Gymnasieungdomars kostvanor under skoldagen och deras uppfattningar om skolkafeteriornas utbud

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Gymnasieungdomars kostvanor under skoldagen och deras uppfattningar om skolkafeteriornas utbud Författare Emma Jönsson Frida Lundqvist Handledare Marta Holm Examinator Birgitta Edlund Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Ht 2009

SAMMANFATTNING Syftet med detta arbete var att undersöka om utbudet i Uppsala läns gymnasieskolors kafeterior överensstämde med Livsmedelsverkets rekommendationer. Vidare avsågs att undersöka elevers matvanor före och under skoldagen samt deras syn på skolkafeterians sortiment. För att undersöka detta gjordes en inventering av skolkafeteriorna på sex gymnasieskolor i Uppsala län samt en enkätundersökning bland 60 elever. Resultatet visade att livsmedelsverkets rekommendationer inte alltid efterlevdes. Undersökningen visade att det fanns hälsosamma produkter i kafeteriorna men onyttiga varor utgjorde ändå en stor del av sortimentet. Majoriteten av eleverna uppgav att de någon gång i veckan utnyttjade skolkafeterian och att de främst handlade godis, bakverk, sötade drycker och smörgåsar. De flesta eleverna uppgav att de åt frukost mer än 5 gånger per vecka samt att de åt skollunch 3-5 gånger per vecka. Majoriteten av eleverna uppgav att de aldrig ersatt skollunchen med något ur skolkafeterians utbud. De allra flesta eleverna tyckte att skolkafeteriornas utbud tillfredsställde deras behov. Om eleverna skulle få ändra något i utbudet önskade majoriteten fler nyttiga varor. Goda matvanor grundläggs under barn- och ungdomsåren och har stor betydelse för folkhälsan. Ungdomar tillbringar stor del av sin vardag i skolan. Skolan spelar en viktig roll för att skapa förutsättningar för ungdomar att välja goda och hälsosamma matvanor. Denna undersökning visar att skolkafeteriornas utbud har betydelse för ungdomars val av hälsosamma matvanor. Nyckelord: gymnasieskolor, skolkafeterior, ungdomar, kostvanor

ABSTRACT The aim of this thesis was to investigate whether the selection of products in the school cafeterias in Uppsala county high schools' comply with NFA's (National Food Administration) recommendations. Furthermore, the intention was to examine pupils eating habits before and during the school day, and their views on the school cafeteria s selection of products. To investigate this, an inventory of school cafeterias in six high schools in Uppsala County, and a survey among 60 pupils were carried out. The results showed that the NFA's recommendations not always were followed. The survey showed that there were healthy products in the cafeterias but unhealthy products nevertheless constituted a large part of the selection. Majority of the pupils reported that they used the school cafeteria on a weekly basis and that they mainly bought candy, cakes, sweetened drinks and sandwiches. Most pupils reported they ate breakfast more than 5 times per week, and that they ate lunch at school 3-5 times per week. Majority of students reported they never replaced the school lunch with products of the school cafeteria s selection. Most of the pupils thought that the selection of the school cafeterias satisfied their needs. If the pupils would be able to change something in the selection of the school cafeterias the majority desired more healthy products. Good eating habits are established in childhood and adolescence and are important for the public health. Young people spend much of their daily lives at school. The school plays an important role in creating conditions for young people to choose good and healthy eating habits. This survey shows that the selection of the school cafeterias has importance to young people's choice of healthy eating. Keywords: high schools, school cafeterias, adolescence, eating habits

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 1.1. Folkhälsoproblem... 1 1.2. Body Mass Index... 1 1.3. Frukostvanor... 2 1.4. Fysisk aktivitet... 3 1.5. Skolan... 3 1.6. Folkhälsomål... 4 1.7. Dorotea Orems egenvårdsteori... 4 1.8. Livsmedelsverket... 4 1.9. Problemformulering... 5 1.10. Syfte... 5 1.11. Frågeställningar... 5 2. METOD... 5 2.1. Design... 5 2.2. Urval... 5 2.3. Datainsamlingsmetod... 6 2.4. Tillvägagångssätt... 7 2.5. Analys... 8 3. RESULTAT... 8 3.1. Utbudet i skolkafeterior i Uppsala läns gymnasieskolor... 8 3.2. Utbudets överensstämmelse med Livsmedelsverkets rekommendationer.. 9 3.3. Elevernas nyttjande av kafeteriorna och vilka varor de köper... 9 3.4. Elevernas matvanor före och under skoldagen... 10 3.5. Elevernas uppfattningar om skolkafeteriornas utbud samt förslag till förbättring... 11 3.6. Samband mellan elevernas frukost- och lunchvanor och hur ofta de handlar i skolkafeterian... 12 4. DISKUSSION... 12 4.1. Sammanfattning av huvudresultatet... 12 4.2. Resultatdiskussion... 13 4.2.1. Hur livsmedelsverkets rekommendationer efterlevs... 13 4.2.2. Skolkafeteriornas utbud och elevernas åsikter om sortimentet... 14

4.2.3. Könsskillnader vid val av varor... 14 4.2.4. Frukost- och lunchvanor... 14 4.2.5. Skolans ansvar i folkhälsofrågor... 15 4.2.6. Familjen och fritidens inverkan på elevers hälsa... 16 4.2.7. Sjuksköterskans roll i mötet med ungdomar... 16 4.2.8. Dorothea Orems egenvårdsteori... 16 4.3. Metoddiskussion... 17 4.3.1. Etiskt resonemang... 18 4.3.2. Underlag till framtida undersökningar... 19 4.4. Slutsats... 19 5. REFERENSER... 20 Bilaga 1... 23 Bilaga 2... 25 Bilaga 3... 26 Bilaga 4... 29

1. INLEDNING 1.1. Folkhälsoproblem Fetma och övervikt är i dagens Sverige ett stort folkhälsoproblem. Problemet innefattar även barn och ungdomar, som de senaste 25 åren blivit allt mer feta. Det har påvisats att övervikt och fetma i barn- och ungdomsåren ökar risken för att drabbas av olika sjukdomstillstånd i vuxen ålder och att den förväntade livslängden därigenom förkortas (1). Det har även framkommit att överviktiga personer dels kan drabbas av kortsiktiga konsekvenser så som social diskriminering och lägre livskvalitet (2), dels långsiktiga konsekvenser så som ökad sjuklighet och ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Barn och ungdomar som lever i familjer med låg socioekonomisk status drabbas i högre utsträckning av övervikt (2, 3). Som barn och ungdom finns det också en högre risk att drabbas av övervikt om man lever i en familj där båda föräldrarna är överviktiga eller röker (2, 4). Risk för övervikt finns även om modern rökt under graviditeten eller inte ammade under spädbarnsåldern och om barnet hade hög födelsevikt (2). Det finns även ett stort samband mellan övervikt och konsumtionen av kött (2, 5), korv, mycket energirik mat och dryck, samt en hög konsumtion av läsk och sötade drycker (2). Det har framkommit att barn och ungdomars kaloriintag kan reduceras med i genomsnitt 235 kcal per dag om sötade drycker, så som läsk och saft, byts ut mot osötade drycker, så som vatten, mjölk och lightdrycker. Kaloririka drycker bör därför ej serveras till barn och ungdomar, eftersom det höjer det sammanlagda kaloriintaget utan att ge någon mättnadskänsla (6). 1.2. Body Mass Index Övervikt och fetma beskrivs vanligen med hjälp av BMI (Body Mass Index) som beräknas enligt formeln vikt i kilo/(längd i meter) 2. Denna formel används även för att definiera övervikt och fetma hos barn och ungdomar, men gränsvärdena är då något annorlunda eftersom de är anpassade till barnets ålder och kallas då ISO-BMI. Ett ISO-BMI över 25 definieras som övervikt och ISO-BMI över 30 definieras som fetma (1). Att ha ett högt ISO- BMI innebär inte enbart en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar utan även en påverkan på andra hälsofaktorer, såsom tandhälsa. Det har i studier framkommit att barn och ungdomar med ISO-BMI över 25 har högre förekomst av karies än de med ISO-BMI under 25. Detta härleds till att de överviktiga och feta barnen och ungdomarna har ett högre intag av godis, chips och läsk (7). Att utveckla karies är även signifikant associerat med att röka, att ha oregelbundna matvanor samt att utesluta frukost (8). Hos 13-åriga överviktiga pojkar fanns redan vid 6 års ålder en högre vikt än bland normalviktiga kamrater. Bland överviktiga flickor fanns en ökad 1

vikt än bland jämnåriga kamrater redan vi 5 års ålder (4). En jämförelse mellan svenska 16- åringars BMI år 2001 och år 2007, visar att prevalensen för övervikt inte ökat. Vid mätning av samma individer vid 10 respektive 16 års ålder hade ett högt BMI vid 10 års ålder ett samband med övervikt vid 16 års ålder (9). 1.3. Frukostvanor Att äta frukost ger energi till hjärnan som i sin tur arbetar bättre. De 10-12 timmarna utan mat som uppstår mellan middagen och frukosten orsakar lågt blodglukosvärde. Att då inte äta frukost kan påverka den kognitiva förmågan och leda till minskad koncentrationsförmåga och arbetsminne. En person som äter frukost har högre basal metabolism och ett mindre matbegär än de som inte äter frukost. Barn som inte äter frukost utan äter senare under dagen kommer upp i det dagliga intaget av energi. Dock har dessa barn en sämre koncentrationsförmåga under skoldagens första timmar eftersom de är hungriga. Barn som äter frukost presterar bättre i skolan och har högre betyg än de barn som inte äter frukost. Vid minnes-, koncentrations-, och uppmärksamhetstester presterar de barn som äter frukost bättre än de som inte gör det. Barn som inte äter frukost är tröttare de första lektionerna under dagen jämfört med de barn som äter frukost. Brist på tid är ofta anledningen till att barnen inte ätit frukost (10). Barn och ungdomar som äter frukost är även i mindre utsträckning överviktiga (3). Ungdomar med oregelbundna frukostvanor uppvisar ett högre energiintag från mellanmål, samt ett högre intag av snacks jämfört med de ungdomar som äter frukost varje dag. De ungdomar som har oregelbundna frukostvanor har ett lägre intag av protein, kalcium, fibrer och zink samt ett högre intag av kolhydrater jämfört med de som äter frukost dagligen. Ungdomar som äter frukost oregelbundet tenderade även att hoppa över lunch eller middag i större utsträckning än de ungdomar som äter frukost varje dag. Ett samband kan även ses mellan oregelbundna frukostvanor och andra ohälsosamma livsstilsmönster, såsom ökad konsumtion av alkohol och tobak (11). Att frekvent äta snacks (bakverk, glass, godis, chips, popcorn och läsk) är en riskfaktor för att drabbas av övervikt. Barn och ungdomar som frekvent konsumerar snacks med högt fettinnehåll har oftare ett högre BMI än de barn som äter fettsnåla snacks (5). Pojkar äter över lag fler mål mat per dag än flickor. Hos pojkarna har ett färre antal mål mat per dag ett samband med högre andel kroppsfett, medan detta samband inte kan ses hos flickorna. De ungdomar som inte äter frukost dagligen har ett högre intag av söta och salta snacks samt läsk och har högre andel kroppsfett (12). Ett högre intag av fullkorn och ett minskat intag av fet mat, godis och söta drycker minskar övervikt och fetma hos barn och ungdomar (13). 2

1.4. Fysisk aktivitet Ungdomar och unga vuxna som går i skolan är i större utsträckning mer stillasittande än jämnåriga som kommit ut i arbetslivet. Det är därför av stor vikt att stimulera ungdomar som fortfarande går i skola eller påbörjat eftergymnasial utbildning till ökad fysisk aktivitet efter skoltid för en förbättrad hälsa (14). Hälften av personer i åldersgruppen 18-21 år som studerar på universitet rapporterar att de gått upp i vikt under sin första tid på skolan. Orsaken till denna viktuppgång anses vara den ökade tillgången på mat i skolans kafeteria, småätande när studenterna pluggar, ökad alkoholkonsumtion, tidsbrist att laga nyttig mat, tillgång av snabbmat samt en mer stillasittande tillvaro. För att undvika viktuppgång föreslås att det från universitetets håll bör läggas större vikt vid att stödja och underlätta för ungdomarna att göra hälsosammare val. Detta skulle kunna ske genom olika prissättning på nyttiga respektive onyttiga varor i kafeterian, ökning av utbudet på nyttiga alternativ, skapande av en lugn och hälsosam måltidsmiljö, arbete med alkoholfrågor samt ökad möjlighet till fysisk aktivitet vid sidan av studierna (15). Ungdomar som åker buss eller bil till skolan har 30 % större risk att drabbas av övervikt än de ungdomar som cyklar eller går till skolan (3). Bland överviktiga barn spenderas det mer tid på tv-tittande och datorspel än bland normalviktiga barn (3, 5, 16). Barn som har tv på sitt rum spenderar i mindre utsträckning tid på fysisk aktivitet, äter sämre kost, konsumerar mindre frukter och grönsaker, äter färre måltider tillsammans med familjen, spenderar mer tid framför tv:n och presterar sämre i skolan (16). Barn med normal vikt ägnar sig åt organiserad fysisk aktivitet i större utsträckning än överviktiga barn. Detta samband ses främst bland pojkar (5). 1.5. Skolan Det är av stor vikt att stimulera barn och ungdomar till hälsosamma matvanor för att uppnå folkhälsovinster både på kort och lång sikt. Skolan spelar en stor roll, eftersom barnen och ungdomarna spenderar en stor tid av sina dagar där. Det är även av stor vikt för skolarbetet att barnen och ungdomarna har ett bra och jämt fördelat energiintag under skoldagen. Dåliga matvanor kan bland annat ge upphov till magont, huvudvärk, illamående och sämre skolprestationer (17). Ett brett och nyttigt utbud av mat och mellanmål i skolmatsalar och kafeterior är viktigt. I en kartläggning av statliga skolmyndigheters, kommunala kostchefers samt gymnasierektorers inställning till skolans ansvar i kostfrågan framkommer att det från myndigheters och rektorers håll ofta finns en önskan om att undvika onyttigt utbud i skolkafeterior, men att det sällan fungerar i praktiken, eftersom elevrådet ofta ges självbestämmande i frågan (18). 3

1.6. Folkhälsomål Statens folkhälsoinstitut har utarbetat elva målområden gällande folkhälsoarbetet i Sverige. Syftet med dessa målområden är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela den svenska befolkningen. Folkhälsa omfattar allt från den enskilde individens val till lagstiftningar och politiska beslut. De två folkhälsomål som är aktuella för denna uppsats är barn och ungas uppväxtvillkor samt matvanor och livsmedel. Barns och ungas uppväxtvillkor avspeglar sig på den psykiska och fysiska hälsan under resten av livet. Barn och unga är därför en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Arbetet med hälsofrämjande åtgärder för barn och unga kan ske på olika instanser i samhället, till exempel i skolan. Där kan goda levnadsvanor, så som sunda kost- och motionsvanor, främjas. För främjande av goda matvanor förslår statens folkhälsoinstitut att satsningar görs på olika nivåer i samhället. Målsättningen är jämlika kostvanor och därmed jämlik hälsa oavsett var i samhället individen befinner sig (19). 1.7. Dorotea Orems egenvårdsteori Enligt Dorothea Orems egenvårdsteori har de flesta människor förmågan och motivationen som krävs för att genom målinriktade åtgärder främja sin egen hälsa och förebygga ohälsa. Det gäller att personen i fråga har tillräckligt med kunskap och möjlighet att genomföra dessa åtgärder. Begreppet omvårdnad är, enligt Orem, en ersättning för individens egna eller dess närståendes bristande förmåga att ta ansvar för sin hälsa. Målet med omvårdnaden och bemötandet av den enskilda individen är därför att i största möjliga mån hjälpa denne till självständighet och blir därmed en sorts hjälp till självhjälp (20). 1.8. Livsmedelsverket Enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer bör frukosten stå för 20-25 % av det totala energiintaget under en dag, medan lunchen bör stå för 25-35%. Rekommendationerna föreslår därför att skolorna vid måltidsplanering har 30 % som mål för skollunchen. Även miljön runt eleverna i samband med intagandet av skollunchen har stor betydelse. En lugn och trivsam miljö stimulerar till att eleverna får i sig den näring de behöver för att orka med skoldagens alla göromål. Det är även bra om personer ur personalen äter tillsammans med barnen. Detta för att vara goda förebilder och stimulera till sunda matvanor och hälsosam livsstil. Livsmedelsverket anser även att skolan bör föregå med gott exempel och främja en hälsosam livsstil när det gäller svenska skolkafeterior och har därför utarbetat rekommendationer för vad som bör erbjudas respektive uteslutas i sortiment. Godis, glass, bakverk, sötade drycker och snacks bör uteslutas och istället ersättas med nyckelhålsmärkta 4

mjölkprodukter, flingor/gryn/müsli/bröd, smörgåsar med nyckelhålsmärkta pålägg och grönsaker samt ett stort utbud av frukt. Nyckelhålsmärkningen skapades 1989 med avsikt att göra det enklare för konsumenter att göra hälsosamma inköp. Märkningen innebär att mängden fett, salt, fullkorn och fibrer befinner sig inom bestämda gränser för olika typer av varor. För mjölkprodukter innebär det ett lägre fett-, salt och kolhydratinnehåll och för köttpålägg ett fettinnehåll på max 10 % och max 5 % sockerarter (21). 1.9. Problemformulering Med denna kunskap som bakgrund tydliggörs vikten av goda kostvanor under barn- och ungdomsåren. Ungdomar tillbringar stor del av sin vardag i skolan som därför spelar en viktig roll i folkhälsoarbetet. Skolan har ett stort ansvar när det gäller att skapa goda förutsättningar för ungdomar att göra hälsosamma kostval. Detta leder fram till följande syfte. 1.10. Syfte Syftet med detta arbete blir således att undersöka om utbudet i Uppsala läns gymnasieskolors kafeterior överensstämmer med Livsmedelsverkets rekommendationer för en hälsosam skolkafeteria. Vidare avses att undersöka elevers matvanor före och under skoldagen samt deras syn på skolkafeterians sortiment. Detta leder fram till följande frågeställningar. 1.11. Frågeställningar 1. Hur ser utbudet ut i skolkafeterior i Uppsala läns gymnasieskolor? 2. Överensstämmer detta utbud med Livsmedelsverkets rekommendationer? 3. Hur ofta utnyttjas kafeterian av eleverna och vad köper de för varor? 4. Hur ser elevernas matvanor ut före och under skoldagen? 5. Vilken uppfattning har eleverna om skolkafeterians utbud? 6. Finns det ett statistiskt samband mellan elevernas frukost- och lunchvanor och hur ofta de handlar i skolkafeterian? 2. METOD 2.1. Design Studien har en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 2.2. Urval Samtliga gymnasieskolor i Uppsala län, 34 stycken, inkluderades och kontaktades via telefon för att få klarhet i om skolkafeteria fanns eller inte. Urvalskriteriet för inkluderade skolor var 5

således att skolan skulle ha skolkafeteria för att kunna ingå i studien. Antalet skolor i Uppsala län som uppgett sig ha skolkafeteria uppgick till 13 stycken. Tretton skolor uteslöts eftersom de saknade skolkafeteria. Ytterligare en skola uteslöts på grund av att den upphört. Sex av skolorna gick inte att få kontakt med trots upprepade försök via telefon, mail, brev och lämnade meddelanden. Dessa kontaktförsök skedde under både vår- och höstterminen 2009. Telefonnumret till en skola hade upphört att existera. Till rektorerna på de skolor som angett att de hade kafeteria skickades mail och brev med information om studien samt blankett för skriftligt godkännande om att utföra undersökningen på den aktuella skolan (se bilaga 1). Detta gjordes i slutet av vårterminen år 2009. Vid höstterminens start år 2009 hade endast fyra svar erhållits, varav en uteslöts eftersom den aktuella skolan ej visade sig ha kafeteria. Efter detta kontaktades rektorerna på de skolor som inte svarat via telefon. Genom detta förfarande erhölls ytterligare nio skriftliga godkännanden från rektorerna. Efter denna procedur återstod således 12 skolor med skolkafeteria som delades upp på två separata undersökningar som redovisades i två uppsatser. Den ursprungliga planen var att 50 gymnasieelever (tio elever på fem olika gymnasieskolor) skulle ingå i föreliggande enkätundersökning. Då det totala antalet skolor blev färre än beräknat och kartläggningen av kafeteriornas sortiment således inte skulle bli lika omfattande, togs i samråd med handledare beslutet att istället inkludera sammanlagt 60 gymnasieelever, 10 elever från var och en av de sex skolorna. Dessa gymnasieelever valdes slumpmässigt ut för att fylla i formuläret angående mat- och mellanmålsvanor under skoldagen samt åsikter om kafeteriornas utbud. Eleverna tillfrågades under sina raster när de befann sig i eller i anslutning till skolkafeterian. Det poängterades att deltagandet var frivilligt. Eleverna var av både kvinnligt och manligt kön och mellan 15 och 20 år. Det ursprungliga urvalskriteriet för elevernas ålder var 16-19 år. Detta ändrades eftersom det vid enkätundersökningen framgick att det förekom elever över och under dessa åldersgränser. En jämn könsfördelning eftersträvades för att ge större bredd åt resultatet, och i den mån det gick tillfrågades fem killar och fem tjejer på varje skola. 2.3. Datainsamlingsmetod I undersökningen av skolkafeteriornas utbud gjordes en inventering på samtliga kafeterior. Befintlig inventeringsblankett, som utarbetats av Skolhälsovården i Uppsala län användes. Ändringar gjordes av blanketten för att passa studiens syfte och frågeställningar (se bilaga 2). Frågeformuläret till eleverna konstruerades av författarna och bestod av 15 frågor. Frågorna rörde elevers mat- och mellanmålsvanor före och under skoldagen samt elevernas utnyttjande av kafeteriornas sortiment. Frågorna rörde även elevernas åsikter om kafeteriornas utbud. 6

Frågorna i enkäten hade utformats för att passa studiens syfte och frågeställningar. På frågorna gavs fyra till fem svarsalternativ, utom på en fråga som var en öppen fråga och berörde önskemål kring skolkafeterians utbud. På denna fråga fick eleverna fritt skriva vad de skulle vilja ändra på i sortimentet. Eleverna fick även fylla i uppgifter om kön, ålder och skola (se bilaga 3). Efter genomförande av enkätundersökningen på fyra av de sex skolorna upptäcktes att svarsalternativen till två av de 15 frågorna var missvisande. Frågorna gällde dels hur ofta eleven äter lunch i skolan, dels hur ofta eleven hoppar över lunchen och ersätter den med något ur skolkafeterians sortiment. Alternativen som gavs på bägge frågorna var aldrig, 1-2 ggr/vecka, 3-5 ggr/vecka samt mer än 5 ggr/vecka. Dessa svarsalternativ kan antas vara missvisande, eftersom det varken går att äta eller hoppa över lunchen i skolan mer än 5 ggr/vecka. I efterhand hade istället de svarsalternativen kunnat utformas annorlunda där varje svarsalternativ hade kunnat motsvara ett tillfälle i veckan (1ggr/vecka, 2ggr/vecka, 3ggr/vecka osv.). Att göra om enkäten och genomföra undersökningen igen ansågs dock för tidskrävande. Vid senare inmatning av data valdes att lägga ihop svarsalternativen 3-5 gånger/vecka samt mer än 5 gånger/vecka eftersom de få elever som angivit mer än 5 gånger/vecka som svar egentligen skulle ha hamnat i gruppen 3-5 gånger/vecka. 2.4. Tillvägagångssätt För att underlätta utförandet av denna studie utformades en projektplan. Där beskrevs tidsplan, övergripande struktur för studiens utförande, projektets betydelse samt etiska överväganden. De grupper som ingick i studien är dels gymnasieskolor med skolkafeteria vars rektor godkänt att studien får genomföras, dels tio elever från varje enskild skola, sammanlagt 60 elever. Samtliga inkluderade skolor besöktes under vecka 41 och 42 år 2009. På skolorna inventerades utbudet i kafeteriorna och eleverna tillfrågades om att deltaga i studien. Ifyllandet av elevenkäterna gjordes på allmänna skolutrymmen under elevernas raster. Sammanlagt tillfrågades 72 slumpmässigt utvalda elever, varav 60 elever valde att deltaga. På försättsbladet till enkäten fanns information om studien. Där underströks att deltagande var frivilligt och anonymt (se bilaga 4). Ingen kodning av enkäterna gjordes. Jämförelse mellan skolornas utbud och livsmedelsverkets rekommendationer gjordes vecka 48 år 2009. För att kunna göra denna jämförelse användes ovan nämnda inventeringsblankett (se bilaga 2). Ingen jämförelse skolorna emellan avsågs göras. 7

2.5. Analys av data För analys av kvantitativ data användes programmet PASW, en nyare version av SPSS. För att besvara frågeställning 1 användes den separata inventeringsblanketten (bilaga 2). För att besvara frågeställning 2 jämfördes svaren på frågeställning 1 med livsmedelsverkets rekommendationer. Fråga 6 t.o.m. 15 i frågeformuläret (bilaga 3) användes för att besvara frågeställning 3. Frågeställning 4 besvarades med hjälp av fråga 4, 5 och 16 i frågeformuläret och frågeställning 5 besvarades med fråga 17 och 18 i frågeformuläret. För att besvara frågeställning 6 användes fråga 4, 5 och 6 i frågeformuläret. Frågeställning 1, 3, 4 och 5 besvarades med deskriptiv statistik. En del av frågeställning 5 besvarades även med hjälp av en öppen, kvalitativ fråga. För att göra resultaten mer överskådliga, sorterades svaren in under egenkomponerade kategorier; ökat nyttigt utbud, ökat onyttigt utbud, förändringar av praktisk karaktär samt övrigt. Dessa kategorier delades sedan in i underkategorier. Underkategorierna till ökat nyttigt utbud bestod av; mer nyttiga varor, mer frukt, fler sorter och mer varierade smörgåsar, mindre godis och mer yoghurt. Underkategorierna till ökat onyttigt utbud bestod av; större utbud av energidrycker och läsk och försäljning av snus. Underkategorier till förändringar av praktisk karaktär bestod av; billigare varor, större utbud, kontinuitet i utbudet och allmänna praktiska förslag. Kategorin övrigt bestod av underkategorierna lättare maträtter, bättre och billigare kaffe, vitaminvatten och allergianpassat utbud. Underkategorierna redovisades sedan deskriptivt i resultatet. Frågeställning 2 besvarades genom att jämföra livsmedelsverkets rekommendationer med resultatet på frågeställning 1. Denna jämförelse gjordes manuellt. Frågeställning 6 besvarades med hjälp av Spearmans rangkorrelation. Det som författarna avsåg att undersöka var dels ett eventuellt samband mellan elevernas frukostvanor och hur ofta eleverna handlar i kafeterian, dels mellan elevernas lunchvanor och hur ofta eleverna handlar i kafeterian. 3. RESULTAT Sammanlagt deltog 60 ungdomar i studien, varav 29 deltagare var tjejer och 31 var killar. Den yngsta deltagaren var 15 år och den äldsta 20 år och medelåldern på deltagarna var 17,3 år. 3.1. Utbudet i skolkafeterior i Uppsala läns gymnasieskolor Samtliga kafeterior som undersökts i studien hade ett utbud innehållande sötade och osötade drycker, frukt, bakverk, smörgåsar, godis och mjölkprodukter. Dock varierade mängden av de olika varorna i relativt stor omfattning mellan olika kafeterior. Endast en av sex skolor sålde 8

chips i sin kafeteria. Samma gällde nötter där endast en av sex skolor sålde det i sitt sortiment. De var inte samma skola som sålde både chips och nötter. Två av sex skolor sålde glass i sin kafeteria vid mättillfället. Ingen av skolorna sålde nyckelhålsmärkta produkter eller grönsaker. Dock kan tilläggas att samtliga skolor serverade sina smörgåsar med grönsaker på. Andra varor som fanns till försäljning i de olika kafeteriorna var halstabletter, tuggummi, kaffe, te, dextrosol, ostkrokar, popcorn och varma koppen. I anslutning till en av skolkafeteriorna fanns en mikrovågsugn samt kallt vatten i en behållare som eleverna kunde använda sig av. 3.2. Utbudets överensstämmelse med Livsmedelsverkets rekommendationer Ingen av de undersökta skolorna efterföljde Livsmedelsverkets rekommendationer angående att helt utesluta onyttiga produkter såsom godis, glass, bakverk och sötade drycker. Däremot hade en viss strategi utvecklats på vissa skolor där de onyttiga alternativen fått minskat utrymme i utbudet eller prissatts högre för att eleverna själva skulle välja bort dessa varor. Gällande det rekommenderade stora utbudet av frukt följdes detta i varierande grad. Till exempel hade en skola endast två äpplen till försäljning, medan en annan skola erbjöd en rad olika sorter frukt i stora mängder. På samtliga skolor fanns mjölkprodukter till försäljning, dock inga nyckelhålsmärkta sådana. Det som erbjöds var istället sötade produkter så som Risifrutti och sötad yoghurt. Huruvida påläggen på smörgåsarna som serverades var nyckelhålsmärkta eller ej var svårt att utröna. Det förekom både kött- och ostpålägg på smörgåsarna. 3.3. Elevernas nyttjande av kafeteriorna och vilka varor de köper Hela 85 % av deltagarna (n= 51) i studien angav att de någon gång i veckan utnyttjade skolkafeterian. Majoriteten av deltagarna, 48,3 % (n= 29), handlade 1-2 gånger per vecka i skolkafeterian och 28,3 % (n= 17) handlade 3-5 gånger per vecka. Få elever, 8,3 %, handlade i skolkafeterian mer än 5 gånger per vecka. Resterande 15 % av eleverna uppgav sig aldrig handla i skolkafeterian. Godis, bakverk, sötade drycker och smörgåsar var de varor eleverna handlade i störst utsträckning, 48.3 % (n= 29) av eleverna handlade någon gång i veckan godis i skolkafeterian. Vanligast var att eleverna handlade godis 1-2 gånger per vecka. Bakverk handlade 46,7 % (n= 28) av eleverna någon gång under veckan, oftast 1-2 gånger per vecka. Glass, chips och nötter förekom inte på alla skolor. På de skolor som sålde dessa varor uppgav samtliga elever att de aldrig handlade dessa varor. Läsk och andra sötade drycker handlade 9

63,4 % (n= 38) av eleverna någon gång under veckan, 40 % (n= 24) av eleverna handlade dessa drycker 1-2 gånger per vecka och 21,7 % (n= 13) av eleverna handlade läsk och sötade drycker 3-5 gånger per vecka. Smörgåsar var en annan vara som ofta inhandlades av eleverna och 61,7 % (n= 37) uppgav att de någon gång i veckan handlade smörgåsar. De flesta, 51,7 % (n= 31) av deltagarna köpte smörgåsar 1-2 gånger per vecka. De flesta elever, 78,3 % (n= 47), uppgav att de aldrig köpte mjölkprodukter, så som Risifrutti och yoghurt. De elever som däremot köpte dessa varor gjorde detta 1-2 gånger per vecka. Gällande frukt uppgav en majoritet av eleverna, 78,3 % (n= 47), att de aldrig handlade frukt i skolkafeterian. En numerisk skillnad mellan killar och tjejer kunde ses avseende utnyttjandet av skolkafeteriorna. Fler killar än tjejer handlade 3-5 gånger eller mer än 5 gånger per vecka. Tjejerna handlade i större utsträckning 1-2 gånger per vecka eller aldrig. En skillnad mellan de båda könen gällande val av varor kunde ses, där tjejer tenderade att i större utsträckning än killarna handla nyttigare varor så som frukt, smörgåsar och mjölkprodukter. Killarna handlade i större utsträckning läsk och sötade drycker. Elevernas inköp redovisas i figur 1. 90 % 80 70 60 50 40 30 20 Godis Bakverk Läsk Smörgås Mjölkprodukter Frukt 10 0 Aldrig 1-2ggr/vecka 3-5ggr/vecka Mer än 5ggr/vecka Gånger per vecka Figur 1. De varor som de handlande eleverna (85%, n= 51) handlar i skolkafeterian och hur många gånger i veckan de inhandlas. 3.4. Elevernas matvanor före och under skoldagen På frågan om frukostvanor valde 59 av 60 deltagare att svara på hur ofta de åt frukost. Majoriteten av eleverna, 61,7 %, uppgav att de åt frukost mer än 5 gånger per vecka. Av de 10

tillfrågade eleverna uppgav 6,7 % att de aldrig åt frukost, 10 % uppgav att de åt frukost 1-2 gånger per vecka och 20 % uppgav att de åt frukost 3-5 gånger per vecka. Gällande elevernas lunchvanor uppgav 83,3 % att de åt skollunch 3-5 gånger per vecka. Av de tillfrågade eleverna uppgav 3,3 % att de aldrig åt skollunch medan 13,3 % uppgav att de åt skollunch 1-2 gånger per vecka. På frågan huruvida eleverna ersatt skollunchen med något ur kafeteriornas utbud svarade 71,7 % av eleverna att de aldrig gjorde det. De elever som uppgav att de ersatt skollunchen med något ur kafeteriornas sortiment 1-2 gånger per vecka var 25 % medan 3,3 % av eleverna uppgav att de gjorde det 3-5 gånger per vecka. Ingen skillnad könen emellan kunde ses gällande varken frukost- eller lunchvanor. 3.5. Elevernas uppfattningar om skolkafeteriornas utbud samt förslag till förbättring Gällande elevers tillfredsställelse av skolkafeteriornas utbud, valde 59 av 60 deltagare att svara. De allra flesta av de svarande eleverna, 63,3 % (n= 37), tyckte att skolkafeteriornas utbud tillfredsställde deras behov bra. Av de tillfrågade eleverna tyckte 21,7 % (n= 13) att behovet tillfredsställdes mycket bra. Vidare ansåg 5 % av eleverna att utbudet i kafeteriorna tillfredsställde deras behov dåligt och 8,3 % ansåg att överensstämmelsen mellan utbud och behov var mycket dålig. Frågan om vad eleverna skulle vilja ändra på i kafeteriornas utbud besvarades av 37 elever. Dessa elever kom med sammanlagt 54 olika förbättringsförslag. Av dessa 54 förslag bestod 15 % av önskemål om billigare utbud i kafeterian, 4 % av önskemål om mer kontinuitet i kafeterians utbud och 6 % av önskemål kring ett större utbud i största allmänhet. Av förslagen gällde 13 % önskemål om ett ökat utbud av frukt i kafeterian, 11 % gällde önskemål om fler sorter och mer varierade smörgåsar och 5 % gällde önskemål om ett större utbud av yoghurt. Av åsikterna berörde 5 % önskemål kring minskat utbud av godis och 4 % av åsikterna berörde i allmänna ordalag önskemål kring ett nyttigare utbud i kafeterian. Av förslagen gällde 8 % önskemål kring ett ökat utbud av onyttiga varor, så som sötade energidrycker, läsk och snus. Önskemål kring ett bättre allergianpassat utbud, så som glutenfria alternativ, framfördes i 2 % av förslagen. Önskemål kring lättare maträtter till försäljning i kafeterian framfördes i 5 % av förbättringsförslagen. Av önskemålen berörde 5 % billigare och godare kaffe och 4 % berörde försäljning av vitaminvatten. Förbättringsförslag av mer praktisk karaktär, så som längre öppettider, trevligare miljö i kafeterian, gladare personal samt möjlighet att kunna betala med kort framfördes i 13 % av önskemålen. Elevernas förslag till förbättring av skolkafeterian redovisas i figur 2. 11

% 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Förbättringsförslag Mer nyttiga varor Mer frukt Bredare smörgåssortiment Mindre godis Mer yoghurt Energidryck Mer läsk Snus Billigare varor Större utbud Kontinuitet Praktiska önskemål Lättare maträtter Bättre Kaffe Vitamin vatten Allergianpassat utbud Figur 2. Elevernas förslag till förbättring av skolkafeteriornas utbud. 3.6. Samband mellan elevernas frukost- och lunchvanor och hur ofta de handlar i skolkafeterian Innan studiens påbörjande fanns en alternativhypotes. Den bestod i att de elever som i mindre utsträckning äter frukost och lunch oftare handlar i kafeterian. Spearmans rangkorrelation i fråga om sambandet mellan frukostvanor och hur ofta eleverna handlade visade inget samband. Signifikansvärdet överskred 0,05 (p = 0,376) och korrelationskoefficienten i ovanstående beräkning var närmare 0 än -1 (r = -0,117), vilket visar på en mycket låg korrelation. Gällande sambandet mellan elevernas lunchvanor och hur ofta de handlar i skolkafeterian visade ytterligare ett test med Spearmans rangkorrelation att signifikansvärdet även här överskred 0,05 (p = 0,409) och korrelationskoefficienten var närmare 0 än -1 (r = -0,109) vilket tyder på en mycket låg korrelation. Dessa två uträkningar tyder på att alternativhypotesen ska förkastas och att nollhypotesen stämmer. Det gick alltså inte att se något samband mellan elevernas frukost- och lunchvanor och hur ofta de handlade i kafeterian under skoldagen. 4. DISKUSSION 4.1. Sammanfattning av huvudresultatet Efter inventering av skolkafeterior på sex gymnasieskolor i Uppsala län framkom att livsmedelsverkets rekommendationer för ett hälsosamt utbud (21) inte till fullo efterlevdes i 12

praktiken. Förvisso fanns en rad hälsosamma produkter så som frukt, smörgåsar och mjölkprodukter men de onyttiga varorna så som godis, läsk och bakverk utgjorde ändå en stor del av sortimentet. Av de 60 elever som deltog i studien uppgav hela 85 % att de någon gång i veckan utnyttjade skolkafeterian. Majoriteten av deltagarna handlade 1-2 gånger per vecka. De varor som eleverna handlade mest av var godis, bakverk, sötade drycker och smörgåsar. Gällande frukt uppgav en majoritet av eleverna att de aldrig handlade frukt i skolkafeterian. En skillnad mellan killar och tjejer kunde ses avseende utnyttjandet av skolkafeteriorna. Killarna handlade oftare och mer onyttiga varor än vad tjejerna gjorde. Tjejerna handlade i större utsträckning nyttigare varor så som frukt, smörgåsar och mjölkprodukter, medan killarna i större utsträckning handlade läsk och sötade drycker. De flesta eleverna uppgav att de åt frukost mer än 5 gånger per vecka. En stor del av eleverna uppgav även att de åt skollunch regelbundet. Majoriteten av eleverna uppgav att de åt skollunch 3-5 gånger per vecka. Ingen numerisk skillnad kunde ses könen emellan gällande frukost- och lunchvanor. De flesta eleverna uppgav att de aldrig ersatt skollunchen med något ur skolkafeterians utbud. Dock bör poängteras att en inte obetydlig del av eleverna aldrig åt frukost. Något färre elever uppgav att de aldrig åt skollunch. De visade sig vara relativt ovanligt att ersätta skollunchen mot något ur kafeterians utbud med några få undantag av elever som gjorde det ofta. I planeringen av studien fanns en hypotes om att ett samband skulle finnas mellan att utesluta frukost och skollunch och att i större utsträckning utnyttja skolkafeterian. Detta samband kunde dock ej påvisas. De flesta eleverna ansåg att skolkafeteriornas utbud tillfredsställde deras behov bra. Skulle de dock få ändra något i skolkafeterians utbud skulle majoriteten av de svarande eleverna vilja ha ett mer nyttigt utbud med bland annat ett större sortiment av frukt, smörgåsar och yoghurt. I mindre utsträckning efterfrågades fler onyttiga varor som till exempel energidrycker, snus och ett ökat sortiment av läsk. De flesta eleverna önskade en billigare prissättning av varorna i kafeterian. 4.2. Resultatdiskussion 4.2.1. Hur livsmedelsverkets rekommendationer efterlevs En ökad konsumtion av mycket energirik mat och dryck, samt en hög konsumtion av läsk och sötade drycker leder till övervikt (2, 7). Övervikt och fetma i barn- och ungdomsåren ökar risken för att drabbas av olika sjukdomstillstånd i vuxen ålder och den förväntade livslängden 13

förkortas därigenom (1). Överviktiga personer kan även drabbas av andra negativa konsekvenser så som social diskriminering, lägre livskvalitet, ökad sjuklighet och ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar (2). Det är således beklagligt att livsmedelsverkets rekommendationer för en hälsosam skolkafeteria ej efterlevs på de undersökta skolorna i Uppsala län. 4.2.2. Skolkafeteriornas utbud och elevernas åsikter om sortimentet Skolan bör ta ett större ansvar och i enighet med statens folkhälsoinstituts övergripande mål för folkhälsopolitiken skapa förutsättningar för en god hälsa (19). Skolan bör vägleda och stötta eleverna till att välja hälsosamma matvanor. Detta skulle kunna ske genom olika prissättning på nyttiga respektive onyttiga varor i skolkafeterian, samt reglering i vilken utsträckning de olika varorna förekommer i utbudet. De nyttiga varorna skulle kunna vara billigare och förekomma i större utsträckning än de onyttiga. Ibland är det en definitionsfråga vilka produkter som ska klassas som nyttiga respektive onyttiga. De mjölkprodukter som såldes i skolkafeteriorna var främst sötad yoghurt och Risifrutti. Osötade alternativ hade då varit att föredra. Dock kan det anses bättre att eleverna köper sötade mjölkprodukter än godis och bakverk. Det som gör resultatet i denna studie anmärkningsvärt är att eleverna i stor utsträckning efterfrågar ett utökat nyttigt utbud med till exempel mer frukt, smörgåsar och yoghurt. I fråga om kafeterians utbud är det alltså inte endast av vikt att göra det onyttiga utbudet oattraktivt. Det är i större utsträckning viktigt att sträva efter att göra det nyttiga utbudet större och mer varierande och därigenom mer attraktivt för eleverna. 4.2.3. Könsskillnader vid val av varor Resultatet av denna enkätundersökning tyder på att tjejer i större utsträckning än killar handlade nyttigare varor. Detta kan tänkas bero på en större hälsosam medvetenhet hos tjejerna än killarna. 4.2.4. Frukost- och lunchvanor Att hoppa över frukost ger sämre koncentrationsförmåga och en ökad trötthet under skoldagens första timmar (10). Barn och ungdomar som sällan äter frukost är i högre utsträckning överviktiga (3). Elever med oregelbundna frukostvanor uppvisar ett högre energiintag från mellanmål, samt ett högre intag av snacks jämfört med de ungdomar som äter frukost varje dag. Forskning visar att det även kan ses ett samband mellan oregelbundna frukostvanor och andra ohälsosamma livsstilsmönster, såsom ökad konsumtion av alkohol och 14

tobak (11). Det är således glädjande att se att majoriteten av de 60 tillfrågade eleverna vid Uppsala läns gymnasieskolor regelbundet åt frukost. Dock fanns en liten grupp elever som i mindre utsträckning åt frukost. För att skapa förutsättningar för en god hälsa hos dessa elever har skolan ett stort ansvar (19). Att erbjuda frukost i skolkafeterian skulle kunna vara ett sätt att bidra till bättre hälsa hos dessa elever. Det är av stor vikt för skolarbetet att barnen och ungdomarna har ett bra och jämt fördelat energiintag under skoldagen. Dåliga matvanor kan bland annat ge upphov till magont, huvudvärk, illamående och sämre skolprestationer (17). Ungdomar som äter frukost oregelbundet tenderar även att hoppa över lunch eller middag i större utsträckning än de ungdomar som äter frukost dagligen (11). Detta fenomen har inte studerats i enkätundersökningen av Uppsala läns gymnasieungdomars matvanor under skoldagen. Däremot rapporterades en hög förekomst av dels elever som åt frukost ofta och dels elever som åt skollunch ofta. Glädjande är även att få elever ersatt skollunchen med något ur skolkafeterians utbud. Hos de få elever som däremot svarade att de gjorde det regelbundet hade det varit intressant att utröna vad i sortimentet de ersatte lunchen med. Att köpa något ur skolkafeterian behöver inte nödvändigtvis innebära något onyttigt. Inget samband kunde ses mellan frukost- och lunchvanor och hur ofta eleverna handlade i skolkafeterian. 4.2.5. Skolans ansvar i folkhälsofrågor Ungdomar på eftergymnasial utbildning rör på sig mindre än jämnåriga som kommit ut i arbetslivet (14). Att sluta gymnasiet och därefter påbörja eftergymnasial utbildning kan under den första tiden leda till viktuppgång. Anledningar till detta tros vara ökad tillgång på mat i skolans kafeteria, småätande när man pluggar, ökad alkoholkonsumtion, tidsbrist att laga nyttig mat, tillgång på snabbmat samt en mer stillasittande tillvaro (15). De ungdomar som deltagit i enkätundersökningen befinner sig förvisso fortfarande i gymnasieskolan och har således obligatorisk idrottsundervisning, men kommer snart att befinna sig utanför skolans ansvar. Oavsett om eleverna går vidare ut i arbetslivet eller till eftergymnasial utbildning ställs det större krav på varje enskild individ att ta ansvar för sin egen hälsa. I och med att eleverna inte går i skolan längre ändras möjligheterna för samhället att skapa förutsättningar för en god hälsa, samtidigt som samhällets hälsofrämjande ansvar kvartstår (19). Det är av vikt att under elevernas tid i gymnasieskolan utnyttja möjligheten att aktivt påverka och stimulera till hälsosamma livsstilsmönster. En hälsofrämjande skola bör inte endast fokusera på nyttig kosthållning utan även se till att främja elevernas fysiska aktivitet. 15

4.2.6. Familjen och fritidens inverkan på elevers hälsa Att påverka och stimulera elever till en hälsosam livsstil innefattar inte endast den tid de tillbringar i skolan. Även familjelivet och fritiden utgör en viktig del av deras livsstil och det är därför av stor vikt att både tiden i och utanför skolan är hälsosam för eleven. Ohälsosamma fritidsvanor så som TV-tittande och datorspelande påverkar barn och ungdomar negativt, på grund av att den fysiska aktiviteten minskar samtidigt som matvanorna och skolprestationerna försämras (16). TV-tittande och datorspelande ger även en ökad förekomst av övervikt (3, 5, 16). Normalviktiga barn ägnar sig i större utsträckning åt organiserad fysisk aktivitet på fritiden än överviktiga barn (5). Ett samspel mellan hem och skola måste således finnas för att upprätthålla varaktiga och nyttiga livsstilsmönster. Huruvida fritidsvanor hos eleverna i Uppsala läns gymnasieskolor är sunda eller ej, har i denna enkätundersökning inte studerats. Dock hade det varit intressant att undersöka detta med tanke på att fritidsvanor i stor utsträckning påverkar elevernas hälsa och skolprestationer. 4.2.7. Sjuksköterskans roll i mötet med ungdomar Det är inte enbart som skolsköterska och barnmorska utan inom hela hälso- och sjukvårdssystemet som sjuksköterskan träffar på ungdomar. I mötet med den unga människan ställs sjuksköterskans förmåga till bemötande och vägledning på prov. Detta eftersom ungdomar är påverkbara samtidigt som de ofta har en stark integritet (22). Vidare bör sjuksköterskan vara en god förebild för de unga människor hon möter i sitt arbete och vara medveten om att det egna förhållningssättet i olika frågor kan lysa igenom i hennes uppträdande. Det man känner är det man utstrålar när man interagerar med andra människor (23). Ofta antas att ungdomar inte har tillräcklig kunskap och motivation för att göra hälsosamma val. Motsatsen till detta har dock påvisats i denna uppsats, där majoriteten av de tillfrågade har sunda frukost- och lunchvanor samt efterfrågar fler hälsosamma produkter i skolans kafeteria. I mötet med ungdomar är det därför viktigt att komma ihåg att de kan och vet mycket och ska bemötas därefter. 4.2.8. Dorothea Orems egenvårdsteori Om en person har tillräckligt med kunskap och möjlighet att göra hälsosamma val, kommer hon enligt Dorothea Orems egenvårdsteori att göra det. De flesta människor har förmågan och motivationen som krävs för att genom målinriktade åtgärder främja sin egen hälsa och förebygga ohälsa. Sjuksköterskans omvårdnad blir en ersättning för individens egna eller dess närståendes bristande förmåga att ta ansvar för sin hälsa. Målet med omvårdnaden och 16

bemötandet av den enskilda individen är därför att i största möjliga mån hjälpa denne till självständighet och därmed blir det en sorts hjälp till självhjälp (20). Resultatet av denna uppsats har visat att många elever har kunskapen om vad som krävs för en hälsosam kosthållning. Dock saknar eleverna i viss mån möjligheter att göra dessa hälsofrämjande val på skolan, då skolkafeteriorna inte tillfredsställer elevernas behov. Dorothea Orems omvårdnadsteori är mycket väl applicerbar på sjuksköterskans arbete med ungdomar, oavsett var i vårdkedjan de befinner sig, då hon enligt teorin har rollen som en hälsofrämjande och stöttande person. Hon hjälper eleverna till självständighet, bejakar deras integritet och uppmuntrar deras hälsofrämjande val. 4.3. Metoddiskussion Antalet elever som deltog i enkätundersökningen var 10 per skola. Sammanlagt deltog 60 elever i studien. Detta är en liten del av det totala antalet elever som studerar på dessa sex skolor, ca 4 500 elever. Studiens resultat kan därför inte anses generaliserbart mot hela populationen. Fler deltagare hade givit större trovärdighet och generaliserbarhet åt resultatet. Dock tillät inte uppsatsens omfattning ett större antal deltagare. Det låga antalet deltagare gjorde även vissa statistiska analyser svåra att genomföra. Detta blev särskilt tydligt när sambandet mellan elevers frukost- och lunchvanor samt utnyttjandet av skolkafeterian undersöktes. I detta fall kunde inget samband ses. Anledningen till den låga signifikansen och ej påvisbara korrelationen kan tänkas bero på för få deltagare samt för få extremvärden. Spearmans rangkorrelation visade alltså inget samband och därmed ansågs det ej av värde att gå vidare med en logistisk regressionsanalys. Många av de svar som kom in vid enkätundersökningen liknade varandra. Ett större antal deltagare hade kunnat ge större spridning åt resultatet. En annan anledning till de många likartade svaren skulle kunna vara att eleverna fyllde i enkäterna bredvid varandra och i vissa fall rådfrågade varandra. Som elev ger man då kanske inte ett helt sanningsenligt svar utan anpassar sig till kompisarna runt omkring. Detta hade kunnat förebyggas genom enskilt ifyllande av enkäten i klassrummet istället för på elevernas raster. En klassrumsundersökning hade dock krävt större samarbete med de aktuella lärarna och tagit mer tid i anspråk. Antalet elever som tackade nej till deltagande i enkätundersökningen var 12 stycken. Dessa ersattes med andra elever så att deltagarantalet fortfarande bestod av tio elever på varje skola. Anledningen till att de 12 eleverna tackade nej till deltagande är oklar. På frågan om hur ofta eleverna äter frukost samt på frågan om hur skolkafeterians utbud tillfredsställer elevernas behov valde 59 av 60 deltagare att svara. Det var dock två olika personer som valde att inte 17

svara på dessa frågor. Detta bortfall kan inte tänkas påverka slutresultatet nämnvärt. På frågan om vad i kafeterians utbud eleverna skulle vilja ändra på, valde 23 stycken elever att inte svara. Detta bortfall var så pass stort att det kan tänkas påverka slutresultatet beroende på varför eleverna valde att inte svara på den aktuella frågan. Anledningen till bortfallet kan tänkas vara lathet, att eleverna är nöjda och inte vill ändra på något i utbudet i kafeterian, att frågan var öppen eller att frågan var fel utformad. Författarna till denna uppsats kan dock inte komma på en bättre lämpad fråga att använda sig av istället. Dock anses att andra frågor i enkäten hade kunnat utformas annorlunda. Detta gäller fråga fem och 16 som berörde skollunchen. På båda frågorna kunde eleverna svara att de åt respektive hoppade över skollunchen mer än fem gånger per vecka. Detta är dock inte möjligt, eftersom skollunch endast serveras fem gånger per vecka. Vid inmatningen av data valdes istället att lägga ihop svarsalternativen 3-5 gånger/vecka samt mer än 5 gånger/vecka. Svarsalternativens intervaller hade, med facit i hand, kunnat utformas annorlunda. Varje svarsalternativ hade kunnat motsvara endast ett tillfälle per vecka (1 gång/vecka, 2 ggr/vecka, 3 ggr/vecka och så vidare). Detta hade kanske givit mer spridning av svaren. Dessutom är det missvisande att sätta elever som äter lunch 3 gånger i veckan i samma grupp som elever som äter skollunch varje dag. 4.3.1. Etiskt resonemang Eftersom undersökningsgruppen till viss del bestod av minderåriga elever, gjordes specifika etiska överväganden vid studiens början. Myndiga deltagare har själva rätt att bestämma över sin medverkan, men då denna uppsats till viss del gällde minderåriga övervägdes det om samtycke behövdes från föräldrar/vårdnadshavare. Efter genomgång av litteratur framkom att samtycke från föräldrar/vårdnadshavare endast behövs om deltagarna är under 15 år och om undersökningen är av etiskt känslig karaktär (24). Då detta ej överensstämmer med denna studie, togs beslutet att föräldrar/vårdnadshavare ej behövde tillfrågas. Däremot ansåg författarna till denna uppsats att ett godkännande från respektive rektor behövdes. Detta godkännande inhämtades via underskrift på det brev som skickades ut till varje rektor vid studiens början (bilaga 1). På försättsbladet till frågeformuläret som eleverna besvarade gavs information om projektet samt om dess villkor. Eleverna informerades bland annat om att deras deltagande var frivilligt samt att de ifyllda enkäterna skulle hanteras konfidentiellt och endast användas till detta projekt (se bilaga 4). 18