Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 38 10.09.2014 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens förslag till budget för år 2015 och ekonomiplan för åren 2016-2017 463/02.02.00/2014 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 38 Kommunstyrelsen 5.6.2014 ( 253) Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för följande kalenderår. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgeten är samtidigt planeringsperiodens första år. För beredningen av ekonomiplanen och budgeten svarar kommunstyrelsen. Det allmänna ekonomiska läget Utvecklingsutsikterna för nationalekonomin skuggas av den pågående finanskrisen och ekonomiska recessionen i euroområdet. Recessionen i Finland har pågått redan i flera år. Enligt finansministeriets bedömningar börjar ekonomin långsamt växa år 2014 och ökar de närmaste åren med en dryg procent årligen. Inom den offentliga ekonomin har under den gångna regeringsperioden gjorts betydande beslut som skär ner kommunernas inkomstbas. De stora nedskärningarna av statsandelar och strukturpaketet i november 2013 har visat att en avsevärd del av den offentliga ekonomins anpassningsåtgärder gäller kommunerna. Kommunsektorns allmänna kostnadsnivå beräknas öka med 1,1 % år 2014 och 1,2 % år 2015. Samhällsekonomins långsamma tillväxt och den offentliga ekonomins allmänna balanseringsåtgärder skapar i allmänhet ett behov i kommunerna att effektivera verksamheten och öka serviceproduktionens produktivitet. Målet för den ökade produktiviteten som ställts i huvudstadsregionens städer och samkommuner är 1-2 % per år. Enligt regeringens rambeslut 2014 i mars höjs de övre och undre gränserna för den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen med 0,2 %-enheter fr.o.m. år 2015. Dessutom höjs de nedre och övre gränserna för fastighetsskatteprocentsatsen för byggnader som används för stadigvarande boende med 0,05 %-enheter. De ökade statteintäkterna som dessa åtgärder medför dras av från statsandelen för kommunens basservice. KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Bokslut för år 2013
År 2013 ökade verksamhetsinkomsterna i bokslutet år 2013 med -7,5 % (2012: -1,5 %, 2011: +2,5 %) och verksamhetsutgifterna med 3,2 % (2012: +8 %, 2011: +3,7 %). De minskade verksamhetsinkomsterna jämfört med år 2012 förklaras med att försäljningsinkomsterna från anläggningstillgångar var klart mindre. Verksamhetsinkomsterna påverkades också av att utfallet av markanvändningsavtalsersättningar var avsevärt mindre än år 2012. Ökningen på 3,2 % av verksamhetsutgifterna var avsevärt mindre än ökningen på 8 % år 2012 (2011: 3,7 % och 2010: 2,8 %). Tillväxten överskrider dock landets medeltal, som enligt förhandsuppgifter var 2,6 %. Verksamhetsbidraget ökade med 5,2 % (2012: 10,1 % och 2011: 4,0 %). Det totala inflödet av skatteinkomster, 171,1 milj. euro (2012: 159,4 milj. e; 2011: 159,2 milj. e; 2010: 154,6 milj. e), ökade jämfört med året innan med till och med 11,7 milj. euro, dvs. 6,8 %. Kommunalskattens avkastning var 10,4 milj. euro större än året innan och fastighetsskatten 1,1 milj. euro större. De ökade skatteinkomsterna beror delvis på att redovisningen av förvärvs- och kapitalinkomster i december 2013 var större än vanligt. Ökningen berodde på den påskyndade redovisningen av restskatterna för skatteåret 2012. För Kyrkslätts kommuns del var det fråga om 1,6 milj. euro. Redovisningen av förvärvs- och kapitalinkomster i januari 2014 var i samma mån mindre. På grund av detta är skatteinkomsterna för år 2013 inte direkt jämförbara med övriga år. De ökade skatteinkomsterna beror också på att en del av fastighetsskattesatserna höjdes för år 2013. Statsandelarna uppgick till 23,3 milj. euro, vilket var 1,9 % mindre än året innan. Med anledning av ökade skatteinkomster förbättrades skattefinansieringen (skatteinkomster + statsandelar) jämfört med år 2012 med 6,2 % (2012: -0,6 %; 2011 +3,6 %). Årsbidraget förbättrades något från förra året men var klart svagare än år 2011. Årsbidraget var 7,0 milj. euro (2012: 4,8 milj. e; 2011: 23,1 milj. e). Årsbidraget räckte inte till att täcka de planenliga avskrivningarna. Årets resultat uppvisade ett underskott på -6,6 milj. euro (2012: -8,4 milj. e; 2011: +10,4 milj. e) och räkenskapsperiodens underskott var -6,5 milj. euro då man beaktar avskrivningsdifferensen och ändringar i reserven (2012: -8,4 milj. e; 2011: +10,4 milj. e). Den kombinerade effekten av årsbidraget, slumpmässiga poster och inkomstfinansieringens korrigeringsposter, d.v.s. självfinansieringsandelen var i finansieringsanalysen år 2013 4,8 milj. euro (2012: bara 0,3 milj. e; 2011: 19,6 milj. e). Nettofinansieringsbehovet av investeringsutgifter var 14,8 milj. euro (2012: 14,2 milj. e; 2011: 16,5 milj. e). På grund av det svaga årsbidraget var penningflödet för verksamheten och investeringarna -7,3 milj. euro (2012: -9,3 milj. e; 2011: +6,8 milj. e). Långfristiga lån amorterades under årets lopp med 8,8 milj. euro. För att täcka finansieringsbehovet lyftes 10,0 milj. euro i nya lån. Den kombinerade effekten av verksamhetens och investeringarnas samt finansieringens penningflöden på kommunens penningmedel var -0,4 milj. euro (2012: -0,5 milj. euro; 2011: -1,1 milj. euro). Kommunens lånestock var i slutet av året 89,1 milj. euro, och 2 351 euro per invånare (2012: 88,1 milj. e, 2 345 e/inv.; 2011: 84,8 milj. e, 2 281
e/inv.). Kommunens likviditet försvagades mot slutet av året och ett långfristigt lån lyftes i december. I slutet av räkenskapsåret räckte kassan till för 14 dagar (2012: 32 dagar; 2011: 34 dagar). Av finansieringskalkylens nyckeltal anger låneskötselbidraget om kommunens inkomstfinansiering räcker till för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Inkomstfinansieringen räcker till för betalning av räntorna och amorteringarna på lånen om nyckeltalets värde är 1 eller större. När nyckeltalets värde blir under 1 är kommunens låneskötselförmåga svag. Låneskötselbidraget var 0,9 (2012: 0,6, 2011: 2,6). Balansomslutningen minskade med 3,9 milj. euro jämfört med året innan (2012: -2,6 milj. e och 2011: +8,9 milj. e). Värdet av immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva ökade under året med 0,7 milj. euro (2012: 0,5 milj. e och 2011: 2,8 milj. e). Gruppen kassa och bank bland rörliga aktiva minskade under året med 0,4 milj. euro från 20,3 milj. euro till 19,9 milj. euro (2012: 0,5 milj. euro från 20,8 milj. euro till 20,3 milj. euro och 2011: 1,1 milj. e, från 21,9 milj. euro till 20,8 milj. euro). Bland passiva minskade det egna kapitalet med ett belopp som motsvarade räkenskapsperiodens underskott, dvs. med 6,5 milj. euro. Det främmande kapitalet ökade totalt med 2,8 milj. euro, det långfristiga främmande kapitalet ökade med 2,5 milj. euro och det kortfristiga ökade med 0,3 milj. euro. Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet, tolerans för underskott och förmåga att klara av förbindelser på lång sikt. 70 % kan anses vara en bra målnivå för soliditet. En soliditetsgrad på 50 % eller mindre innebär en betydande skuldbelastning. Kommunens soliditetsgrad försvagades från 41,8 procent till 39,6 procent. Ett år tidigare försvagades självförsörjningsgraden från 45,1 procent till 41,8 procent och år 2011 steg självförsörjningsgraden från 42,0 procent till 45,1 procent. Nyckeltalet för den relativa skuldsättningen anger hur mycket av kommunens driftsinkomster som behövs för att återbetala det främmande kapitalet. Ju mindre nyckeltalets värde för skuldsättning är, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av lånen med inkomstfinansiering. Nyckeltalets värde sjönk med 1,1 procentenheter från föregående års 57,1 procent till 56,0 procent (2012: steg med 3,2 procentenheter från föregående års 53,9 procent till 57,1 procent och 2011: minskade med 2,7 procentenheter från föregående års 56,7 procent till 53,9 procent). Ackumulerat överskott (underskott) anger hur mycket ackumulerat överskott kommunen har som rörelsemarginal för de kommande åren, eller hur mycket ackumulerat underskott, som ska täckas under de kommande åren. Kommunens nyckeltals värde räknat per invånare försvagades från 811 euro till 635 euro (2012: försvagades från 1 044 euro till 811 euro och 2011: förstärktes från 770 euro till 1 044 euro). Beredning: vik. ekonomidirektör Mikael Boström, tfn 0400 294 807, fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi
Bilagorna till föredragningslistan - Vuoden 2015 talousarvion ja vuosien 2016-2017 taloussuunnitelman laadintakehys - Talouden tasapainottamisohjelman raja-arvot Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 godkänna ramen för upprättandet av budgeten 2015 och ekonomiplanen 2016 2017 enligt bilagan 2 uppmana alla organ att upprätta sina förslag till budget 2015 och ekonomiplan 2016 2017 inom ramen för verksamhetsbidraget på nämnd-/direktionsnivå 3 uppmana alla organ att fästa särskild uppmärksamhet vid att budgetårets bindande verksamhetsmål uppställs så att de stöder balanseringen av Kyrkslätts kommuns ekonomiska situation under planeringsperioden och de kommande åren 4 uppmana alla organ att utvärdera följande frågor som ger riktlinjer för kommunens servicenät - vilka tjänster kommunen erbjuder och vilka inte - vilket serviceställenas idealiska läge år 2025 skulle vara om det nuvarande servicenätet inte fanns - fastställande av närservicen och erbjudande av den - hur stora serviceställena skulle vara (hur många barn, elever, personer som ska vårdas, m.m. skulle finnas i dessa) - på vilken nivå servicen som ges vid serviceställena är - hur man bäst skulle ordna stödtjänster och transport - vilka tjänster som produceras själv och vilka som kan skaffas från andra ställen - hur beställarfunktionerna organiseras - vilka mål som uppställs för fastighetshållningen och fastighetstjänsterna 5 konstatera att organens förslag till budget 2015 och ekonomiplan 2016 2017 ska lämnas till kommunstyrelsen senast 17.9.2014 6 följande om tidtabellen för beredningen av budgeten 2015: - Kst:s beslut om budgetram KST 5.6
- Nämndernas behandlingar senast 17.9 - Nämndernas förslag till KST för KST 22.9 kännedom - Kommundirektörens budgetförslag KST 13.10 - Fullmäktiges budgetseminarium FGE 18.10 (lördag kl. 10-18) - KST:s förslag om skattesatserna till KST 27.10 fullmäktige - Beslut om skattesatserna FGE 10.11 - Gruppernas / KST:s 28.10 16.11 budgetförhandlingar - (beslut om form, exakta tidpunkter för och deltagare i förhandlingarna fattas senare) - KST:s budgetförslag till fullmäktige KST 17.11 - Fullmäktiges budgetsammanträde (lördag kl. 12 18; extra FGE 29.11 sammanträde) 7 föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige antecknar ramen för upprättande av och beredningstidtabellen för budgeten för kännedom 8 föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige för åren 2015 2017 godkänner gränsvärdena enligt bilagan för programmet för balansering av ekonomin, vilka samtidigt ersätter gränsvärdena i det tidigare programmet för balansering av ekonomin. Behandling Ledamot Katja Sankalahti avlägsnade sig kl. 22.06 under behandlingen av denna paragraf. Under diskussionen föreslog ledamot Johanna Isomäki-Reik att kommunstyrelsen beslutar höja vård- och omsorgsnämndens verksamhetsbidrag för år 2015 med 2 miljoner euro. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att förslaget inte fick understöd, så det förföll. Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Bilaga till protokollet: Kst 5 / 5.6.2014, Vuoden 2015 talousarvion ja vuosien 2016-2017 taloussuunnitelman laadintakehys
Ledamot Johanna Isomäki-Reik anmälde avvikande mening till beslutet. Motiveringen är underbudgetering, vilket strider mot grundlagen. För kännedom Besvärsanvisning Rättelseyrkande, punkterna 1-6 Besvärsförbud, punkterna 7-8 Ram för uppgörande av budgeten för svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden I kommunstyrelsens beslut om ramen för uppgörande av budgeten 2015 är gränsen för svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens verksamhetsbidrag år 2015 13.337.164 euro. Jämfört med budgeten 2014 är ökningen av verksamhetsbidraget 0,3 milj. euro (+2,0) och med bokslutet 2013 är ökningen av verksamhetsbidraget 0,1 milj. euro (+0,8 %). I den av kommunstyrelsen beslutade ramen för uppgörande av nämndens budget år 2015 (13,3 milj. euro), allokeras ca 0,1 milj. euro till löneförhöjningar och andra prishöjningar. Ramens nivå möjliggör under ekonomiplaneåren 2015-2016 endast finansiering av löneförhöjningar. På grund av nivån kan man inte på nämndens ansvarsområde föreslå nya befattningar åren 2015-2017, om inte man kan finansiera kostnadsökningen p.g.a. de nya befattningarna genom att skära ner nämndens övriga anslag (eller genom att öka de beräknade inkomsterna).
Behov som hänför sig till budgeten 2015 har kartlagts och verksamhetsbidraget som förutsätts av dessa behov ca 14,1 milj. euro. För att nämndens budgetförslag ska kunna balanseras så att det stämmer överens med det ekonomiska ramvillkoret som kommunstyrelsen fastställt för år 2015 (det tidigare nämnda 13,3 milj. euro), förutsätts att verksamhetsbidraget i nämndens budgetförslag minskas med ca 0,8 milj. euro. Beredning: ekonomichef Ari Hasu, tfn 040 574 8599, fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial: - Ram för uppgörande av budgeten 2015 och ekonomiplanen 2016-2017 (Kst 5.6.2014 253)/på finska Förslag: Direktören för bildningsväsendet: Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden beslutar anteckna ramen för uppgörande av budgeten 2015 för kännedom och föra en remissdebatt om upprättandet av budgeten 2015 och ekonomiplanen 2016-2017. Behandling: Nämnden diskuterade ramen för uppgöraandet av budgeten för år 2015 samt ekonomiplanen för åren 2016-2017.
Beslut: Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden: Beslut enligt förslaget. För kännedom: Besvärsanvisng: Besvärsförbud Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens förslag till budget år 2015 och ekonomiplan åren 2016-2017 Slutsumman i nämndens budgetförslag år 2015 är 14,1 milj. euro i fråga om anslagen, 0,8 milj. euro i fråga om den beräknade inkomsten och 13,3 milj. euro i fråga om verksamhetsbidraget (skillnaden mellan verksamhetsinkomsterna och -utgifterna). Nämndens förslag till budget år 2015 och ekonomiplan åren 2016-2017 har gjorts upp enligt det ekonomiska ramvillkor (verksamhetsbidragets maximala belopp) i kommunstyrelsen beslutat om för nämnden för ekonomiplaneperioden 2015-2017. Jämförelse med nivån i bokslutet för år 2013: BS2013 BU2015 Skillnad milj. Skillnad % Verksamhetsinkomster 0,9 0,8-0,1-10,5 Verksamhetsutgifter 14,1 14,1 0,0 0,1 Verksamhetsbidrag 13,2 13,3 0,1 0,8 Jämfört med bokslutsnivån år 2013 är anslagen på nivån för bokslutet år 2013 (+0,1 %), den beräknade inkomsten minskar med ca -0,1 milj. euro (-10,5 %) och verksamhetsbidraget ökar med +0,1 milj. euro (+0,8 %). Jämförelse med budgetnivån år 2014: BU2014 BU2015 Skillnad milj. Skillnad % Verksamhetsinkomster 0,7 0,8 0,1 17,0 Verksamhetsutgifter 13,8 14,1 0,4 2,7
Verksamhetsbidrag 13,1 13,3 0,3 2,0 Jämfört med budgeten för innevarande år ökar anslagen i budgetförslaget år 2015 med 0,4 milj. euro (+2,7 %), de beräknade inkomsterna ökar med 0,1 milj. euro (+17,0 %) och verksamhetsbidraget ökar med ca 0,3 milj. euro (+2,0 %). I nämndens budgetförslag har man inom kommunstyrelsens ekonomiska ramvillkor för nämnden kunnat föreslå att 14 nya befattningar inrättas under åren 2015-2017. Fem (5) av de föreslagna befattningarna gäller budgetåret 2015, fyra (4) år 2016 och fem (5) befattning år 2017. Befattningarna har dock inte kunnat föreslås inom tidtabellen som servicebehovet förutsätter på grund av nivån av det ekonomiska ramvillkoret, som avses ovan. I nämndens förslag till budget för år 2015 har man beaktat följande åtgärder för att balansera verksamhetsbidraget: Dagvårdens och skolornas (grundskolorna och gymnasiet) materialanskaffningar / köp av externa tjänster: anslagen minskas med -02, milj. euro. Hemvårdsstödets kommuntillägg: anslagen minskas med ca -0,15 milj. euro. Åtgärder i anslutning till arrangerandet av dagvårdens kosthållsservice: nettokostnadseffekt -0,1 milj. euro. Timundervisning inom den grundläggande utbildningen / ersättningar som i enlighet med UAKTA betalas åt lärare: -0,1 milj. euro. Åtgärder för att öka produktiviteten i morgon- och eftermiddagsverksamheten: -10.000 euro. I nämndens budgetförslag har man skurit ner daghemmens och skolornas (grundskolornas och gymnasiets) anslag för anskaffning av material och köp av service men ca 0,2 milj. euro i förhållande till det kartlagda behovet. De behov som hänför sig till budgeten år 2015 och den inverkan på servicen som nämnden ansvarar för som det förslag till nivå för det ekonomiska ramvillkoret som kommunstyrelsen fastslagit för nämnden finns beskrivna i bilagan om inverkningar på servicenivån. Verksamhetsmål, anslag, beräknade inkomster och verksamhetsbidrag i budgetsförslagets driftsekonomidel presenteras i bilagan Förslag till budget för år 2015 och ekonomiplan för åren 2016-2017. Budgetsförslagets uppgifter i euro presenteras i bilagan Budgetförslagets euron. Utredningen om servicenätet, som kommunstyrelsen bett att få av organen i samband med uppgörandet av ramen för budgeten för år 2015 och
ekonomiplanen för åren 2016-2017, ingår som bilagan Servicenätet / svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden. Befattningarna som föreslås bli inrättade åren 2015-2017 framgår ur bilagan "Framställan om tjänster och vakanser för åren 2015-2017". Beredning: ekonomichef Ari Hasu, tfn 040 574 8599, fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilagor: - Förslag till budget för år 2015 och ekonomiplan för åren 2016-2017 - Budgetförslagets euron - Inverkningar på servicenivån - Servicenätet / svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden - Framställan om tjänster och vakanser för åren 2015-2017 Förslag: Direktören för bildningsväsendet: Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden beslutar 1 förelägga nämndens förslag till budget 2015 och ekonomiplan 2016-2017 kommunstyrelsen och vidare fullmäktige för godkännande enligt bilagan Budgetförslag 2015 och ekonomiplan 2016-2017. Förslagets verksamhetsinkomster är 793 000 euro, verksamhetsutgifter 12 544 164 euro och verksamhetsbidrag 13 337 164 euro. 2 föreslå kommunstyrelsen följande bilagor för kännedom: servicebehoven och effekterna på serviceproduktionen på nämndens ansvarsområde enligt bilagan "Inverkan på servicenivån", Framställan om tjänster och vakanser för åren 2015-2017" samt Servicenätet / svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden. BEHANDLING: Outi Saloranta-Eriksson föreslog: - nämnden äskar om ett tilläggsanslag på 150.000 för att hålla hemvårdsstödets kommuntillägg på nuvarande nivå. - nämnden äskar om ett tilläggsanslag på 250.000 för lärarlöner inom den grundläggande utbildningen för att säkra den nuvarande nivån på undervisningen - nämnden betonar behovet av de nya befattningarna som behövs för att kunna förverkliga lagen om elev- och studerandevårdslagen.
Nämnden beslöt enhälligt om alla tre tillägg till beslutsförslaget. Martin Valtonen avlägsnade sig kl. 20.15 under behandlingen av denna paragraf. Beslut: Svenska föreskoleverksamhets- och utbildningsnämnden: 1 förelägga nämndens förslag till budget 2015 och ekonomiplan 2016-2017 kommunstyrelsen och vidare fullmäktige för godkännande enligt bilagan Budgetförslag 2015 och ekonomiplan 2016-2017. Förslagets verksamhetsinkomster är 793 000 euro, verksamhetsutgifter 12 544 164 euro och verksamhetsbidrag 13 337 164 euro. 2 föreslå kommunstyrelsen följande bilagor för kännedom: servicebehoven och effekterna på serviceproduktionen på nämndens ansvarsområde enligt bilagan "Inverkan på servicenivån", Framställan om tjänster och vakanser för åren 2015-2017" samt Servicenätet / svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden. 3 nämnden äskar om ett tilläggsanslag på 150.000 för att hålla hemvårdsstödets kommuntillägg på nuvarande nivå. 4 nämnden äskar om ett tilläggsanslag på 250.000 för lärarlöner inom den grundläggande utbildningen för att säkra den nuvarande nivån på undervisningen 5 nämnden betonar behovet av de nya befattningarna som behövs för att kunna förverkliga lagen om elev- och studerandevårdslagen. För kännedom: Besvärsanvisning: Kommunstyrelsen Besvärsförbud
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 39 10.09.2014 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens investeringar åren 2015-2019 463/02.02.00/2014 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 39 Kommunstyrelsen godkände 5.6.2014 budgeten för år 2015 och ramen för uppgörande av ekonomiplanen för åren 2016 2017. Nettoinvesteringarna inom rambudgeten kan på årsnivå vara högst 18 milj. euro. Investeringsprojekten föreslås för åren 2015-2019. Byggander i svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens bruk: Lista A projekt på över 1 miljon euro Sjökulla inlärningscentrum, grundrenovering och utvidgning Kommunstyrelsen beslutade 4.5.2009 266 att målet är att skapa ett inlärningscenter för dagvård och grundläggande utbildning för hela norra Kyrkslätt. Centret placeras i anslutning till Sjökulla skola. Evitskogs skola har tidigare lagts ner i norra Kyrkslätt, och Oitbacka skola läggs ner då Sjökulla skolas utvidgning blir färdig. Då daghemsbyggnaden blir klar kan vårdplatserna centraliseras i Sjökulla från två olika verksamhetsställen. Av de spridda vårdplatserna ligger en i Vuorenmäen päiväkoti (två grupper). Projektets målpris är 5 579 000, moms 0 % (Tocoman Oy:s kostnadsutredning 23.11.2011, byggkostnadsindex 118,5). Nämnden för serviceproduktion godkände 27.5.2014 62 L2 ritningarna för nybyggnaden i Sjökulla inlärningscenter och beslutade att projektet konkurrensutsätts som förhandlingsförfarande. Dessutom har nämnden för serviceproduktion konstaterat att beslutet överförs till kommunfullmäktige om totalpriset överskrider anslaget som reserverats för projektet i investeringsplanen. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden föreslår att 2 700 000 euro reserveras för projektet Sjökulla inlärningscentrum år 2015 och 2 750 000 euro år 2016, totalt 5 450 000 euro. För första inredning av projektet föreslås 250 0000 euro var för skolan och daghemmet det år då projektet förväntas bli klart. Lista B projekt på under 1 miljon euro Daghemspersonalens passerkontroll och registrering av barnen För projektet har föreslagits 130 000 euro för åren 2015-2017.
Kompletteringen av inredningen i skolor och daghem Möblerna och utrustningen i skolor och daghem slits i kontinuerligt bruk. I budgeten framförs nu anslag på 15 000 euro och 3 000 euro för komplettering av inredningen. Elektroniskt elevadministrationsprogram För komplettering av det elektroniska elevadministrationsprogrammet föreslås 15 000 euro för åren 2015 och 2016. Skolornas övervakningskameror Med övervakningskameror får man stopp på ofoget och skadegörelsen i fastigheterna, eller åtminstone får man bättre fast förövarna. År 2015 behövs övervakningskamera till en skola. Kamerasystemets pris är ca 25 000 euro. Winellska skolan, maskiner, apparater och utrustning för teknisk slöjd Grundrenoveringen av utrymmena för teknisk slöjd i Winellska skolan blir klar i början av år 2015. För nyanskaffningar reserveras 200 000 euro år 2015. Skolornas IKT-anskaffningar För skolornas informations- och kommunikationsteknikanskaffningar föreslås 24 000 euro år 2015 och 20 000 euro åren 2016-2019. Daghemmens IKT-anskaffningar För daghemmens informations- och kommunikationsteknikanskaffningar föreslås 24 000 euro år 2015 och 20 000 euro åren 2016-2019. Elektroniska studentskrivningar Studentskrivningarna utförs på dator fr.o.m. hösten 2016. Studerandena som inleder sina gymnasiestudier hösten 2014 skriver då en del av sina prov digitalt. Gymnasierna bör bereda dem på detta genast då studierna inleds. För att förberedelserna inför de elektroniska studentskrivningarna skulle framskrida i rätt takt, borde det år 2015 vara möjligt att ta ibruk en provmiljö för det digitaliska provet, dvs. gymnasiets gymnastiksal. Studentexamensnämnden har inlett förberedelserna inför de elektroniska studentskrivningarna i form av projektet Digabi, vars slutliga genomförande ännu är på hälft. De föreslagna kostnaderna baserar sig på de uppgifter som nu finns tillhanda om hurudant det elektroniska studentprovet kommer att vara och hur det tekniskt genomförs. Anslagsförslaget täcker bildningsväsendets andel av investeringarna. En del av investeringarna hör till nämnden för serviceproduktion, som beaktar dem i sitt eget investeringsförslag.
Beredning: planeringschef Eeva Viitala, tfn 0405518374, förnamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi. Bilagor till föredragningslistan: - SFUN Investeringsplan, bilaga A - SFUN Investeringsplan, bilaga B - Investeringsförslag, elektroniska studentskrivningar Förslag Direktören för bildningsväsendet Bildningsnämnden beslutar 1 godkänna svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens investeringsprogram enligt bilagorna A och B och förslagen om anskaffning av lös egendom för åren 2015-2019 2 föreslå nämnden för serviceproduktion att svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämndens byggprogram intas i kommunens förteckning över investeringsprojekt 3 konstatera att koncernförvaltningen behandlar förslagen om anskaffning av lös egendom. Beslut Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden: Beslut enligt förslaget. För kännedom nämnden för serviceproduktion, koncernförvaltningen Besvärsanvisning Besvärsförbud, beredning
SFUN 10.9.2015, Bilaga INVESTERINGSFÖRSLAG, ELEKTRONISKA STUDENTSKRIVNINGAR Budget 2015 Ekonomiplan 2015-2017 BAKGRUND Elektroniska studentskrivningar Studentskrivningarna digitaliseras enligt statsrådets beslut så att de första examinanderna skriver proven med dator hösten 2016. Detta betyder att studerandena som inleder sina gymnasiestudier hösten 2014 då skriver en del av sina prov digitalt. Gymnasierna bör bereda dem på detta genast från studiernas början. Kyrkslätts gymnasier har börjat förbereda sig på den kommande ändringen. Användningen av digital teknik i undervisningen har främjats i båda gymnasierna bl.a. genom särskilda av Utbildningsstyrelsen understödda projekt samt genom att utbildning ordnats för lärarna. I gymnasierna har man också börjat förbereda sig på elektroniska kursprov. För att förberedelserna inför de elektroniska studentskrivningarna ska framskrida i rätt takt, bör det hösten 2015 vara möjligt att ta i testbruk den egentliga provmiljön för det digitaliska provet, dvs. gymnasiets gymnastiksal. Användningen av informations- och kommunikationsteknik i den finländska gymnasieundervisningen framskrider snabbt. Statsrådets beslut om ett elektroniskt studentprov är i sig förpliktande för alla anordnare av gymnasieutbildning och dessutom är främjandet av användningen av ikt ett tydligt insatsområde i utvecklingen av hela allmänbildande utbildningen i Finland och det är därför en viktig dimension även när läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen revideras år 2016. Det är mycket viktigt med tanke på både beslutens förpliktande karaktär och utbildningens kvalitet att Kyrkslätt som anordnare av gymnasieutbildning håller sig à jour och är med i användningen av ikt i undervisningen och förberedelserna för de elektroniska studentproven. För genomförande av de elektroniska studentskrivningarna har man i Kyrkslätt tillsatt en arbetsgrupp där berörda sektorer har kunnat bilda en gemensam uppfattning om ett ändamålsenligt sätt att genomföra studentskrivningarna och de investeringsbehov som det innebär. I beredningen har deltagit representanter för båda Kyrkslätts gymnasier (Porkkalan lukio, Kyrkslätts gymnasium), bildningstjänsterna, adb-tjänsterna och utrymmesförvaltningen. Det är viktigt att beakta att studentexamensnämnden har inlett förberedelserna inför de elektroniska studentskrivningarna i form av projektet Digabi, vars slutliga genomförande ännu är öppet i fråga om detaljerna. Detta investeringsförslag baserar sig på de uppgifter som nu finns tillhanda om hurdant det elektroniska studentprovet kommer att vara och hur det tekniskt genomförs. Situationen med anvisningarna när förslaget upprättats Väsentliga saker som man för närvarande känner till i fråga om genomförandet av det elektroniska provet är i huvuddrag följande: Det digitala provet tas i bruk stegvis så att det fr.o.m. hösten 2016 skrivs allt fler prov elektroniskt vid varje skrivningstillfälle. Det sista digitala provet som tas i bruk är provet i
matematik våren 2019, men redan under flera år innan detta skrivs enskilda prov av maximiantalet examinander. Proven skrivs med bärbara datorer, antingen med skolans datorer eller med examinandernas egna datorer. Möjligheten att använda examinandernas egna datorer diskuteras, men man ska i alla fall från början av studierna med ett skäligt antal terminaler förbereda sig på att genomföra proven på ett tillförlitligt sätt och så att examinanderna behandlas jämlikt. Eltillförseln till varje dator ska säkerställas i provlokalen. I elplaneringen ska man dessutom förbereda sig på eventuella störningar eller avbrott i eldistributionen minst på en sådan nivå att systemen fungerar med ett reservsystem åtminstone en begränsad tid och kan tas ner på ett kontrollerat sätt i en undantagssituation. Alla terminaler ska ha uppkoppling till trådbundet datanät och en separat server där systemet drivs. Man anser det för närvarande vara osannolikt att provet genomförs via trådlöst nät, men saken utreds. Investeringsförslaget kan till denna del preciseras senare, men för tillfället ska man planera genomförandet av proven med hjälp av trådbundna förbindelser. Provet är individuellt och alla skriver det samtidigt. I provlokalen ska man säkerställa ett jämlikt skrivningsutrymme för varje examinand och att var och en arbetar självständigt och under uppsikt. Datanät kommer att utnyttjas också för övervakning och administrering av provet. Studentexamensnämnden har genom projektet Digabi fastställt apparatkraven samt börjat ge anvisningar om el- och datanätens struktur. Proportioner I Kyrkslätt har antalet examinander per skrivningstillfälle beräknats vara högst 150 i Porkkalan lukio (vuxenlinjen medräknad) och 70 i Kyrkslätts gymnasium. Provet kan vid behov ordnas så att 120 examinander avlägger provet i Porkkalan lukios sal och resten, 100, i Kyrkslätts gymnasiums sal. Det sammanlagda antalet examinander som avlägger provet elektroniskt är hela tiden klart större i Porkkalan lukio. Detta förorsakar skillnader i arrangemangen i salen i fråga om skyddsskärmlösningen när de elektroniska skrivningarna inleds: I Porkkalan lukios sal ska man från första början förbereda sig på att använda skärmar för att säkerställa att examinanderna arbetar individuellt. När de elektroniska proven tagits i bruk i full omfattning kommer en del av Porkkalan lukios examinander antagligen att avlägga proven i Kyrkslätts gymnasiums sal. Då måste man möjligtvis se över salarrangemangen i fråga om användningen av skärmar även för Kyrkslätts gymnasiums del. En del av investeringsbehoven, särskilt i fråga om fastigheterna, eltillförseln och datanäten, är av engångskaraktär och beror inte väsentligt på antalet examinander. De bör genomföras enligt investeringsplanen genast i full omfattning så att det genast finns beredskap för att genomföra skrivningarna i full skala. Några investeringsbehov, t.ex. möbler, en del av utrustningen i salens interna datanät och eventuellt en del av terminalerna, ökar enligt antalet examinander och dessa investeringar kan fördelas enligt volymen under planperioden 2015 2017. Det står dock klart att det huvudsakliga investeringsbehovet gäller år 2015. På basis av dessa aspekter har man berett ett investeringsförslag där de ramvillkor som man känner till har beaktats och där man har syftat till en lösning som är både tillförlitlig och så ekonomisk som möjligt. Syftet är att förberedelserna från första början görs i de lokaler där de elektroniska skrivningarna genomförs i full skala. Investeringsförslaget utgår ifrån att gymnasierna i Kyrkslätt är beredda på att inleda skrivningarna enligt den tidtabell som krävs. Helhetslösning och investeringsförslagets uppbyggnad
Arbetsgruppen har åstadkommit en helhetslösning som tar hänsyn till utgångspunkterna och ramvillkoren ovan så bra som möjligt och genom vilken de elektroniska studentskrivningarna kan genomföras på ett sätt som är tekniskt tillförlitligt är jämlikt för examinanderna stämmer överens med skrivningarnas grundläggande syfte kan genomföras flexibelt i gymnasiernas salar två gånger per läsår. När man sökt en helhetslösning har man också övervägt alternativa lösningar i fråga om alla delområden och detaljer i genomförandet. Grundidén i investeringsförslaget är alltså uttryckligen en samordnad helhetslösning där de ramvillkor som kommer från olika riktningar (sektorer) har kunnat beaktas. En del av helhetslösningen utgörs också av dess relativa ekonomiska effektivitet när den jämförs med andra lösningar som är tekniskt möjliga att genomföra. Investeringsförslaget som beskrivs här är undervisningsväsendets andel av investeringarna, men i det ingår de investeringsbehov som förorsakas av de datalösningar som omedelbart gäller salen. Till övriga delar bereds investeringshelheten av utrymmesförvaltningen. Adb-tjänsterna ska ge ett förslag om eventuella datatekniska ändringar som i större omfattning gäller fastigheterna (t.ex. utvidgning av det trådbundna nätet till salarna) Det är väsentligt att investeringsbehoven som kommer från olika förvaltningar granskas som en helhet och samordnat så att även själva investeringen framskrider ändamålsenligt som en helhet. Med anledning av det riksomfattande Digabi-projektets karaktär kan investeringsbehoven förändras i detalj åtminstone under planperioden 2015 2017. Man förbereder sig på detta genom en aktiv uppföljning av Digabi i samarbete med Digabi, men också andra anordnare av gymnasieutbildning. Å andra sidan föreslår man som investeringar för år 2015 sådana delar av helheten som enligt Digabis specifikationer genomförs i alla fall. INVESTERINGAR I detta förslag har följande aspekter beaktats: 1. Möjliga provlokaler 2. Eltillförsel till provlokalerna 3. Nödvändiga datanät och adb-utrustning 4. Inredning av provlokalen med beaktande av provets karaktär 5. Byggande av provlokalen två gånger om året för en begränsad tid (1) Lokaler: Vid granskningen av lokaler har man konstaterat följande: tillfälliga lokaler utanför skolorna är ett uteslutet alternativ bl.a. med hänsyn till kostnaderna, provens säsongartade karaktär och de praktiska arrangemangen de nuvarande salarna som används till skrivningarna är tillräckligt stora för de elektroniska skrivningarna, bara provets karaktär och användningen av adb-utrustning beaktas genom inredning av salen så att examinandernas arbete är självständigt, tekniskt stabilt och att provsituationen kan övervakas på ett bra sätt med hjälp av en gemensam användning av lokalerna kan salkapaciteten tryggas när antalet examinander är som störst
en stor mängd apparater som används samtidigt kan medföra ett behov att öka luftkonditioneringskapaciteten i salarna salens inredning ska kunna lagras, byggas upp och monteras ner på ett smidigt och tillförlitligt sätt så att det inte uppstår längre avbrott i den övriga användningen av salen än för närvarande. Det är klart att en tillbörlig upplagring av möblerna och utrustningen kräver byggande av lagringsutrymmen (2) Elektrifiering: Studentprovet skrivs med bärbara datorer vars eltillförsel ska tryggas under hela provtiden. Vid elektrifieringen av salarna ska lokalernas mångsidiga användning särskilt som gymnastiksalar beaktas. Elplanen baserar sig på följande utgångspunkter: stomsystemet planeras och förs in i salen så att det i salen inte kommer att finnas eltekniska konstruktioner som skadas lätt eller som är farliga i elkonstruktionernas detaljer beaktas salens inredning under skrivningarna så att el kan dras till arbetsborden i säkra och klara konstruktioner som är lätta att bygga upp och som inte baserar sig på tillfälliga kablar som dras fritt längs golvet en tillräckligt snabb eltillförsel även i störningssituationer ska säkerställas och systemet ska stödja en kontrollerad nedtagning i undantagssituationer (3) Datanät, kablar och apparatur: En utgångspunkt i Digabi-projektet är att skrivningarna genomförs så att terminalerna är uppkopplade till det trådbundna nätet med ethernet-kablar - Det lönar sig att genomföra dragningen av datakablarna till terminalerna konstruktionstekniskt tillsammans med elkablar. För att nätet ska vara tillförlitligt är det nödvändigt att kablarna dras till terminalerna så att de är tillräckligt skyddade mot mekanisk belastning, t.ex. i rännor - den totala längden på en ethernet-kabel till en sal med 120 examinander är uppskattningsvis 1 400 m - Examinandernas terminaler är uppkopplade till en studentskrivningsserver i salen och en övervakningskonsol via det lokala nätet och routrarna i det. Digabi har definierat routrarna så att ett standardantal (8 16) terminaler är uppkopplade till dem, vilket ska beaktas i planeringen av inredningen och nätanslutningen. Utöver routrarna ska även själva servern, som definieras av studentexamensnämnden, samt den s.k. övervakningskonsolen inkluderades i investeringarna. (4) Inredning: I det elektroniska studentprovet ska man med hjälp av inredning och andra tekniska lösningar se till att alla examinander har jämlika utgångsförhållanden och förutsättningar för självständigt arbete så ostört som möjligt. Detta förutsätter bl.a. att även tillfälliga konstruktioner är så pass stabila att t.ex. uppkopplingen till nätet hålls stabil och störningsfri under hela provtiden. Det ska vidare säkerställas att examinanderna inte har en direkt insyn till andra examinanders dataskärm. Här kan man i första hand utnyttja lämpliga fysiska sikthinder och vid behov som komplettering till dem plastfilmer som fästs på dataskärmar. Med beaktande av lokalernas begränsade storlek utgör sikthindren en nödvändig del av salens inredning när det finns ett stort antal examinander i salen. Detta ska från första början beaktas i Porkkalan lukio och med hjälp av lösningar som utvärderas under planperioden i Kyrkslätts gymnasium. I inredningen ska man också beakta säkerhetsaspekterna, såsom den allmänna elsäkerheten och handlingssätten i eventuella undantagssituationer. (5) Upplagring och användbarhet: All inredning i salen samt el- och datanäten ska kunna monteras och demonteras lätt och snabbt och dessutom lagras upp mellan skrivningarna. Tidtabell i huvuddrag
Man börjar med tekniska baslösningar: salarna förbereds för hela volymen 2015 Utrustning och skyddsskärmar skaffas allteftersom skrivningarna utvidgas 2015 2017 En stor del av terminalerna skaffas i början av perioden för främjande av elektroniska prov, men i slutet av hela planperioden förblir en eventuell anskaffning av studentprovsdatorer öppen tills den utrustning som används fastställs för hela volymens del på riksnivå. Möbler enligt utvidgningen av provet Upplagringslösningar 2015
Detaljerade investeringsbehov och kostnadsberäkningar Här presenteras undervisningsväsendets andel av totalinvesteringen. Investeringsbehov som hänför sig till elarbeten, fastighetsarbeten, såsom eventuella behov av luftkonditionering, och bl.a. till tryggande av reservkraft ingår i utrymmesförvaltningens investeringsandel. 1) Kopplingsskåp och tillhörande utrustning PL: 22.000 KG: 16.000 fasta konstruktioner i anslutning till salen servrar routrar UPS/reservel, kontrollerad nedtagning dragning av datanätet till salen, konstruktioner (koordinerat med elnätet) 2) Kablar PL: 6.500 KG: 4.500 demonterbar kablering som behövs i salen kan fördelas på två år 3) Kontrollutrustning Tot. 3.000 övervakningsterminaler, konsoler 4) Möbler PL: 8.000, tot. 3 år KG: 4.000, tot. 3 år upphandling med ett treårigt upphandlingsprogram innehåller bara arbetsborden 5) Skyddsskärmar PL: 35.000 det beräknade priset baserar sig på en preliminär beräkning av ett lokalt snickeri kan delvis fördelas på flera år, beroende på leverantör i slutet av planperioden kan motsvarande behov uppstå även i Kyrkslätts gymnasium 6) Skyddsfilmer PL: 3.000, tot. 3 år KG: 1.800, tot. 3 år Insynsskydd till datorskärmar, upphandlingen kan göras i etapper 7) Terminaler PL: 30.000 KG: 15.000 skolans egna datorbestånd, med vilket man kan ordna elektroniska prov under hela läsåret utrustningen kan tas i bruk som terminaler vid studentskrivningar samt som reservdatorer Upphandlingen till Porkkalan lukio kan göras i etapper 8) Upplagring PL: 10.000 (2015) I Porkkalan lukio ska man förbereda sig på byggande som krävs för upplagring av utrustning, kablar, skyddsskärmar och övrig inredning i salen som en dellösning utreds ändringsarbeten i utrymmet under den uppfällbara scenen i salen
I Kyrkslätts gymnasium ska det byggas ett tekniskt utrymme med tillräcklig luftkonditionering och eltillförsel för placering av utrustningen i punkt 1. Ska inkluderas i utrymmesförvaltningens förslag.
INVESTERINGSPLAN 2015-2019 Sfun bilaga 14.8.2014 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden B Under 1 milj. e HUSBYGGANDE BU2015 EP2016 EP2017 EP2018 EP2019 Projektet totalt Investeringprojektets namn Utgifter (brutto) Inkomster Investering (netto) HUSBYGGANDE SAMMANLAGT Utgifter (brutto) Inkomster Investering (netto) LÖS EGENDOM BU2015 EP2016 EP2017 EP2018 EP2019 Projektet totalt Investeringprojektets namn Passerkontroll för personal och barn i daghemmen Utgifter (brutto) 50 000 40 000 40 000 130 000 Inkomster 0 Investering (netto) -50 000-40 000-40 000-130 000 Investeringprojektets namn Kompletterande inrening av skolor Utgifter (brutto) 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 75 000 Inkomster Investering (netto) -15 000-15 000-15 000-15 000-15 000-75 000 Investeringprojektets namn Kompletterande inrening av daghem Utgifter (brutto) 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 15 000 Inkomster Investering (netto) -3 000-3 000-3 000-3 000-3 000-15 000 Investeringprojektets namn Komplettering av program för elektronisk elevadministration Utgifter (brutto) 15 000 15 000 30 000 Inkomster Investering (netto) -15 000-15 000-30 000 Investeringprojektets namn Skolornas övervakningskameror Utgifter (brutto) 25 000 25 000 50 000 Inkomster Investering (netto) -25 000-25 000-50 000 Investeringprojektets namn Winellska skolan, teknisk slöjd (maskiner, anordningar och tillbehör) Utgifter (brutto) 200 000 200 000 Inkomster Investering (netto) -200 000-200 000
Investeringprojektets namn Skolornas IKT anskaffningar Utgifter (brutto) 24 000 20 000 20 000 20 000 20 000 104 000 Inkomster Investering (netto) -24 000-20 000-20 000-20 000-20 000-104 000 Investeringprojektets namn Daghemmens IKT anskaffningar Utgifter (brutto) 24 000 20 000 20 000 20 000 20 000 104 000 Inkomster Investering (netto) -24 000-20 000-20 000-20 000-20 000-104 000 Investeringprojektets namn Elektroniska studentskrivningar Utgifter (brutto) 50 000 5 000 15 000 70 000 Inkomster Investering (netto) -50 000-5 000-15 000-70 000 LÖS EGENDOM SAMMANLAGT Utgifter (brutto) 406 000 143 000 113 000 58 000 58 000 778 000 Inkomster Investering (netto) -406 000-143 000-113 000-58 000-58 000-778 000 SVENSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, SAMMANLAGT Utgifter (brutto) 406 000 143 000 113 000 58 000 58 000 778 000 Inkomster 0 0 0 0 0 0 Investering (netto) -406 000-143 000-113 000-58 000-58 000-778 000
INVESTERINGSPLAN 2015-2019 Sfun bilaga Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden A 14.8.2014 Över 1 milj. HUSBYGGANDE BU2015 EP2016 EP2017 EP2018 EP2019 Projektet totalt Investeringsprojektets namn Sjökulla inlärningscentrum Utgifter (brutto) 2 700 000 2 750 000 5 450 000 Inkomster 0 Investering (netto) -2 700 000-2 750 000-5 450 000 HUSBYGGANDE SAMMANLAGT Utgifter (brutto) 2 700 000 2 750 000 5 450 000 Inkomster Investering (netto) -2 700 000-2 750 000-5 450 000 LÖS EGENDOM BU2015 EP2016 EP2017 EP2018 EP2019 Projektet totalt Investeringsprojektets namn Första inredningen av skolor (Sjökulla) Utgifter (brutto) 250 000 250 000 Inkomster 0 Investering (netto) -250 000-250 000 Investeringsprojektets namn Första inredningen av daghem (Sjökulla) Utgifter (brutto) 250 000 250 000 Inkomster Investering (netto) -250 000-250 000 LÖS EGENDOM SAMMANLAGT Utgifter (brutto) 500 000 0 0 500 000 Inkomster Investering (netto) -500 000 0 0-500 000 SVENSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, SAMMANLAGT Utgifter (brutto) 2 700 000 3 250 000 0 0 0 5 950 000 Inkomster 0 0 0 0 0 0 Investering (netto) -2 700 000-3 250 000 0 0 0-5 950 000
SFUN Bilaga B EKONOMIPLAN 2014-2018/ INVESTERINGAR Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Under 1 milj. e (Här specificeras projektets namn, verbala motiveringar, inkomster och utgifter som hänför sig till investeringen samt projektets längd, i sådana fall då projektet sträcker sig över flera år) 2015 Winellska skolan, undervisningsutrymmen för teknisk slöjd (maskiner, anordningar och tillbehör) 200 000 e Elektroniska studentskrivningar (2015-2017) 50 000 Passerkontroll för personal och barn i daghemmen (2015 2017) 50 000 e Kompletterande inredning av skolor (2015 2019) 15 000 e Kompletterande inredning av daghem (2015 2019) 3 000 e Skolornas övervakningskameror (2015 2016) 25 000 e Skolornas IKT anskaffningar 24 000 e Daghemmens IKT anskaffningar 24 000 e 2016 Elektroniska studentskrivningar (2015-2017) 5 000 e Passerkontroll för personal och barn i daghemmen (2015 2017) 40 000 e Kompletterande inredning av skolor (2015 2019) 15 000 e Kompletterande inredning av daghem (2015 2019) 3 000 e Skolornas övervakningskameror (2015 2016) 25 000 e Skolornas IKT anskaffningar 20 000 e
Daghemmens IKT anskaffningar 15 000 e 2017 Elektroniska studentskrivningar (2015-2017) 10 000 e Passerkontroll för personal och barn i daghemmen (2015 2017) 40 000 e Kompletterande inredning av skolor (2015 2019) 15 000 e Kompletterande inredning av daghem (2015 2019) 3 000 e Skolornas IKT anskaffningar 20 000 e Daghemmens IKT anskaffningar 20 000 e 2018 Kompletterande inredning av skolor (2015 2019) 15 000 e Kompletterande inredning av daghem (2015 2019) 3 000 e Skolornas IKT anskaffningar 20 000 e Daghemmens IKT anskaffningar 20 000 e 2019 Kompletterande inredning av skolor (2015 2019) 15 000 e Kompletterande inredning av daghem (2015 2019) 3 000 e Skolornas IKT anskaffningar 20 000 e Daghemmens IKT anskaffningar 20 000 e
SFUN Bilaga A EKONOMIPLAN 2015-2019/ INVESTERINGAR SFUN (Här specificeras projektets namn, verbala motiveringar, inkomster och utgifter som hänför sig till investeringen samt projektets längd, i sådana fall då projektet sträcker sig över flera år) 2015 Sjökulla inlärningscentrum (2015 2016) 2 700 000 e 2016 Sjökulla inlärningscentrum (2015 2016) 2 750 000 e 250 000 e (första inredningen av skolor) 250 000 e (första inredningen av daghem) 2017 2018 2019