Helsingfors stad Protokoll 4/2016 Utbildningsnämndens svenska sektion

Transkript

1 Helsingfors stad Protokoll 4/2016 Tid 17:00-18:40 Plats Ekogatan 2 C Närvarande Ledamöter Hertzberg, Veronica Nordman, Bernt Grimm, Karl-Mikael Helander, Elisabeth Holmén, Thomas ordförande vice ordförande Avlägsnade sig kl. 18:00, frånvarande: 30, 31, 32 Saxberg, Mirita Anlände kl. 17:40, frånvarande: Jensen, Jörgen Soramäki-Karlsson, Sylvi 25, 26, 27 ersättare ersättare Övriga Månsson, Björn Grönholm, Niclas Rönnholm, Niclas Holm-Dellringer, Ann Sundqvist, Christer Tirronen, Jenni stadsstyrelsens företrädare linjedirektör undervisningschef översättare-informatör sakkunnig Närvarande kl. 17:15-17:50, under behandlingen av 28 sakkunnig Anlände kl. 17:50-18:20, under behandlingen av 29 Ordförande Veronica Hertzberg Niclas Grönholm Niclas Rönnholm linjedirektör undervisningschef Protokollförare Ann Holm-Dellringer översättare-informatör

2 Helsingfors stad Protokoll 4/

3 Helsingfors stad Protokoll 4/2016 Ärende 25 RPKL/1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutsförhet och val av protokolljusterare 26 RPKL/2 Verkställighet av besluten vid detta sammanträde 27 RPKL/3 s sammanträden hösten RPKL/4 Utbildningsväsendets förslag till budget för år 2017 och ekonomiplan för åren RPKL/5 Godkännande av läroplanen för förskoleundervisningen i Helsingfors 30 RPKL/6 Godkännande av den kommunala läroplanen för elevhandledning 31 RPKL/7 Godkännande av den kommunala läroplanens årskurshelheter 32 RPKL/8 Godkännande av läroplanen för Hoplaxskolan

4 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/1 25 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutsförhet och val av protokolljusterare Beslut konstaterade att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. Svenska sektionen beslutade samtidigt att välja ledamoten Bernt Nordman till protokolljusterare och ledamoten Elisabeth Helander till ersättare för honom. linjedirektör Niclas Grönholm Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet Beslutsförslag beslutar konstatera att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. Utbildningsnämndens svenska sektion beslutar samtidigt välja ledamoten Lena Sjöberg till protokolljusterare och ledamoten Nora Hämäläinen till ersättare för henne. linjedirektör Niclas Grönholm Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

5 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/2 26 Verkställighet av besluten vid detta sammanträde Beslut beslutade att de beslut som fattats vid detta sammanträde får verkställas innan de vunnit laga kraft, om inte något annat har beslutats eller senare beslutas separat. linjedirektör Niclas Grönholm Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet Beslutsförslag Beslutet stämmer överens med förslaget. linjedirektör Niclas Grönholm Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

6 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/3 27 s sammanträden hösten 2016 HEL T Beslut Svenska sektionen beslutade att sammanträda följande torsdagar kl : 8.9, 20.10, och Upplysningar linjedirektör Niclas Grönholm Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet Beslutsförslag ns motiveringar Beslutet stämmer överens med förslaget. Enligt 3 i stadens förvaltningsstadga sammanträder utbildningsnämndens svenska sektion vid de tidpunkter som den beslutat och dessutom på kallelse av ordföranden eller, då han eller hon är förhindrad, av vice ordföranden. Upplysningar linjedirektör Niclas Grönholm Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

7 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/4 28 Utbildningsväsendets förslag till budget för år 2017 och ekonomiplan för åren HEL T Beslut beslutade att föreslå för utbildningsnämnden att bifogade budgetförslag för den svenska småbarnspedagogikens och utbildningens del godkänns som en del av hela utbildningsväsendets förslag till budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Upplysningar linjedirektör Niclas Grönholm Christer Sundqvist, ekonomichef, telefon: christer.sundqvist(a)hel.fi Tero Vuontisjärvi, utvecklingschef, telefon: tero.vuontisjarvi(a)hel.fi Taina Mäkinen, ekonomiplanerare, telefon: taina.makinen(a)hel.fi Bilagor 1 2 KHN ANTAMAT VALMISTELUA OHJAAVAT KANNANOTOT.pdf 2 TAE 2017 ja tse final.pdf 3 Tilankäyttöohjelma OPEV 2017 ark.pdf 4 Muutokset pdf Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet Beslutsförslag ns motiveringar Beslutet stämmer överens med förslaget. Enligt 5, punkt 8 i instruktionen för utbildningsväsendet har svenska sektionen till uppgift att hos nämnden göra en framställning om ett förslag till budget. Utbildningsnämnden antecknade för kännedom den ekonomiska ramen för år 2017 och de anvisningar för hur förslagen till budget och ekonomiplan ska göras upp som stadsstyrelsen beslutat bordlägga

8 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/4 till Nämnden godkände också föredragandens redogörelse över tidsschemat för budgetberedningen. Vid sammanträdet gav utbildningsnämnden ett utlåtande till fastighetskontoret om ett preliminärt byggnadsprogram för utbildningsväsendet åren Då stadsstyrelsen godkänt budgetanvisningarna inklusive budgetramar antecknade utbildningsnämnden dem för kännedom I budgetanvisningarna sägs att nämnderna ska lämna sitt förslag till budget och ekonomiplan till stadsstyrelsen senast Utlåtandena om budgetmotionerna ska behandlas i samband med förslaget till budget. Utbildningsverket har kommit överens med stadskansliet att utbildningsverkets förslag till budget och ekonomiplan kan behandlas vid utbildningsnämndens sammanträde Stadens verk kan vid budgetförhandlingarna i augusti komplettera förslaget med de ändringar och justeringar som visat sig nödvändiga. Budgetförslaget och förslaget till ekonomiplan behandlas 10.5 i utbildningsnämndens finska sektion och 12.5 i utbildningsnämndens svenska sektion. Verkskommittén ger sitt utlåtande före behandlingen i nämnden Den ekonomiska ramen Vid beräkningen av budgetramarna för hela staden har man hållit sig till det effektivitetsmål som slagits fast för att stävja ökningen av stadens verksamhetsutgifter. Syftet är att bromsa upp skuldsättningsutvecklingen genom att hålla driftsutgifternas reella ökning (i de bruttobudgeterade budgetmomenten) på samma nivå som befolkningsökningen minskad med målet att årligen öka produktiviteten med 1 %. Utgående från effektivitetsmålet och de senaste prognoserna för ökningen av kostnadsnivån (+ 1,1 %) och befolkningstillväxten (drygt +1 %) ökar utgifterna med 1,13 %. I de flesta av de bruttobudgeterade budgetmomenten ligger verksamhetsutgifterna på samma nivå som år I budgetanvisningarna sägs ändå att förvaltningarna ska se på utgiftsökningen som en helhet åren Den rörelsefrihet som ramen ger koncentreras huvudsakligen till den basservice som påverkas mest av befolkningsökningen (social- och hälsovårdsväsendet, barnomsorgsväsendet och utbildningsväsendet) samt betalningsandelen till HRT. I budgetramen har man inte beaktat hur samhällsfördraget inverkar på utgifterna inom budgetmomenten.

9 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/4 Eftersom det i det här skedet är svårt att beräkna antalet asylsökande och hur många av dem som kommer till Helsingfors, ingår inget separat anslag för integrering i budgetramen. Anslagsdimensioneringen görs i samband med budgetberedningen i höst. I stadens ram har en utgiftsreservering på 10 miljoner euro ställts till stadsstyrelsens förfogande. I enlighet med riktlinjerna i budgeten för år 2016 har utbildningsnämnden berett en strategi för digitaliseringen av utbildningen och inlärningen. Strategin och de planerade åtgärderna behandlas i stadsstyrelsen i vår. I de ställningstaganden som ingår i stadsstyrelsen budgetanvisningar står det att digitaliseringen av undervisningen (digitala klivet) och anslagen för den ska läggas fram som ett förslag för stadsstyrelsen. I utbildningsverkets budgetförslag ingår inte några anslagsreserveringar för att verkställa digitaliseringsstrategin. Ramarna för utbildningsverkets driftsekonomi år 2017 är följande (talen i tusen euro): Ramen Förändring TA euro % Inkomster ,9 Utgifter ,4 Jämfört med årets budget ökar utgiftsramen med 1,4 %, men med hänsyn till att den ökade prisnivån inverkar på anslagens köpkraft är den reella ökningen 0,2 %. Jämfört med bokslutet år 2015 är ramen 4,3 % större. Inkomstsramen har skurits ned med cirka 4,6 miljoner euro, eftersom de statliga prövningsbaserade understöden beräknas minska betydligt jämfört med årets. De preliminära budgetanvisningar som utbildningsnämnden antecknade för kännedom skiljer sig från de budgetanvisningar som stadsstyrelsen sedan godkände , i vilka utbildningsverkets utgiftsram har ökats med 7,5 miljoner euro. De ställningstaganden som ingår i budgetanvisningarna och styr beredningen har dessutom utökats med ytterligare ett ställningstagande, enligt vilket ett produktivitetsmål ställs upp för lokalcentralen, och detta innebär för utbildningsverkets del att de interna hyrorna minskar med ca 2,5 miljoner euro. Nettoeffekten av dessa förändringar är alltså 10 miljoner euro för utbildningsverket. Budgetanvisningarna omfattar ingen ram för ekonomiplaneåren Enligt stadskansliet anvisning ska utgifterna för ekonomiplaneåren hållas på samma nivå som i budgetförslaget för år Ekono-

10 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/4 miplaneårens utgifter beskriver således inte de verkliga behoven under dessa år. Ramen för grundanskaffning av lösegendom är följande (talen i tusen euro): Ramen Förändring TA euro % Utgifter ,6 Budgetramarna för den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen Driftsbudgetens ramar 2017 för Linjen för svensk dagvård och utbildning enligt verksamhetsområden är följande (talen i tusen euro): Småbarnspedagogik Ramen Förändring TA euro % Inkomster ,3 Utgifter ,9 Budgeten för småbarnspedagogik ökar med ca 3 % vilket motsvarar den förväntade ökningen i mängden barn. Men redan i år ökar antalet barn och det gör att det blir utmanande för småbarnspedagogiken att hålla sig inom årets budget. När dessutom hyreskostnaderna väntas öka med ca euro, samtidigt som tjänster köpta av andra producenter än staden förväntas stiga med 1,5 % innebär även nästa år en utmaning. Grundläggande utbildning och eftermiddagsverksamhet Ramen Förändring TA euro % Inkomster ,0 Utgifter ,4 Budgeten för grundläggande utbildning och eftermiddagsverksamhet ökar med ca 1,4 % vilket motsvarar den förväntade ökningen i mängden elever. Ökningen äts dock upp av de ökande hyreskostnaderna på ca euro. Det betyder att ramen för nästa år i verkligheten är stramare för själva verksamheten jämfört med årets ram.

11 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/4 Gymnasieutbildning Ramen Förändring TA euro % Inkomster /- 0 0 Utgifter ,1 Gymnasieutbildningens ram för 2017 är av samma storlek som årets ram. Det sker heller inga större förändringar i antalet studerande som skulle påverka kostnaderna. Stadsstyrelsens ställningstaganden som styr beredningen Vid beredningen av budgetförslaget förväntas förvaltningarna också ta hänsyn till stadsstyrelsens riktgivande ställningstaganden, som ingår i kapitel två i budgetanvisningarna. Ovan har redan nämnts anslagsökningar och minskade hyresutgifter samt att anslagen för digitaliseringen av undervisningen förs till stadsstyrelsen. Ställningstagandena (på finska) finns som bilaga till ärendet. De strategiska satsningarna under perioden och verksamhetsmålen år 2017 Vid beredningen av utbildningsverkets budgetförslag och vid resursfördelningen och målsättningarna har man utgått från det strategiprogram som stadsfullmäktige har godkänt. Under ekonomiplaneperioden betonar utbildningsverket särskilt följande: - skolorna och läroanstalterna utvecklas med tanke på helheten och med hjälp av digitalisering - utbildnings- och ungdomsgarantin infrias - studiebanorna för barn och ungdomar med invandrarbakgrund främjas. En beskrivning av hur strategiprogrammet förverkligas i utbildningsverkets verksamhet ingår i motiveringarna i budgetförslaget, del A. Samtliga verksamhetsmål för år 2017 i budgetförslaget är härledda ur strategiprogrammet och de omfattar också en del förvaltningsövergripande mål. Förändrad efterfrågan på service och förändrade verksamhetsförutsättningar

12 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/4 Budgetförslaget grundar sig på bedömningen att det sammanlagda antalet kunder hos utbildningsverket år 2017 ökar med ca 1000, dvs. 1,6 % jämfört med år 2016, varav ca 100 inom den svenska grundläggande utbildningen, Ökningen sker huvudsakligen i stadens grundskolor, där antalet elever beräknas öka med ca elever per år till slutet av ekonomiplaneperioden. Eftersom ett av de strategiska målen är att fullfölja utbildnings- och ungdomsgarantin, maximeras utbudet av utbildning på andra stadiet enligt efterfrågan inom gymnasieutbildningen och enligt tillstånd att anordna utbildning inom yrkesutbildningen. Efterfrågan på andra stadiets utbildning förändras inte märkbart i början av perioden, men efterfrågan på gymnasieutbildning beräknas öka under de senare ekonomiplaneåren. Antalet kunder inom den svenska småbarnspedagogiken beräknas öka med 65 barn, dvs. ca 3 % år I och med att antalet elever ökar inom den grundläggande utbildningen ökar också antalet elever som behöver särskilt stöd. Inom yrkesutbildningen räknar man med att antalet studerande som behöver särskilt stöd kommer att öka kraftigt, med så många som 220 studerande år Antalet elever och studerande med invandrarbakgrund ökar såväl inom den grundläggande utbildningen som inom utbildningen på andra stadiet. Till de stora förändringarna i verksamhetsförutsättningarna under ekonomiplaneperioden hör - reformeringen av yrkesutbildningen från den riksomfattande social- och hälsovårdsreformen - de nya läroplansgrunderna - digitaliseringen av samhället och arbetslivet - det nya systemet för hur stadens leds. Hur förändringarna kan tänkas inverka på utbildningsverkets verksamhet beskrivs i del A, punkt 1.1, i budgetförslaget. Möjligheterna att uppnå målen inom ramen för budgeten Vid beredningen av budgetförslaget har utbildningsverket utgått från att den lagstadgade servicen ska tryggas och från de ovannämnda strategiska riktlinjerna. I förslaget har man förberett sig för att antalet kunder ökar med ca barn och ungdomar, dvs. ca 1,6 % år I budgetförslaget ingår särskilda resurser bl.a. för

13 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/4 - anskaffning av det undervisningsmaterial som de nya läroplanerna förutsätter inom den grundläggande utbildningen. I budgetförslaget har man bibehållit den nivåförhöjning gällande materialanslagen som gjordes för år det uppsökande ungdomsarbetet, som utbildningsverket har ansvaret för i Helsingfors. I budgetförslaget ingår också en beredskap att inom det svängrum som ramen ger möta ett ökat antal elever och studerande som behöver särskilt stöd och ett ökat antal elever och studerande med invandrarbakgrund. Såsom det i budgetanvisningarna konstateras är det ändå svårt att göra en uppskattning av antalet asylsökande och hur detta påverkar efterfrågan på verkets service. Utbildningsverkets anslag ökar i budgetförslaget med 9,5 miljoner euro, dvs. 1,4 % jämfört med årets budget. Anslagen under budgetmomentet Av stadens producerade tjänster ökar ändå bara med 4,7 miljoner euro, dvs. 0,8 % på grund av att man varit tvungen att reservera anslag för en nivåförhöjning när det gäller de lagstadgade hemkommunsersättningarna inom den grundläggande utbildningen, dvs. en ökning som är högre än prisnivåökningen. I nuläget bedömer man att en ökning på 4,7 miljoner euro inte täcker ens de beräknade hyresförhöjningarna. Lokalhyrorna har i budgetförslaget beaktats i enlighet med utbildningsverkets preliminära uppskattning. Uppskattningen är gjord enligt försiktighetsprincipen och grundar sig på projektplanerna. Vid uppskattningen har man räknat med den nivåsänkning på ca 2,5 miljoner euro som tas upp i stadsstyrelsens ställningstagande. I hyresanslagen ingår inga reserveringar för eventuella nivåförhöjningar. Det oaktat kommer nya skollokaler och ombyggnadsprojekt att leda till höjda hyror år 2017, enligt utbildningsverket preliminära beräkningar med ca 11,7 miljoner euro, dvs. med knappt 8 % jämfört med år Beräkningen preciseras i resultatbudgeten och ett eventuellt svängrum allokeras till undervisningen. De produktivitetsåtgärder som ingår i budgetförslaget har bestämts utifrån spar- och produktivitetsbeslut under de föregående åren. För den svenska småbarnspedagogiken har inte ställts något separat produktivitetsmål för år I budgetförslaget för den grundläggande utbildningen ingår ett allmänt produktivitetsmål om högst 0,9 % för skolorna. Produktivitetsmålet ställs i högre grad på de högre årskurserna där gruppstorlekarna är relativt små. Den kalkylerade gruppstorleken är i genomsnitt 16 elever.

14 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/4 Utbildningsverket planerar att se över principerna för fördelningen av resurserna för särskilt stöd. I samarbete med skolorna bestäms nya grunder för resursfördelningen, vilka på bästa möjliga sätt beaktar behovet av särskilt stöd på de olika skolstadierna. Skolornas förutsättningar att tillgodose en god utbildning och välmående för olika typer av elever stärks. Målet är att allt fler elever med särskilt stöd kan gå i sin egen närskola. Utbildningsnämnden godkände nya finansieringsprinciper för gymnasierna , dvs. de principer som följs då utbildningsverket beräknar gymnasiernas budgetramar. I det sammanhanget beslutade nämnden också att beräkningsgrunderna i euro justeras som en del av budgetberedningen från och med år I budgetförslaget ingår inte något separat produktivitetsmål, vilket i princip innebär att det inte finns behov av att ändra beräkningsgrunderna i euro. De nya finansieringsprinciperna har använts bara några månader och därför har det i praktiken inte varit möjligt att påvisa några ändringsbehov. Utbildningsverket kommer att följa upp situationen i gymnasierna under år 2016 och bereder eventuella ändringar gällande principerna för utbildningsnämnden i samband med resultatbudgeten för år Ändringar kan behövas också om undervisnings- och kulturministeriet gör strukturella förändringar gällande tillstånden att anordna utbildning eller om Helsingfors av ministeriet beviljas tillstånd för ett timresursförsök från hösten Inom administrationen är målet att skära ned utgifterna närmare 3 % jämfört med årets resultatbudget. Detta ska ske genom att man effektiverar verksamhetsprocesserna bl.a. via en utvidgad och ökad användning av elektroniska tillämpningar. I skolorna och läroanstalterna betyder produktivitetsmålet att undervisningen ska ordnas med mindre anslag per elev än tidigare. Produktivitetsmålet torde till stor del gälla löneanslagen. I praktiken kommer det att leda till gruppstorlekarna inom den grundläggande utbildningen ökar måttfullt och att det finns färre fördelningstimmar. Det kan också inverka på möjligheterna att bilda grupper inom vissa tillvalsämnen och sällsynta språk samt på antalet timlärare i bisyssla. Däremot inverkar åtgärderna inte på den mängd undervisning som den enskilda eleven får. Målet är att stegvis effektivera resursanvändningen genom att utveckla verksamhetssätten och lärmiljöerna samt genom att digitalisera servicen. För studerandena i gymnasieutbildningen tryggas ett brett och mångsidigt kursutbud i form av ett gemensamt kursutbud inom de olika campusområdena samt genom videoundervisning och digitalisering av undervisningen. Inom yrkesutbildningen förläggs lärmiljöerna i allt högre grad utanför läroanstalten och undervisningen digitaliseras.

15 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/4 Om produktivitetsmålet genomförs så som ovan beskrivs leder det inte till hot om uppsägning eller permittering av den fastanställda undervisnings- och assistentpersonalen. Behovet av lärare väntas öka i och med antalet elever ökar. Strukturella förändringar under beredning I samarbete med idrottsverket och lokalcentralen planerar utbildningsverket att överföra administrationen kring den s.k. fritidsanvändningen av skollokalerna till idrottsverket från och med Målet är att öka användningen av skollokalerna under fritid och förnya uthyrningsoch fördelningsprinciperna samt prissättningen. Förändringen har inte beaktats i budgetförslaget. Staden håller på att omorganisera sysselsättningsprocesserna. Ansvaret för den utbildning som ansluter sig till sysselsättningen torde flyttas över från stadskansliet till utbildningsverket där den blir en del av servicen vid Stadin aikuisopisto och läroavtalsutbildningen. I detta sammanhang utreds också en eventuell överföring av den svenska ungdomsverkstadsverksamheten till utbildningsverket. Dessa eventuella förändringar har inte beaktats i budgetförslaget. Vid budgetförhandlingarna i augusti torde man komma överens om nödvändiga resursöverföringar. Förslagets hälsoeffekter Genom att förnya arbetssätten och utveckla lärmiljöerna strävar utbildningsverket efter att se till att det effektivitetsmål som budgetramen förutsätter inte minskar den undervisning som de enskilda eleverna får vare sig kvalitativt eller kvantitativt. Inte minst strävar verket efter att trygga förutsättningarna att lära och växa till sig för de barn och ungdomar som behöver mest stöd. Förslaget tryggar den fastanställda personalens ställning. Budgetförslagets struktur Med stadsstyrelsens budgetanvisningar följde en modell för hur motiveringstexterna ska struktureras. Budgetförslaget bildas av delarna A, B, C och D, där A är ett budgetförslag som är uppgjort enligt budgetanvisningarna så att det kan ingå i stadens budgetbok som motiveringstext för utbildningsverket. B-delen är en mer detaljerad, per ansvarsområde upplagd motivering till budgetförslaget. C-delen innehåller förslaget till investeringsbudget och D-delen stadens medlemskap i olika föreningar till den del de gäller utbildningsverkets verksamhetsområde.

16 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/4 Svenska sektionen behandlar budgetförslaget med undantag av de delar som gäller den finska grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen samt yrkesutbildningen. Upplysningar linjedirektör Niclas Grönholm Christer Sundqvist, ekonomichef, telefon: christer.sundqvist(a)hel.fi Tero Vuontisjärvi, utvecklingschef, telefon: tero.vuontisjarvi(a)hel.fi Taina Mäkinen, ekonomiplanerare, telefon: taina.makinen(a)hel.fi Bilagor 1 2 KHN ANTAMAT VALMISTELUA OHJAAVAT KANNANOTOT.pdf 2 TAE 2017 ja tse final.pdf 3 Tilankäyttöohjelma OPEV 2017 ark.pdf 4 Muutokset pdf Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

17 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/5 29 Godkännande av läroplanen för förskoleundervisningen i Helsingfors HEL T Framställning Behandling Svenska sektionen beslutade att för sin del godkänna läroplanen för förskoleundervisningen i Helsingfors med föredragandens ändring och föreslå utbildningsnämnden att den förelägger stadsstyrelsen läroplanen för godkännande. n gjorde följande ändring i bilagan: Kapitel 2.3, sista meningen i tredje stycket fick lydelsen " De värden som beskrivs i strategiprogrammet följs också inom förskoleundervisningen." Upplysningar linjedirektör Niclas Grönholm Jenni Tirronen, specialplanerare, telefon: jenni.tirronen(a)hel.fi Bilagor 1 Läroplan för förskoleundervisningen i Helsingfors 2016.pdf Sökande av ändring Förslag till framställning ns motiveringar Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet Svenska sektionen beslutar att för sin del godkänna läroplanen för förskoleundervisningen i Helsingfors och föreslå utbildningsnämnden att den förelägger stadsstyrelsen läroplanen för godkännande. Läroplanen för förskoleundervisningen i Helsingfors grundar sig på lagen om grundläggande utbildning och på de nationella grunderna för förskoleundervisningens läroplan som utgivits av Utbildningsstyrelsen i december Enligt lagen om grundläggande utbildning ska barnen året innan läroplikten börjar delta i förskoleundervisning eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås.

18 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/5 Utbildningsanordnaren ska göra upp och godkänna läroplaner i enlighet med vad som föreskrivs i de nationella grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Den nya läroplanen ska tas i bruk senast Förskoleundervisningen lyder under lagen om grundläggande utbildning, men då barnet behöver småbarnspedagogik utöver förskolans verksamhetstid, tillämpas lagen om småbarnspedagogik. I Helsingfors arrangeras förskoleundervisning både i daghem och skolor. Enligt 5, punkt 1 i instruktionen för utbildningsväsendet är det svenska sektionens uppgift att bereda ett förslag till läroplanen för förskoleundervisning. Förslaget föreläggs nämnden, som sedan förelägger stadsstyrelsen detta. Läroplanen för förskoleundervisningen i Helsingfors tillämpas i alla de enheter som anordnar förskoleundervisning. Förskolenheterna gör årligen upp en verksamhetsplan på basis av läroplanen för förskoleundervisningen. Personalen inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen har haft möjlighet att delta i läroplansarbetet. Kontinuitet från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen har beaktats under hela processen. Samtidigt pågår arbetet med den nya planen för småbarnspedagogik i Helsingfors. Kontinuiteten från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen kommer att tas i beaktande i det arbete. Utarbetandet av läroplanen för förskoleundervisningen har beretts i samarbete med barnomsorgsverket. Styrgruppen på barnomsorgsverket, där det har funnits representant från den svenska förskoleundervisningen, har styrt läroplansarbetet. De delar i läroplanen som behandlar elevvården har uppgjorts i samarbete med social- och hälsovårdsverket. Elevvården på svenska är uppbyggd på ett annat sätt än den finska i Helsingfors, eftersom de svenska förskolorna har möjlighet att använda skolpsykologernas och -kuratorernas tjänster. Den svenska förskoleundervisningen baserar sig både på de nationella värdena och Helsingfors stads värden samt på en gemensam värdegrund för den svenska småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen. I Helsingfors är den rika mångfalden en viktig del av förskolans värdegrund. Barnet har en grundrättighet till sitt eget språk och sin egen kultur. Språkstrategin har utarbetats för att stärka det svenska språket. Helsingfors tvåspråkighet är en rikedom. Genom att samarbeta på ett mångsidigt sätt kan man stöda livskraften hos språken och kulturerna.

19 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/5 Det har ordnats möjlighet för vårdnadshavare och kommuninvånare att delta i utarbetandet av förskolans läroplan i samband med en elektronisk förfrågan. Ett utkast till läroplan har funnits på Helsingfors stads webbplats under mars månad och det har funnits möjlighet att ge kommentarer elektroniskt. Kommentarerna har beaktats i den slutliga versionen. Barnen har hörts under våren och hösten 2015, bland annat genom givna uppgifter i förskolan. I läroplanen för förskoleundervisningen i Helsingfors beskrivs utgångspunkterna och principerna för förskoleverksamheten i Helsingfors, de viktigaste målen och innehållen, de huvudsakliga samarbetsinstanserna, elevvården samt stödformerna. Förskoleundervisningen har som mål att i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna främja barnens förutsättningar för utveckling och lärande samt att stärka barnens sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva upplevelser av lärande. I de nationella grunderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen definieras mål för mångsidig kompetens. Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Mångsidig kompetens indelas i förskoleundervisningen i sex delområden och i den grundläggande utbildningen i sju delområden. Dessa delområden har flera beröringspunkter med varandra. Undervisningen i förskolan ska vara helhetsskapande och bestå av lärområden av olika omfattning som genomförs på olika sätt. Lärområdena ska genomföras utgående från barnens intressen och de gemensamma målen för undervisningen. De gemensamma målen baserar sig på mål inom olika kunskaps- och färdighetsområden som är väsentliga i förskolan och på målen för mångsidig kompetens. De gemensamma målen är mål som ska styra lärarens arbete. Småbarnspedagogiken, den förskoleundervisning som ingår i den, och den grundläggande utbildningen ska bilda en helhet som på ett logiskt sätt stöder barnens växande och lärande. I Helsingfors ska förskoleoch nybörjarundervisningen arbeta flexibelt tillsammans så att barnen har möjlighet att bekanta sig med skolans vardag och arbeta i åldersblandade grupper redan under förskoleåret. Den nya läroplanen lyfter starkare upp att förskolorna ska utföra ett systematiskt kvalitetsarbete. Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. linjedirektör Niclas Grönholm

20 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/5 Upplysningar Jenni Tirronen, specialplanerare, telefon: jenni.tirronen(a)hel.fi Bilagor 1 Läroplan för förskoleundervisningen i Helsingfors 2016.pdf Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

21 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/6 30 Godkännande av den kommunala läroplanen för elevhandledning HEL T Beslut Svenska sektionen beslutade att godkänna läroplanen för elevhandledning i enlighet med förslaget. Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Bilagor 1 Elevhandledning_ak 7-9.pdf Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden Beslutsförslag ns motiveringar Beslutet stämmer överens med förslaget. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. För närvarande pågår i Helsingfors arbetet med att formulera en ny läroplan för den grundläggande utbildningen. Enligt statsrådets beslut ska man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebär att de lokala läroplanerna ska vara klara och godkända före De lokala läroplanerna utarbetas utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner kommer att bestå av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar. Skolan utarbetar den skolvisa läroplanen på basen av

22 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/6 den gemensamma kommunala läroplanen och de instruktioner som ingår i den. Den kommunala läroplanen har utarbetats i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet har koordinerats av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetat de gemensamma kommunala texterna har det ingått representanter för bägge språkgrupperna. Svenska sektionen har tidigare godkänt språkprogrammet som en del av den kommunala läroplanen ( , 16 och , 49), ramarna för timfördelningen ( , 31) och läroplanens allmänna del ( , 43), samt de ämnesvisa texterna för ämnena biologi, fysik, geografi, historia, kemi, livsåskådningskunskap, omgivningslära, religion (ev. luth.) och samhällslära ( , 65). Läroplanerna för engelska (A2), främmande språk (A2), främmande språk (B2), matematik, gymnastik, bildkonst, musik, huslig ekonomi och hälsokunskap godkändes av sektionen ( 73). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 1-6) och finska (A1 och modersmålsinriktad finska) godkändes ( 7). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 7-9), finska (B1) och slöjd (1-2, 3-6 och 7-9) godkändes ( 14). Läroplanen i elevhandledning för årskurserna 1-6 är identisk med den nationella, medan texten för årskurserna 7-9 har bearbetats och kompletterats med tillägg specifika för Helsingfors. Den nationella läroplanen för ämnet finns att läsa på länken Läroplanstexten för årskurserna 7-9 i Helsingfors är bifogad denna beredning. På basis av de av sektionen godkända texterna utarbetar varje skola en skolvis läroplan, dock i tätt samarbete med övriga svenska skolor i området och staden. De skolvisa läroplanerna kommer att beredas för att godkännas i utbildningsnämndens svenska sektion under vårterminen Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Bilagor

23 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/6 Sökande av ändring 1 Elevhandledning_ak 7-9.pdf Omprövning, utbildningsnämnden

24 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/7 31 Godkännande av den kommunala läroplanens årskurshelheter HEL T Beslut Svenska sektionen beslutade att godkänna de för de svenska skolorna gemensamma årskurshelheter som beskriver övergångar, uppdrag och kompetenser inom den grundläggande utbildningen i Helsingfors. Dessa fogas som sådana till varje skolas läroplan. Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Bilagor 1 Årskurshelheter_1-2.pdf 2 Årskurshelheter_3-6.pdf 3 Årskurshelheter_7-9.pdf Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden Beslutsförslag ns motiveringar Beslutet stämmer överens med förslaget. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. För närvarande pågår i Helsingfors arbetet med att formulera en ny läroplan för den grundläggande utbildningen. Enligt statsrådets beslut ska man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebär att de lokala läroplanerna ska vara klara och godkända före De lokala läroplanerna utarbetas utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet

25 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/7 och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner kommer att bestå av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar. Skolan utarbetar den skolvisa läroplanen på basen av den gemensamma kommunala läroplanen och de instruktioner som ingår i den. Den kommunala läroplanen har utarbetats i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet har koordinerats av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetat de gemensamma kommunala texterna har det ingått representanter för bägge språkgrupperna. Svenska sektionen har tidigare godkänt språkprogrammet som en del av den kommunala läroplanen ( , 16 och , 49), ramarna för timfördelningen ( , 31) och läroplanens allmänna del ( , 43), samt de ämnesvisa texterna för ämnena biologi, fysik, geografi, historia, kemi, livsåskådningskunskap, omgivningslära, religion (ev. luth.) och samhällslära ( , 65). Läroplanerna för engelska (A2), främmande språk (A2), främmande språk (B2), matematik, gymnastik, bildkonst, musik, huslig ekonomi och hälsokunskap godkändes av sektionen ( 73). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 1-6) och finska (A1 och modersmålsinriktad finska) godkändes ( 7). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 7-9), finska (B1) och slöjd (1-2, 3-6 och 7-9) godkändes ( 14). De texter som beskriver övergångar, uppdrag och kompetenser inom den grundläggande utbildningen som nu beretts för sektionen är till merparten identiska med de texter som återfinns i de finska skolornas läroplaner. Texterna har utarbetats av arbetsgrupper bestående av lärare och administrativ personal från både den finska och svenska grundläggande utbildningen. Dessa texter kommer efter sektionens godkännande att föras in i de skolvisa läroplanerna för samtliga svenska skolor. De skolvisa läroplanerna kommer att beredas för att godkännas i utbildningsnämndens svenska sektion under vårterminen Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Bilagor

26 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/7 Sökande av ändring 1 Årskurshelheter_1-2.pdf 2 Årskurshelheter_3-6.pdf 3 Årskurshelheter_7-9.pdf Omprövning, utbildningsnämnden

27 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/8 32 Godkännande av läroplanen för Hoplaxskolan HEL T Beslut Svenska sektionen beslutade att godkänna läroplanen för Hoplaxskolan i enlighet med direktionens förslag. Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden Beslutsförslag ns motiveringar Beslutet stämmer överens med förslaget. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. För närvarande pågår i Helsingfors arbetet med att formulera en ny läroplan för den grundläggande utbildningen. Enligt statsrådets beslut ska man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebär att de lokala läroplanerna ska vara klara och godkända före De lokala läroplanerna utarbetas utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner kommer att bestå av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar. Skolan utarbetar den skolvisa läroplanen på basis av den gemensamma kommunala läroplanen och de instruktioner som ingår i den.

28 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/8 Den kommunala läroplanen har utarbetats i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet har koordinerats av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetat de gemensamma kommunala texterna har det ingått representanter för bägge språkgrupperna. Svenska sektionen har tidigare godkänt språkprogrammet som en del av den kommunala läroplanen ( , 16 och , 49), ramarna för timfördelningen ( , 31) och läroplanens allmänna del ( , 43), samt de ämnesvisa texterna för ämnena biologi, fysik, geografi, historia, kemi, livsåskådningskunskap, omgivningslära, religion (ev. luth.) och samhällslära ( , 65). Läroplanerna för engelska (A2), främmande språk (A2), främmande språk (B2), matematik, gymnastik, bildkonst, musik, huslig ekonomi och hälsokunskap godkändes av sektionen ( 73). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 1 6) och finska (A1 och modersmålsinriktad finska) godkändes ( 7). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 7 9), finska (B1) och slöjd (1 2, 3 6 och 7 9) godkändes ( 14). På basis av de av sektionen godkända texterna utarbetar varje skola en skolvis läroplan, dock i tätt samarbete med övriga svenska skolor i området och staden. De skolvisa läroplanerna kommer att beredas för att godkännas i utbildningsnämndens svenska sektion under vårterminen Hoplaxskolans direktion behandlade den skolvisa läroplanen under sitt möte ( 37) och beslutade att sända in den för att godkännas av sektionen. Skolan har i läroplanens allmänna del fört in de tillägg och skolvisa preciseringar skolorna uppmanats att göra. De valfria ämnen skolan valt att erbjuda eleverna i årskurs 4 6 har alla en digital prägel, och eleverna kommer under de valfria lektionerna att arbeta åldersblandat. Hoplaxskolan tar i bruk de av sektionen godkända ämnesvisa läroplanstexterna och årskurshelheterna som sådana. Skolans läroplan finns att läsa på adressen De skolvisa preciseringarna i läroplanens allmänna del har till skillnad från de gemensamma texterna en grå bakgrund. undervisningschef Niclas Rönnholm Upplysningar

29 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) RPKL/8 Sökande av ändring Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Omprövning, utbildningsnämnden

30 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) ANVISNINGAR FÖR SÖKANDE AV ÄNDRING 1 FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING 25, 26, 27, 28 och 29 i protokollet. Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet. Tillämpat lagrum: 91 i kommunallagen 2 ANVISNINGAR OM HUR MAN BEGÄR OMPRÖVNING 30, 31 och 32 i protokollet. Den som är missnöjd med beslutet kan framställa en skriftlig begäran om omprövning. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär hos domstol. Rätt att begära omprövning Omprövning får begäras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) av kommunmedlemmarna Den tid inom vilken omprövning ska begäras Omprövning ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Begäran om omprövning ska inlämnas till Helsingfors stads registratorskontor senast den bestämda tidens sista dag under registratorskontorets öppettid. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. Dagen för delfåendet räknas inte in i den bestämda tiden. Om sista dagen av den bestämda tiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får begäran om omprövning inlämnas första vardagen därefter. Omprövningsmyndighet Omprövning begärs hos Helsingfors utbildningsnämnd.

31 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) Omprövningsmyndighetens kontaktuppgifter är: E-postadress: Postadress: PB HELSINGFORS STAD Faxnummer: (09) Besöksadress: Helsingfors stads registratorskontor Norra esplanaden Telefonnummer: (09) (Allmän förvaltning) (09) (Stadsplanerings- och fastighetsväsendet) (09) (Byggnads- och miljöväsendet) (09) (Bildningsväsendet) (09) (Social- och hälsovårdsväsendet) Registratorskontoret är öppet måndag fredag kl Formen för och innehållet i begäran om omprövning Begäran om omprövning ska göras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form. I begäran om omprövning ska uppges det beslut som begäran om omprövning gäller hurdan omprövning som begärs på vilka grunder omprövning begärs vem som begär omprövning på vilka grunder den som begär omprövning är berättigad att göra detta kontaktuppgifter till den som begär omprövning Protokoll Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor

32 Helsingfors stad Protokoll 4/ (29) Veronica Hertzberg ordförande Ann Holm-Dellringer protokollförare Protokollet justerat Bernt Nordman Dokumentet är elektroniskt undertecknat. Protokollet har hållits offentligt framlagt på Helsingfors stads registratorskontor (Norra esplanaden 11-13)