att utveckla svensk fisketurism. Rättigheter som följer med varumärket sköts i föreningen, olika former av extern finansiering söks i IF som också bevakar medlemsfrågor. IF ska ha ägarmajoritet och företräder medlemmarna i bolaget vilket regleras i stadgar respektive bolagsordning. Sida 5 / 7
I bolaget sköts de affärsmässiga delarna av IF:s arbete. Det ska vara möjligt för andra partners att vara delägare i bolaget (som tänkbara exempel från olika sektorer kan nämnas destinationsbolag, bolag inom utrustningsbranschen, fiskevattenägare och även rena fisketuristföretag som medverkar på IF:s sajt med POI-markör och sina fiskepaket). Strategi: Sajten SwedenFishing.com drivs vidare genom den intresseförening som sköter och administrerar sajten via ett eget bolag. Förlängd tid och mer pengar behövs, förläng projektet tom 2015. Parallellt under förlängningen arbetas med att förbereda organisationen: o Starta den intresseförening (stadgar, budget, medlemsvärvning) som blir huvudman för det framtida arbetet. o Starta ett bolag och presentera ett klart prospekt (bolagsordning, budget). Processen drivs i en stegvis start med först föreningen och dess stadgar, där samarbetet organiseras. Därefter arbetas förslag till bolagsordning och prospekt inför bolagsbildning fram och presenteras vid höstmöte 2014. (Se bilder i bilaga: Fortsatt organisation, tidsaxel respektive Fortsatt organisation, tröskelfrågor.) Intresseföreningen svarar för att ett grundkapital finns till driftbolaget. Vision: Fisketurism i Sverige Ideell förening NOT: Morgonen efter AU-mötet hade KH/HT möte med Jan Lundin, Vd för RTS, Rese- och Turistnäringen i Sverige. Som visade starkt intresse för Ntf:s arbete och såg det som betydelsefullt att det kan föras vidare. Inom RTS finns speciell kompetens kunnig på frågor som gäller utvecklingsfrågor som vad vi vill att det ska bli, hur permanentar vi det, ägande, struktur och ekonomiseringar. Ntf erbjöds av RTS en begränsad tid för genomgång och första förslag till hur vi kan föra arbetet vidare. Något vi kommer göra med bl. a det här AU-protokollet som utgångsmaterial. 5) Svenskt språk på webbsidan. KH tidigare har önskemål om att, utöver de tio olika språk sidans översta nivåer (den övergripande nationella) samt för den andra nivån (som mer detaljerat presenterar Sverige i tre landsdelar), också göra en svenskspråkig version. Under förberedelser med texterna för detta har det stått alltmer klart för mig att det inte blir en bra lösning för den svenska marknaden mht innehållets uppläggning och kvalitet. I projektansökan ingår endast utländska språk och några budgetmedel finns inte för svenska. Vi får därför lämna det spåret och istället göra en kortare förklaring på svenska om vad projektet betyder på en separat svensk delsida LN i projektets uppdrag ingår inte Sverige, det verkar viktigare att fokusera på möjligheten att översätta pdf-erna till lokala språk. Svar: JH den möjligheten erbjuder systemet i nuläget. HT möjligheten att göra det för ett företag som vill profilera sig extra för en viss marknad har funnits med i designen av systemet. Det kan göras idag, till självkostnadspris för översättning och den timtid det tar att lägga in språket i systemet. Möjlighet finns även att byta den stora bilden på faktabladet om man önskar profilera sig på annat sätt för det aktuella språkets marknad. RA Avstå jobba med en svensk version nu, bättre spara en sådan satsning till förlängningen. LR svensk delsajt prioriteras utifrån budget och syftet med vårt arbete. AU var enigt om att om svenskt språk på webbsidan inte är aktuellt att driva i nuläget. En prioritering av det får prövas i en förlängning. Sida 6 / 7
6) Kompetens- och utvecklingsinitiativ runt om i landet. Nya kompetens- och produktutvecklingsinitiativ startas runt om i landet. Ofta på regionala initiativ, som de s.k. Kurbits-projekten, eller som ett nationellt grepp jfr Jordbruksverkets Fisketurism en växande näring. Hur påverkar dessa olika nya initiativ förutsättningarna för att vidareutveckla Ntf? AU understryker att det är viktigt att vi tillsammans, både från samordnarens sida och i alla deltagande projekten, arbetar med våra lokala och regionala nätverk ute i de deltagande projekten för att sprida mer information om hur Ntf kan vara en resurs och samverkanspartner i arbetet. NOT: Morgonen efter AU-mötet hade KH/HT möte med Jan Lundin, Vd för RTS, Rese- och Turistnäringen i Sverige. Det visade sig att RTS tagit över rollen som huvudman för just Kurbitsprojektet och de jobbar hårt med att lansera det bredare i landet. Jan Lundin gav beskedet att det är klart intressant för RTS att göra ett komplement till Kurbits-utbildningen som har fisketurism som inriktning och kan användas vid regionala utbildningar eller av vårt nätverk. 7) Vårmötet Kommer att hållas i juni. De närvarande deltagarna ombads maila in de alternativ för en tvådagarsträff som fungerar till projektledningen snarast 8) Övriga frågor LE frågar om Ntf kan arrangera resegaranti. Svar: KH resegarantifrågan har hittills inte varit aktuell då vi inte arbetat med bokningar. 9) Avslutning Ordföranden tackar för engagemanget och de positiva diskussionerna, avslutar mötet och hoppas vi ska få en trevlig kväll tillsammans med bra nätverkande. Henrik Thomke Projektledare Kalle Hedin Ordförande Sida 7 / 7
Vad är gemenskapsföretag Gemenskapsföretag är ett nytt sätt att se på företagande och ekonomi. Modellen förenar idealitet med affärsmässighet och utgår från att ideell verksamhet kan förenas med framgångsrikt företagande. Allmännyttigt företagande Det har alltid funnits människor som gjort saker på ett annorlunda sätt. Innovativa entreprenörer som har skapat produkter som andra inte ens kunnat drömma om. Att tänka nytt och ständigt förnya sig är en del av vardagen för varje företag som vill lyckas. Det gäller nog också för en ideella sektorn som vill fungera i en ny tid då allt är möjligt. Att handla innovativt och se fördomsfritt på framtiden samt att hitta nya samarbetsformer inom och mellan de olika sektorer (offentliga, privata och ideella ) är en förutsättning för långsiktig utveckling av landsbygden Ny syn på företagande och ekonomi Gemenskapsföretagen representerar ett alternativt sätt att se på företagande och ekonomi. De är varken ideella, offentliga eller privata samtidigt som de är både sociala och ekonomiska. Gemenskapsföretag är en del av en fjärde sektor där det bästa av dessa så olika världar förenas. Det unika består i att förena idealitet och affärsmässighet till en fungerande enhet. Modellen utmanar uppfattningen om att ideell verksamhet inte är förenligt med effektivt företagande eller att sociala och affärsmässiga mål gemenskap och företag står i motsatsförhållande till varandra. Gemenskapsföretag stärker demokratin och skapar kreativ småskalighet som alternativ till svårhanterlig storskalighet. På grund av sin allmännyttiga karaktär, och att det inte delas ut någon vinst, representerar idén en konkurrenskraftig alternativ ägar- och driftsform till offentlig eller delvis offentligt finansierade verksamheter. Dessutom passar den väl in i den svenska välfärdsmodellen. Driftsformen förenar privata, offentliga och ideella resurser och skapar möjligheter till fördjupad demokrati och socialt entreprenörskap. Tänker ideellt och agerar affärsmässigt Gemenskapsföretag består av en ideell förening och ett eller flera företag. Det skapar tydlighet och goda förutsättningar för både ideellt engagemang och affärsverksamhet. Föreningen äger bolaget och de har gemensamma sociala mål och ett gemensamt allmännyttigt syfte. Målen förverkligas genom såväl föreningens ideella engagemang som bolagets affärsverksamhet. Alla de som attraheras av föreningens syfte föreningar, företag eller enskilda människor kan bli medlemmar i den ideella föreningen. Bilaga till: Minnesanteckningar från AU-möte i Nationella turistfiskeprojektet, 15 mars 2012, kl 13.00 18.30,. Sid 1 / 1
Aktiebolaget har en affärsidé, anställer medarbetare, marknadsför och tjänar pengar på sin produktion, betalar skatt och arbetsgivaravgifter. Bolaget säljer sina varor både på den privata och offentliga marknaden. Bolaget strävar efter ekonomisk vinst som återinvesteras i och ger förutsättningar att producera både mer och bättre. Det fungerar som alla andra aktiebolag men drivkraften ligger i omtanken om människan och det direkta syftet att tjäna samhället. Eftersom det sociala och ekonomiska aspekterna är lika viktiga och varandras förutsättningar är det nödvändigt att Gemenskapsföretagen redovisar sitt sociala resultat på samma noggranna och systematiska sätt som det ekonomiska. Gemenskapsföretag passar väl in i den svenska välfärdsmodellen och skapar möjligheter till en fördjupad demokrati och socialt entreprenörskap. Den ideella föreningen samlar alla som vill verka för det allmännyttiga syftet. Bolaget bedriver den affärsmässiga verksamheten under formell självständighet, på uppdrag av och under inflytande av den ideella föreningen. Bolaget har både sociala och ekonomiska mål. Vinsten återinvesteras i verksamheten. Bilaga till: Minnesanteckningar från AU-möte i Nationella turistfiskeprojektet, 15 mars 2012, kl 13.00 18.30,. Sid 1 / 2
Sportfiskeföreningar Miljöorganisationer Turistorganisationer Vattenägare Vad är föreningsnyttan för dem att vara med? Vad är vitsen för dem att vara med? Vad blir vitsen för dem att vara med om deras företag ändock ska betala? Vad menar vi med vattenägare? Gemenskapsföretaget Sweden Fishing Ideell förening Ägardirektiv Överskott Mål & Syfte Utveckla och värna om svensk Sportfisketurism Gemenskapsföretaget Sweden Fishing Bolaget Webbsidor och reklam Marknadsföringstjänster Majoritetsägande av föreningen. Vilka andra ägarintressen kan finnas här? Och vilka exempel på affärsnytta för dessa kan du se? Bilaga Gemenskapsföretaget: Minnesanteckningar från AU-möte i Nationella turistfiskeprojektet, 15 mars 2012, kl 13.00 18.30, Scandic Sjöfartshotellet, Stockholm. Organisationsförslag, arbetsfrågeställningar i röd text, Lennart Ruder/Leader Polaris/Henrik Thomke/Ntf
Fortsatt organisation, tidsaxel 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015- H-man NeDa Förstudie Nationella turistfiskeprojektet med 22 leaderområden och centralt stöd från Sjv Permanentning i NeDa:s eller annans regi Alternativ A 1) Nationell intresseförening bildas 2) Föreningen bildar dotterbolag Alternativ B NeDa kan verka fram tills ett Alternativ A är realiserat Vilka ska kunna vara medlemmar i föreningen som bildar dotterbolaget? 1) Fortsatt drift gnm Nedre Dalälvens Intresseförening 2) Dotterbolag för enbart SwedenFishing bildas Oavsett alternativ är ägarföreningen majoritetsägare i dotterbolaget. Arbetsfrågeställningar i röd text
Fortsatt organisation, tröskelfrågor I ideella föreningen hanteras övergripande frågor såsom övergripande marknadsföring, kompetensutveckling, mm. Föreningen har möjlighet söka stöd från Landbygdsprogrammet m.fl. Vilka ev. fler möjligheter finns det med föreningsupplägget som du ser? I bolaget byggs affärsmässiga relationer vad avser främst marknadsföring och produktutveckling för enskilda Kunder. Kunderna utgörs av bl.a: - Enskilda turistfiskeentreprenörer (beräknat till ca 150) - Större och mindre turistdestinationer - Redskapsföretag - Branschorganisationer Begreppet Kunder vinner på att definieras, utifrån exempelvis direkt o indirekt berörda. Vilka potentiella kunder ser du? I ett mellanlångt (åren 2015-2016) perspektiv är 150 sannolikt för många, eller? Vad blir motivet för destinationsbolag att delta om anläggningarna ändock måste betala? Är affärsnyttan för dessa båda att delta som kund ägare eller både och? Vad innebär det att vara kund till bolaget, vad köper man? Arbetsfrågeställningar i röd text