Inventering av kyrkliga inventarier 2013

Inventering av kyrkliga inventarier 2013 14 kyrkor i Härnösands Stift, Västernorrlands och Jämtlands län Jenny Brantestad / Bodil Mascher. Murbergets rapportserie nr 2013:17

Omslagsbild: Rökelsekar från 1400-talet i gotisk stil, Hackås kyrka. Foto Jenny Brantestad. 2

3 Innehåll Inledning 4 Sid. Förteckningarnas status 4 Västernorrland 4 Jämtlands län 8 Tillvägagångssätt 12 Västernorrland 12 Jämtlands län 13 Resultat 14 Kulturhistoriskt värdefulla kyrkoinventarier, urval 15 Tidsåtgång 16 Tidsåtgång för totalinventerade kyrkor 16 Västernorrland 16 Jämtlands län 17 Tidsåtgång för enklare revidering av befintliga förteckningar 18 Västernorrland 18 Jämtlands län 18 Källor 21

4 Inledning Projektet kyrkoinventarier har initierats och finansierats av Härnösands stift. Dess syfte har varit att dels ta reda på vilken status det är på församlingarnas inventarieförteckningar samt att revidera dessa till digitala versioner som ska kunna föras över till Sacer, ett gemensamt digitalt system för Svenska kyrkan. Projektet har även syftat till att ta reda på tidsåtgången vid inventering - och sammanställningsarbete samt att försöka renodla inventarieförteckningar till att omfatta kulturhistoriska föremål. Arbetet med att inventera ett antal kyrkor i Jämtlands och Västernorrlands län har pågått under våren och sommaren 2013. Totalt har 14 kyrkor inventerats, 7 stycken i Jämtlands län och 7 stycken i Västernorrlands län. Inventeringsarbetet har utförts på två nivåer dels en totalrevidering av sex kyrkor samt en enklare revidering av resterande åtta kyrkor där bruksföremål d.v.s. sådant som används och byts ut har tagits bort. Arbetet har utförts av byggnadsantikvarie Bodil Mascher på Murbergets museum, Härnösand och byggnadsantikvarie Jenny Brantestad på Jamtli, Östersund. Förteckningarnas status Västernorrland län Sju av länets kyrkor har inventerats, varav tre har totalinventerats. De totalinventerade kyrkorna med äldre svårbearbetade förteckningar har varit Ådalsliden, Resele och Junsele kyrkor i Ådals-lidens pastorat i norra Ångermanland, eftersom dessa inventarieböcker hade störst behov av modern uppdatering. Egentligen har alla av pastoratets fyra kyrkor, även Eds kyrka, äldre inventarieböcker men Eds kyrka har endast genomgått den enklare typen av inventering, eftersom materialet var mera begränsat och man fick en tydligare uppfattning om vilka förteckningar som var gällande ( 1951- och 1959 och framåt). Böckerna för Resele, Junsele och Eds kyrkor förvaras på Landsarkivet och måste lånas in vid behov, Ådals-lidens bok finns på pastorsexpeditionen. En intressant iakttagelse är, att även de äldre svårbearbetade inventarieböckerna har en liknande uppdelning efter material och användning som används idag, exempelvis nattvardskärl i en grupp, textilier i en annan osv. De kulturhistoriska inventarierna är dock inte utmärkta eller avskilda från kyrkans övriga föremål, utan trädgårdssaxar och dammsugare finns upptagna i listorna. Ett större problem har dock varit uppgifternas knapphändighet, då färg, material, årtal eller mått oftast saknas, vilket har lett till ett omfattande detektivarbete och ofta olösliga mysterier. Böckerna är röriga och innehåller upprepade inventeringar som utförts genom decennierna från 1800-talet och fram, ibland bara med kompletteringar av nya föremål. Det är svårt att

5 identifiera en egentlig förteckning eller om något är förtecknat två gånger. Fotografier saknas. Den enklare typen av digitalisering gjordes, förutom Ed i Ångermanland, för tre kyrkor i Medelpad; Svartvik, Njurunda och Galtströms kapell, som hade avsevärt mera lättarbetade förteckningar (ej inventarieböcker). Dessa förteckningar utgörs av stöldskyddsinventeringar med foton utförda av Murberget på 1980-talet. Förteckningarna innehåller uppgifter om mått, stämplar och inskriptioner på ljuskronor och vinkannor o. dyl., vilket har underlättat betydligt men urvalet i stöldskyddsinventeringarna är förhållandevis brett och en hel del yngre och vanligare föremål finns med i dessa förteckningar. Ådals-Lidens kyrka Egen handskriven inventariebok gäller. Numrering av inventarierna saknas. Denna inventariebok förvaras, till skillnad mot pastoratets övriga kyrkor, på Landsarkivet. Även denna inventariebok innehåller flera olika inventeringar och nya listor med kompletteringar och det saknas ofta uppgifter ifall föremål har avförts från förteckningen. Nummertavlor brukar höra till de föremål som förtecknas. Detta gjordes ej i Ådals-lidens kyrka, eftersom nummertavlan, fäst vid korbänken och ej avsedd att flyttas, får räknas fast inventarie. Inventarieansvariga vill gärna ta med ett par nästan nya textilier (bårtäcke, korkåpa) som utgör högkvalitativa konsthantverk i förteckningen, vilka också har registrerats och numrerats. Motsvarande bårtäcken har registrerats för Resele och Junsele kyrkor i pastoratet. Församlingen måste kontakta Länsstyrelsen angående saknad inventarie (spånask). Man använder sin inventariebok vid behov och då tittar man på den senast gjorda inventeringen. Församlingen har också gjort upp en egen digital inventarieförteckning, där kyrkliga inventarier ingår som en del bland övriga vanliga bruksföremål. Rent allmänt är man positiv till att en ny datoriserad inventering görs i Stiftets regi. Man är dock angelägen om att inventarieförteckningen förblir sekretessbelagd. Resele kyrka En handskriven inventariebok från 1879 gäller tills vidare. Den omfattar även inventeringar utförda 1900 och 1956. På jämna mellanrum finns listor över nytillkomna föremål. De kulturhistoriska inventarierna är ej utmärkta eller avskilda från de övriga föremålen och har inte heller inventarienummer. Innehållsförteckning saknas. Den äldre delen av boken av innehåller även andra handlingar; befolkningsstatistik, noteringar om årlig gäld för kyrkojorden 5/9 1885, Inventarii spannmål vid kyrkoherdebostället, Husförhörsböcker, vigslar med mera. Återkommande inventeringar är ibland undertecknade av två personer, det finns kompletteringar och anteckningar i kanten. En medeltida skeppsljusstake är förtecknad återkommande gånger genom åren och kallas 1879 och 1900 Järnskrank med 6 ljuspipor gammalt med blyertsnoteringen på gamla altaret i tornrummet. Ljusstaken finns senare på foton (Murberget 1984, december 2012) i sakristian men

6 hade under oklara omständigheter hamnat på kyrkans vind under en period och förvaras nu i kassavalv. Ändrad placering är förtecknad men församlingen behöver tillstånd från Länsstyrelsen för nya den placeringen. Församlingen måste även kontakta Länsstyrelsen angående saknade inventarier. Inventarieboken förvaras på Landsarkivet, vilket gör det svårare att kontrollera de kyrkliga föremålen, boken lånas in inför visitationer. Man tror att en ny digitaliserad inventarieförteckning kommer att underlätta arbetet, det är bra att det görs och man tror att det blir ett värde för framtiden. Man vill inte att uppgifterna i förteckningen blir offentliga. Eds kyrka Församlingen har tre handskrivna böcker (1879-1919, 1951 -, respektive 1959 - ). Liksom övriga inventarieböcker i detta pastorat är kulturhistoriska inventarier ej utmärkta eller avskilda från de övriga föremålen. Även om den senaste borde vara gällande så finns där inga inventarienummer, endast boken för 1951 har numrerade inventarier och dessa nummer anges i förteckningen 2013. I den äldsta boken kan man hitta uppgifter om depositioner, exempelvis medeltida inventarier som deponerats på Murberget (idag länsmuseum) eller bekräftelse på att en viss inventarie har funnits i kyrkan en längre tid. Församlingen måste kontakta Länsstyrelsen angående saknade inventarier (kistor, ljusstakar, ljusarm, äldre håv och psalmodikon). Inventarieböckerna förvaras på Landsarkivet. Man tror därför att man kommer att få nytta av en ny digital version och anser att det är bra för bevarandet samt den kommer att få ett framtida värde men vill samtidigt att förteckningen inte ska vara tillgänglig för allmänheten. Junsele kyrka Församlingen har en handskriven förteckning - Inventariebok från 1879, som omfattar flera senare återkommande inventeringar, undertecknade av två personer. Kulturhistoriska inventarier är ej utmärkta eller avskilda från de övriga föremålen. Däremot finns inventarienummer under rubriker med bokstäver, exempelvis Nattvardskärl. A. Kalkar och paténer + inv.nr. Oklarheter förekommer med kompletteringar av tidigare förteckningar och ibland saknas uppgifter om föremål har tagits bort från förteckningen. Altartavlan är fäst vid korväggen och räknas därför ej till lösa inventarier, som skall ingå i förteckningen. Församlingen måste kontakta Länsstyrelsen angående saknade 1700-talsinventarier (brudpäll, ljusstake) samt sockenbudstyg (nedan). I Övra kapell förvaras ej äldre kyrkoinventarier efter stölder på 1970-talet. Kyrkklockan är inköpt på senare tid. 1976 gjordes enligt inventarieboken polisanmälan om en stöld och det förtecknade sockenbudstyget från 1892 saknas. Kalk och patén i nysilver Övra nr. 1-2 (inventarieboken) med tillhörande oblatask och flaska "förvaras i kyrkoarkivet 30/6-76" (sign OH?) enligt en notering i kanten men har ej upphittats där. Man upplever det svårt att få grepp om sina inventarier, eftersom gällande inventariebok förvaras på Landsarkivet och ser positivt på att en digital förteckning med upprättas. Viss tvekan finns kring

7 förteckningar med tanke på inventariernas säkerhet. Man tycker att foton ska vara sekretessbelagda. Njurunda kyrka Kyrkan har en förteckning med lösa blad upprättad av Murberget 1984 med foton av varje föremål. Förteckningen är enkel och lättförståelig och innehåller mestadels de kriterier som ska finnas i förteckningen, mått, uppgift om givare osv. Gällande förteckning är dock inte komplett. Textilier saknas helt i förteckningen trots att man har ett stort skrudskåp med syrafritt material i lådorna på sakristians övervåning. Däribland finns en medeltida mässhake. Inte heller medeltida skulpturer som finns i kyrkan är medtagna eller demonterade inredningsdetaljer från gamla kyrkan, som skulle kunna belysa kyrkans långa historiska kontinuitet. Eftersom enbart inventarier som finns i befintlig förteckning för denna kyrka har överförts digitalt bör ett kompletterande arbete inplaneras. Inventarier har under senare tid flyttats från Galtström till lämpligare förvaring i Njurunda kyrka. Dessa inventarier tillhör Galtströms kapell och är förtecknade på Galtström 2013 men skall även förtecknas på Njurunda (båda kyrkor). Eftersom dessa inventarier endast överförs digitalt utan ändringar står inventarierna för närvarande endast på Galtström som tidigare. Församlingen måste söka tillstånd hos Länsstyrelsen, dels för flyttningen, dels för att få ändra i förteckningarna angående den nya placeringen. Inventarieförteckningen används vid revisionen, då de förtroendevalda går igenom förteckningen. Inventarieansvariga är positiv till digitalisering av förteckningen, eftersom den kan vara till hjälp att hålla ordning och är lättare att hantera än nuvarande lösbladssystem. Förteckningen får en effektiv kontrollfunktion. Församlingen kan använda bildmaterialet vid tillgängliggörandet av kulturhistoriska föremål. En nackdel är att förteckningen lättare kan bli öppen och offentlig, vilket samtidigt minskar säkerheten. Svartviks kyrka Kyrkan byggdes som brukskyrka i trävarubolaget Svartvik och övertogs 1973 av Njurunda församling. Kyrkoinventarierna är förtecknade på lösa blad med foton av varje föremål. Förteckningen upprättades av Murberget 1984. Inventarier som ej står upptagna i förteckningen är textilier; och antependier hänger i förrådet, äldre kollekthåvar i kyrkorum, bland textilier i sakristian finns en äldre kalkduk. Nummertavlor, dopfunt och ljuskronor är lösa inventarier som hör hit, liksom äldre altarutsmyckning som finns i sakristian också hör också till inventarier som bör ingå i förteckningen. Församlingen måste först kontakta Länsstyrelsen för att införa inventarier i förteckningen. Även här är man positiv till digitalisering av förteckningen, det blir lättare att hålla ordning på föremålen och man vet var de är lättare placerade. Nackdelen med att förteckningen kan bli mer offentlig är minskad säkerhet.

8 Galtströms kapell Kyrkan har en förteckning med lösa blad upprättad av Murberget 1984 med foton av varje föremål. På grund av stöldrisken hade vissa inventarier sedan tidigare flyttats till Njurunda kyrka. En trearmad ljusstake och två gamla malmljusstakar är flyttade till ett brandsäkert valv i kyrkan, två äldre mässhakar har fått en liggande förvaring i kyrkans skrudskåp och en dopskål är flyttad till Pastorsexpeditionen i Njurunda. De är fortfarande förtecknade i Galtströms kyrkliga inventarier men tillstånd till flyttning samt ändring av inventariernas nya placering i förteckningen måste församlingen ansöka om hos Länsstyrelsen. Församlingen måste även kontakta Länsstyrelsen angående saknade inventarier. Man ser fördelar med digitaliseringen, det blir lättare att hålla ordning. En mindre nackdel är minskad säkerhet, å andra sidan förvaras inget stöldbegärligt i Galtström längre Jämtlands län I Jämtlands län har sju kyrkors inventarieförteckningar inventerats, varav två har totalinventerats och fem har reviderats utifrån gällande inventarieförteckning. Följande kyrkor har totalinventerats/reviderats; Hackås kyrka, Bergs kommun och Ytterhogdals kyrka, Härjedalens kommun. De fem kyrkor som har fått reviderade inventarieförteckningar är: Offerdals kyrka, Krokoms kommun, Mattmars kyrka, Åre kommun, Åre gamla kyrka, Åre kommun samt Norderö kyrka, Östersunds kommun. Jag har inte stött på så många äldre handskrivna dokument som inventarieförteckningar i kyrkorna. De flesta kyrkor som jag har varit i är snarare uppdaterade mot ett digitalt system men ofta med bristfälliga beskrivningar av föremålen. Dessa beskrivningar har antagligen funnits i äldre handskrivna dokument men gått förlorade på vägen. Ett flertal av kyrkorna hade inga eller endast ett fåtal av föremålen avfotograferade. Nedan följer redovisning för var kyrkas utgångsläge och syn på en övergång till ett gemensamt digitalt system. Hackås kyrka Kyrkan har idag ett digitaliserat system, K-sak. Foton saknas till denna inventarieförteckning. Den är även bristfällig utifrån beskrivningar av föremålen och datering av ålder. Flera av kyrkans föremål har även utelämnats helt, detta gäller särskilt textilier.

9 Kyrkoherde Christin Nygren Sundvisson ser positivt på en övergång till ett gemensamt digitalt system som hon tror kan vara bra och förenkla mycket av arbetet med inventarierna. I dagsläget har kyrkan ingen kyrkvärd som är ansvarig för inventarierna, enligt Christin Nygren Sundvisson beror detta på att många av församlingsmedlemmarna är äldre och inte riktigt har något intresse eller någon ork att engagera sig i inventarierna. Deras senaste uppdatering av inventarieförteckningen gjordes 2011. Ytterhogdals kyrka Kyrkan har idag ett system av kopierade papper med handlingar från tidigare kyrkoböcker i en pärm. Kyrkoböckerna finns idag hos Landsarkivet. Det finns delar av inventarieförteckningen i pärmen tillsammans med Jamtlis inventering från 1972 av stöldskyddsmärkta föremål. Men någon ordentlig och sammanhängande inventarieförteckning finns inte. Oklart är även när den senaste inventeringen genomfördes. Dock så finns det ändå mycket information här om enskilda föremål, utifrån handskrivna anteckningar, så med lite tålamod kan man utvinna en hel del bra information. Det finns regelbundna anteckningar förda om när föremål kom till kyrkan mellan 1900- talet fram till 1965. Men det är rörigt och ofullständigt, ingen numrering av föremålen och fotografier saknas. Det är svårt att få en helhetssyn av de lösa inventarierna i kyrkan. I dagsläget finns det ingen inventarieansvarig bland kyrkvärdarna. Det är kyrkoherde Per Ingemar Persson som är enda ansvarig och han berättar att arbetet med detta är något som har fallit mellan stolarna då han har mycket annat att göra som han anser måste prioriteras först. Han är positivt inställd till ett digitalt system som Sacer, han tror att det skulle förenkla hanteringen av föremålen och göra det lättare att hålla ordning på dem. Offerdals kyrka Idag använder sig församlingen främst av en inventarieförteckning/åtgärdsprogram från 2007 för kyrkans lösa inventarier. I den finns endast de kulturhistoriskt värdefulla föremålen förtecknade. Församlingen använder sig alltså redan idag av ett digitalt system och är nöjd med det. Därför ser de inga problem med att gå över till ett gemensamt digitalt system som gör det mera överskådligt. I denna önskar de dock att det även finns en del för förbrukningsföremål, så att allt ändå finns samlat men tydligt strukturerat i olika grupper. I dagsläget har de en tydlig och fungerande inventarieförteckning som alltså också fungerar som ett åtgärdsprogram. I denna förteckning görs det ingen åtskillnad mellan fasta och lösa inventarier, men det är en uppdelning som jag har gjort. De har även ett flertal föremål som de vill föra in i inventarieförteckningen. Kyrkan har två

10 kyrkvärdar som är inventarieansvariga En av dessa träffades på plats i kyrkan. Det märks att han tar sitt uppdrag på allvar och är intresserad av inventarierna. Mattmars kyrka Kyrkan har idag en inventarieförteckning som finns i digital form. Fram till 1997 fördes inventarieförteckningen för hand i bok. Det var också 1997 som den senaste större inventeringen verkar ha genomförts. Programmet som tillämpas idag och som inventarieförteckningen finns i är en så kallad Fas- anläggning, som församlingen gick över till 2009. Kyrkvärden som jag pratar med om en eventuell övergång till Sacer ser både för- och nackdelar med det. En fördel är att säkerheten kring föremålen antagligen blir bättre. En nackdel är att det blir en kontroll och styrning från en högre instans, det vill säga stiftet. Den befintliga inventarieförteckningen är rörig. Det är många olika hänvisningar och numreringar som inte alltid är enkla att förstå eller följa upp. Dessutom finns inte alla föremål där det står att de ska finnas. Foton saknas till stor del. Den är i behov av en uppdatering då den innehåller många bruksföremål. Det finns även ett flertal textila föremål som inte står med men som borde föras in som kulturhistoriskt värdefulla föremål. I Mattmars inventarielista tillämpas systemet med att märka föremål som kulturhistoriskt värdefulla. Denna märkning är inte alltid lätt att förstå, då många föremål är märkta eller utelämnade utan motivering. Åre gamla kyrka Kyrkan har idag ett system där samtliga inventarieförteckningar för Åre församlings kyrkor är samlade i en pärm. I pärmen är det en bra ordning med inventarierna uppradade med bild till varje föremål. Dock så är föremålen inte numrerade i inventarieförteckningen och det är ganska knapphändiga beskrivningar till en del av föremålen. Det saknas även anskaffnings och/eller tillkomstårtal för de flesta av föremålen. Kyrkvaktmästare Börje Andersson är positiv inför en övergång till ett digitalt system. Han ser inget problem med det och menar att vi lever i en digital tidsålder. Åre gamla kyrka har ingen inventarieansvarig bland kyrkvärdarna i dagsläget.

11 Norderö kyrka Jag träffade kyrkvärd Monika Frisk som är inventarieansvarig och hon ser positivt på en övergång till ett digitaliserat system. Hon tror att det blir enklare med ett sådant system än dagens med lösa blad och tänker att det blir enklare att hålla ordning på var föremål finns. I kyrkan finns en kopierad version av den handskrivna inventariebok som idag förvaras hos landsarkivet. Den handskrivna inventarieförteckningen har en bra struktur med tydlig uppföljning från tidigare års inventeringar. Dock finns inga foton på föremålen. I förteckningen står det även utmärkt vilka föremål som anses kulturhistoriskt värdefulla. Jag reagerade på att en del äldre föremål inte var märkta som kulturhistoriskt värdefulla, föremål som är likvärdiga dem som är markerade med K i förteckningen. Den senaste inventeringen gjordes 2007. Ås kyrka Församlingen som Ås kyrka tillhör är intresserade av att gå över till systemet Sacer för samtliga kyrkor. Kyrkoherde Mikael Sjödin ser fördelar med systemet då han menar att det gör arbetet med kyrkans inventarier enklare och mera lättillgängligt. Enda nackdelen som han tänker sig eller känner en viss oro inför är om systemet är för lättillgängligt och att tjuvar enkelt kan ta sig in i det och få kunskap om värdefulla föremål. Ås kyrka har idag delvis gått över till det digitala systemet Sacer, de inventarier som finns nedtecknade i tidigare inventarieböcker finns nu i det digitala systemet. Men mycket information verkar ha gått förlorad på vägen. Jag tittade i Ås kyrkas inventariebok från 1973-1996 där handskriven information finns om föremålen, såsom vem som har skänkt det till kyrkan och när osv. Den informationen följde inte med in i det digitala systemet. Därför ser jag att den inventeringen som jag nu gjort har fyllt en viktig funktion då föremålen har blivit ordentligt beskrivna, tidigare information har förts in och föremålen har fotograferats och mätts. En svårighet vid uppdaterandet av Ås kyrkas inventarieförteckning är att det inte står angivet någonstans vilka föremål som anses kulturhistoriskt värdefulla, inte i den digitala versionen och inte heller i den tidigare handskrivna. Det verkar inte som detta har varit något som har märkts ut. Då jag, enligt instruktionerna, skulle utgå just ifrån detta så blir det lite knepigt när denna uppgift saknas. Vissa föremål är uppenbart kulturhistoriskt värdefulla och andra inte. Men det finns ett flertal som hamnar i en gråzon och som jag i det läget har valt att föra in i inventarieförteckningen och inte sortera bort.

12 Tillvägagångssätt Västernorrland Inventeringsarbetet De tre totalinventerade kyrkorna i Ångermanland hade förhållandevis lång restid. Initialt har kontakter tagits med kyrkoherden. Därefter har tid bokats med vaktmästaren för upplåsning av arkivrum i sakristian med mera. Inventeringen har anpassats till verksamhetens tider, eftersom vissa rum och lokaler är låsta. Inventeringen skedde parallellt med fotografering och i förekommande fall inmätning av inventarier. Arbetet har fungerat smidigt med tomma kalkylblad som numreras på plats i kyrkan då foton har tagits i samma ordning. Att ta med en bärbar dator har utprovats vid tidigare inventering men har inte fungerat lika bra som handskrivna blad. Papper, penna samt kamera i fickan är vad som maximalt kan tas med när man i vissa fall klättrar i kyrkotorn för att dokumentera kyrkklockorna. Själva fotograferingen kräver en del arrangemang, batteriladdare, att plocka undan bordsytor och ordna lämplig bakgrund för föremålen. En totalinventering med ledning av äldre handskrivna böcker på plats har krävt 2 dagar kyrka. Därefter har arbetet vid datorn kunnat börja. Mest effektivt var att göra registreringen efteråt på museets kontor, hellst så snart som möjligt efter kyrkobesöken. Då har man fotografierna av de flesta föremålen framför sig på datorn vid arbetet. Bearbetningen av materialet på datorn har krävt återkommande djupdykningar i de äldre inventarieböckerna och kompletterande genomgång av övrig litteratur om respektive kyrka på grund av de många oklarheterna och ytterligare besök har gjorts på plats i respektive kyrka för kompletteringar. Själva registreringen på datorns excellistor har totalinventeringarna avgjort varit mest tidskrävande än det första fältarbetet på plats. Urvalet försvåras, när man inte känner till berättelsen, den lokala bakgrunden och anknytningen till kyrkan. Den enklare typen av inventering, som har gällt överföring av befintliga förteckningar till digitalisering och fotografering har delvis gått till på samma sätt men har varit betydligt lättare. Den gällande förteckningen har kopierats i förväg, föremålen har sorterats efter material (bemålade föremål, textilier, osv.) och sedan numrerats löpande. Kopiorna har därefter tagits med ut i fält som underlag för ev. noteringar som saknade mått, placering eller andra uppgifter. Kopiorna har även fungerat som underlag för fotografering, som har gjordes samtidigt. Därefter har materialet överförts till excelbladen.

13 Jämtlands län Inventeringsarbetet Som inledning av projektet ägnades en dag åt att sitta på Landsarkivet för att få inblick i hur äldre inventarieförteckningar ofta ser ut och är uppbyggda. Dock kan jag känna i efterhand att det hade varit bättre att avvakta med detta tills det hade blivit bestämt vilka kyrkor som skulle inventeras. Det hade då varit en bra förberedelse och möjlighet till att skaffa ett bra underlag. Jag har dock gjort några kompletterande besök på landsarkivet senare under arbetet gång för ett par av de inventerade kyrkorna. Kontakt togs sedan med olika församlingar i länet, varav de som har inventerats tackade ja. Det var flera församlingar i länet som tackade nej till den här uppdateringen/digitaliseringen med motiveringen att de redan har välfungerande digitala system. Ett tag var jag fundersam om jag skulle lyckas få ihop det antalet som var sagt. Det var även en församling som tackade nej då de via arbetsförmedlingen hade personal som inventerade och uppdaterade inventarierna i kyrkan mot systemet K-sak. Jag började med att boka in två kyrkor och sedan har jag bokat in resterande allteftersom. Väl på plats i kyrkan har allt flutit på bra med att möta upp den som har nycklar och ska låsa upp, låna nycklar och fråga om saker. Alla församlingar har varit tillmötesgående och hjälpsamma. I kyrkan har jag utgått ifrån befintlig inventarieförteckning och sedan mätt, beskrivit och fotograferat var föremål. Jag har även haft hjälp av den stöldskyddsinventering som Jamtli gjorde 1972 där föremål i kyrkorna i Jämtlands län avfotograferades, beskrevs och stöldskyddsmärktes. Fotograferingen har för det mesta fungerat bra men det har ibland tagit tid att hitta den bästa platsen för fotografering utifrån ljusförhållandena i kyrkan. Blanketterna har skrivits för hand. Jag gjorde ett försök med bärbar dator men det tog längre tid än att skriva för hand och kändes mest opraktiskt. Registreringen av föremålen har sedan skett på museet där uppgifter för varje föremål har förts in i excelblad. Detta har tagit den tid som varit avsatt och lite mer därtill. Arbetet har många gånger varit ganska monotont och excel som program har jag ibland upplevt som klumpigt särskilt när man ska göra större ändringar.

14 Resultat Västernorrland Vad gäller förteckningarna i de tre totalinventerade kyrkorna i Ådals-lidens pastorat, dvs. Ådals-liden, Resele och Junsele kyrkor har ett mera strikt urval gjorts än i förteckningar för de övriga kyrkorna, särskilt när det gäller yngre inventarier. Kormattor, som utgör en betydelsefull del av korets inredning och som har utgjort ett värdefullt textilhantverk, är exempel på en yngre typ av föremål som har registrerats i totalinventeringarna, liksom även mässhakar, antependier med mera från 1900- talet, särskilt om de tillkommit i samband med en viktig restaurering av kyrkan eller ingår i ett tillhörande set. Även inventarier deponerade på Länsmuseet Murberget är förtecknade med eget nummer i totalinventeringarna. Jag har försökt göra en rimlig avvägning med tanke på att de förtecknade föremålen är förbundna med tillståndsansökan. En annan anledning till att urvalet i vissa fall har varit snävare är, att flera yngre föremål, kanske i äldre stil och utan proveniens har uteslutits i totalinventeringarna jämfört med det övriga överförda inventeringsmaterialet. I andra fall har urvalet tvärtom varit alltför snävt i de enklare inventerade kyrkorna. För Svartviks kyrka saknas textilierna helt i förteckningen, trots att ett flertal mässhakar bland annat hänger i förrådet, nummertavlor och ljuskronor finns inte heller med. Föremål som har tillhört gamla kyrkan i Njurunda är inte heller förtecknade, vilket har gjorts för de totalinventerade kyrkorna. När det gäller nya intagningar, saknade föremål eller borttagning från förteckningar gäller dock att tillstånd för ändringar i förteckningen måste sökas hos Länsstyrelsen, vilket har noterats i inventeringen 2013. Jämtlands län Gränserna mellan uppdelningarna totalrevidering och revidering har varit något flytande. Jag har upplevt att instruktionerna i projektuppdraget har varit svåra att följa helt och det har skapat en del förvirring för mig i mitt arbete. Särskilt då kyrkornas inventarieförteckningar har sett så olika ut och det i förteckningarna har funnits olika eller inga system som markerar vad som anses kulturhistoriskt värdefullt. I sådana lägen har jag valt att hellre fria än fälla, det vill säga, jag har tagit med föremål där jag har varit tveksam kring deras kulturhistoriska värde. Det har inte varit problematiskt att urskilja och sortera bort bruksföremål ur inventarieförteckningen. Svårigheten som jag har upplevt den har varit när jag har stött på föremål som inte ingår i inventarieförteckningen, men som verkar likvärdiga dem som ingår. Eller föremål som ingår i en inventarieförteckning som har systemet med att märka ut K och har utelämnat föremål som är mer eller mindre uppenbart kulturhistoriskt värdefulla. I sådana fall har jag inte kunnat bortse från dessa föremål

15 även om instruktionen har varit att ta bort det som inte anses kulturhistoriskt värdefullt enligt inventarieförteckningen. Även om jag förstår att instruktionen är vägledande så har det skapat en del huvudbry för mig i urvalet av föremål. Jag ställer mig frågande till om det egentligen är så bra att lyfta ur exempelvis textilier på grund av att de ännu inte har uppnått en tillräckligt anrik ålder. Även om det inte hunnit fylla kulturhistoriskt värde så kan de ha ett värde utifrån andra aspekter såsom hantverksskicklighet, personhistorik eller material och bör då stå kvar. För samtliga kyrkor har jag hittat föremål som inte är införda i inventarieförteckningen men som jag anser borde vara det. Därför kan det hända att själva revideringen inte har blivit så stor som kanske var förväntat. Jag anser som sagt att det finns en problematik i att sitta och bestämma att en del föremål ska utgå eller rekommenderas utgå ur inventarieförteckningen. Dessa kan ha ett värde utifrån en kontinuitetsaspekt i inventarieförteckningen, att den är avläsbar och att det går att hitta information om inköp och liknande i den, den ska ju fungera som ett verktyg för församlingen. Dessutom handlar det om historisk kontinuitet, att kunna följa föremål i ett längre tidsperspektiv. Det borde i ett datasystem som Sacer inte vara några problem att ha olika indelningar i exempelvis mappar eller liknande samlat till vardera kyrka, där det kulturhistoriskt värdefulla finns i en mapp, bruksföremål i en annan osv. På så sätt kan inventarieförteckningen hållas samman och föremål riskerar inte att försvinna som det finns risk för om de lyfts ur inventarieförteckningen i väntan på rätt ålder för att anses kulturhistoriskt värdefull och därmed få ingå igen. Kulturhistoriskt värdefulla kyrkoinventarier, urval Kulturminneslagen säger, att inventarier av kulturhistoriskt värde som tillhör kyrkorna skall förvaras och vårdas väl. Församlingen ska även ha en förteckning över inventarierna och utse två personer att ansvara för förteckningen (KML 4 kap. 6-7 ). Kyrkliga inventarier enligt KML är lösa inventarier som är avsedda att användas i samband med gudstjänster, till inredning, utsmyckning eller som minnesmärke, enligt Riksantikvarieämbetets Vägledning Kyrkliga Kulturminnen 2012-05-09. I stiftets totalinventerade kyrkor finns en samling kyrkliga inventarier som har tillhört en eller flera tidigare kyrkor, som senare rivits. Kyrkornas medeltida inventarier samlades en gång in för deposition och stora utställningar (1911 Östersund, 1912 i Härnösand och 1913 i Hudiksvall), när det allmänna medeltidsintresset var som störst i början av 1900-talet. Det finns även exempel på enskilda församlingsbor, som tagit tillvara, eller löst in på auktion, kyrkliga inventarier när kyrkor rivits. Föremålen har ofta sedan blivit bortskänkta till den nya kyrkan. Att dessa föremål verkligen har bevarats tills idag visar att de har ansetts

16 värdefulla och har haft ett identitetsvärde för församlingsborna, förutom att de tillhör den kyrkliga miljön och inredningen. Detta gäller även föremål från 1700-1800-talen som är tillverkade av skickliga träsnidare, målare eller silversmeder. Inventarierna får person- och lokalhistoriska värden för den som känner till berättelsen bakom föremålen. Medeltida skulptur eller föremål är ofta beskrivna i konsthistoriska verk och finns förtecknade i början av de äldre inventarieböckerna. De medeltida inventarierna har i inventeringarna 2013 bedömts som unika och oersättliga med ett högt kulturhistoriskt värde på grund av sin ålder. Normalt brukar förtecknade föremål ha en viss ålder, även om åldern inte har något stöd i lagen. Äldre och hantverksmässigt utförda föremål i kyrkorna omfattas vanligen av lagen enligt Riksantikvarieämbetets Vägledning. De äldre föremålen har fått en kyrklig tradition och tillhör oftast den kyrkliga ceremonin eller miljön. Vad gäller yngre inventarier är urvalet svårare. Riksantikvarieämbetets Vägledning förordar ett strikt urval och urvalen bör vara väl motiverade. Urval måste också göras med tanke på att de förtecknade föremålen är förbundna med tillståndsprövning och kyrkoantikvarisk ersättning. Vi har därför försökt välja ut föremål som är representativa eller unika, har en hög konstnärlig kvalitet eller är viktiga för berättelserna om människorna och platsen, enligt Riksantikvarieämbetets Vägledning, kap. 7. Efter gemensam diskussion har vi tagit med även något yngre textilierna i större utsträckning tagits med än övriga typer av föremål. Orsaken är att de ofta är hantverksmässigt utförda och oftast utgör textilkonst av hög kvalitet. De är ofta skörare har behov av lagligt skydd vid exempelvis rengöring och lagning. Textila hantverk kan ha ett konstnärligt värde som nygjorda på en ateljé men får sedan det har invigts och genom användning i kyrkan ett kulturhistoriskt värde som kyrklig inventarie och ett identitetsvärde skapas så småningom för ortsbor. Tidsåtgång Tidsåtgång för totalinventerade kyrkor Västernorrland Ådals Lidens kyrka Resele Junsele kyrka Fotografering/inventering på plats 29,5 tim 25 tim 30,5 tim

17 Ådals Lidens kyrka Resele Junsele kyrka Registrering på kalkylblad/genomgång inv.böcker 35,5 tim 58 tim 56 tim Restiden har räknats in i tabellen för inventeringstid på plats, skillnaderna blir därför stora. För Västernorrlands del har kyrkorna i Ådals-lidens pastorat haft en lång restid på i genomsnitt 7-8 timmar per kyrka, eftersom varje totalinventerad kyrka har behövt 2 resdagar per kyrka. Dessutom tillkommer extra timmar för 2-3 kompletteringsresor då kortare besök i flera kyrkor gjorts under samma resa. Även Eds kyrka, som fick en enklare inventeringstyp ingår i gruppen med längre restid. Svårbearbetade inventarieböcker har också påverkat tiden ute på plats genom att kompletteringar krävdes. Vad gäller registrering på kalkylbladen har kyrkorna i Ådals-lidens pastorat tagit längre tid på grund av svårbearbetade inventarieböcker. Tid för tillägg, ändringar och motiverande texter i exceldokumenten ingår i tabellen för Västernorrland. Jämtlands län Hackås kyrka Ytterhogdals kyrka Hackås kyrka Ytterhogdals kyrka Fotografering/inventering på plats 18 timmar 20 timmar Registrering på kalkylblad/genomgång av inv. böcker 24 timmar 24 timmar I en del kyrkor har det känts stressigt ute på plats med bara två dagar medan det i andra kyrkor har räckt till bra. Det beror dels på ordningen i kyrkorna och att en del kyrkor helt enkelt har fler inventarier än andra. För kyrkorna i Jämtlands län har restiden varierat men de flesta har legat på en dryg timmes avstånd enkel väg. Ytterhogdals kyrka har haft den längst restiden, ca 2 timmar och Ås kyrka kortast på 20 minuter. Det har tillkommit tid för tillägg och ändringar i exceldokumenten såsom kompletterande och motiverande texter vilket tog ytterligare tre dagars arbete motsvarande 24 timmar i anspråk.

18 Tidsåtgång för enklare revidering av befintliga förteckningar Västernorrland Njurunda kyrka Svartviks kyrka5 Galtströms kapell Eds kyrka Njurunda kyrka Svartviks kyrka Galtströms kapell Eds kyrka Fotografering/inventering på plats 8 tim 5 tim 6 tim 28 tim Registrering på kalkylblad 15 tim 16,5 tim 10 tim 31 tim Restiden för inventeringstid på plats har varit kortare för kyrkorna i Sundsvalls kommun och har kunnat kombineras på ett effektivare sätt. Svartviks kyrka och Galtströms kapell har inventerats på samma dag och en extra kompletteringsresa gjordes till Galtström. Njurunda kyrka har inventerats på plats under en dag. Registreringen på kalkylblad har varit betydligt enklare i Medelpad, då moderna förteckningar har utgjort förlaga. Jämtlands län Offerdals kyrka Mattmars kyrka Åre gamla kyrka Norderö kyrka Ås kyrka Fotografering/inventering på plats 14 tim 16 tim 14 tim 15 tim 15 tim Registrering på kalkylblad Offerdals kyrka Mattmars kyrka Åre gamla kyrka Norderö kyrka Ås kyrka 16 tim 16 tim 16 tim 16 tim 16 tim

19 Anledningen till olika tidsåtgång på plats i kyrkorna är dels olika restid men också utgångsläget på plats i kyrkan som är svårt att veta på förhand. Även här har det tillkommit arbetstid för att slutföra det sista i excelbladen och lägga till kompletterande texter och motiveringar. Jag uppskattar att jag har fått lägga ytterligare 4 dagars arbetstid, motsvarande 32 timmar för att färdigställa excelbladen.

Motiv på bakstycket till en mässhake i Ådals-lidens kyrka daterad 1600-tal (Cornell). Maria och Johannes står vid korsfoten. Figurerna är sidenapplikationer fastsydda med guldtråd. Redan under medeltiden fanns en spridning av liknande applikationer tillverkade av munkar. Foto Bodil Mascher. 20

21 Källor Inventariebok för Eds kyrka, 1879-1919, Eds församling, LA. Inventariebok för Eds kyrka, 1951 -, Eds församling, LA. Inventariebok för Eds kyrka, 1959 -, Eds församling, LA. Inventariebok från 1879, Resele församling, LA. Inventariebok från 1879 för Junsele kyrka. Inventariebok från 1879 för Ådals lidens kyrka. Kyrkliga Kulturminnen, Vägledning för tillämpning av Kulturminneslagen 2012-05-09, www.raa.se. Kulturrådets författningssamling, KRFS 2012:2. Telhammer, Ingrid: Ådalens kyrkor, 1982. Murberget arkiverade stöldskyddsinventeringar Jämtlands läns museum, arkiverade stöldskyddsinventeringar, 1972 Dahlquist, Matilda (2010). Kyrkliga inventarier och inventarieförteckningar: projektrapport. Göteborg: Göteborgs stift Cedenhag, Birgitta (1998). Våra kyrkor. Östersund: Jamtli/Jämtlands läns museum Inventarieförteckning för Hackås kyrka, K-SAK, Södra Jämtlands kyrkliga samfällighet Inventarieförteckning för Offerdals kyrka, Vård- och underhållsplan 2007 Inventarieförteckning för Ås kyrka, Sacer Inventarieförteckning för Mattmars kyrka, FAS, Västra Storsjöbygdens församling 2009 Inventarieförteckning Norderö kyrka Inventarieförteckning Åre gamla kyrka Inventarieförteckning Ytterhogdals kyrka