0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ



Relevanta dokument
Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

Vad är Strategisk Planering

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

Vad vill Moderaterna med EU

Personal- och arbetsgivarutskottet

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Delaktighet inom äldreomsorgen

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: Produktutveckling med formgivning, KN3060

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Riktlinje för bredband

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

Generic System. Innehåll GS Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi ]

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

Näringsdepartementet STOCKHOLM

Smart region Västra Götaland

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Online reträtt Vägledning vecka 26

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Effektivare offentlig upphandling

BoPM Boendeplanering

Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller kan jag göra det själv?

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?

Mäta effekten av genomförandeplanen

Förstudie av sociala företag

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Göteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

Studieplanering i organisationen

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

Därför kommer Europolitan att bygga ett UMTS-nät med en mycket hög täckningsgrad och snabb utbyggnadstakt.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Näringslivsprogram

Ny teknik kräver nya tankar!

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet

Arbetsprogram

Checklista med Tips & råd för din webbplats

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,

A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Den äldre, digitala resenären

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

Uppdragsplan för näringslivskontoret

E-handelstrender i Norden Så handlar vi på nätet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Östersjöfiske Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Företagarens vardag i Örebro

Några övningar att göra

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Att överbrygga den digitala klyftan

B. Välsignelse inför skolstarten

Ungdomsgruppen 18 april

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Översyn och bedömning av marknadskontrollen enligt artikel 18.6 i förordning (EG) nr 765/2008: SVERIGE

DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010

Transkript:

63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

,QOHGQLQJ Mina damer och herrar, det är ett nöje att få tala om det digitala innehållet ur ett europeiskt perspektiv. Jag tänker redogöra för EU:s insatser på detta område, och särskilt skildra econtent-programmet och de möjligheter som det erbjuder. Till att börja med tänker jag ta upp det digitala innehållets strategiska betydelse för Europa. Sedan kommer jag att granska de viktigaste förutsättningarna som måste vara uppfyllda för att marknaden skall kunna fungera. Slutligen vill jag presentera econtent-programmet, och redogöra för de möjligheter det erbjuder. 9LNWHQDYLQQHKnOOI U(XURSD Först måste vi fråga oss vad vi menar med "innehåll"? På olika håll förekommer mycket skiftande föreställningar om vad "innehåll" egentligen är. Det är ett brett och vagt begrepp som ändrar sin betydelse beroende på vilken grupp som använder det: för vissa är det framför allt textmaterial, för andra Internetinnehåll, och för radio och tv är det i första hand audiovisuellt innehåll. Det kan därför vara svårt att få alla att enas om en entydig definition av begreppet "innehåll". Innehåll omfattar många olika områden, till exempel underhållning på nätet, tillämpningar för elektronisk handel, förlagsverksamhet, utbildning, men också många offentliga tjänster. I den digitala ekonomin omfattar begreppet alla typer av information, text, bild, videoclips och ljud som kan överföras eller köpas och säljas via nätet. Man skulle kunna beskriva det som vattnet som rinner i ledningarna. För oss européer har innehåll inverkan både på ekonomin och på samhället. Dess förmåga att främja ny ekonomisk verksamhet och att skapa sysselsättning är av största betydelse, inte minst i dessa tider av en förväntad lågkonjunktur. Digitalt innehåll fungerar också som ett viktigt medium för att bevara och exportera vårt kulturarv och öka dess värde. Innehåll i ordets alla betydelser är ett viktigt element i den "digitala ekonomin" och det "digitala samhället". I dag står Europa inför en rad utmaningar med höga insatser. Jag vill här gå in på några av dessa utmaningar, som till exempel: Hur kan man få den språkliga mångfalden att bli en tillgång snarare än ett hinder? Vilka typer av innehåll kommer att efterfrågas i nästa generation av mobila nätverk? Man skulle kunna nämna många fler. Efter det "fasta" Internet kommer användarnas intresse kanske att riktas mot det mobila Internet, som därmed skulle bli en tänkbar inkomstkälla. Men i dag vet vi ännu så gott som ingenting om hur detta nät kommer att se ut, vilka dess aktörer kommer att vara och vilka grupperingar som kommer att uppstå. 2

Vi vinner ingenting på att vara passiva och skjuta upp problemet. Det är i stället nu som vi måste börja utveckla strategier för hur vi skall kunna utnyttja nya och potentiella inkomstkällor. ) UXWVlWWQLQJDUI UDWWPDUNQDGHQVNDOONXQQDIXQJHUD Vilka är de viktigaste faktorerna för att innehåll skall kunna tillhandahållas via nätet? Jag vill bara nämna ett par: Copyright. Skydd av immateriella rättigheter är fortfarande själva grundförutsättningen för allt tillhandahållande av innehåll. Den nya tekniken medför många olika utmaningar för det traditionella sättet att hantera copyrightfrågor. I april 2001 antog EU ett direktiv som innebär att EU:s copyrightbestämmelser tar steget in i den digitala tidsåldern. Genom direktivet uppstår det en jämvikt mellan dem som skapar innehåll och de kommersiella parterna å ena sidan och användarnas, konsumenternas och samhällets intressen å den andra. Konvergens. När ett innehåll en gång har omvandlats till digital form upphör det ursprungliga formatet (text, bild, ljud) att vara en begränsande faktor, och innehållet kan förmedlas via en mängd olika plattformar. Men det är bara själva tekniken. Samspelet mellan datorer, telekommunikationsnät och det audiovisuella har medfört att de traditionella rollerna inom värdekedjan har förändrats på ett djupgående sätt. Tillhandahållande av teknik. Innehåll kan också ses som en viktig drivkraft för allt mer avancerade tekniska lösningar. Allmänt sett talar vi för mycket om teknik och för lite om innehåll och tjänster. Den tredje generationen mobila kommunikationstjänster (UMTS), med färgbildskärmar och ökade prestanda när det gäller hantering av information, kommer att utgöra en plattform för rikare innehåll, där allt mer lättanvända lägesbaserade tjänster kommer att erbjudas. Ännu vet ingen vilket som kommer att bli den "vinnande tillämpningen". Blir det ett knippe av likartade tillämpningar, eller mer en cocktail? Trafik- och spårningstjänster, mobila banktjänster och mobil shopping, samt skräddarsydda nyheter och väderleksupplysningar nämns ofta som starka kandidater. Många problem är fortfarande olösta: fakturering, intäktsdelning, modeller för gränsöverskridande anslutningar som alltid är aktiva, datakompatibilitet över hela Europa, för att nämna några exempel. Vi måste börja förbereda oss för att ta itu med dessa problem. Företagsmodeller. Det behövs företagsmodeller för att utnyttja de tekniska plattformar som uppkommer. Konvergens och införandet av mobila nät har medfört djupgående förändringar av den traditionella omgivningen, och kräver nya grupperingar och förändrade metoder för intäktsdelning. Det finns inga metoder som alltid är bäst, och ännu har ingen hittat det "rätta" svaret. Det är viktigt att vi nu prövar olika typer av nya grupperingar mellan parter med olika egenskaper och attribut, för att försöka finna effektiva lösningar på hur man kan bygga ut verksamheten i alla delar av värdekedjan. Den processen pågår redan i Europa, men det går fortfarande för långsamt. 3

/RNDOLVHULQJRFKSHUVRQDOLVHULQJDYLQQHKnOO De tekniska utvecklingarna och en säker rättslig ram utgör en fruktbar grund för nya affärsmöjligheter. Men ett antal hinder kvarstår. I det "fasta" Internet har användarna kunnat få mängder av information gratis. Medaljens baksida är att användarna blir allt mer frustrerade när de försöker sålla ut den information de själva behöver ur det överväldigande dataflödet. Tiden är mogen för skräddarsydda och lättillgängliga innehåll som användarna är beredda att betala för. På grund av mediets fysiska begränsningar har mobila användare andra behov än användarna av det "fasta" Internet, t.ex. att kunna finna information utan att förlora alltför mycket tid med att leta. Att bestämma vad innehållet skall vara, hur det skall skräddarsys, förpackas och levereras, och till vilket pris, det är samtidigt en utmaning och en chans för innehållsindustrin. Det kan bli en lönsam affär. Vad gör Europeiska kommissionen för att främja denna process? Jag vill kortfattat redogöra för syftet med HContent-programmet, som inleddes tidigare i år och som i dag kan erbjuda konkreta möjligheter för experiment. H&RQWHQWSURJUDPPHW Produktion av digitalt innehåll är främst den privata sektorns uppgift. Men EU har också en roll att spela i sammanhanget. Vi kan bidra till att avlägsna hindren för samarbete mellan olika aktörer och för marknadsexperiment. HContent-programmet är ett bra exempel på att EU-politiken i ökande grad inriktas på innehåll. Programmet antogs av rådet i slutet av år 2000, med en budget på 100 miljoner euro för en fyraårsperiod. HContent omfattar tre element: 1) Det första är förbättrad tillgång till den offentliga sektorns information, och att utvidga användningen av denna. Detta är ett område som inte används i tillräcklig utsträckning inom EU. En siffra som belyser detta är att marknaden i USA är fem gånger större än EU-marknaden. Bättre användning av den offentliga sektorns information skulle kunna bli en värdefull tillgång, både för Europas befolkning, företag och förvaltningar. Det skulle underlätta kontakterna med den offentliga förvaltningen och öka delaktigheten i den demokratiska processen. Dessutom har det en betydande ekonomisk potential. Den offentliga sektorns information omfattar material för många digitala informationsprodukter, och skulle kunna utgöra en viktig råvara för nya tjänster, inte minst för det trådlösa Internet, i geografiskt kopplade tillämpningar som trafik- eller kulturinformation. Men HContent främjar också samarbetet mellan offentliga informationsförvaltare och privata aktörer som behöver informationen för att skapa någon form av förädlingsvärde. 2) Det andra är främjad innehållsproduktion i en mångspråkig och mångkulturell omgivning. Innehålls- och språkindustrierna bör sammanföras för att utveckla, producera och sprida digitala innehåll av hög kvalitet. Detta bygger på insikten att nätmiljön blir allt mindre "anglocentrisk" och i ökande utsträckning blir till en mångspråkig och mångkulturell miljö. 4

I Europa råder fortfarande splittring. Den europeiska innehållssektorn är ofta långsammare än i konkurrerande regioner, informationsflödet inom Europa är begränsat och kontakterna mellan aktörer i olika men komplementära sektorer i den digitala värdekedjan är ofta bristfälliga. 3) Det tredje är att marknaden för digitala innehåll blir allt mer dynamisk. Om marknaden för digitala innehåll fragmenteras, med allt vad det innebär i av ökad osäkerhet för marknadsaktörerna, blir följden stagnation och bristande investeringar. I syfte att ta itu med marknadsmisslyckanden inom detta område och minska de negativa följderna för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen kommer econtent-programmet att erbjuda stöd inom tre stora områden som kan bidra till att göra marknaden mer dynamisk. Dessa tre områden är: överbryggandet av klyftan mellan små och medelstora företag för digitala innehåll och investerarna, handeln med multimedierättigheter och utvecklingen av en vision för marknadstendenser och -utvecklingar. Dessa teman är av övergripande art, och de har slagits ihop till det tredje verksamhetsområdet i HContent-programmet. HContent handlar om att föra ihop olika världar och övervinna hindren för utnyttjandet och utvecklingen av mångspråkiga, skräddarsydda innehållstjänster på näten. Inom ramen för HContent-programmet kommer en ansökningsomgång att inledas den 1 november med sista ansökningsdag den 1 februari 2002. Denna ansökningsomgång omfattar programmets tre olika verksamhetsområden 1. Ansökningsomgången kommer att vara inriktad på innehållsbaserade tillämpningar som utnyttjar mobil teknik och/eller bredband. Ett annat viktigt instrument för främjandet av det europeiska digitala innehållet är IST-programmet, som finansierar forskningsprojekt för multimedieinnehåll och - verktyg. 6OXWVDWVHU Låt mig avsluta med att än en gång betona vad vi anser vara de viktigaste elementen i utvecklingen mot ett verkligt informationssamhälle: Digitalt innehåll är en viktig faktor i informationssamhället. Infrastrukturen ensam räcker inte för att tillgodose de samhälls- och kulturbehov som innehållen ger upphov till. Europa skulle kunna utnyttja sina informationskällor bättre. Den offentliga sektorns information utnyttjas för dåligt i Europa, vilket bromsar utvecklingen av nya tjänster. Personliga och lokaliserade innehållstjänster väntas kunna bli en avgörande faktor i utvecklingen av mobila tjänster. Tack vare sin kunskap om kundernas behov kommer förlagen att kunna spela en viktig roll under de närmaste åren. Låt oss tillsammans se till att vi utnyttjar vår potential. Tack för ordet. 1 Den tillgängliga budgeten uppgår till cirka 27 miljoner euro, och det kommer att vara möjligt att finansiera projekt med upp till 2 miljoner euro. 5