Arbetsterapi hos personer med multipel skleros



Relevanta dokument
Utvärdering av ADL-träning efter stroke

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Rehabilitering vid neurologiska funktionshinder

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Falls and dizziness in frail older people

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

En studie av erhållna sjukgymnastiska insatser för personer med multipel skleros

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Strokevårdkedjan i Stockholm

VÄLKOMMEN TILL MS FORUM NOVEMBER, STOCKHOLM

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Kognitiva funktionsnedsättningar hos personer med multipel skleros Rehabiliterande interventioner

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

En kartläggning av akutarbetsterapeuters erfarenheter av överrapportering till distriktsarbetsterapeut

Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?

Är kontexten för rehabilitering efter stroke av betydelse?

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Introduktion i litteratursökning

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(23) Samrehabnämnden Sammanträdesdatum

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

Intensiv rehabilitering erfarenheter och evidens. Wolfram Antepohl, Rehabiliteringsmedicin US och LiU

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

MS och kognitiv påverkan

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Arbetsmiljö för doktorander

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

Registerbaserade PROM-studier

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Upplevelser av rehabilitering hos personer med multipel skleros

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Det kommer en sommar nästa år igen!

Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Repetoaren av fritidsaktiviteter hos äldre: ålder- och könsskillnader

Så ska prioriteringar leda till att sköra äldre får den vård de behöver. Nationella prioriteringskonferensen 2015

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Att vara delaktig på distans

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Sömnproblematik, stress och behandling

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som intervention

NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER

Konduktiv pedagogik för barn med cerebral pares

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Multidisciplinär hemrehabilitering efter stroke

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Fritidsaktiviteter hos personer med multipel skleros en kvalitativ intervjustudie

Träning vid hjärtsvikt

Evidensgrader för slutsatser

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Arbetsterapi för personer med MS

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Anne-Marie Landtblom Hälsouniversitetet Östergötland

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Rätt bedömning Rätt beslut

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Transkript:

Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut Misa AB, Liljeholmen Stockholm Arbetsterapi hos personer med multipel skleros Handledare: Charlotte Ytterberg Med Dr., leg. Sjukgymnast Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för neurologi Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Sektionen för sjukgymnastik, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Anders Kottorp, Universitetslektor, Med. Dr., leg. Arbetsterapeut Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Sektionen för arbetsterapi, Karolinska Institutet Stockholm

Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi i Huddinge Titel: Arbetsterapi hos personer med multipel skleros Författare: Linda Torsell, leg arbetsterapeut Kurs: Magisteruppsats inom ramen för magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng HT 2008. Sammanfattning I dagsläget är evidensen gällande arbetsterapeutiska insatser för personer med multipel skleros (MS) mycket begränsad. Syftet med denna studie var därför att kartlägga användningen av arbetsterapi hos personer med MS tillhörande en specialistklinik under en 30-månadersperiod. I studien ingick 187 personer i åldrarna 20-75 år. Insamlingen av information skedde via SLL:s databas, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinges journalsystem samt via svar från frågeformulär. Resultatet visade att 45 % hade haft arbetsterapi under den aktuella perioden och att majoriteten hade haft sin kontakt inom primärvård och privat sektor. Vid en jämförelse mellan de som haft respektive inte haft arbetsterapi framkom att personerna som haft arbetsterapi också hade statistiskt signifikant fler funktionshinder och svårare grad av MS. Många personer fick arbetsterapi inom flera enheter. Fyrtio procent av åtgärderna var relaterade till hjälpmedel och i övrigt var konsultation/rådgivning, handträning samt energiplanering vanligt förekommande åtgärder. Anmärkningsvärt var att få aktivitetsbedömningar och ingen aktivitetsträning förekom under den aktuella perioden. Arbetsterapeutiska åtgärder för personer med MS bör studeras vidare i syfte att kunna erbjuda en mer individanpassad och kostnadseffektiv vård samt öka samarbetet mellan samtliga parter i vårdkedjan. Nyckelord: Multipel skleros, arbetsterapi, åtgärder. 2

Department of Clinical neuroscience Division of Neurology in Huddinge Title: Occupational Therapy and interventions for persons with Multiple Sclerosis Author: Linda Torsell, Occupational Therapist Abstract The evidence for occupational therapy for persons with Multiple Sclerosis (MS) is today very limited. Therefore the aim of this study was to explore the use of occupational therapy over a period of 30 month in persons with MS who had contact with specialist medical care. There were 187 people in the ages of 20-75 included in the study. Data was collected from SLL:s database, the medical records at Karolinska University Hospital Huddinge and from a questionnaire. The result of the study revealed that 45% had received occupational therapy during the period and the majority had been to an occupational therapist in primary and private care. When comparing the persons who had occupational therapy with those who did not, it was revealed that people who had occupational therapy also had statistically more disabilities and more severe MS. Many persons had occupational therapy in several units. Forty percent of the interventions belonged to technical aids and other common interventions were counselling, training of hand function and instructions in energy conservation skills. It was remarkable that few assessments of activities and no activity training occurred during the period. Occupational therapy interventions for persons with MS should be further studied to enable more individualized, cost effective and coordinated care Keyword: Multiple sclerosis, Occupational therapy, interventions. 3

Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Bakgrund 2.1 MS 5 2.2 Arbetsterapi 6 2.3 Arbetsterapeutiska enheter 6 2.4 Arbetsterapi och MS 7 2.5 Evidens för arbetsterapiintervention hos personer med MS 7 2.6 Användning av arbetsterapi hos personer med MS 8 3. Teoretisk referensram 9 4. Syfte 10 5. Metod 10 5.1 Metod och material 10 5.2 Design 11 5.3 Urvalsförfarande 11 5.4 Genomförande 11 5.5 Statistik 12 5.6 Etiskt övervägande 12 6. Resultat 12 6.1 Beskrivning av undersökningsgruppen 12 6.2 Arbetsterapeutiska enheter 13 6.3 Åtgärder som förekom 14 7. Diskussion 15 7.1 Metoddiskussion 15 7.2 Resultatdiskussion 16 8. Referenslista 21 Bilagor Tabell 1 24 Tabell 2 24 Tabell 3 25 Tabell 4 25 Tabell 5 26 4

32. Wade DT, Legh-Smith J, Langton Hewer R. Social activities after stroke: measurement and natural history using the Frenchay Activities Index. Int Rehabil Med 1985;7:176-181. 33. Widén Holmqvist L, von Koch L, de Pedro-Cuesta J. Use of healthcare, impact on family caregivers and patient satisfaction of rehabilitation at home after stroke in southwest Stockholm. Scand J Rehabil Med. 2000;32:173-179. 34. O'Brien AR, Chiaravalloti N, Goverover Y, Deluca J. Evidenced-based cognitive rehabilitation for persons with multiple sclerosis: a review of the literature. Arch Psys Med rehab. 2008;89:761-769. 33. Mahiowetz V, Finlayson M, Matuska K, Chen H, Luo P. Randomiced controlled trial of an energy conservation course for persons with multiple sclerosis. The J of Mult Sclero. 2005; 11:592-601. 23

Tabell 1. Kriterier för identifiering av funktionshinder. Bedömningsinstrument The Symbol Digit Modalities Test Kriterier Åldersrelaterad norm. Skriftliga eller verbala instruktioner. 1.5 SD (28). The Nine-Hole Peg test Ålders- och könsrelaterad norm + 1 SD (29). The Fatigue Severity Scale 5 (30). The Katz ADL Index Extended Beroende av en eller flera uppgifter (31). The Frenchay Activities Index Ålder- och könsrelaterad norm < nedre kvartilen (32). Tabell 2. Beskrivning av undersökningsgruppen Totalt n (%) (n=187) Ej haft arbetsterapi n (%) (n =103) Kvinnor 126 (67) 73 (71) 53 (60) Ålder 47 (12, 20-75)* 44 (12) 20-75)* 50.5 (12, 21-74)* Svårighetsgrad av sjukdom enl EDSS Mild Moderat Svår Sjukdomstyp Skovvis förlöpande MS Sekundärprogressiv MS Primärprogressiv MS Inskränkning i sociala aktiviteter * Standarddeviation, range. n = 99 n= 82 n=102 114 (61) 32 (17) 41 (22) 112 (60) 67 (36) 8 86 (84) 15 (15) 2 82 (80) 18 (18) 3 Haft arbetsterapi n (%) (n = 84) 28 (33) 17 (20) 39 (46.5) 30 (36) 49 (59) 5 Nedsatt kognition 82 (44) 32 (32) 50 (61) Fatigue 94 (50) 44 (43) 50 (60) Nedsatt finmotorik 149 (80) 73 (80) 76 (91) Begränsning i aktivitet 77 (41) 18 (18) 59 (70) 84 (45) 27 (26) 57 (68) 24

Tabell 3. Antal personer som haft arbetsterapi (n=84) och antal arbetsterapitillfällen som förekommit inom respektive vårdnivå under den aktuella 30-månadersperioden. Några av dessa personer har haft arbetsterapi inom flera enheter varför det totala antalet överstiger 84. Arbetsterapi Antal personer n (%) Totalt antal arbetsterapitillfällen (Medelvärde per person, range) Slutenvård 9 (11) 23 (3, 1-6) Öppenvård 20 (24) 82 (4, 1-16) Råd- och stödenheten 20 (24) 140 (7, 1-31) Primärvård 62 (74) 529 (9, 1-63) Privat 69 (82) - Kommunal 10 (12) - Rehabilitering 57 (68) - Tabell 4. Presentation av de åtgärder som förekommit hos 39 personer som träffat arbetsterapeut inom Karolinska Universitetssjukhuset Huddinges specialistvård, under den aktuella 30-månadersperioden. Åtgärder Totalt n (%) Slutenvård n (%) Öppenvård n (%) Råd och stödenheten n (%) Totalt 393 52 131 210 Åtgärder via besök Bostadsanpassning 17 0 3 14 Hembesök 18 0 2 16 Energiplanering 22 2 20 (15) 0 Kognitiv 7 2 5 0 bedömning/träning Handfunktionsbedömning 32 6 (12) 26 (20) 0 /träning Anamnes/kartläggning 21 7 (14) 13 (10) 1 Aktivitetsbedömning 3 2 1 0 Hjälpmedel 91 (23) 15 (29) 28 (22) 48 (23) Konsultation/rådgivning 22 6 (12) 5 11 Intyg personlig assistent 3 0 0 3 Totalt åtgärder besök 236 (60) 40 (77) 103 (79) 93 (44) Åtgärder via telefon Bostadsanpassning 20 0 2 18 Hjälpmedel 66 (17) 1 7 58 (28) Konsultation/rådgivning 35 2 10 23 (11) Hembesök 15 0 2 13 Överrapportering/annan 21 9 (17) 7 5 instans Totalt åtgärder telefon 157 (40) 12 (23) 28 (21) 117 (56) 25

Tabell 5. Beskrivning av svårighetsgrad av MS, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och delaktighetsinskränkning hos gruppen som har haft arbetsterapi inom Karolinska Universitetssjukhuset Huddinges specialistvård (n=39). Några av dessa personer har haft arbetsterapi inom flera enheter, varför den totala siffran överstiger 39. Totalt n (%) n=39 Slutenvård n (%) n=9 Öppenvård n (%) n=20 Råd- och stödenheten n (%) n =20 Mild MS 13 (33) 3 1 1 Moderat MS 5 (13) 3 12 (60) 1 Svår MS 21 (54) 3 7 (35) 18 (90) Nedsatt kognition 22 (58)* 7 (78) 10 (50) 14 (74) Fatigue 21 (54) 6 (67) 18 (90) 20 (100) Nedsatt finmotorik 36 (92) 8 (89) 18 (90) 20 (100) Begränsning i aktivitet 31 (79) 7 (78) 13 (35) 17 (85) Inskränkning i sociala aktiviteter 25 (64) 6 (67) 9 (45) 11 (55) *n=38 n =19 26