Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Relevanta dokument
Tillämpningsanvisningar

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Informationsmodell.Hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för vård och omsorg

Introduktion till nationell informationsstruktur

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

NI 2015:1 Kort introduktion

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Nationell informationsstruktur 2017

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Informationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation 2017

Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för socialtjänst

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Innehållet i Snomed CT en översikt

Klassifikationer och hkodverk

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna

Bakgrund till förslagen i remissen. Definitionen av överkänslighet har förtydligats.

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Informationsträff NPÖ

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Manual för Psykiatri, kurator

Informationsspecifikation levnadsvanor

Visionen för e-hälsan 2025

Nationell informationsstruktur 2019:1 modeller för hälsooch sjukvård

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Informationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation 2019

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Informationsspecifikation för BBIC 3.1

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

NKRR. Regelskrivning i praktiken

Informationsspecifikation för BBIC 3.2

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Läkarintyg för godmanskap och förvaltarskap

Informationsspecifikation (35) Informationsspecifikation för fysisk aktivitet

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

Strukturering av fritext

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Rutin fast vårdkontakt

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Arkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation. Version 1.0

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Nationell informationsstruktur 2016:1

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

Nationell informationsstruktur 2016:1

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

E-hälsoutvecklingen i kommunerna

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall;

Riktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Informationsmodell.Socialtjänst Class Diagram

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Undersköterska Besök kort

Transkript:

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13

Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning

Nyheter i NI 2019:2

Nyheter i Nationell Informationsstruktur 2019:2 Kommunikationssätt Vy: Annan person Person med kompetens att utföra hälsooch sjukvård Urval ur Snomed CT

Kommunikationssätt Kommunikationssätt är ett nytt begrepp i NI som avser en persons sätt att kommunicera med sin omgivning. Exempel på kommunikationssätt är talat språk, teckenspråk och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Kommunikationssätt har lagts till för att det finns ett behov av att hålla information om detta i de fall kommunikationssättet föranleder tolkbehov eller någon form av kommunikationsstöd.

Kommunikationssätt Begreppsbeskrivning En persons sätt att kommunicera med sin omgivning. Exempel på kommunikationssätt är talat språk, teckenspråk och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Kommunikationssätt är viktigt att hålla information om i de fall kommunikationssättet föranleder tolkbehov eller någon form av kommunikationsstöd. Exempel på när kommunikationssätt kan vara viktigt att hålla information om är när en brukare vill använda språket finska i kommunikation kring sina behov, eller när en vårdnadshavare behöver kunna kommunicera om sitt barns situation på georgiska. Ett annat exempel är en patient som kommunicerar via bilder och röst- och talhjälpmedel. Även personer som har ett talat språk kan behöva kommunikativt stöd i vissa situationer. En del personer med kommunikationssvårigheter har endast svårt att uttrycka sig, men vissa har också svårt att förstå vad andra säger.

Kommunikationssätt - begreppsmodeller Begreppsmodell vård- och omsorg

Kommunikationssätt - begreppsmodeller Begreppsmodell socialtjänst

Kommunikationssätt - begreppsmodeller Begreppsmodell hälso- och sjukvård

Kommunikationssätt - informationsmodeller Informationsmodell hälso- och sjukvård

Kommunikationssätt - informationsmodeller Attribut Kod: Kod för talat språk, teckenspråk eller alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Exempel på kommunikationssätt är att kommunicera med hjälp av talat språk, bokstavstavla eller med röst- och talhjälpmedel. Talat språk och teckenspråk väljs från kodverket ISO 639-3 med OID 1.0.639.3. Föredraget: Angivelse av om detta kommunikationssätt är det av individen föredragna i det specifika sammanhanget. En individ kan välja fler än ett kommunikationssätt som föredraget. Beskrivning: Textuell beskrivning av individens sätt att kommunicera om det inte framgår av attributet kod.

Vy: Annan person Socialstyrelsen har påbörjat ett arbete med att utöka begreppsmodellerna och visualisera detta med hjälp av vyer. Genom att samla underliggande begrepp i egna vyer kan fler begrepp läggas in i NIs referensmodeller utan att begreppsmodellerna blir oöverskådligt stora. Begreppen i vyerna kommer att hämtas från begreppsbeskrivningar i NI men även fler begrepp inom aktuellt område kan läggas till. En första vy ingår i releasen av NI 2019:2 och är för begreppet Annan person. Vyn visas i begreppsmodellerna för vård och omsorg, hälsooch sjukvård och socialtjänst som en ikon Vy: Annan person. Genom att klicka på denna kommer du till vyn. Vy för Annan person innehåller de underliggande begreppen Anhörig, Företrädare och Närstående, men även begrepp som tidigare bara beskrivits i text visualiseras i vyn.

Vy: Annan person Informationsmodell vård- och omsorg

Vy: Annan person Anhörig Exempel på anhöriga som särskilt pekas ut som personer som det ska dokumenteras om i tillämpliga fall är make/maka, registrerad partner och sambo. Make Maka Registrerad partner Sambo

Vy: Annan person Företrädare Person som är utsedd att företräda en enskild i rättsliga frågor eller i vissa fall även på annat sätt än rättsligt sörja för den enskilde. Det kan innebära att se till att den enskilde får den vård som han eller hon behöver. I vissa fall leder företrädarskapet till att den enskildes rättshandlingsförmåga kan begränsas. Exempel på företrädare som särskilt pekas ut som personer som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är god man, förvaltare, vårdnadshavare och ombud. En förmyndare är också en typ av företrädare, men pekas inte särskilt ut som person som det ska dokumenteras om. Förvaltare God man Vårdnadshavare Förmyndare Ombud

Vy: Annan person Närstående person som den enskilde anser sig ha en nära relation till Anmärkning: Observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i lagtexterna. Socialstyrelsens termbank Målsägande Person som blivit utsatt för ett brott eller lidit skada på grund av ett brott. I tillämpliga fall ska det dokumenteras om målsägande, som enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård i vissa fall ska ges möjlighet att bli underrättad till exempel när en patient som är föremål för rättspsykiatrisk vård har lämnat vårdenheten utan tillstånd.

Person med kompetens att utföra hälso- och sjukvård Begreppet Person med kompetens att utföra hälso- och sjukvård har tagits bort och attributen legitimation och specialistkompetens har i informationsmodellen flyttats till klassen Hälso- och sjukvårdspersonal. Skälet till att Person med kompetens att utföra hälso- och sjukvård tidigare var ett eget begrepp var att lagstiftningen kring hälso- och sjukvård till viss del är kopplad till individens legitimation. En legitimerad läkare som på sin fritid hjälper till vid en olycka har dokumentationsskyldighet, men NI hanterar endast den information som dokumenteras inom ett uppdrag för en hälso- och sjukvårdsorganisation.

Urval ur Snomed CT Person Civilstånd Ogift Gift Änka Skild Person Kön Man Kvinna Annan person Närstående Anhörig God man Vårdnadshavande Målsägande Förvaltare Förmyndare Roll för plats Sjukhus Särskilt boende Ordinärt boendehemma Arbetsplats Olycksplats

Nationella informationsmängder

Referenser Ta emot vårdbegäran Bedöma behov av åtgärder Bedöma behov av utredning Åtgärda Utreda Följa upp

Återanvända goda exempel - Fokusera på behov och innehåll 2019-06-14

Nationella informationsmängder Blodtryck Kroppstemperatur 120/8 0 mm Hg 37 C Längd 180 cm Kroppsvikt 75 kg 20xx-xx-xx

Vad som dokumenteras i journalen Exempelvis operation: Insättning av implantat Uttag av implantat Vad som kan efterfrågas Tex. Uppmärksamhetsinformation: Förekomst av implantat hos patienten Dödsintyg: Har patienten ett explosivt implantat? Regler Appliceras på Sök efter och bearbetar - observationer - ICD-urval - Snomed-urval - status utförd Besvaras med hjälp av

Hur går vi från referensmodell till nationella informationsmängder?

Referensmodeller Nationella informationsmängder Nationella tillämpningar Kommunikationsformat Regionala eller lokala tillämpningar

Referensmodeller Ta emot vårdbegäran Bedöma behov av utredning Utreda Bedöma behov av åtgärder Åtgärda Följa upp

Nationella informationsmängder Med utgångspunkt ifrån nationellt identifierade behov framtagna beskrivningar av vad som skall dokumenteras kring en avgränsad informationsmängd. Syftet med detta är att strukturellt förbättra dokumentationen, möjliggöra återanvändningen av patientinformation och undvika dubbeldokumentation. Vi vill exempelvis att ett blodtryck ska beskrivas och dokumenteras på samma sätt oberoende av system och standard. Vi har därav tagit fram urval ur Snomed CT och använt NIs struktur för att arbeta fram nationella informationsmängder. Vilken information dokumenterar vi?

Nationella tillämpningar Beskriver hur information om en specifik företeelse ska struktureras enligt en på förhand fastställd uppsättning uppgifter i patientjournal och tillhörande relationer. En tillämpad modell skapar därmed förutsättningar för semantisk interoperabilitet. Exempel är den tillämpade modellen som beskriver den på förhand fastställda strukturen för dödsorsaksintyget. Baseras på

Kroppstemperatur

Blodtryck

Kroppsvikt

Smärtförnimmelse

Kroppslängd

HL7 CDA Nationella informationsmängder 20xx-xx-xx

Avslutning https://www.socialstyrelsen.se/ni