Psykologprogrammet, HT 2011 Kursansvarig Anvisningar och schema Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp 5 december 2011 13 januari 2012
Innehåll Välkomna till delkursen Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor! Kursen är en introduktion i det tvärvetenskapliga forskningsfältet genusvetenskap. Inom detta fält studeras hur föreställningar om kön och sexualitet skapas och förändras samt olika konsekvenser som genus kan få för människors identitet och i interaktion mellan människor. I kursen belyses och granskas genusteorins utveckling och relationer mellan genus, jämställdhet och psykologi. Ett viktigt moment är att tillämpa genuskunskapen på psykologisk teori, forskning och praktik. Vid praktiska övningar i form av Workshop och Normativitetsverkstad ges tillfälle att integrera förvärvade teoretiska kunskaper till en personlig förståelse av genusvetenskap och genuspsykologi som är användbar i framtida yrkesliv. I kursen ingår genusteorins utveckling, psyko-biologiska perspektiv, utvecklingspsykologi, socialpsykologi och klinisk psykologi. Kursens lärandemål/förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: ha kännedom om centrala begrepp inom genusteori som till exempel genus, jämställdhet, intersektionalitet och heteronormativitet kritiskt granska psykologins kunskaps- och teoriutveckling ur ett genusvetenskapligt och jämställdhetsbaserat perspektiv reflektera kring samt värdera möjligheter och konsekvenser av genus- och jämställdhetsaspekter i yrkesmässig rådgivning och behandling Kursansvarig fil dr. leg psykolog, leg psykoterapeut, tfn 08-163842 epost: ann.fridner@psychology.su.se Frescati Hagväg 14, rum 243, plan 2. Undervisning Undervisningen består av 1) föreläsningar som knyter an till kurslitteraturen, 2) muntliga övningar i mindre seminariegrupper och 3) aktivt deltagande i workshop och normativitetsverkstad. Kurskrav och examination Närvaro är obligatorisk vid första undervisningstillfället, workshop, normativitesverkstad, samt vid ett litteraturseminarium. Vid frånvaro från något av dessa tillfällen genomförs kompletteringsuppgifter. Ett examineringstillfälle är obligatoriskt. Ej godkänd eller utebliven närvaro på vid ett examineringstillfälle kompletteras med individuell salstentamen eller genom att gå om delkursen. Närvaro på föreläsningar är frivilligt men uppmuntras, då examineringsuppgiften baseras dels på litteratur dels på material från föreläsningar och seminarier.
Kursen examineras genom: a) Grupparbete: Presentation av grupparbete under litteraturseminarium, betyg godkänd/underkänd b) Individuell uppgift: Uppgiften examineras muntligen vid ett examineringstillfälle. Inför examinationstillfället ska ett skriftligt underlag sammanställas om max 5 sidor. Det skriftliga underlaget bör innehålla: 1. en sammanfattning av kurslitteraturen där huvudsakliga begrepp, frågeställningar, teoriutveckling och empiriska studier behandlas. Denna sammanfattning kan relateras till ett område eller tema som studenten väljer. 2. en kritisk reflektion över den aktuella litteraturen och material från föreläsningar svagheter i teoretiska resonemang, redovisning av egna alternativa förklaringar. Examinator kommer att ställa frågor till varje student om litteraturen under seminariet. Det skriftliga underlaget lämnas i kursansvarig s fack utanför rum 243, hus 14 senast den 22 december 2011 kl 17. Texten ska också kontrolleras för plagiat i Turnitin. Mer information om detta får ni av kursansvarig under kursen. Examinering är ca 60 minuter gemensam diskussion + 75 min fördelat på ca 15 min per student individuell återkoppling. Lärare Calle Brunell, kandidat, Psykologiska institutionen, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, Psykologiska institutionen Marie Gustafsson, doktorand, Psykologiska institutionen Anny Larsson, PTP-psykolog BUP Petra Lindfors, docent, Psykologiska institutionen Anna Lindqvist, doktorand, Psykologiska institutionen Jonas Petterson, kandidat, Psykologiska institutionen Vidar Vetterfalk, leg psykolog, konsult i jämställdhet med fokus på manligheter Kurslitteratur Böcker Connell, R. (2009). Short introduction to gender. Cambridge: Polity. Gemzöe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda förlag. 6:e uppl Artiklar och monografier Ah-King, M. (2009). Toy story. En vetenskaplig kritik av forskning om apors leksakspreferenser. Tidskrift för genusvetenskap, 1: 47-63. Bennet, S. (2003). Is there a primary mom? Parental perception of attachment bond hierarchies within lesbian adoptive parents. Child and Adolecent Social Work Journal, 20: 159-193. Brewaeys, A., & van Hall, E.V. (1997). Lesbian motherhood: the impact on child development and family functioning. J.Psychosom.Obstet.Gynecol.,18: 1-16. Carli, L.L. (2001). Gender and social influence. Journal of Social Issues, 57: 725 741. Cole, E. (2009). Intersectionality and research in psychology. American Psychologist, 64: 170-180. Connell, R., & Messerschmidt, J. ( 2005). Hegemonic masculinity: Rethinking the concept. Gender and Society, 19; 829-859. 3
Eriksen, K., & Kress, V.E. (2008). Gender and diagnosis: Struggles and suggestions for counselors. Journal of Counseling & Development, 86: 152-162. Heilman, M. (2001). Description and prescription: How gender sterotypes prevent women s ascent up the orgaizational ladder. Journal of Social Issues, 57: 657-674. Järvklo, N. (2008). En man utan penis. Lambda Nordica, 13: 16-35. Kan köpas på kursexpeditionen, 10 kr. Magnusson, E. (2003). Genusforskning inom psykologin. Stockholm: Högskoleverket. Finns på Mondo. Ridge S.R., & Feeny, J.A. (1998). Relationship history and relationship attitudes in gay males and lesbians: attachment style and gender differences. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 32:848-859. SCB. (2010). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2010. Finns på Mondo. Ussher, J.M. (2010). Are we medicalizing women s misery? A critical review of women s higher rates of reported depression. Feminism & Psychology, 20: 9-35. West, C., & Zimmerman, D.H. (1987). Doing gender. Science and Society, 1: 125-151. Schema med läsanvisningar Vecka Dag Datum Tid o tillfälle Sal Tema och läsangivelse Lärare V 49 Mån 5/12 12-15 U15 Introduktion Connell kap 4 Gemzöe kap 1-3 Tis 6/12 09-12 U15 Genus teoriutveckling Connell kap 6 Gemzöe kap 4, 6 Järvklo Tors 8/12 09-12 U15 Psykobiologiska perspektiv Ah-King Fre 9/12 09-12 U16 Intersektionalitet Cole Gemzöe kap 7 Petra Lindfors Anny Larsson 4
Vecka Dag Datum Tid o tillfälle Sal Tema och läsangivelse Lärare V 50 Mån 12/12 12-15 U24 Klinisk psykologi Eriksen & Kress Ussher Tis 13/12 09-12 Grp A Tis 13/12 13-16 Grp B U24 U24 Maskuliniteter, Workshop Maskuliniteter, Workshop Ons 14/12 09-12 U24 Utvecklingspsykologi Bennet Brewaeys & van Hall Ridg & Feeny Ons 14/12 13-16 U24 Kommunikation och påverkan Carli Connell kap 2 Fre 16/12 09-12 U24 Organisationspsykologi Connell kap 7 Heilman Vidar Vetterfalk Vidar Vetterfalk Anna Lindqvist Marie Gustafsson Marie Gustafsson Vecka Dag Datum Tid o tillfälle Sal Tema och läsangivelse Lärare V51 Mån 19/12 9-12 Grp A Mån 19/12 09-12 Grp B Mån 19/12 13-15 Grp A Mån 19/12 13-15 Grp B U24 Normativitetsverkstad Calle Brunell Jonas Pettersson U15 Litteraturseminarium West & Zimmerman Connell & Messerschmidt U15 Litteraturseminarium West & Zimmerman Connell & Messerschmidt U24 Normativitetsverkstad Calle Brunell Jonas Pettersson 5
Vecka Dag Datum Tid o tillfälle Sal Tema Lärare V2 Mån 9/1 9-12 153, FHv 14 Examineringstillfälle 1 Mån 9/1 13-16 153, FHv 14 Examineringstillfälle 2 Tis 10/1 9-12 153, FHv 14 Examineringstillfälle 3 Tis 10/1 13-16 153, FHv 14 Examineringstillfälle 4 Ons 11/1 9-12 153, FHv 14 Examineringstillfälle 5 Ons 11/1 13-16 153, FHv 14 Examineringstillfälle 6 Tors 12/1 9-12 153, FHv 14 Examineringstillfälle 7 Tors 12/1 13-16 153, FHv 14 Examineringstillfälle 8 Betygskriterier För att bli godkänd på denna delkurs krävs att studenten har närvaro på alla obligatoriska moment, är godkänd på delmomentet litteraturseminarium. Bedömningen av texten till examinationsseminariet gäller som slutgiltigt betyg på kursen. A Utmärkt Nyanserad och mycket självständig redovisning. Studenten visar en god kunskap och förståelse av grundläggande begrepp, debatter och visar en förmåga att tänka kritiskt. Argumenten är teoretiskt relevanta och välstrukturerade, med goda exempel. Erbjuder ett brett register av referenser och andra källor. B Mycket bra Nyanserad och självständig redovisning. Studentens angreppssätt och innehåll visar förståelse av grundläggande begrepp, debatter och förmåga. Visar tydlig förståelse av teoretiska frågor. Använder källor mycket väl. C Bra Självständig redovisning. Studentens angreppssätt och innehåll visar viss förståelse av grundläggande begrepp och medvetenhet om aktuell debatt. Svaren är dock huvudsakligen av beskrivande karaktär. Källor citeras rätt. D - Tillfredsställande Tydlig redovisning men väl generaliserande och behöver tydligare fokus. Det kan finnas luckor i argumenteringen eller i exemplen. Källor citeras rätt. 6
E - Tillräckligt Acceptabel redovisning men med vissa avgränsningsproblem. Kortfattat och outvecklat reflekterande och obefintlig problematiserande. Få kopplingar till relevanta referenser. F Otillräckligt Oacceptabla redovisning med låg förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och/eller reflekterande ansats saknas eller tyder på missförstånd. Felaktig referens till källor.(åtgärd: restuppgift) Fx Helt otillräckligt Helt oacceptabel redovisning som visar en felaktig förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och reflekterande ansats saknas. Källor saknas. (Åtgärd: möjlighet till komplettering ges ej). 7