Utvärdering av försök med fri parkering

PM 2009-06-09 1 (8) TF 2006/894 Kungsgatan 42 745 80 Enköping Isabell Lundberg Tfn 0171-62 50 28 Mobiltfn 070-162 50 28 e-post isabell.lundberg@enkoping.se Tekniska nämnden Utvärdering av försök med fri parkering Sammanfattning Utvärderingen av försöket med fri parkering visar att det finns både för- och nackdelar med fri parkering i Enköpings centrum. Fördelarna finns framför allt på kort sikt medan nackdelarna är mer långsiktiga. Fördelar med fri parkering Försöket har varit gynnsamt för handeln. Omsättningen i centrum har troligen ökat som följd av fri parkering. Besökarna i centrum uppskattar fri parkering, Systemet är lätt att övervaka och det uppkommer inga driftsstörningar som följd av trasiga parkeringsautomater. Nackdelar med fri parkering Dålig efterlevnad av tidsbegränsningarna gör att omsättningen på de mest centrala parkeringsplatserna är låg. Parkeringsplatserna i centrum räcker inte till framför allt vid lönehelger. Intäkterna från parkeringsavgifter har tidigare finansierat drift och övervakning av parkeringsytorna. Fri parkering innebär en ökad kostnad för kommunen genom att drift och parkeringsövervakning är kostnader som kvarstår. För att centrum ska kunna utvecklas med fler butikslokaler och bostäder behöver centrums största parkering, Pausparkeringen, bebyggas. Detta är bara möjligt om en långsiktig parkeringslösning kan nås genom att bygga ett Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan 42 0171-62 50 00 0171-62 50 18 7 07 27-3 212000-0282 745 80 ENKÖPING E-post: teknikforvaltning@enkoping.se

2 (8) eller flera parkeringshus i eller i nära anslutning till centrum. Utan avgifter är det ekonomiskt omöjligt att bygga och driva parkeringshus. Teknikförvaltningen bedömer att nackdelarna på lång sikt är större än fördelarna på kort sikt. Om Enköpings centrum ska kunna utvecklas måste parkeringsfrågan få en långsiktig lösning. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2006 att införa fri parkering på försök under 2007-2008. Se beslutet nedan: Kommunfullmäktige beslutar att under en period av 2 år, 2007-2008, införa betalningsfri parkering i Enköpings city/centrum, att en utvärdering av projektet sker under hösten 2008, att utöka budgetramen för teknikförvaltningen med 1,4 miljoner kronor för år 2007, att ge Föreningen Svensk Handel i Enköping tillsammans med teknikförvaltningen i uppdrag att utforma parkeringsskivan. Så har utvärderingen av försöket gått till Utvärderingen av försöket med fri parkering har genomförts under hösten 2008 och våren 2009. Utvärderingen har innehållit olika moment och delvis utförts med hjälp av konsulter. Slutsatserna från momenten redovisas i denna promemoria. I utvärderingen har följande moment ingått: - Samtal med Bevakningstjänst kring hur fri parkering har fungerat i praktiken. - Samtal med representanter för Svensk Handel i Enköping. - Uppföljning av beläggningsgrad på parkeringsytorna (Bevakningstjänst) - Telefonintervjuer med 305 boende i Enköpings centrum (Markör AB). - Intervjuer med besökare (253 st) i centrum (Markör AB). - Kartläggning av förekomst av boendeparkering i centrum (Structor). Hur har fri parkering fungerat? Inkörningsproblem i början Som ett omedelbart resultat av fri parkering ökade antalet parkerande bilar i centrum med uppskattningsvis det dubbla. Trafiksituationen påverkades mycket negativt inledningsvis av att bilisterna trodde att fri parkering i Enköpings centrum innebar att man fick parkera var som helst, hur länge som helst. Bilar parkerades i korsningar, på lastzoner, vid utfarter etc. Detta problem har efterhand försvunnit och efterlevnaden av parkeringsreglerna är nu bättre. En förklaring till den uppkomna situationen var sen och otillräcklig information om vad fri parkering innebar. Dålig efterlevnad av tidsbegränsningen 2 timmar Ett kvarstående problem är bristfällig efterlevnad av tidsbegränsningen på två timmar. Varför får jag inte parkera mer än två timmar om det ändå är gratis är en vanlig kommentar som parkeringsvakterna får när de påtalar att två timmar passerats. Framför allt har affärsidkarna och anställda inom handeln samt boende

3 (8) varit bland dem som inte respekterat tidsbegränsningen. Den del av Pausparkeringen som medger 24-timmarsparkering är i princip alltid fullbelagd. P-bricka fungerar bra och är lätt att övervaka Systemet med P-bricka är lätt att övervaka, enklare än parkeringsautomater där driftsäkerheten kan vara ett problem. Vanligaste felparkerarna har glömt att ta fram p-brickan eller har stått över tidsbegränsningen. Bevakningstjänst anser att det är viktigt att tidsbegränsningen efterlevs så att omsättningen på parkeringsplatserna blir större. Syftet med fri parkering motverkas Syftet med fri parkering är att få fler besökare i centrum. Utvärderingen visar att några grupper exempelvis handlarna och deras anställda missbrukat systemet med fri parkering. Många använder parkeringsplatserna i nära anslutning till den egna lokalen för eget bruk. I några fall finns uppfattningen att P-platsen utanför lokalen tillhör butiken och dess ägare/personal. Brickan justeras varannan timma för att slippa böter. I några fall används flera brickor. Anställda inom handel har börjat använda bilen till jobbet i större utsträckning när parkeringen blev fri. Ett annat problem är boende som använder parkering på gata istället för att hyra parkering i anslutning till bostaden. Antalet parkeringar för besökare blir på detta sätt färre och syftet med fri parkering motverkas. Intervjuerna med boende i centrum visar att ungefär var tionde boende i centrum har börjat parkera på gatan efter det att fri parkering infördes. Bevakningstjänst får synpunkter på att de allmänna parkeringarna ligger för långt bort från centrum av besökare som istället felparkerar i korsningar, nära övergångsställen etc. För dem som parkerar är närheten viktig. Teknikförvaltningen framförde i sitt yttrande, Dnr TF 2006/57 2006-01-23, över förslaget om att införa fri parkering sommaren 2006 att Det är en mycket stor risk att respekten för gällande parkeringstider blir dålig. De som arbetar i centrum samt boende och deras besökare kan lockas att parkera längre tid än det är tillåtet när det är svårkontrollerbart. Vilket minskar tillgängligheten för handelns kunder. Handeln gynnas av fri parkering Under sommaren 2006 genomfördes ett kortare försök med fri parkering som Svensk handel därefter utvärderade. Av en skrivelse från Svensk handel daterad 2006-10-18 framgår att försöket var lyckosamt i den mån att tillfrågade handlare vittnar om en 5-25 % högre omsättning under försöksperioden jämfört med året innan. Omräknat i kronor och utslaget på hela stadskärnan innebär detta en omsättningsökning under försöksperioden med 2,5-3 miljoner kronor. Den fria parkeringen uppskattas stå för en tredjedel av omsättningsökningen. Representanter för svensk handel har under hösten intygat att den positiva effekten av fri parkering hållit i sig. Intervjuerna med besökare i centrum visar att femte svarar att de handlar mer i centrum sedan fri parkering infördes. Varannan besökare handlar inte mer än före försöket.

4 (8) Parkeringssituationen i Enköpings centrum I Enköpings centrum finns omkring 650 parkeringsplatser, dels på gata dels på parkeringsplatser. I nära anslutning till centrum finns ca 350 ytterligare platser. Under en vecka i oktober gjordes kontroller av beläggningsgraden på framför allt parkeringsplatserna som visar att i stort sett samtliga platser är nyttjade under hela dagen och veckan. Enligt besöksintervjuerna svarar tre av tio besökare i centrum att de tycker att det är svårt att hitta parkering en lördag mitt på dagen. Något fler, 35 procent, svarar att det är lätt att hitta parkering vid samma tid. 45 procent tycker det är lätt att hitta parkering en vardagseftermiddag. Förekomsten av boendeparkering har studerats genom att samtliga bilnummer på parkerade bilar noterats under eftermiddag respektive kväll vid två datum. Bilnumren har sedan jämförts mot bilregistret för att se adressen för bilens ägare. Slutsatsen av studien är att det är vanligt med boendeparkering framför allt på Traktorparkeringen och på Pausparkeringen, i något mindre omfattning på Kungsgatan och inte alls på torget. För att få ett säkrare resultat bör fler tillfällen studeras men resultatet ger ändå en god fingervisning om förekomsten av boendeparkering. Resultatet stämmer väl överens med uppgiften från boendeintervjuerna där var tionde uppger att de parkerar på gatan istället för att ordna parkering i anslutning till bostaden. Besökarna har svarat på frågan om det är viktigt att ordna fler/bättre parkeringsplatser i centrum. Varannan besökare tycker att det är viktigt med fler parkeringsplatser. Dock tycker bara var tredje besökare att det är viktigare med fler parkeringar än fri parkering. Parkeringsköp Kommunen upplåter mot ersättning parkering till olika fastigheter i centrum. På Pausparkeringen tillhandahåller kommunen sammanlagt 175 platser till tre olika fastigheter, 25 platser upplåts utan någon direkt lokalisering och i övrigt upplåts 46 platser på två olika kommunala fastigheter. Tidigare system med avgifter I mitten av 1960-talet infördes parkeringsavgifter i Enköpings centrum för att få cirkulation på attraktiva parkeringsplatser. Intäkterna användes för att finansiera parkeringsplatsernas underhåll, ränta och avskrivningar. 1993 infördes P-skiva med avgiftsbelagda års- och kvartalsmärken. Parkeringsavgifterna på de mest centrala platser var år 2006 10 kr/timma. På övriga platser var avgiften samma år 5 kr/timma. Ett årsmärke för P-skiva kostade 250 kr och ett kvartalsmärke 70 kr samma år. P-mätare och biljettautomater gav år 2005 en intäkt på 1 600 000 kr, försäljning av märken till P-skivan 730 000 kr, sammanlagt 2 330 000 kr. Utgifterna för utrustningen samt sommar- och vinterunderhåll av parkeringsplatserna uppskattades till omkring 850 000 kronor år 2005. Avgifter behövs i en långsiktig parkeringslösning Motiven för att åter införa avgifter är - Stadens utbud av parkering för besökare, boende, arbetande är otillräckligt. Avgifter förväntas öka omsättningen på parkeringsplatserna och dämpa

5 (8) efterfrågan på parkering på kort sikt. Detta ger viss tid att iordningsställa parkering för att möta framtida efterfrågan på parkering. - I centrum saknas idag stora kommersiella lokaler som behövs för ett varierat och ekonomiskt bärkraftigt handelsutbud. Affärskedjor som letar lokaler i centrum inte kan etablera sig där med följden att de väljer andra centrum. Nya kommersiella lokaler kan byggas genom att någon av de centrala parkeringsytorna tas i anspråk för exploatering. På Pausparkeringen, Kv Fältskären, finns bäst förutsättningar för att bygga kombination av stora butikslokaler, bostäder samt en stor parkeringsanläggning. - Fler bostäder i centrum stärker underlaget för handeln. Bostäder byggs med fördel ovanpå butikslokalerna vid förtätning av staden. - Kommunens befolkningsökning innebär behov av ytterligare parkering i centrum. Den långsiktiga befolkningstillväxten i kommunen medför att i storleksordningen 200 nya centrala parkeringsplatser behövs i centrum fram till år 2030. Därutöver behövs parkeringsplatser enligt p-norm för tillkommande bostäder och lokaler. - Parkering kan endast återskapas eller tillskapas genom att bygga ett eller flera parkeringshus. Inom Enköpings centrum finns inga obebyggda fastigheter där tillräckligt många parkeringsplatser på mark kan iordningställas. - Investering i ett parkeringshus finansieras genom brukaravgifter som täcker drifts- och underhållskostnader samt avskrivningar på investeringen. För att skapa ekonomiska förutsättningar för ett parkeringshus måste även avgifter införas på gata och övrig markparkering som kommunen är huvudman för. Det finns i annat fall en stor risk att parkeringshuset/husen får låg nyttjandegrad och framkomligheten försämras om besökarna istället fortsätter att parkera gratis på gatan där utbudet av parkering är mycket begränsat. - Särskilda avgiftssystem bör skapas för boende/arbetande exempelvis genom boendeparkeringsregler. - Intervjuer med boende och besökande visar att viss betalningsvilja finns för central parkering. Intervjuerna visar också att majoriteten av Enköpingsborna inte kommer att lämna centrum om avgifter införs. Omkring 15 procent av besökarna uppger att de kommer att välja att åka till ett annat centrum för sina inköp. Den framtida parkeringssituationen Av utställningsförslaget till den fördjupade översiktsplanen för Enköpings tätort framgår att inom rutnätsstaden finns idag några sk lucktomter kvar, tomter som står obebyggda. Dessa tomter kommer med stor sannolikhet att bebyggas inom de närmaste åren. En följd av förtätningen blir att befintliga parkeringsplatser försvinner. En viktig del i förtätningsarbetet av centrumet är att lösa parkeringsfrågan, för dagens och framtidens boende och för kunder och besökare till centrumet. Både Pausparkeringen och Traktorparkeringen ägs av kommunen. Om båda dessa parkeringsplatser får annan användning försvinner 335 parkeringsplatser som då

6 (8) måste ersättas för att tillgodose den efterfrågan som finns på parkering. Till detta behövs även parkering som tillgodoser de tillkommande bostädernas behov. Parkeringsnormen för Enköpings stadskärna innebär att 1,2 parkering ska tillskapas per ny lägenhet. Det finns även bostadsplaner på grusparkeringarna invid Farliga hörnan, Kv Läkaren. Om dessa bebyggs försvinner ytterligare ca 50 platser som idag i viss mån nyttjas av besökare till centrum. Totalt kan i storleksordningen 400 parkeringar byggas bort inom några år. Dessa behöver ersättas samt ytterligare kapacitet tillskapas för att klara en framtida expansion i centrum och i kommunen. Vision 2015 talar om att kommunen ska ha 45 000 invånare 2015. Målsättningen för år 2030 är 52 000 invånare. Förutsättningarna för att skapa ytterligare markparkering i centrum är mycket begränsade. Under hösten 2008 uppläts 35 parkeringsplatser på den grusade delen av Pausparkeringen. En översiktlig inventering visar att 24 gatuparkeringar enkelt kan tillskapas på Rådmansgatan och Kryddgårdsgatan. Inga ytterligare möjligheter finns i dagsläget. För att klara den långsiktiga efterfrågan på parkering som finns i Enköpings centrum uppskattar Teknikförvaltningen att omkring 600 parkeringsplatser behöver byggas dels för att ersätta de parkeringar som byggs bort vid förtätning, dels för att klara kommunens övriga expansion. Parkeringshus i eller i nära anslutning till centrum Planerna på att bygga en större parkeringsanläggning på Pausparkeringen har funnits länge i kommunen. År 1970 tecknades ett exploateringsavtal mellan kommunen och dåvarande ägaren av Centrum 18:1 som fastställer att om en parkeringsanläggning kommer att byggas ska ägaren vara med och stå för en del av kostnaden. Under vintern har Teknikförvaltningen i samråd med Miljö- och stadsbyggnad studerat fyra alternativa platser för parkeringshus i eller i direkt anslutning till centrum. Arbetet har utförts med hjälp av Grontmij. De alternativ som studerats är Kv Fältskären, Busstorget, Kv Pelikanen (Traktorparkeringen) samt parkeringen vid Sparbanken (Kv Rådmannen). Uppdraget har varit att sammanlagt skapa omkring 600 parkeringsplatser i centrum för besökare. Parkeringshusen ska vara rationella, kundvänliga och kostnadseffektiva. Platserna har prövats avseende funktion, parkeringsutformning, attraktivitet och kostnader. I uppdraget har vidare ingått att i den mån det är möjligt kombinera parkeringshusen med bebyggelse innehållande butikslokaler och bostäder. Kv Fältskären Studien visar att inom Kv Fältskären finns det goda förutsättningar för att skapa en rationell och attraktiv parkeringsanläggning i kombination med butiker och bostäder. Parkering byggs i fyra plan längs med Kryddgårdsgatan/Rådmansgatan. Totalt kan 470 besöksparkeringar inrymmas i parkeringshuset. Yteffektiviteten 1 är god med 28 kvm/plats. Omkring 100-150 lägenheter byggs längs Torggatan, Eriksgatan och delar av Rådmansgatan. Parkering för bostäderna inryms i 1 Yteffektiviteten är godkänd om den understiger 30 kvm/parkeringsplats. Yteffektiviteten har stor betydelse för ekonomin hos det framtida parkeringshuset. Ju lägre tal desto bättre ekonomi.

7 (8) källarplan. Butiker motsvarande 3 500-4 000 kvm byggs längs Torggatan och Eriksgatan. Varumottagning för butikerna ordnas med infart från Rådmansgatan. Kv Pelikanen (Traktorparkeringen) På Traktorparkeringen har ett runt parkeringshus i sex våningar studerats. Totalt kan 445 platser inrymmas i parkeringshuset (75 platser per plan). In- och utfart sker via Torggatan. Yteffektiviteten är god, omkring 29 kvm/plats. Omkring 20 lägenheter (3 våningar) kan byggas längs med Lillebergsgatan. Vissa frågetecken finns dock kring boendemiljön invid ett parkeringshus med denna storlek. Inga butikslokaler har prövats i detta läge p g a avståndet till centrum. GA-plan med Busstorget På GA-plan har ett parkeringshus i tre plan med och utan butikslokal studerats. Med en butikslokal motsvarande 675 kvm kan 288 parkeringsplatser inrymmas. Yteffektiviteten blir mindre god med drygt 31 kvm/plats. Utan butikslokalen kan 363 parkeringsplatser inrymmas. Effektiviteten blir då god med 28,4 kvm/plats. För att möjliggöra ett parkeringshus på GA-plan har bussgatan flyttats 22 meter mot Fjärdhundragatan och därmed har delar av parken tagits i anspråk. Förslaget innebär att Västra Ringgatan förbi parkeringshuset öppnas upp för biltrafik. Kv Rådmannen (Parkeringen mitt emot Sparbanken) Ett parkeringshus i fyra våningar har översiktligt studerats på den del av Kv Rådmannen som idag är parkering. Omkring 200 platser kan inrymmas med mindre god yteffektivitet (30,8 kvm/plats). Den omgivande bostadsmiljön skulle sannolikt påverkas mycket negativt av denna anläggning. Mot denna bakgrund har alternativet inte studerats vidare. Teknikförvaltningen föreslår mot bakgrund av genomförd studie att förutsättningarna för ett kommunalt parkeringshus med 470 parkeringsplatser inom Kv Fältskären studeras mer i detalj. För att skapa ytterligare 230 parkeringsplatser på längre sikt (10-15 år) bör ett mindre parkeringshus studeras på i första hand Busstorget. Kommunalt parkeringsbolag? Grunderna för kommunernas rätt att ta ut parkeringsavgifter finns i 2 lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats m.m. I denna bestämmelse anges att en kommun får, i den omfattning som behövs för att ordna trafiken, ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering. Grunderna för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige. För att underlätta för näringsidkare och andra med särskilda behov av att parkera i sitt arbete eller för dem som bor i ett visst område att parkera inom området, får avgifter tas ut efter särskilda grunder av dem som beslutet gäller. Avgiften får i sådana fall fastställas till ett engångsbelopp för en viss period. Rörelsehindrade får befrias från avgiftsskyldighet. Flera kommuner, exempelvis Örnsköldsvik, Umeå, Borås och Linköping, har bildat helägda kommunala parkeringsbolag vars uppdrag är att bygga, förvalta och skapa parkeringsplatser i städernas centrum. Bolagen förvaltar parkering både i parkeringshus, på gata och tomtmark. Detta möjliggör att de sammanlagda

8 (8) intäkterna från parkering finansierar investeringar, drift och underhåll av såväl gatuparkering som parkering i parkeringshus. Ett privatägt parkeringsbolag kan inte förvalta gatuparkering som då måste skötas av kommunen med risk för snedvriden prissättning och lägre beläggningsgrad i det dyrare parkeringshuset.