KVALITETSREDOVISNING 2014/15

KVALITETSREDOVISNING 2014/15 Akvarellens förskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 14/15 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Claes Olsson, Ordförande Hasse Lundell, Ekonomiansvarig Birgitta Olsson, Arbetande styrelseledamot, Förskolechef Agneta Lundell, Arbetande styrelseledamot, Förskolechef Förutsättningar Akvarellens förskola är en extern verksamhet med barn i åldrarna 1-5 år. Under höstterminen hade vi 34 barn och under vårterminen 38 barn. Förskolan ligger i utkanten av den natursköna Ramlösaparken, i närheten av Ramlösa station och Elinebergs centrum med biblioteksfilial. Det finns många lekplatser i närområdet och en äng som vi ofta vistas på. Förskolan bedriver sin verksamhet i en tvåplansvilla med luftiga lokaler där det finns både stora och små rum. Miljön förändras efter verksamheten och barnens behov. Här arbetar 8 pedagoger varav 4 är förskollärare, 3 barnskötare samt en extra resurs. På Akvarellens förskola har vi delat upp barnen i två åldersgrupperingar. På ovanvåningen var vi 12 barn under höstterminen 2014 och under vårterminen 2015, 14 barn mellan 1-3 år, tillsammans med 3 pedagoger. På nedervåningen startades terminen med 22 barn som under våren blev 24 barn, mellan 3-5 år tillsammans med 5 pedagoger. Under stora delar av dagen delas barnen upp i smågrupper efter mognad och ålder. Vi har en stor rörlighet i huset, så att de flesta barnen träffar, leker och ser varandra dagligen. I yngsta gruppen var inskolningarna utspridda under ett par månader både under hösten och vintern. Arbetslagen arbetar utifrån gemensamma utvecklingsområden som förskolans mål och Lpfö- 98/r.10. Pedagogerna planerar, reflekterar, utvärderar och analyserar arbetet utifrån den egna barngruppen och de enskilda barnens behov och förutsättningar. I det dagliga arbetet tar alla pedagoger ett gemensamt ansvar över verksamheten. Föräldrarna erbjuds utvecklingssamtal en gång per termin för att tillsammans med en ansvarspedagog stötta barnet i sin utveckling och i sitt lärande. Pedagogerna har arbetat utifrån gemensamma riktlinjer för hur och vad utvecklingssamtalen ska innehålla. Stöd för samtalen är dokumentation, barnintervjuer och observationer. Vi arbetar efter en årsklocka och avsätter tid för: Arbetslagsplanering/reflektion, var vecka Enskild planeringstid, varje vecka Arbetslagsmöten, en gång i månaden Två planering/utvärderingsdagar, per termin. Minnesanteckningar förs vid alla möten, som arkiveras på förskolan Utbildning

Underlag för kvalitetsredovisningen Observationer Dokumentationer, skrift och olika medier Enkäter Arbetslagdiskussioner Anteckningar Åtgärder för utveckling från den föregående kvalitetsrapporten Föregående utgångspunkt var matematik. Hur kan vi uppmärksamma och utmana barnen på att det finns matematik i deras vardag? Nedan kommer vi redovisa utvecklingen. Måluppfyllelse Normer och värden På Akvarellens förskola arbetar vi alltid tematiskt med olika projekt där olika ämnen integreras med varandra. Så väl i våra projekt, i vardagen och i olika planerade aktiviteter, är det viktigt för oss hur vi förhåller oss till varandra och att likabehandlingsplanen hålls levande. Förskolan vilar på en demokratisk grund med fokus på glädje, lek och lärande. Förutsättningen för att barnen ska kunna utvecklas och lära är trygghet och glädje. Vi arbetar kontinuerligt med vår likabehandlingsplan som skapats utifrån våra normer och värden och som gynnar utvecklingen för vår förskolas kvalitet. Under läsårets gång tar olika förebyggande åtgärder plats. Arbetet med sommarbilderna finner vi givande för barnets självbild, då varje individ lyfts fram och synliggörs i barngruppen. Under läsåret har vi fokuserat på gemenskap och samhörighet i grupperna och att vart barn ska utveckla en bra självkänsla. Vi har upplevt att sommarbilden skapar samtal emellan barnen. Barnen kan se varandra och se sig själva vara en del i en gemenskap på förskolan. De ser sig själva som en i gemenskapen och får lyssna till varandras berättelser om vart de befann sig när bilden togs. Utveckling och lärande Vi använder oss av olika former av dokumentation som exempelvis bilder, ljudinspelning, video, anteckningar, intervjuer och reflektion. Alla barn har en egen pärm där vi samlar dokumentation på barnens utveckling och lärande under projekt och i den dagliga verksamheten. Denna pärm följer med barnet under hela förskoletiden. Projekt läsår 14/15 Vart barn hade en sommaruppgift att de skulle ta med sig en bild där barnet är i centrum. Bilden skulle representera något barnet tyckte om. De fick själva visa sin bild i en samling som sedan sattes upp på väggen. Detta blev startpunkten för läsårets tema, matematik.

Dropparna (1-3 år): Utifrån sommarbilderna och observationer såg vi vatten som en gemensam nämnare och ett intresse hos barnen. Vi kunde se barnen leka med sina vattenglas vid bordet och leka vid vasken när de skulle tvätta händerna. Vi startade upp ett vattenprojekt med fokus på att uppleva vatten i olika former. Ett upplevelseprojekt med fokus på matematik. Målet var att vi som pedagoger ska bli bättre på att se och utmana barnen i deras vardag på förskolan. Vi frös in vatten och lät barnen bekanta sig med fruset vatten som smälte. Vi provade sedan att frysa in olika leksaker i vattnet för att se barnens reaktioner. De provade olika strategier för att ta ut leksakerna, exempel hacka med skedar. Barnen deltog även i lekar och aktiviteter där de fick möta vatten i olika former så som snö, regn och som ingrediens i lera och mycket mer. Under projektet tog barnen del av olika begrepp så som vatten, snö, is, frysa, kallt, varmt, blött m.m. De fick uppleva med alla sina sinnen för att bekanta sig med vattnet. Under läsårets gång uppmärksammades det att några barn började prata om former. Vi ville involvera föräldrarna i projektet och bad dem att delge vad matematik var för dem, och hur de såg att barnen mötte matematik hemma. Tips från föräldrar bidrog till uppstarten i temat om former. Då vi har en igelkottsdocka som heter Torsten, som fångar barnens nyfikenhet valde vi att Torsten skulle få introducera vår första form, cirkeln. Temat utgick ifrån rollekar med handdockorna och en sång om former. Våra handdockor heter Torsten, Cilla Cirkel, och Fia Fyrkant och de följde och utmanade barnen under temats gång. Under temat har vi bekantat oss med formerna i ett ämnesintegrerat arbete. Som avslut fick barnen gå på cirkeljakt. Vi hade hängt upp cirklar på gården och på vägen upp mot gräsplätten. Barnen följde formerna hela vägen upp och vi uppmärksammade att även de minsta barnen hade anammat formen genom att nynna sången till Cilla cirkel. I våra miljöer har barnen hittat cirklar självmant. De har sökt bekräftelsen på sin nyfikenhet genom att leta upp och ifrågasätta om det är en cirkel. Bland annat våra klossar, balansplattor och andra runda föremål i vår omgivning. Aktiviteterna har också innefattat samarbete, att vänta på sin tur, att dela med sig och andra aktiviteter som stärkt relationerna i barngruppen. Liknande aktiviteter gjorde vi även med Fia fyrkant.

Solarna och Regnbågarna (3-4 år): Solarna och regnbågarna har haft mycket aktiviteter med varandra. För att skapa samhörighet och trygghet i grupperna introducerades läsåret med att fokusera på samarbetsövningar och reflektion om hur en kompis ska vara. Ett vänskapsträd skapades av barnen som fylldes med barnens egna citat om hur man är en bra vän, som de sedan kunde återkoppla till i olika situationer. Även barnens händer sattes upp i trädet med en bild på var och en för att skapa samhörighet, här är vi!! Fokus har varit att barnen bland annat ska sätta ord på varför man ska dela med sig och hjälpa varandra. Vi samtalade också om känslor när det känns bra och inte bra och hur vi kan påverka det genom hur vi är mot varandra. Barnen har fått leka fram samarbetet med varandra. Pedagogens roll har varit att finnas nära till hands för att hjälpa barnen i situationer som kunde uppstå, samt finnas som stöd i deras samtal. Sammarbetsövningarna har tagit plats i olika aktiviteter. När de målade fick de göra det tillsammans där de fick öva sig i turtagande, att ge plats till andra och bjuda in varandra. Lekar som stärkt samhörigheten har exempelvis varit Pomperipossa. I leken lyftes vart barn fram då de fick fundera över vem som saknades. Projektets framgång kunde synliggöras genom observation/dokumentation på barnens bemötande mot varandra. Vi upplever också att barnen lättare löser konflikter utan vuxen. Vi har uppmärksammat att barnen sätter ord på sina känslor och funderingar och lyfter hur vi ska vara och inte vara mot varandra. Barnen kunde reflektera över hur en vän är när olika situationer uppstod.

Regnbågarna (3 år): Regnbågarnas intressen har varit många och som pedagog har det varit en utmaning att fånga upp vart barns nyfikenhet. Efter vänskapsprojektet fortsatte regnbågarna med sommarbilderna. De bekantade sig och pratade om varandras sommarbilder. Utifrån bilderna pratade barnen mycket om färger. Detta ledde till att färger blev fortsättningen på temat. När färgerna var i fokus blev det mycket skapande med pyssel och barnen fick använda sin kreativitet. Barnen fick bland annat plocka ut två färger ur sin bild att måla med. Under tiden väcktes en nyfikenhet för siffor. Tillsammans med solarna hade de samlingar där de gjorde räkneramsor, mattelekar och sjöng sånger. Där fick de sortera, räkna, bekanta sig med siffror och vad siffran konkret innebar, hur mycket exempel fyra är. Barnen fick uppgifter att hämta ett visst antal av olika föremål. De fick använda alla sina sinnen under lekarna och fick känna och se antal kopplat till siffran. Projektet har varit tematisk där de använt sina kreativa sidor och skapat. I temat har barnens tidigare erfarenheter och kunskaper varit utgångspunkten och ständigt fokuserat på ett lustfyllt projekt. De har tagit del av vandras tankar och erfarenheter och skapat sin egen kunskap. I projektet var också formerna en del i temat. De har fått lyssna på flanosagor om former, sjungit formsånger och reflekterat över vilka former som finns i vår omgivning. Barnen har fått lyfta fram sina egna tankar och idéer om vad de ska göra. När de pysslat har de fått använda sin kreativitet och skapa sina formfigurer som fick ögon, näsa mun osv. I slutet av projektet har barnen visat intresse för sagor. De började själva berätta sagor. De fick rita bilder till och reflektera över sagan de berättat. Detta kan vidareutvecklas till höstens projekt om de visar fortsatt intresse.

Solen (3-4 år): Vidare fortsatte projektet med fokus på matematik som var läsårets tema. Gruppen gick på mattesafari där de fick öva på att gå ihop. Under färden upptäcktes olika skyltar, siffror på brevlådor och former i omgivningen. Ett barn visade starkt intresse för cylinderformer och utifrån detta lyftes det fram i gruppen och lockade fler barn att se former. Barnen började reflektera och diskutera olika former med varandra och temat tog fart. Temat har innehållit olika aktivitet där barnens kreativitet har flödat. Former har lyfts i den dagliga verksamheten, exempelvis i samlingar och vid matbordet och även på utflyter. Temat har också innehållit rollspel med dockteater med fokus på former. Dockteatern har även inspirerat barnen i deras egen lek där de själva gjort en dockteater med gubbar de skapat. Barnen fick välja att delta med sin gubbe om man ville. Där lyftes vart barn fram och var en utmaning i barnens självkänsla, att våga. De har gjort egna figurer och barnen har tagit eget initiativ till att leka dockteater inneoch utomhus i den fria leken. Barnen har fått skapa mycket och använda sin kreativitet. De har fått lyssna in och ta del av varandras tankar och fått en bredare bild av olika former. Under temats gång har barnen lyft fram och synliggjort det tidigare projektet med vänskapsträdet. De har pratat om hur man ska vara mot varandra och fokuserat på hur de behandlat varandra. Att alla ska vara med!

Stjärnorna (5-6 år): I stjärngruppen startades också läsåret med att skapa samhörighet. Målet var att barnen skulle utveckla en bra sammanhållning där alla tar hänsyn och synliggör varandra. Under året blev det fokus på att gruppen skulle få uppleva mycket tillsammans utanför förskolans värld. Upplevelserna blev att komma iväg, se sig omkring och samla erfarenheter utanför förskolan. Under utflykterna har de fått öva sig i att hålla hand och gå tillsammans med olika kompisar. Till utflykten fick barnen en karta och fick bekanta sig med omgivningen ur ett annat perspektiv. Barnen orienterade sig på kartan och hittade förskolan, och vart alla kompisarna bodde. De fick också använda olika sorters kartor som exempelvis cykelkartor. Var måndag var det ett barns tur att leda vägen ifrån förskolan och till sitt hem. Att få leda och bli uppmärksammad i gruppen kan gynna barnens självkänsla. Självkänslan och tryggheten i sig själv är viktigt för att utvecklas som människa. Barnens föräldrar blev också engagerade i projektet och gav dem uppgifter när de anlände till huset. Barnen fick bland annat en skattkarta över trädgården, och skatten bestod av fika, mums! I detta projekt var Trollet i berget med. Detta Troll kom till i en teaterföreställning pedagogerna framförde för barnen om former. Trollet kom med olika uppdrag för barnen och blev ett sätt att föra projektet vidare. Läsårets tema matematik har kommit in i projektet på det sättet att de har fått mäta avstånd, se hur lång tid tog de till de olika kompisarna, orientera sig och bekanta sig med olika tecken på kartan. De har upptäckt olika skyltar och dess betydelse. Barnen har också lyft fram former de stöt på under promenaderna. Trollet kom sen med uppdrag att barnen skulle göra egna cirklar. Barnen har då använt sin kreativitet och klippt ut former i tidningar de klistrat in på utklippta former. De har pratat kring olika begrepp exempel först, sist, långt och kort. De pratade om vem som skulle gå först och fått ta hänsyn till vad de andra vill. Om en kompis glömde ta med mat delade barnen med sig till varandra. Projektet bidrog till en starkare och mer sammanhållen grupp som visat empati, respekt och som hjälpts åt. Som avslut på projektet samlades barnen med deras föräldrar på en fest med grillning och bakelse de gjort tillsammans.

Huset Då många barn visade intresse för former valde vi pedagoger att göra en teaterföreställning om former. Vi samlade alla barnen i huset för att visa teatern om Figurerna Frille fyrkant, Fröken Cirkel, Trille trekant. Även siffror och relationer/konfliktlösning fick en del i teatern. Vi har genom detta skapat en vi känsla i hela huset. Temat har fyllt våra väggar, former, figurer och siffror som barnen själva gjort, både uppe och nere i huset, har satts upp. När de små barnen kommit ner har det skapat ett igenkännande då de kunnat se formerna även på nedanvåningen. De stora barnen som har kommit upp har kunnat se former och genom att de benämnt formerna har vi kunnat styrka deras kunskaper och nyfikenhet kring just former och siffror. Nyfikenheten har även kommit då barnen hittat former/siffror i både vår hemmiljö, utemiljö och vid utflykter eller promenader utanför förskolan. Och fröknarna har kommit i form 2015;). Personal Under läsårets har vi i personalen samlat många nya erfarenheter och kunskaper. Året har varit fyllt med utmaningar och glädje. Vi har fått med oss ett bredare tänk kring matematik i vår vardag. Vi upplever att vi utvecklat vårt sätt att se, att möta och utmana barnen i vardagliga situationer. Under året har vi tagit del av lärorika utbildningar som gett oss ett bredare perspektiv och fler verktyg i vårt fortsatta arbete. Detta har också stärkt personalgruppens sammanhållning. Tillsammans stöttar vi, utmanar och delar erfarenheter med varandra. Barns inflytande Vi har dokumenterat genom att tagit bilder, filmat, antecknat, och reflekterat med barnen och pedagoger emellan. Genom dokumentationen har pedagogerna sett barnens individuella utveckling, intresse och nyfikenhet, vilket har varit riktlinjer till hur temat skulle fortlöpa. Vi har reflektera genom bilder med och utan barnen. Vi har tagit tillvara på barnens tankar, intresse och frågeställningar för att se hur projektet ska fortlöpa. Vi har även ställt nya nyfikenhetsfrågor för att projekten ska leva vidare utifrån barnens tankar. Dokumentationen har hjälpt oss pedagoger att se barnens utveckling. Men har också varit viktig för att barnen ska se sitt egna lärande. Det kan hjälpa dem att kunna reflektera och bli synliggjorda i sina lärprocesser. Dokumentation och reflektion har varit viktigt för att se hur vi ska gå vidare med barnen utveckling och lärande, hur vår verksamhet fungerar och vad vi pedagoger kan utveckla. Det är också här vi kunnat se hur vi arbetat med läroplansmålen och hur vi ska förbättra vår verksamhet. Genom att diskutera pedagoger emellan har vi delat med oss av våra olika tankar och perspektiv. Förskola hem För att samspela mellan hem och förskola är kommunikation viktig. Vi kommunicerar genom den dagliga kontakten vid lämning och hämtning. I veckomail skriver vi mer ingående om projekt som vi arbetar med, vad vi har gjort och våra reflektioner kring detta samt den dagliga verksamheten. Vi upplever att veckomailen fungerar bra för att ge föräldrarna en god inblick i förskolans verksamhet. Föräldrarna kan på så sätt påverka på ett enkelt sätt och blir delaktiga i barnens vardag och kan samtala tillsammans med barnen hemma. Föräldrarna har haft önskemål att få texter till sånger vi sjunger på förskolan. Var termin erbjuder vi föräldrarna att

komma på utvecklingssamtal där vi ger dem mer tid att få insyn i deras barns utveckling och lärande här på förskolan. Till vår hjälp använder vi oss av barnens pärmar där all dokumentation är samlad. Vi strävar efter att ha en god kontakt mellan hem och förskola, därför anordnar vi olika träffar under året. Vi har sommarfest med föräldrar och barn och bjuder också in till drop-in en gång per år. Där får barnen visa vad vi har gjort under läsåret. Under höstterminen och vårterminen har vi även föräldramöte. Under året har ett föräldraråd skapats för att lyfta tankar och funderingar som kan utveckla förskolan framåt. Vi strävar efter att ha en öppen förskola där föräldrarna alltid är välkomna att delta i den dagliga verksamheten. Samverkan med förskoleklass Vi har gjort ett uppföljningsbesök hos de barn vi lämnade över till förskoleklassen i augusti. Under vårterminen har det gjorts skolbesök i respektive skolor. Analys och bedömning Vi har utgått ifrån samma tema och frågeställning i hela huset men vi alla har arbetat med det på olika sätt efter barnens förutsättningar, intressen och behov. Det är utifrån barnens efterfrågan/nyfikenhetsfrågor som teamet fortlöpt. Former och siffror blev ett gemensamt tema i huset. I gruppera har vi arbetat olika och kunnat ta del av varandras projekt. Det är också det som gjort det roligt och intressant. Genom att ha en öppen inställning och dialog mellan pedagoger och barn kan projekten växa och utvecklas. Vi upplever att öppenheten bidrar till många olika erfarenheter hos barnen men också för oss som pedagoger. Vårt sätt att arbeta med dokumentation har utvecklats och är en naturlig och viktig del i vår dagliga verksamhet. Tillsammans i personalgruppen har vi hittat vårt sätt att arbeta och driva förskolan framåt. Vi utvecklas ständigt och har hittat ett fungerande arbetssätt. Vi reflekterar mycket tillsammans under vardagen och på våra arbetslagsmöten. Reflektionen bidrar till var pedagogs utveckling men också ett enat arbetssätt. En viktig slutsats är: Genom att lyssna på barnen och utgå ifrån deras erfarenheter, idéer och tankar sker lärandet. Det är när vi är intresserade och har en vilja att lära som det blir till ett livslångt lärande. Åtgärder för utveckling/utvecklingsområden Utifrån en gemensam reflektion har vi kommit fram till att föregående åtgärder för att skapa samhörighet, kommer att fortlöpa då de gett goda resultat i barngruppen. Vi vill fortsätta fokusera på att skapa trygga grupper där vi vill lyfta fram likheter och olikheter och fördelarna med detta. Det är även viktigt att vart barn utvecklar en god självkänsla och trygghet på förskolan. Genom att lyfta fram att vart barn är en tillgång i gruppen kan barnens självkänsla stärkas. Vårt ledarskap är viktigt för barnen och därmed är det viktigt för oss pedagoger att få tid till gemensam reflektion för att även vi ska kunna utvecklas vidare. Detta mål är ett kontinuerligt arbete att fokusera på framöver. I övrigt vill vi fortsätta utveckla en förskola som utgår ifrån barnen. För att synliggöra detta kommer vi använda oss av pedagogisk dokumentation som dels synliggör barngrupperna och de enskilda barnet. Vi som personal

kommer att arbeta vidare med frågor som utmanar vårt sätt att se och arbeta på. Frågorna ska vara en del av personalmötena och kan beröra olika frågeställningar att diskutera kring. Utvecklingsområde Till hösten 2015 har vi valt att lägga fokus på språk. Barnen får med sig en sommaruppgift som sedan kommer till att bli utgångspunkten för hösten. Vad temat kommer till att innehålla beror på vilka tankar och intressen som finns i höst. Frågeställning: Hur kan vi berika barnen i deras språk? Sommaruppgift: Ta en sommarbild där barnet är med! Vid temauppstart använder vi bilderna och samtalar runt dessa. Barnen diskuterar om vad vi ser och tolkar utifrån bilderna och oftast hittar vi någon gemensam nämnare att spinna vidare på i vårt tema. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Resultat finns i bifogad fil (Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling) Ansvarig för redovisningen Underskrift av ansvarig för enhetens redovisning: Birgitta Olsson Agneta Lundell Caroline Kronvall Pedersen