Handlingsplan för fossilfria drivmedel i Skåne Remissversion 2017-11-07 Ola Solér Regional utveckling, Miljö 1
Syfte med handlingsplanen Stödja omställningen mot ett klimatneutralt och fossilbränslefritt transportsystem i Skåne Skåne ska fånga nya möjligheter till företagande i denna omställning Samband mellan användning av drivmedel och människors hälsa ska bli tydliga 2
Sammanhang 3
Sammanhang Föregående figur: Handlingsplanen är en delmängd av Miljöstrategiskt program och Strategi för ett hållbart transportsystem 2050. En övergång till fossilfria drivmedel är mer än en miljöfråga. Mindre utsläpp av luftföroreningar och mindre buller ger förbättrad hälsa och attraktivare samhällen. Utvecklingen av nya fordon och drivmedel ger möjligheter till ett växande näringsliv med nya företag och arbetstillfällen. 4
Dagens styrmedel för vägtrafik Koldioxidkrav för nya bilar Krav på luftföreningar för nya fordon Energi- och koldioxidskatter Stadsmiljöavtal Skattebefrielse för biodrivmedel (däribland biogas) Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel Forskning och demonstration Koldioxiddifferentierad fordonsskatt Incitament för miljöbilar och elbussar Bilförmånsbeskattning Infrastrukturplanering Miljözoner för tunga och lätta fordon Reduktionsplikt för biodrivmedel i bensin och diesel (kommer 2018, ersätter skattebefrielse för låginblandade flytande biodrivmedel) Bonus-malus (kommer 2018, miljöbilar får bonus, 60 000 kr för elbil, 10 000 kr för gasbil diesel- och bensinbilar får malus, höjd skatt) 5
Samhällsvinster är möjliga Totala utsläpp från vägtrafik i Skåne 2015 (ton) Samhällskostnad i Skåne 2015 (miljoner kr) Kväveoxider 7 063 692 Kolväten 1 838 116 Partiklar 187 608 Svaveldioxid 8 1 Koldioxid 1 935 000 2 239 För partiklar är största källan däckslitage, inte drivmedel För luftföroreningar är samhällskostnaden kopplad till hälsoeffekter Hälsoeffekter av buller tillkommer, nationellt runt 16 miljarder kronor per år från vägtrafik 6
Tre fossilfria kategorier Biodrivmedel Flytande (etanol, HVO) Gasform (biogas, DME) Elektrifiering Batteri Elväg (luftburen ledning, i marken eller induktiv) Elektrodrivmedel Vätgas (från elektrolys av vatten) Syntetiska drivmedel (CO 2 plus vätgas) 7
Växthusgasutsläpp, biodrivmedel Från Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel i sammandrag av Börjesson m.fl., 2016 8
Växthusgasutsläpp, biodrivmedel Föregående figur: Beräkningsmetodiken för växthusgasutsläpp i EU:s direktiv om förnybar energi (EU RED) tar inte med effekten av utsläpp som undviks vid omhändertagande av organiskt avfall, ej heller effekten av att biprodukter ersätter fossila produkter. För biogas inkluderas därför inte växthusgasreduktionen som uppstår när gödsel används som råvara eller när biogödsel ersätter konstgödsel. Med en systemutvidgning enligt ISO-standard tas liknande effekter med vilket syns i förbättrad prestanda för biogas. Biogas från rester och avfall är mycket bra! 9
Yta för bränsleproduktion Biodiesel/HVO El Raps: 1 200 MWh/km 2 Energi till transporter i Skåne runt 10 TWh Behöver 8300 km 2 för att ersätta all energi med diesel från raps Skåne upptar 11 000 km 2 Oljepalm: 4 300 MWh/km 2 Produktiv gröda, men måste odlas i tropiskt klimat Vindkraft: 100 000-500 000 MWh/km 2 Slutsatser: Bättre med jordbruksrester och el ur ett markperspektiv Vi har mark i EU som ligger i träda som kan användas för energigrödor, och/eller för matproduktion i framtiden Data från BioGrace GHG calculation tool och rapport om Riksintressen för vindbruk 10
Växthusgasutsläpp, användning av elbilar Anpassad från "Mindre miljöpåverkan eller bara annorlunda? av Nordelöf och Tillman, 2014 11
Växthusgasutsläpp, användning av elbilar Föregående figur: Utsläpp från användning av elbilar (BEV) och laddhybridbilar (PHEV) beror på hur elen har producerats. El från kolkraft ger utsläpp som kan jämföras med utsläpp från en referensbil som kör på diesel/bensin. Elbilar minskar även utsläpp av luftföroreningar vilket inte syns i figuren. 12
Växthusgasutsläpp, produktion av fordon Data från Emissioner av växthusgaser och förbrukning av naturresurser vid tillverkning av personbilar med olika drivkällor - ur ett livscykelperspektiv av Steen m.fl., 2013 13
Växthusgasutsläpp, produktion av fordon Föregående figur: För el- och bränslecellsbilar ger produktionsfasen högre utsläpp än för bilar med förbränningsmotor. Skillnaden minskar när batteriproduktionen blir renare. Siffrorna är beroende på hur länge och mycket bilarna används och hur mycket material som återvinns. 14
Urval av prioriterade insatser Stödja beteendepåverkan genom att informera om total ägandekostnad Del av kommande projekt Elbilslandet Analysera hälsoeffekter från användning av drivmedel Ett projekt genom Miljövårdsfonden 2017, ett projekt i diskussion med forskare på Lunds universitet Gå över till eldrift i stadsbusstrafik Skånetrafikens prioritering Stödja laddplatser vid flerbostadshus Del av kommande projekt Elbilslandet, kommuner kan driva Insatser för godstransporter Görs i GREAT-projektet, även del av Godsstrategin 15
Plan för arbetet Beslut i nämnden om remissutskick 4/12 Remissperiod till 9/3 Ärende till nämnden i april 16
Markanvändningseffekter Från The land use change impact of biofuels consumed in the EU av Valin m.fl., 2015 17
Markanvändningseffekter Föregående figur: Ändringar i markanvändning, till exempel från skogsmark till jordbruksmark, ger upphov till ändrade växthusgasutsläpp då olika typer av skog och grödor upptar och lagrar koldioxid på olika sätt. Denna effekt kallas för en direkt markanvändningseffekt (direct Land Use Change, dluc). Indirekta markanvändningseffekter (indirect Land Use Change, iluc) sker via marknadsreaktioner. Kraftigt ökad efterfrågan på energigrödor kan leda till att matproduktion expanderar in i nya områden och därmed ger upphov till ökade växthusgasutsläpp. Andra effekter utöver ökade växthusgasutsläpp sker också vid ändrad markanvändning. Exempelvis är expanderande jordbruksmarker en stor orsak till förlorad biologisk mångfald. Med dluc och iluc åsyftas ändringar i växthusgasutsläpp. I föregående figur visas hur vissa råvaror, såsom oljeväxter, kan ge rejäla utsläpp på grund av markanvändningseffekter (både dluc och iluc). Största faktor är omvandling av torvrika marker till oljepalmsodling. Utsläppen kan vara högre än från användning av diesel/bensin, 83 CO 2 /MJ. Figuren visar värden (svarta små trianglar) beräknade med en modell. De ger en indikation om att markanvändningseffekter kan vara påtagliga. Generellt är cellulosarika grödor som binder markkol bättre: energigräs (perennials), pil och poppel (short rotation plants). Dessa är dyrare att omvandla till biodrivmedel. Markanvändningseffekter är ett väldigt omdebatterat område med många åsikter. 18