Den nyaste godkända versionen av anvisningen finns på studentexamensnämndens webbplats.

Transkript

1 Anvisning om anordnande av elektroniskt studentprov Anvisning om anordnande av elektroniskt studentprov Detta dokument av teknisk karaktär beskriver de särskilda dragen hos anordnandet av det elektriska studentprovet. Anvisningen uppdateras alltid när informationen om bästa praxis preciseras. Studentexamensnämnden hoppas få frågor och kommentarer av gymnasierna. Den nyaste godkända versionen av anvisningen finns på studentexamensnämndens webbplats. Innehåll Anvisning om anordnande av elektroniskt studentprov... 1 Innehåll Inledning Nya samarbetspartner Sammanfattning av provarrangemangen Föreberedelsefasen Arrangemangen i provlokalen i ett nötskal Centrala tekniska hotbilder och förberedelser inför dem i ett nötskal Datatrafik Strömförsörjning Terminaler inklusive hörlurar Tilläggsutrustning till terminaler Provlokalens server Övervakarens skärm och dator Inredning av provlokaler Specialarrangemang Avläggande av provet i separata lokaler Före provet Rektorns och lärarnas behörigheter Leverans och förvaring av provuppgifter och USB-minnen Installation och testning av datatekniken Kontroll av ernas utrustning Övrig utrustning som behövs för elektroniska prov i provlokalerna Händelser under provdagen Åtgärder i provlokalen före provet Åtgärder i början av provet Övervakarnas uppgifter under provet Åtgärder i undantagssituationer När en avlägsnar sig Efter provet Åtgärder i provlokalen efter provet: Åtgärder efter provet

2 5.3 Hantering av pappersdokument som uppstått under proven Ordlista och förkortningar Källor Bilaga 1: Anvisningar för övervakare

3 1 Inledning Studentprovet blir stegvis elektroniskt Syftet med reformen är att provet i allt högre grad ska motsvara de ungas kunskapsbehov i fortsatta studier och i arbetslivet. Det elektroniska provet gör det möjligt att skapa mångsidigare uppgifter, och även erna får möjlighet att visa sitt kunnande på ett bredare plan. De viktigaste dragen ändras dock inte: provet är fortfarande en tillförlitlig kompetensindikator, där alla er har jämlika möjligheter till framgång. Anordnandet av provet kommer också i fortsättningen att vara en stor gemensam prestation för studentexamensnämnden (SEN) och gymnasierna. I 3 i lagen om anordnande av studentexamen ( /672) konstateras det entydigt att ansvarig för anordnandet av examen och proven i läroanstalten är rektorn. Precis som förut förutsätter ett lyckat studentprov samarbete inom en omfattande grupp. I detta dokument beskrivs de praktiska arrangemangen relaterade till proven i den elektroniska studentexamen. Anvisningen är avsedd för de personer som deltar i anordnandet av provtillfällen och som kan utgöras av åtminstone följande personer: rektorer och skolsekreterare representanter för fastighetsförvaltningen (t.ex. elarbeten) leverantörer av IT-administrations- och/eller IT-tjänster (t.ex. terminaler, servrar, nät) ansvariga för provlokalernas inredning (t.ex. vaktmästare, lärare, utomstående assistenter) provövervakare (t.ex. rektorer, lärare). Eftersom anvisningen beskriver provlokalernas el- och datatekniska egenskaper innehåller den en hel del facktermer och förkortningar (t.ex. körtid, DHCP-server). Dessa facktermer och förkortningar har länkar till ordlistan (se punkt 6). Syftet med detta dokument är att underlätta förberedelserna inför det elektroniska studentprovet i gymnasierna. En del detaljer relaterade till anordnandet av provet är redan rätt välkända och har delvis beaktats i gymnasierna. Beskrivningen av dem underlättar planeringen och genomförandet av provarrangemangen. Särskilt frågorna om de tekniska arrangemangen för provet (elinstallationer, datakommunikation) börjar vara klara. Andra detaljer är ännu inte kända. Dessa kan anknyta till rutiner som är lättare att ändra senare än de strukturella aspekterna. Bästa praxis uppstår i det praktiska arbetet, och gymnasierna kommer att få erfarenhet av det när de testar elektroniska kursprov och studentprovet. Därför kompletteras anvisningen om anordnande när erfarenheten ökar. En del av dokumentet blir senare en del av de allmänna föreskrifterna och anvisningarna om studentprovet. En del av dokumentet är avsett att ge idéer för de praktiska arrangemangen. Dessa delar är kursiverade och indragna. I dokumentet kan det också nämnas att anvisningar saknas än så länge. Det är alltså känt att ytterligare information kommer senare. Dessa delar är kursiverade men inte indragna. 3

4 Vi hoppas att gymnasierna ska kommentera anvisningen fortlöpande genom att komma med förslag till innehåll och frågor per e-post: Den nyaste versionen av denna anvisning finns på studentexamensnämndens webbplats. 1.1 Nya samarbetspartner Förberedelserna inför det elektroniska kräver samarbete mellan gymnasiet, fastighetsadministrationen och leverantörer av IT-tjänster. Fastighetsadministrationen ansvarar för de tekniska arrangemang i provlokalerna som behövs för anordnandet av provet. I allmänhet innebär detta planering och genomförande av elinstallationer. För fastighetsadministrationens del är arbetet slutfört när provlokalerna utrustats enligt anvisningarna. IT-administrationen ansvarar för de terminaler, servrar och dataförbindelser som behövs för provet. IT-administrationens roll är stark i synnerhet vad gäller fastställandet av riktlinjerna för terminalerna och planeringen av provarrangemangen. Beroende på läget kan skolans IT-support utbilda en lärare (eller en del lärare) i skolan i provarrangemangen. SEN:s mål är att ta fram ett elektroniskt studentprov som inte kräver fortlöpande IT-support. Även fastighetsadministrationens arbetsinsats minskar väsentligt efter förberedelserna för provlokalerna (se punkt 2). 1.2 Sammanfattning av provarrangemangen Provarrangemangen för det elektroniska provet kan indelas i en förberedelsefas samt i faser som upprepas vid varje examenstillfälle och på provdagen. Förberedelsefasen: Gymnasiet väljer de lokaler som används för det elektroniska studentprovet (inklusive lokaler som specialarrangemang kräver). Gymnasiet ser till att de eltekniska lösningar som behövs i provet (strömförsörjning, strömförsörjning med reservbatteri, dvs. UPS-säkring, datakommunikation) och inredningen (placering av er och övervakare) genomförs i dessa lokaler. Gymnasiet beslutar om vem som ska skaffa de terminaler som erna använder i provet (gymnasiet eller erna), och säkerställer att det har den reservutrustning som behövs i provet. Terminalerna ska också ha hörlurar. Ungefär två veckor före provet: Rektorn testar inloggningen på SEN:s nättjänst genom Vetuma-identifiering. Gymnasiet tar emot de USB-minnen som SEN har skickat per post (ernas stickor och serverstickorna). Man säkerställer att erna kan starta sina terminaler med USB-minnet (ernas stickor). Man säkerställer att ernas terminaler kan kopplas antingen till det mobila eller till det fasta examensnätet och att terminalerna har fungerande hörlurar. Ungefär en vecka före provet: 4

5 Rektorn tar emot dekrypteringskoden för att öppna provuppgifterna och nyckeltalslistorna för att identifiera erna, vilka SEN har skickat per post. Rektorn laddar ner den krypterade filen med provuppgifterna i ett USB-minne. Före provet i provlokalen: Gymnasiet inreder provlokalerna och installerar examensnätet. Gymnasiet installerar och testar det examensnät som används i proven i provlokalerna och de lokaler som behövs för specialarrangemang. Gymnasiet säkerställer att det i provlokalerna finns det antal reservdatorer som fastställs i SEN:s anvisning och att reservdatorerna kan startas via ernas USB-minnen. Datorerna ska ha genomgått ett ljudtest och de ska ha hörlurar och ernas USB-minnen. Reservdatorerna är försedda med en anvisning för att provövervakare vid behov ska kunna starta dem med ens sticka. Gymnasiet säkerställer att det i provlokalerna finns det antal USB-minnen som fastställs i SEN:s anvisning. Gymnasiet delar ut anteckningspapper på studerandenas sittplatser. Gymnasiet delar ut studerandenas stickor färdigt på studerandenas sittplatser. Om studerandena gör provet via gymnasiets terminaler ska gymnasiet färdiginstallera terminalerna på studerandenas bord. Gymnasiet startar provlokalens server och övervakarnas eventuella datorer i examensnätet. Gymnasiet skriver ut minst en protokollblankett för övervakaren. I början av provet i provlokalen (30 60 minuter innan det egentliga provet påbörjas): Examinanderna kommer in i provlokalen och har med sig eventuella egna terminaler. De kopplar sina terminaler till elnätet och examensnätet. De kopplar sina hörlurar till terminalerna. De startar terminalerna från sina USB-minnen. De gör ett ljudtest i terminalerna. Rektorn och övervakaren laddar ner provuppgifterna från provlokalens server. Rektorn, övervakaren och en öppnar det kuvert som innehåller en dekrypteringskod och nyckeltalslistor. Examinanderna matar in för- och efternamn samt personbeteckning i provsystemet och väntar på att bli identifierade. Övervakaren matar in dekrypteringskoden i provlokalens server. Övervakarna identifierar erna utifrån nyckeltalslistorna. Under provet: Övervakarna följer med provets utförande i provlokalen och via övervakarens skärm. Övervakarna för övervakningsprotokoll elektroniskt eller på papper. Övervakarna reagerar på undantagssituationer. Efter provet i provlokalen: 5

6 Övervakarna samlar in terminalernas USB-minnen (ernas stickor). Övervakaren av provet laddar upp provprestationerna från provlokalens server till ett USB-minne. Provprestationerna är lagrade i serverstickan, men vid behov kan övervakaren också spara prestationerna i flera USB-minnen. Övervakaren överlämnar USB-minnet till rektorn så snart som möjligt. Sedan stänger övervakaren av provlokalens server. Serverstickan lämnas i förvar i kassaskåpet. Examinandens stickor kan användas på nytt strax efter provet. Bedömningen börjar i SEN:s bedömningstjänst. Efter provet: Gymnasiets rektor loggar in i SEN:s nättjänst och överför filen med ernas provprestationer till SEN:s tjänst. Gymnasiets rektor kontrollerar i SEN:s system personbeteckningarna för dem som deltar i bedömningen. Lärarna på gymnasiet loggar in i SEN:s nättjänst genom Vetuma-identifiering och bedömer provprestationerna i enlighet med SEN:s anvisning. Gymnasiets rektor kan följa upp hur bedömningen framskrider. När bedömningen är klar meddelar rektorn om det i SEN:s nättjänst. 6

7 2 Föreberedelsefasen 2.1 Arrangemangen i provlokalen i ett nötskal I det elektroniska studentprovet har varje en terminal som startas med ens USB-minne som SEN levererat. Varje terminal kan anslutas till elnätet och via nätet i provlokalen till provlokalens servrar. Provlokalens servrar startas med en serversticka som levereras av SEN. Allt material som erna behöver under provet finns i en fil som innehåller provuppgifterna och som rektorn har laddat ner från SEN:s nättjänst. Via sina terminaler har erna inte tillgång till andra elektroniska resurser (t.ex. material på internet eller terminalens hårddisk). Provlokalens server är en helhet som bildas av två separata datorer (noder). Syftet med detta arrangemang är att förbereda sig för eventuella fel i utrustningen under provet. Noderna har identisk programvara. Datorerna kopierar det inkörda materialet för varandra, vilket innebär att provet kan fortsätta utan störningar om det uppstår fel i den ena datorn. Provlokalens servrar står i kontakt med provlokalens nät. Det är också möjligt att noderna kommunicerar direkt med varandra. SEN:s server extern nätförbindelse provlokalens server Nod 1 Nod 1 switch examensnätet Figur 1. Förenklad schematisk bild av examensnätets datakommunikation. I de första proven står provlokalens servrar inte i kontakt med internet, men det är bra att förbereda sig för anslutningar när kablar installeras i provlokalerna. Provlokalens eltekniska konstruktion beskrivs i lokalanvisningen. Provlokalens strömförsörjning är indelad i två områden: Provlokalens servrar och IT-utrustning är kopplade till elnät med reservbatteri. Om elförsörjningen till provlokalen bryts av fungerar denna utrustning med ström från UPS-minnena. Reservbatteriet ska ha en körtid på minst 15 minuter. Examinandernas terminaler är kopplade till den osäkrade strömförsörjningen. Om 7

8 strömförsörjningen till provlokalen bryts av fungerar denna utrustning med ström från terminalernas egna batterier. Både strömförsörjningen med reservbatteri och den icke säkrade strömförsörjningen ska dimensioneras enligt lokalanvisningen. Rektorn laddar ner den krypterade filen med provuppgifter från SEN:s nättjänst. Sedan skickar SEN dekrypteringskoden för provuppgifterna per rekommenderat brev till rektorn. Examinandernas svar och det övriga material som uppstår under provet överförs från provlokalens servrar till SEN via en krypterad och i ett USB-minne lagrad fil som innehåller provprestationerna. Efter provet kan rektorn ladda upp filen i SEN:s nättjänst exempelvis med sin laptop. I framtiden kan det material som uppstår under provet överföras till SEN redan under provet. Därför är det bra att förbereda sig för internetförbindelser på provlokalens server när kablar installeras i provlokalerna. 2.2 Centrala tekniska hotbilder och förberedelser inför dem i ett nötskal Elektroniska studentprov avläggs i över 400 provlokaler med cirka terminaler. Tekniska problem kan inte undvikas, men det gäller att reagera på dem så snabbt som möjligt. Eftersom gymnasierna inte har tillgång till experter på olika områden ska provövervakarna kunna vidta åtgärder enligt anvisningarna. Centrala tekniska hotbilder har identifierats och förberedelserna inför dem planerats på följande sätt: Förberedelser för avbrott i strömförsörjningen görs på flera nivåer. De centrala systemen har reservbatteri, och det rekommenderas att även terminalerna har batteri. Eftersom systemet sparar ernas svar automatiskt, försvinner de inte om terminalen plötsligt stängs av. Förberedelser för enstaka problem med terminaler sker med hjälp av reservterminaler som gymnasierna ansvarar för. Förberedelser för enstaka datakommunikationsproblem sker genom att ordna reservplatser i provlokalen. Förberedelser för fel i provlokalens servrar sker genom att servern är en feltolerant helhet som består av två noder. De åtgärder som vidtas under provet har dokumenterats i punkt 4.4. Till skillnad från de nuvarande arrangemangen behövs det inga reservlokaler för provlokalen i det elektroniska studentprovet. Om provlokalen förstörs under examenstillfället så att den inte kan användas och om det avbrutna provet inte kan avläggas på reservprovdagen i ifrågavarande provlokal strävar man efter att placera erna i andra provlokaler. 2.3 Datatrafik Det behövs två nätförbindelser för anordnandet av det elektroniska studentprovet. 8

9 Examensnätet är ett internt lokalnät (LAN), vars nätinställningar delas av provlokalens server. Examensnätet baserar sig på Ethernet-kablar. Med särskilt tillstånd av SEN kan nätet också basera sig på WLAN-basstationer. Utrustningen i examensnätet ska vara UPS-säkrad. Den externa förbindelsen används av provlokalens server. I framtiden används förbindelsen till att överföra det material som uppstår under provet från provlokalens server till SEN:s nättjänst. Den utrustning som används för den externa förbindelsen (t.ex. switchar, routrar) behöver inte ha reservbatteri eller dubbel nätförbindelse Extern förbindelse I de första elektroniska proven laddas det material som uppstår under provet upp från provlokalens server till ett USB-minne. Rektorn laddar upp filen i SEN:s nättjänst exempelvis med sin laptop. Trots att internetförbindelse (extern förbindelse) på provlokalens server inte behövs i början, är det bra att förbereda sig för den när kablar installeras i provlokalerna. Tillgången till den externa förbindelsen ska vara en obegränsad internetförbindelse. Förbindelsens hastighet ska vara minst 1 Mbit/s, eftersom överföringen av det material som uppstår vid provet tar för lång tid med långsammare förbindelser. Förbindelsen ska gå via Ethernet-kablar till provlokalens server. Eftersom provlokalens server består av två noder ska placeringsstället för servern ha två Ethernet-uttag för det externa nätet eller en switch som anslutits till det externa nätet för serverns noder. Det viktigaste syftet med förbindelsen är att överföra provmaterialet från provlokalens server till SEN. Materialet består åtminstone av provprestationer, övervakningsprotokoll och varierande tekniska övervakningsdata. Det är också möjligt att använda den externa förbindelsen för fjärrkontroll av provlokalens servrar under provet. I så fall bygger detta på en förbindelse till SEN som öppnats av provlokalens servrar. Provlokalens server behöver ingen offentlig IP-adress för internet eller öppna portar från internet. Normalt har gymnasier två slags nät. Till nät som används för administration får man i allmänhet endast ansluta terminaler som administreras av nätets administratör (t.ex. kommunens IT-administration). Gästnäten är till för skolans studerande och besökare. Anslutning till dem kan kräva identifiering till exempel via webbläsaren. Ur SEN:s perspektiv är den bästa lösningen att placera provlokalens server i det administrativa nätet, eftersom servern då är bättre skyddad mot kontakter av utomstående än gästnätet. ITadministrationens riktlinjer kan förhindra placeringen i det administrativa nätet, eftersom programvaran i provlokalens server i princip innehas av SEN och inte av IT-administrationen. SEN redogör gärna för provlokalens servrars struktur och informationssäkerhetsegenskaper för IT-administrationsenheterna så att servrarna kunde placeras i ett så säkert nätsegment som möjligt. Gästnätet är också en möjlig placeringsplats för provlokalens server, förutsatt att nätet inte kräver identifiering via webbläsare. En öppnad förbindelse får inte heller ha en viss 9

10 anslutningstid (t.ex. högst två timmar). Provlokalens server har skyddats mot det externa nätet med en brandvägg, och förbindelserna mellan provlokalens server och SEN är krypterade. Dataöverföringen tål tillfälliga avbrott (t.ex. stora variationer i filbredden). Om ingendera av de ovan beskrivna lösningarna är möjlig ska en tillfällig nätförbindelse ordnas för provlokalens server, till exempel genom separat ADSL eller i ytterst exceptionella situationer genom mobildata Ethernet-baserat examensnät Examensnätet baserar sig på Ethernet, dvs. kabelteknik, såvida gymnasiet inte ansökt om tillstånd hos SEN för trådlöst nät (WLAN). Det är viktigt att planera examensnätet omsorgsfullt, eftersom detta sparar tid. I planeringen gäller det också att beakta er som genom beslut om specialarrangemang avlägger provet i separata provlokaler. Det finns ett eller flera examensnät per gymnasium, och varje examensnät ska ha en provlokalens server med två noder. Om alla er avlägger provet i samma provlokal är det lätt att planera nätet. I lokalen reserveras en plats för provlokalens server, och nätet byggs ut med hjälp av switchar så att det omfattar alla ers terminaler. Det finns dock nästan alltid er som fått beslut om specialarrangemang och som behöver separata provlokaler. Det finns två alternativ för ordnandet av datakommunikationen i separata provlokaler. Man kan installera egna examensnät i de separata lokalerna där varje lokal har en egen provlokalens server med två noder (se figur 2). Terminalerna för de er som avlägger provet i separata lokaler ansluts med Ethernet-kablar till huvudsalens examensnät (se figur 3). SEN:n server mindre provlokal provlokalens server switch större provlokal provlokalens server switch switch switch separat provlokal provlokalens server Figur 2. I detta exempel har varje provlokal ett eget examensnät och en egen provlokalens server. Det behövs inga nätförbindelser mellan provlokalerna. 10

11 SEN:s server mindre provlokal större provlokal provlokalens server separat provlokal switch switch switch switch switch Figur 3. I detta exempel är varje provlokal i fastigheten ansluten till samma examensnät. Gymnasiet har endast en provlokalens server. Om examensnätet routas via byggnadens fasta kablar och switchar ska man säkerställa att examensnätet inte kopplas till de övriga näten i byggnaden. Man kan göra detta genom att i de befintliga switcharna använda en egen VLAN för examensnätet eller genom att routa examensnätet via korskopplingar med en egen switch. Vid planeringen av nättopologin gäller det att komma ihåg att all utrustning i examensnätet ska ha reservbatteri för den körtid som krävs. Kravet på reservbatteri gäller alltså också de eventuella switchar i korskopplingen genom vilka examensnätet bildas. Det finns särskilda föreskrifter om reservbatterier i separata lokaler (se 2.11). SEN:s server mindre provlokal switch switch i KK-skåp större provlokal provlokalens server switch switch i KK-skåp separat provlokal Figur 4. Exempel på datakommunikationsarrangemang. Utrustningen på röd botten ska ha reservbatteri. Om nättrafiken går via switchar i KK-skåp ska även dessa switchar ha reservbatteri. Terminalerna på blå botten har eget batteri. Separat reservbatteri behövs inte för dem. Förbindelsen till det externa nätet behöver inget reservbatteri. 11

12 Om reservbatteriet för switcharna i KK-skåpet känns som en alltför tung lösning kan man alternativt använda små PoE-switchar. Om det bara finns en switch mellan den egentliga provlokalen och en separat lokal kan UPS placeras i den större provlokalen. UPS matar in ström i PoE-injektorn eller PoE-switchen som förmedlar ström via Ethernet till den lilla PoEswitchen i korskopplingsskåpet. UPS-enheter behövs inte i separata lokaler. större provlokal UPS separat provlokal provlokalens server switch PoE PoE-switch i KK-skåp Figur 5. UPS i KK-skåpet har ersatts med en PoE-injektor i Ethernet-kabeln. PoE-injektorn matar ström från reservbatteriet (den röda streckade linjen) till switchen i KK-skåpet via Ethernet-kabeln (den svarta linjen). Alternativt kan switchen i provlokalen vara PoEsmartswitch, och då behövs ingen separat PoE-injektor. Dubbelt examensnät behövs inte. Gymnasiet ska ha tillgång till reservutrustning så att en komponent i nätet som går sönder under provet kan bytas till en ny. Bytet ska ske inom 60 minuter från att felet observerats. Examensnätets swichar behöver inte vara kontrollerade. Nätets dataöverföringshastighet ska vara Mbit/s (1 Gbit/s) i hela nätet. Vid de första provtillfällena används denna kapacitet inte, men eftersom det handlar om en långvarig investering är det bra att förbereda sig på en ökande dataöverföringskapacitet. Det är bra att använda skyddade kablar (STP), om de förenas med till exempel kabelkanaler eller buntband till tajta knippen. I andra fall räcker det med en oskyddad kabel (UTP). I gigabitnätet ska man använda en kabel minst i klassen CAT-5E. Utrustningen i examensnätet ska hållas under uppsikt eller förvaras i låsta utrymmen. I praktiken innebär detta att switcharna antingen finns i låsta korskopplingsutrymmen eller andra utrymmen eller att provövervakarna kan hålla dem under uppsikt under provet. Om det finns olåst utrustning i provlokalen ska hela provlokalen vara låst efter installationen av examensnätet tills provet börjar WLAN-baserat examensnät Det är möjligt att använda trådlöst WLAN-nät i examensnätet endast med tillstånd av SEN. Då kan gymnasiet installera ett WLAN-baserat examensnät i de lokaler som beviljats tillstånd. Samma lokaler kan också ha ett Ethernet-baserat examensnät som används av en del av erna. 12

13 Innan tillstånd söks ska gymnasiet utvärdera de provlokaler för vilka ett trådlöst examensnät planeras. SEN har publicerat en separat utvärderingsanvisning (se WLAN-anvisning). Samma riktlinjer gäller för WLAN-nät som för Ethernet-nät. All nätutrustning, inklusive WLANbasstationer och eventuella controllers som styr dem, ska ha tillgång till ström från reservbatteri. Föreskrifter för fysisk informationssäkerhet för utrustning i trådlösa nät. Utrustningen ska förvaras i antingen låsta eller övervakade utrymmen. WLAN-nätets utrustning kan även placeras utom räckhåll för utomstående genom att fästa den tillräckligt högt upp, och då behöver utrymmena inte låsas. Kravet på Ethernet-nätets reservutrustning gäller också WLAN-nät med undantag för eventuell controller. De finns en separat anvisning för ansökan om tillstånd för examensnät som baserar sig på WLAN-teknik (se WLAN-anvisning). 2.4 Strömförsörjning SEN har utfärdat heltäckande anvisningar för elplaneringen i provlokalerna i dokumentet Anvisning om elplanering för provlokaler i elektronisk studentexamen (se lokalanvisningen). I dokumentet och bilagorna till det beskrivs principerna för strömförsörjningen. Det är mycket viktigt att följa anvisningen inte bara med tanke på ernas säkerhet utan också för att garantera en tillräcklig strömförsörjning. Reservbatteriet ska omfatta provlokalens servers bägge noder och examensnätets nätutrustning (samt Ethernet och eventuellt WLAN). Körtiden ska vara minst 15 minuter. Examinandernas terminaler behöver inte förses med reservbatteri eftersom de har egna batterier. Med hjälp av reservbatteriet kan man klara korta störningar i strömförsörjningen utan särskilda åtgärder. Om störningen pågår en längre tid kan servrarna och terminalerna i provlokalen stängas av kontrollerat, så att inga data som sparats på servrarna försvinner. Gymnasiet kan också planera körtider. Vid planeringen av körtiderna är det bra att komma ihåg att avläggandet av provet i allmänhet också kräver belysning (provlokaler, korridorer, toaletter). Det finns särskilda föreskrifter om reservbatterier i separata lokaler (se 2.11). I huvudstadsregionen och andra regioner med markkablar varar störningar i strömförsörjningar i allmänhet några sekunder. Om elavbrotten i en region normalt varar mycket länge kan gymnasiet förbereda sig på elavbrott även med en reservkraftkälla (generator). I några gymnasier har man ett system som gör det möjligt att mata in ström med en generator på skolgården. Under provdagar kan generatorn kopplas till nätet inom till exempel 30 eller 60 minuter. Om det blir elavbrottet kan avläggandet av provet fortsätta med hjälp av reservkraftkällan. Examinanderna kompenseras för den förlorade provtiden. För varje ska man reservera ett jordat uttag på 230 V. 2.5 Terminaler inklusive hörlurar Varje ska ha en terminal. Examinanden ansvarar för att terminalen som används i provet uppfyller SEN:s krav och att den är kompatibel med SEN:s programvara och kan anslutas till gymnasiets examensnät (Ethernet eller WLAN). Examinanden ansvarar också för att han eller hon kan starta terminalen utan anteckningar via USB-minnet från vilket operativsystemet laddas ner. Kraven på terminalen beskrivs i en separat anvisning om 13

14 terminaler. Kraven uppdateras när tekniken utvecklas. SEN strävar efter att se till att när kriterier ändras så kommer terminaler som är förenliga med de gamla kriterierna att fungera under följande tre examenstillfällen efter att de nya kriterierna trätt i kraft. Terminalen får inte störa de andra erna. Möjliga störningar är ljud (ovanligt högt brus eller ljud från tangentbordet), elstörningar (felaktig strömkälla) eller datakommunikationsstörningar. Provövervakarna har rätt att förbjuda användning av störande terminaler. Vid behov kan gymnasiets rektor kräva att terminalerna kontrolleras på förhand. Examinanden ansvarar också för att han eller hon har tillräckligt högklassiga hörlurar som är kompatibla med terminalen. Hörlurarna ska sprida så lite ljud i omgivningen som möjligt. Provövervakarna har rätt att förbjuda användning av störande hörlurar. Vid behov kan gymnasiets rektor kräva att hörlurarna kontrolleras på förhand. Vem som helst kan äga terminalen och hörlurarna, men en ska ha tillstånd av ägaren att använda terminalen och hörlurarna i studentprovet. Gymnasiet ska ha en terminal som uppfyller SEN:s krav per varje tio er i provlokalen, men dock så att det på varje ställe där prov avläggs finns åtminstone en reservterminal. Till exempel ska ett provställe för 100 er ha 10 reservterminaler medan ett provställe för 5 er ska ha 1 reservterminal. Dessa terminaler ersätter terminaler som det uppstått fel i under provet, men de undanröjer inte ernas skyldighet att ta hand om sina personliga terminaler. Gymnasiet ska se till att reservterminalerna kan startas med USB-minnen antingen automatiskt eller med hjälp av anvisningar som fästs på terminalen. Provövervakarna ska kunna starta reservterminalerna från USB-minnet. Gymnasiet ska också se till att terminalerna kan anslutas till examensnätet i provlokalen. Antalet reservterminaler kan preciseras senare. Gymnasiernas erfarenheter av terminalbehovet påverkar det slutliga kravet. Terminalen startas via ett USB-minne, som innehåller operativsystemet och all programvara som behövs. Det behövs inga gymnasiespecifika konfigurationer, eftersom inställningarna kommer från provlokalens server via examensnätet. I provlokalen ska det finnas USB-minnen för varje s terminal och varje reservdator samt reservstickor om en sticka blir skadad. Antalet reservstickor ska beräknas enligt antalet reservdatorer (ca 10 procent av antalet er). Gymnasiet ska ge erna tillräckligt många övningstillfällen i att starta terminalen. Terminalen inklusive tilläggsutrustningen ska få all ström som behövs från ett växelströmsuttag på 230 V. Terminalerna behöver inget reservbatteri. SEN rekommenderar terminaler med eget batteri som i normal användning förser terminalen med ström åtminstone under den körtid som fastställts för examensnätet. Gymnasiet kan också säkra terminalernas strömförsörjning. Examinander som fått tillstånd för specialarrangemang kan använda samma terminaler som de andra erna. De inställningar som tillstånden kräver överförs till provlokalens server med ernas personuppgifter och påverkar deras provskärm. Till exempel personer 14

15 med hörselskada får automatiskt provuppgifter som skräddarsytts för dem. I de första elektroniska studentproven väljer erna eller övervakarna provuppgifter enligt beslutet om specialarrangemang. Ett undantag är personer med synskada. Deras tilläggsutrustning och specialprogramvara samt inställningarna för dem fungerar inte i SEN:s provmiljö. Dessa er avlägger provet med sina egna terminaler för att garantera att tilläggsutrustningen och programvaran fungerar utan problem. Svaren sparas på ett USB-minne och överförs till SEN:s nättjänst. 2.6 Tilläggsutrustning till terminaler Examinanden kan använda tilläggsutrustning i terminalen under provet: tangentbord, mus eller annan pekare. Terminalernas nättrafik kan kräva USB-kopplad tilläggsutrustning, såsom Etherneteller WLAN-adaptrar. Anslutningen av nödvändig utrustning kan kräva användning av USB-hubb. Tilläggsutrustningen får inte innehålla material eller funktioner som underlättar ens provprestation (t.ex. korrektur). Användning av trådlös tilläggsutrustning som fungerar med radiovågor är helt förbjudet. Tilläggsutrustningen får inte störa de andra erna. Provövervakarna har rätt att förbjuda användning av störande tilläggsutrustning. Vid behov kan gymnasiets rektor kräva att tilläggsutrustningen kontrolleras på förhand. 2.7 Provlokalens server Provlokalens server är en feltolerant helhet som består av två noder och som utgör provtillfällets hjärta. Denna helhet fungerar som brandvägg mellan det externa nätet och examensnätet och förhindrar kontakt mellan näten. Vid de första provtillfällena behövs ingen extern förbindelse (se 2.3.1). fungerar i examensnätet som DHCP-, DNS- och NTP-servrar tar emot det krypterade materialet som rektorn laddat ner tidigare och som innehåller ernas personuppgifter, provfrågorna och annat krypterat material innehåller programvaran som förmedlar den information som behövs för avläggandet av provet (bl.a. provuppgifterna) till ernas terminaler och sparar materialet från terminalerna (bl.a. provsvaren) erbjuder provövervakarna övervakarens skärm, via vilken den första övervakaren kan följa med provets framskridande. Vid behov kan man i examensnätet starta övervakarens datorer med övervakarens skärm för andra övervakare. sänder provmaterialet via en krypterad extern förbindelse till SEN:s server erbjuder den första övervakaren materialet som en krypterad fil om den externa förbindelsen inte är tillgänglig. Då kan materialet förmedlas till SEN senare. Provlokalens servers noder startas via USB-minnen på samma sätt som terminalerna. SEN levererar serverstickorna till gymnasierna. Serverstickan innehåller operativsystemet och all programvara som behövs. Alla inställningar görs via dialogrutor, och således kräver administrationen av servrarna ingen kvalificerad kompetens. Serverprogramvaran behöver inte uppdateras, utan den körs in från SEN:s serversticka. 15

16 Alla data som servern lagrat sparas i serverstickan. Eventuella interna hårddiskar på provlokalens server används inte. Den exakta effekten hos servrarnas noder är ännu inte känd. Detta preciseras våren Sannolikt räcker det med en modern, effektiv bordsdator. Vid specialarrangemang (t.ex. på sjukhus) kan det räcka med en laptop. I början räcker det med ett Ethernet-nätverkskort på provlokalens servrar. Om en extern förbindelse (se 2.3.1) tas i bruk senare, ska man också använda ett Ethernet-nätverkskort till. Provlokalens servers strömförsörjning ska ha reservbatteri. Det finns särskilda föreskrifter om servrar i separata lokaler (se 2.11). Det kan uppstå fel i provlokalens servers ena nod under provet utan att det uppstår störningar i nätet. Examinanderna märker inte om den ena noden körs ner eller går sönder. En felaktig nod byts inte ut under provet. Om det uppstår fel i bägge noderna avbryts provet och därefter anordnas ett reservprov. 2.8 Övervakarens skärm och dator Övervakarens skärm ger information om avläggandet av provet samt om eventuella problem och lösningar på dessa. Provlokalens server har alltid övervakarens skärm. Om man vill ha övervakarens skärmar för de andra övervakarna i examensnätet kan man starta övervakarens datorer för dessa övervakare. Provlokalens server och övervakarens dator startas från serverstickan. Valet görs i en meny som visas på skärmen strax efter starten. Överföringen av provuppgifter och provprestationer kan ske endast från provlokalens server. 2.9 Inredning av provlokaler Inredningen av provlokalerna ändras inte i nämnvärd grad från praxis i dag. Vid inredningen ska placeringen av el- och datakommunikationsutrustning samt dragningen av kablar beaktas. Dessutom ska det finnas reservplatser i provlokalen med tanke på felsituationer. Det viktigaste är dock att inredningen stöder övervakningen av provet (se 4.3). Övervakarna ska kunna övervaka avläggandet av provet så att de kan se ernas datorskärmar. Examinandernas bord och stolar ska vara placerade så att övervakarna kan röra sig i provlokalen utan hinder och utan att störa erna. Om det finns skärmväggar i lokalen får de inte utgöra några hinder för övervakningen. Det gäller att genom placering av el- och datakommunikationsutrustning samt dragningen av kablar minimera situationer där er eller övervakare måste kliva över kablar. Någon kan snava och skada sig. Dessutom kan kablarna töjas och flytta på sig, vilket kan försvaga anslutningarna och orsaka funktionsstörningar i systemet. När människor trampar på datakablar kan deras funktion försämras med tiden, vilket kan orsaka störningar. Kablarna innehåller ledningspar som tvinnats runt varandra. Om ledningarna bryts eller gängorna öppnas kan det leda till störningar. 16

17 Basstationerna i ett trådlöst nät ska placeras enligt anvisningarna. Om basstationerna placeras mitt bland erna gäller det att särskilt beakta att stöden för basstationerna och/eller deras antenner inte ligger vid passager eller i övrigt lätt välter omkull. I följande figurer visas två exempel på dragning av kablar. Kablarna kan fästas vid varandra med till exempel buntband. Kabelknippena kan skyddas med mattor eller skyddslister konstruerade för ändamålet. 230 V Provlokalens server Övervakarens dator Figur 6. Kablarna har dragits längs varannan gång mellan erna. Varje sitter vid en hinderfri passage. Observera att Ethernet-nätet (blåa streck) kräver egna kablar mellan varje terminal och kopplingen. Bunten av nätkablar längs gångarna är alltså tjock. Elkablarna (röda streck) kan förgrenas. En övervakningsdator har placerats i den bakre delen av provlokalen. 17

18 Provlokalens server 230 V Övervakarens dator Figur 7. Kablarna har dragits framför ernas bord. Examinanderna kan lämna bordet på bägge sidorna. Problemet i detta fall är kabelknippena tvärs över gångarna. Observera att Ethernet-nätet (blåa streck) kräver egna kablar mellan varje terminal och kopplingen. Bunten av nätkablar längs gångarna är alltså tjock. Elkablarna (röda streck) kan förgrenas. 230 V Provlokalens server Figur 8. Kablarna har dragits via en kabelkanal som löper runt lokalen. Examinanderna kan avlägsna sig från bordet bakåt. Övervakarna sitter i mitten och övervakar erna bakifrån. Detta alternativ kräver en hel del utrymme. Fördelen är att kabelkanalerna kan installeras permanent i väggen. 18

19 För felsituationer ska man i provlokalen reservera reservsittplatser vars andel ska vara 5 procent av antalet er i provlokalen, dock minst 2 platser och högst 10 platser. Om examensnätet är trådlöst ska reservplatsernas andel vara 10 procent av antalet er i lokalen, dock minst 5 platser och högst 30 platser. De platser som reserveras för felsituationer ska väljas slumpmässigt, inte till exempel i samma rad. I provlokalen behövs reservplatser om det uppstår datastörningar i ens terminal mitt under provet. I Ethernet-nät beror störningarna i allmänhet på fel i kablar eller kopplingar. I WLAN-nät kan störningar orsakas av radiosignaler eller döda vinklar. Eftersom den egentliga orsaken till störningar ofta inte kan redas ut är det en snabb och fungerande lösning att flytta en till en reservplats. Om reservplatserna placeras bredvid varandra till exempel bakom samma switch kan det hända att man inte upptäcker funktionsstörningar i dem innan de behövs. I trådlösa nät kan radiostörningar vara mycket lokala. Därför ska reservplatserna placeras runt om i lokalen. Det ovan angivna minimiantalet reservplatser kan underskridas om gymnasiet har en jourhavande expert på datakommunikationsproblem. Minimiantalet gäller inte sittplatser i separata provlokaler. För dem ska gymnasiet ha en plan för datakommunikationsproblem. Den kan bestå av till exempel flera Ethernet-kablar eller en reservplats i närheten av den egentliga sittplatsen. SEN fastställer inga begränsningar för användning av inspelande kameraövervakning under provet. Beslut om kameraövervakning fattas av gymnasiets rektor Specialarrangemang I samband med införandet av det elektroniska provet sker det endast ett fåtal ändringar i specialarrangemangen. Eftersom alla er använder terminaler behöver man inte längre ansöka om tillstånd för dator hos nämnden. Alla er får använda tilläggsutrustning såsom tangentbord och mus. Däremot ändras specialarrangemangen för personer med dyslexi, hörselskada eller annan sjukdom eller skada inte nämnvärt. I synnerhet under övergångsperioden är det bra att i god tid kontakta SEN för att diskutera specialarrangemang. I elektroniska prov tillämpas följande specialarrangemang: Synskadade avlägger provet på samma sätt som nu med laptopar som är anpassade för synskadade. SEN ger gymnasierna från fall till fall anvisningar om överföring av provuppgifter och provprestationer. De övriga specialarrangemangen sker genom DigabiOS-operativsystemet. För ovan nämnda er utgår specialarrangemangen från en anpassad version av provuppgifterna. Examinander som beviljats tillstånd att använda stor font i provmiljön ska placeras så att andra er inte kan läsa deras skärmar. Eftersom provprogrammet inte följer upp ernas tidsåtgång ännu ansvarar provövervakarna för att tilläggstiden förverkligas. Det är möjligt att avlägga det elektroniska provet i en separat lokal (se 2.11). 19

20 2.11 Avläggande av provet i separata lokaler Det är också möjligt att anordna elektroniskt prov för enskilda er i helt separata lokaler. Gymnasiets examensnät kan installeras i en separat provlokal (se 2.3.2). Om detta inte är möjligt kan man i den separata lokalen installera ett examensnät enligt följande minimikrav på utrustning: provlokalens servers bägge noder ens terminal en reservterminal som kan tas i bruk inom 30 minuter om det uppstår fel i ens terminal, till exempel i samma fastighet. Om bägge noderna på provlokalens servrar finns i en laptop behövs inget reservbatteri i den separata provlokalen. Laptoparna ska kunna fungera med batteriet under minst den fastställda körtiden. Eventuella nätutrustningar (t.ex. switchar) behöver inte förses med reservbatteri. Det är tillåtet att koppla högst 10 arbetsstationer till ett examensnät som har installerats på detta sätt i en separat lokal. I synnerhet i akuta sjukhusfall är det primära tillvägagångssättet att annullera anmälan. 20

21 3 Före provet 3.1 Rektorns och lärarnas behörigheter Utbildningsanordnaren ska se till att den ansvariga personen för provarrangemangen i gymnasiet har den rolluppgift som behövs för Utbildningsstyrelsens Studioinfo-system. Inloggningen i SEN:s examenssystem sker genom Vetuma-identifiering. Med gymnasiets rektor avses nedan en person som svarar för provarrangemangen. Gymnasiets rektor administrerar i SEN:s examenssystem de lärare som deltar i den preliminära bedömningen i rektorns skola. För att bedöma prov loggar lärarna in i examenssystemet genom Vetuma-identifiering. Före provdagen ska rektorn säkerställa att endast de som deltar i bedömningen av det elektroniska studentprovet har behörighet för SEN:s bedömningstjänst. 3.2 Leverans och förvaring av provuppgifter och USB-minnen SEN levererar provuppgifterna till gymnasierna i två skeden: Gymnasiets rektor laddar ner de krypterade filerna med provuppgifterna från SEN:s elektroniska kommunikationstjänst exempelvis till ett USB-minne eller en extern USBhårddisk. Dekrypteringskoden för den krypterade filen med provuppgifterna och nyckeltalslistorna för identifiering av erna skickas per rekommenderat brev till gymnasiet. Koderna för de olika proven finns i separata förslutna kuvert. Kuverten får öppnas först i början av provtillfället. Det USB-minne som innehåller de krypterade uppgifterna samt de kuvert som innehåller dekrypteringskoderna och nyckeltalslistorna ska förvaras i kassaskåpet, som endast gymnasiets rektor har tillgång till. De USB-minnen som innehåller ernas och provlokalens servrars programvaror skickas av SEN per post till gymnasierna före provet. USB-minnena innehåller vare sig provuppgifter eller personuppgifter om er och de ska förvaras på ett säkert och låst ställe. 3.3 Installation och testning av datatekniken När konstruktionen av lokalen har planerats, dokumenterats (dvs. instruerats skriftligen) och praktiserats är det inte svårt att installera nätet, i synnerhet om det baserar sig på Ethernet. Vilka personer eller leverantörer som helst som rektorn anser vara tillförlitliga kan installera nätet. Installatörerna ska följa installationsdokumenten och se till att ingen annan datateknik än den som behövs för avläggandet av studentprovet kopplas till nätet. Om nätet har permanenta delar ska man innan provet börja säkerställa att ingen utrustning som inte behövs i provet har kopplats till nätet. I samband med installationen ska man säkerställa att de senaste programuppdateringarna har installerats i nätutrustningen (switchar och basstationer) och att konfigurationen av 21

22 utrustningen inte har ändrats under förvaringen eller eventuellt annat bruk. Därför ska utrustningens konfiguration dokumenteras så att den kan göras på nytt vid varje provtillfälle. När provlokalerna utrustats för provet ska de avspärras för utomstående. Användningen av lokalerna bör begränsas tills provet är klart. Om man under provdagarna är tvungen att använda lokalerna för andra ändamål ska kontroll- och testrutinerna i samband med installationen utföras på nytt. Om examensnätet är WLAN-baserat ska provlokalerna och de övriga utrymmen som nämns i anvisningen om installation av WLAN-nät inspekteras eller stängas i enlighet med den ansökan om tillstånd som gymnasiet har lämnat till SEN. 3.4 Kontroll av ernas utrustning Övervakningen av det elektroniska studentprovet kommer att basera sig på övervakarnas fysiska övervakning och teknisk övervakning, som utförs av SEN:s programvara i ernas terminaler, examensnätet och provlokalens servrar. Examinandernas terminaler kontrolleras inte på förhand. Vid behov har gymnasiets rektor rätt att förhandskontrollera den utrustning som en använder (se punkt 2.5). 3.5 Övrig utrustning som behövs för elektroniska prov i provlokalerna Examinandens USB-minne delas ut till varje s sittplats. USB-minnen delas inte ut till reservplatserna i provlokalen. Ett anvisat antal reservterminaler och -hörlurar samt USBminnen ska finnas i provlokalen (se 2.5). Examinanderna får använda penna och papper för utkast. Pappren för utkasten ska vara försedda med skolans stämpel och nummer. I provlokalen kan även följande tillbehör behövas: USB-ansluten nätutrustning (Ethernet och/eller WLAN) för studerandenas egna terminaler (reservutrustning) hörlurar som vid behov kan ersätta hörlurar som inte fungerar skarvsladdar, om kopplingar går sönder överlopps nätkablar, om examensnätet baserar sig på Ethernet. Identitetskontrollen görs i första hand utifrån ernas identitetsbevis. Om övervakarna kan identifiera erna utan identitetsbevis ska de vid provtillfället ha en lista över ernas namn och personbeteckningar. Gymnasiet sammanställer listan självt till exempel utifrån uppgifterna i elevförvaltningssystemet. Listan används vid kontroll av er och personbeteckningar (se 4.2). 22

23 4 Händelser under provdagen 4.1 Åtgärder i provlokalen före provet Strax innan provet inleds vidtas följande åtgärder i provlokalen: Man startar provlokalens server och eventuella övervakarnas datorer i examensnätet. Lösenordet för övervakarnas datorer anges i skärmbild på provlokalens server. Anvisningar för SEN:s övervakare ska finnas i utskrift på övervakarnas övervakningsplatser. Man säkerställer att det i provlokalerna finns det antal reservdatorer som fastställs i SEN:s anvisning och att reservdatorerna kan startas via ernas USB-minnen. Datorerna ska ha genomgått ett ljudtest och de ska ha hörlurar och ernas USB-minnen. Reservdatorerna är försedda med en anvisning för att provövervakare vid behov ska kunna starta dem med ens sticka. Man säkerställer att det i provlokalerna finns det antal USB-stickor som fastställs i SEN:s anvisning. Man säkerställer att det finns anteckningspapper och studerandenas stickor på ernas sittplatser. Om erna gör provet via gymnasiets terminaler ska man starta terminalerna på studerandenas bord i förväg. Gymnasiet skriver ut minst en protokollblankett för övervakaren. Rektorn ska ha med sig det oöppnade kuvertet som innehåller dekrypteringskoden och nyckeltalslistorna, som skickats av SEN, samt USB-minnet med de provuppgifter som laddats ner från SEN:s nättjänst. 4.2 Åtgärder i början av provet Åtgärderna i början av provet avviker inte nämnvärt från de nuvarande provarrangemangen. Det viktigaste är att identifiera erna tillförlitligt och se till att alla er kan ta itu med provet. När erna har kommit in i provlokalen kopplar de sina datorer till strömförsörjningen. Alla terminaler ska kopplas till elnätet. Det är inte tillåtet att påbörja provet med terminalens batteri, eftersom anslutningen av den till elnätet i ett senare skede under provet skapar onödiga störningar i provlokalen. Hörlurarna kopplas till terminalerna. Om examensnätet bygger på ett fast Ethernet-nät, kopplar erna sina terminaler även till nätet. Därefter startar erna sina terminaler med USB-minnet. Examinanden ska kunna starta sin dator. Övervakarna eller andra personer som godkänts av rektorn kan hjälpa er med att starta terminalen. Sedan gör erna i sina terminaler ett ljudtest i provmiljön. Övervakarna eller andra personer som godkänts av rektorn kan hjälpa er att ställa in ljudanläggningarna. Efter ljudtestet matar erna in för- och efternamn samt personbeteckning i provsystemet och väntar på att bli identifierade. 23

24 I detta skede får endast erna, övervakarna och rektorn befinna sig i provlokalen. Övervakare kan också vara tekniska experter som utsetts av rektorn och som har introducerats i anvisningarna och föreskrifterna om provtillfället på samma sätt som gymnasiets lärare. Alla personer i provlokalen ska uppfylla SEN:s anvisningar och föreskrifter om jäv. Till exempel i detta skede kan rektorn ge tilläggsanvisningar om avläggandet av studentprov. Rektorn, övervakaren och en som väljs av rektorn konstaterar att det kuvert som rektorn visar upp och som innehåller en dekrypteringsnyckel gäller det prov som snart ska inledas och att kuvertet inte har öppnats. Dekrypteringsnyckeln får inte visas upp för en. Rektorn öppnar kuvertet. Provövervakaren eller rektorn laddar upp filen med provuppgifter från rektorns USB-minne till provlokalens server och matar in dekrypteringskoden på provlokalens server. När dekrypteringsnyckeln har matats in inleder övervakarna identifieringen av erna och kontrollen av personbeteckningarna. En övervakare identifierar 25 er på cirka 10 minuter. Genom identifiering kan man säkerställa att erna och de personbeteckningar som de har angett överensstämmer. Processen sker på följande sätt: 1) Övervakaren flyttar sig intill en och identifierar honom eller henne antingen utifrån identitetsbevis eller utifrån ansiktet. 2) Övervakaren kontrollerar ens personbeteckning på ettdera av följande sätt: Identitetsbevis: Övervakaren kontrollerar att personbeteckningen i identitetsbeviset stämmer överens med den personbeteckning som en har angett i provsystemet. Ansikte: Övervakaren kontrollerar att personbeteckningen på gymnasiets lista över namn och personbeteckningar (se 3.5) stämmer överens med den personbeteckning som en har angett i provsystemet. Om en inte kan identifieras på någotdera sättet kan han eller hon inte delta i provet. 3) Om övervakaren har konstaterat att det namn och den personbeteckning som en har angett i provsystemet är riktiga, ber övervakaren en mata in i provsystemet den nummerserie på nyckeltalslistan som motsvarar koden på skärmen, samt det bokstavspar som motsvarar ens födelsedag. 4.3 Övervakarnas uppgifter under provet Övervakarnas uppgift är att säkerställa att provet genomförs i enlighet med SEN:s anvisningar och föreskrifter. Övervakarna ansvarar främst för den fysiska övervakningen av provlokalen liksom i det nuvarande provet. Den fysiska övervakningen kompletterar SEN:s tekniska övervakning. Vid övervakningen bör man särskilt fokusera på att upptäcka följande: interaktion mellan er användning av olovliga hjälpmedel användning av terminaler på ett sätt som inte ingår i provet. Med användning av terminaler på ett sätt som inte ingår i provet avses exempelvis användning av konstiga vyer (t.ex. operativsystemet Windows), program eller material (t.ex. Wikipedia). 24