Översiktsplan för Mölndals Stad. Hällesåker. Kapitel 14. Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret. kap 14 - sid 137



Relevanta dokument
Översiktsplan för Mölndals stad. Kållered. Kapitel 12. Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret. kap 12 - sid 113

Markanvändning och bebyggelseutveckling

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås

HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

SAMRÅDSFÖRSLAG UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING

SAMRÅD GRANSKNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STORBYN 22:1 FÖRENINGARNAS HUS I FÄRILA LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN

7 Förstudie väg 1000, Orsa

Behovsbedömning för planer och program

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten

Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA rev

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Naturvårdens intressen

SAMRÅD T.O.M

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

Förslag till planläggning av Dalarö

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Utsälje 1:97. Inom kommundelen Segeltorp, Huddinge kommun

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 11 lov- och tillståndsprövning

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun

Kapitel 10. Riksintressen

Kustnära fritidsboende

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Sikfors Byaområde. Förutsättningar och förslag

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad Reviderad -

Detaljplan för del av fastigheten Nysättra 11:25 i Roslagsbro-Vätö församling

Samrådshandling Enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Planbeskrivning Normalt förfarande Antagandehandling. Detaljplan för bostad (Ugglum 3:57, 3:61 och 7:21) 2010:137

Detaljplan för Frösö Camping och stugby Valla 11:50 m fl Östersunds kommun

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Detaljplan för kvarteren Tegelbruket och Tegelladan, Framnäs, Västerås

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden.

INNEHÅLL 1. HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND FÖRENLIGT MED 3 OCH 4 kap. MB PLANDATA... 3

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L

BOENDE & BOSTÄDER. kapitel 7 ATT TILLVARATA MOTALA OCH HELA KOMMUNENS BOENDEKVALITETER MED LYHÖRDHET INFÖR DEN REGIONALA MARKNADEN.

Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Idre Himmelfjäll, Skidområde (del av Foskros 10:6) Älvdalens kommun Dalarnas län

Förslag till antagandehandling. Detaljplan för Solberg 1:113 & 1:217, Solgården, Högsäter. Dnr 2009.F0048

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

5.1 Teknisk försörjning

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3

Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan)

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr Ks

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

BRASTAD OCH BRODALEN

Spånstad 4:19 och 2:14

PLANENS FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP. MB Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap miljöbalken (MB.

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län

DP Dnr 07:10067-BN 540 Sofie Andersson Rosell Tel Detaljplan för LYCKSTA 1:17, Romfartuna, Västerås

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

PLANBESKRIVNING. DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397. november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE

Utan synpunkter. Med synpunkter. Utlåtande. Detaljplan PEPPARROTEN 1, Sandsbro, Växjö kommun. Dnr 2014BN0191 Dpl 214

13. Omvandlingsområden

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Översiktsplan för Värnamo kommun Dnr. Ks Dnr. Msn Fördjupning för FORSHEDAOMRÅDET

DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun

Transkript:

Översiktsplan för Mölndals Stad Hällesåker Kapitel 14 Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret kap 14 - sid 137

Kapitel 14 - HÄLLESÅKER Inledning Disposition och innehåll Utgångspunkt och mål Fortsatt arbete Förslag till mark- och vattenanvändning Kultur- och naturmiljö Bebyggelseutveckling Infrastruktur Konsekvenser Aktuella projekt Framtida projekt Planeringsförutsättningar Historik och karaktärsbeskrivning Nuvarande mark- och vattenanvändning Kultur- och naturmiljö Befolkning och boende Arbete och näringsliv Service och verksamheter Föreningar och fritid Kommunikationer Teknisk försörjning Miljö- och riskfaktorer Riksintressen Gällande planer kap 14 - sid 138

Inledning Översiktsplan 2004 för Mölndals kommun består av en huvudrapport som behandlar kommunen i sin helhet och fyra delar som behandlar kommundelarna utifrån ett mer lokalt perspektiv. Delrapporter har tagits fram för Mölndal, Kållered, Centrala Lindome och Hällesåker Delrapporterna beskriver kommundelarna och föreslår hur de kan förändras i framtiden. De har tagits fram för att ge översiktsplanen lokal förankring och för att fokusera på lokala framtida önskemål. Syftet är att visa och ta tillvara de värden som finns och därmed skapa goda förutsättningar för områdenas utveckling. Samråd Arbetet med kommundelen Hällesåker började under våren 2000. Ett möte i Hällesåkersgården anordnades för att ta del av de boendes synpunkter och önskemål. Tankar som framfördes var bland annat att spara åkermarken och bygga runt de områden som redan är bebyggda, bevara de kultur- och naturvärden som finns i bygden. I samband med mötet togs även en utställning och en enkät fram som handlade om utvecklingen i Hällesåker. Under hösten 2000 bildades fyra studiecirklar för att jobba vidare med översiktsplanefrågorna. Synpunkterna från enkäterna och studiecirklarna finns samlade på stadsbyggnadskontoret. En samrådshandling av Översiktsplan 2004 har var utskickad på samråd under juli tom oktober 2004. Under remisstiden fanns planen utställd i stadshuset och på tre bibliotek samt hos handlar`n i Hällesåker. Fem samrådsmöten hölls varav ett i Hällesåker. Studieförbunden Vuxenskolan och ABF ordnade studiecirklar. Ett hushållsblad med information om översiktsplanen skickades ut till alla hushåll. Inkomna synpunkter från remissinstanser, privatpersoner och samrådsmöten finns sammanställda i separat handling. I Samrådsredogörelse - Översiktsplan 2004 finns ämnesvisa sammanfattningar med kommentarer samt kommunstyrelsens behandling av dessa. Samrådsredogörelsen utgör en separat rapport och finns även på hemsidan, www.oversiktsplan.molndal.se Mål och inriktning Natur och kultur Ta tillvara de natur- och kulturvärden som ger Hällesåker en särprägel Hålla Hällesåkersdalen öppen Bebyggelseutveckling Komplettera bebyggelseområden söder om Hällesåkersvägen Iaktta varsamhet vid utbyggnad med hänsyn till lokal byggnadstradition och effekter på kommunal ekonomi Omvandla fritidshusområden till permanentboende Förstärka den befintliga servicen och skapa plats för verksamheter. Utveckla idrottsområdet Reservera mark för motorbana Kommunikationer Förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter Utställning och antagande Översiktsplanen har varit utställd under juni tom augusti 2005. Efter utställningen ska översiktsplanen behandlas och antas av Mölndals stads kommunfullmäktige under första kvartalet 2006. kap 14 - sid 139

Förslag till mark- och vattenanvändning Kultur- och naturmiljö Området är rikt på värdefulla natur- och kulturmiljöer. De öppna delarna av Hällesåkersdalen bör bevaras och det är viktigt att Hällesåker får behålla sin särprägel som gammal jordbruksbygd. Gårdsstrukturer bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Vid framtida bebyggelse bör man ta stor hänsyn till landskapet och värdefulla miljöer som framgår av kartan, se sidan 6. De lokala byggnadstraditionerna och gårdsstrukturer bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Områdets relativt opåverkade skogsområden är värdefulla för friluftslivet och bör bevaras. Det är också viktigt att spara natur inne i samhällena för att göra boendemiljön grön. Det gröna stråket kring Lindomeån kan förstärkas och utgöra en viktig kontakt mellan Hällesåkersdalen och Lindomes centrala delar. Lindomeån och dess närmaste omgivning har ett högt naturvärde och är också värdefull för fritidsfisket. Möjligheten att få ån klassad som riksintresse är väckt. Övriga viktiga vattenområden är området kring Västra Ingsjön, Nordsjön och Östersjön, som är värdefulla områden för friluftslivet. Kultur- och naturmiljöer beskrivs vidare under kapitel 8, Allmänna intressen, i översiktsplanen. Bebyggelseutveckling Bebyggelseutvecklingen i Hällesåker skall föregås av en fördjupad kulturlandskapsinventering och analys så att största hänsyn kan tas till de agrarhistoriska lämningarna som finns i området. Utbyggnadsmöjligheter föreslås främst i anslutning till redan befintliga bebyggelseområden. Omgivande lantbruk förutsätts fortsätta och hänsyn till detta ska tas vid etableringar av bostäder och service. Tillkommande bebyggelse bör placeras utmed dalens sidor framförallt söder om Hällesåkersvägen. Ny bebyggelse föreslås utmed Tommeredsvägen, vid Gårdaliden samt vid Börjesgården och slätten mot Tommered. Detta förutsätter en utbyggnad av vägar samt vatten och avlopp. Ny bebyggelse i känsliga natur- och kulturområden bör utformas enligt den lokala byggnadstraditionen. Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar ska utföras varsamt, så att bebyggelsens karaktär bevaras. Bebyggelse och anläggningar anpassas genom läge och utformning till omgivningens karaktär och med stor hänsyn till landskapsbilden. Villatomter bör vara stora, 1500-2000 m 2, för att inte bebyggelsen skall bli för tät. Bebyggelsen bör planeras så att störningar från trafiken blir så små som möjligt. Nya detaljplaner skall upprättas för ett antal befintliga fritidshusområden för att medge att fritidshus omvandlas till åretruntbostäder. Bebyggelsen i omvandlingsområdena har enskilda brunnar och anslutning till kommunalt avloppsledningsnät krävs. Reningsverkets kapacitet måste kompletteras om fler än 90 bostäder ansluts. Mindre lägenheter för äldre och ungdomar föreslås centralt i Hällesåker med närhet till mötesplatser, service och kommunikationer. Den befintliga servicen i Hällesåker föreslås stärkas med ökad service och samlingsfunktion. Ett utvecklingsområde som rymmer mindre verksamheter föreslås utmed Hällesåkersvägen/Benarebyvägen. Delar av östra Hällesåker och Inseros ligger inom påverkansområde från Landvetter flygplats. Nya flygvägar och tystare flygplan gör att bullerstörningarna i Hällesåker har minskat sedan flygplatsen byggdes. Gällande koncession finns från 1990. Luftfartsverket avser att ansöka om ny koncession. (Se vidare under kapitel 8, Allmänna intressen). En utredning för att omlokalisera motoranläggningen i Balltorp pågår. Som ett alternativ föreslås ett område sydost om Hällesåker. Frågan skall prövas genom upprät- kap 14 - sid 140

tande av detaljplan. Infrastruktur För vägsträckan genom Hällesåker föreslås åtgärder för trafikmiljön och säkerheten, se vidare i handlingsplanen för trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder i Hällesåker. Bristerna i trafiksäkerheten föreslås åtgärdas och därför föreslås vissa fartdämpande åtgärder samt sänkning av hastighetsgränser. Befintliga härads- och byvägar kan rustas upp och fungera som gång- och cykelvägar. Den befintliga gångbanan behöver förlängas längs Norra Hällesåkersvägens östra sida fram till Benarevägen. Gång och cykelstråk mellan Lindome och Hällesåker behöver förstärkas. En utbyggd kollektivtrafik är önskvärt. Busshållplatserna föreslås få en trafiksäkrare utformning med bussfickor och timglashållplatser. För att tillåta ny bebyggelse och etablering krävs att det finns kapacitet för att ansluta till Hällesåkers avloppsverk. Reningsverket klarar ett tillskott på ytterligare ca 250 personer, det vill säga cirka 90 hushåll. Ny bebyggelse norr om Lindomeån kräver egna infiltrationsanläggningar där avståndet till reningsverket inte gör det ekonomiskt möjligt att ansluta. Enstaka nya bostäder bör klara egen avloppsrening vilket prövas genom bygglov. Utsläpp till Lindomeån är inte tillåtet. All dagvattenhantering ska ske genom infiltration på platsen. En ny ledning på 400 kv behöver byggas mellan Stenkullen i Lerums kommun och Lindome. Svenska Kraft utreder två alternativa sträckningar av denna. Ett av alternativen följer den befintliga ledningsträckningen genom Hällesåker och går nära tätbebyggda områden. Aktuella projekt En första detaljplan föreslås vid området Slätten för omvandling och förtätning av bostäder. Därefter behandlas område för område mot centrala delar i Hällesåker och vidare österut. Detaljplan behövs samt fördjupade inventeringar av kulturmiljöfrågor, se vidare Kulturmiljövårdsplanen. Exempel på fritidsbebyggelse i Slättenområdet En handlingsplan för att förbättra trafiksäkerheten i Hällesåker har tagits fram som ligger till grund för framtida åtgärder. kap 14 - sid 141

Uveckla idrottsområdet Värdefull natur Befi ntlig markanvändning Förslag till Förändring Bevara kulturlandskapet Värdefull natur Reservera mark för motorbana Förslag och konsekvenser Komplettera och omvandla befintlig bebygglelse Utveckla service och verksamheter Förslag Konsekvenser Åtgärd Mölndals miljömål Folkhälsomål Natur och kultur Ta tillvara de natur- och kulturvärden som ger Hällesåker en särprägel Hålla öppen kap 14 - sid 142 Hällesåkersdalen Bebyggelseutveckling Komplettera bebyggelseområden söder om Hällesåkersvägen Iaktta varsamhet vid utbyggnad med hänsyn till lokal byggnadstradition och effekter på kommunal ekonomi Omvandla fritidshusområden till permanentboende Förstärka den befintliga servicen och skapa plats för verksamheter. Utveckla idrottsområdet Reservera mark för motorbana Kommunikationer Förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter - värnar biologisk mångfald och kulturhistoriska värden - begränsar utbyggnad - främjar människors hälsa - berikar - värnar biologisk mångfald - berikar boende miljön - rik landskapsbild - naturresurshushållning - skapar nya bostäder - stärker kommersiell och social service - ökar transportarbetet - naturresurshushållning - skapar nya bostäder - stärker kommersiell och social service - ev. VA-problem - mark tas i anspråk - skapar fler arbetstillfällen - ökar transportarbetet - berikar boende miljön - främjar människors hälsa - ökad möjlighet till rekreation - skapar fritidssyssla - ökat buller - skapar säkerhet /trygghet - ökar tillgängligheten - minskar bilberoendet utfärda restriktioner vid utbyggnad ta hänsyn till befintlig bebyggelse skydd i ÖP utfärda restriktioner vid utbyggnad skydd i Öp anpassning till befintlig bebyggelse utbyggnad gatu- och VAnät ev. utbygg. av reningsverk krav på detaljplan se över utbudet av skola och omsorg - anpassning till bef. bebyg. - utbygg. av gatu- och VAnät - ev. utbygg. av reningsverk - krav på detaljplan se över utbudet av skola och omsorg - krav på detaljplan -utbyggnad av kollektivtrafik - anlägga nya anläggningar levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, rikt odlingslandskap, levande skogar, god bebyggd miljö rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö begränsad klimatpåverkan, begränsad klimatpåverkan, Ökad fysisk aktivitet, trygga och goda uppväxtvillkor. Ökad fysisk aktivitet, trygga och goda uppväxtvillkor. Trygga och goda uppväxtvillkor. Trygga och goda uppväxtvillkor. Trygga och goda uppväxtvillkor. Trygga och goda uppväxtvillkor, ekonomisk och social trygghet Ökad fysisk aktivitet - anlägga bullerskydd Ökad fysisk aktivitet - utbyggnad av gc-nät - komplettering av belysning - komplettering av vägnät Sunda och säkra produkter

Planeringsförutsättningar Historik och karaktärsbeskrivning Hällesåker och Inseros är mindre tätortsbildningar i östra delen av Lindomeåns dalgång. Häller betyder klipphåla, och byn har troligen fått sitt namn efter den grotta som finns uppe på Börsåsberget. Här ligger också rester av en gammal fornborg. Hällesåkers by bestod ursprungligen av sex hemman. Till skillnad från övriga byar i kommunen, där bebyggelsen i äldre tider legat samlad i en klunga, var bebyggelsen i Hällesåkers by tidigt indelad i olika bebyggelsegrupper. I samband med en stor brand under 1830-talet skiftades jorden men byns ursprungliga uppdelning kunde leva vidare även efter den. Den utspridda bebyggelsestrukturen är ett karaktäristiskt drag för området liksom att gruppera byggnaderna kring en inre gårdsplan. Utöver jordbruket, som på grund av marken var ganska svagt, försörjde sig byinvånarna genom möbelsnickeri och andra hantverk. Nuvarande mark och vattenanvändning Östra Lindomedalen är en av de få platser i kommunen där det öppna jordbrukslandskapet fortfarande är bevarat. Gårdarna ligger utspridda längs med vägnätet. Flera gårdar och småhus ligger även i gränszonerna mellan skogområdena och jordbrukslandskapet. Bebyggelsestrukturen är relativt gles och de flesta bor i samhällets centrala delar. Här utgörs bebyggelsen av villabebyggelse. Koncentrerad bostadsbebyggelse finns även i grupper söder om Hällesåkersvägen. Med undantag av Hällesåkersskolan som ligger nordväst i Hällesåker finns förskola, verksamheter, livsmedelsaffär och bensinmack i samhällets centrala delar. Även föreningslokalerna ligger centralt i samhället förutom ridhuset som ligger i samhällets norra del. De flesta jordbruksfastigheter utnyttjar helt eller till viss del sin mark. Kulturmiljö Viktiga karaktärsdrag är det öppna jordbrukslandskapet och de många lämningarna som bevarats från äldre tiders markutnyttjande. Delar av området ingår i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet. Det krävs länsstyrelsens tillstånd för bebyggelse nära en fornlämning. På sluttningarna söder om Hällesåkers by fi nns hotade kulturlandskapselement som fägator, odlingsrösen, spår av trädhamling, täta system av stenhägnader m.m., ur Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet, sid 127, 1995:21. Större delen av Hällesåker, Inseros och Greggered finns med i kommunens kulturmiljövårdsprogram. Både bybebyggelsen och kulturlandskapet har lyfts fram som värdefulla miljöer. Bebyggelsestrukturen med gårdar som ligger på ömse sidor om de vägar som löper genom området är karaktäristisk. Den gamla landsvägen, på Lindomeåns norra sida, ingår i Vägverkets vägminnesprogram. Djupedala vattenkraftverk är utpekat i översiktsplanen som en skyddsvärd kulturmiljö och ett mer långsiktigt skydd är önskvärt enligt Mölndals miljömål. Naturmiljö Lokala bevarandeintressen i naturmiljön beskrivs i kommunens naturvårdsplan. Det öppna landskapet i Lindomeåns dalgång samt Lindomeåns bäckravin har mycket högt naturvärde bl.a. genom den speciella floran som finns här samt att Lindomeån utgör en viktig vandringsled och reproduktionslokal för lax och havsöring. Det gröna stråket kring Lindomeån är en viktig kontakt mellan Hällesåkersdalen och Lindomes centrala delar. kap 14 - sid 143

På dalgångens sluttningar, i omgivande skogsområden och längs vattendragen finns ett antal bevarandeobjekt med höga naturvärden, exempelvis ädellövskog, ängs- och hagmarker. I omgivningarna finns vidsträckta relativt opåverkade skogsområden som sträcker sig mot Kungsbacka kommun i söder och Marks kommun i öster. Områdena kring Nordsjön och Östersjön har pekats ut som särskilt värdefulla för friluftslivet. Strandskydd För att trygga allmänhetens tillgång till bad- och friluftsliv och skydda växt- och djurliv, råder strandskydd vid havet, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebär att det är förbjudet att genomföra en rad åtgärder inom den strandskyddade zonen. Speciellt förordnande gäller för Mölndals kommun. Se kapitel 8, Allmänna intressen. Befolkning och boende Befolkningen i Hällesåker med omland uppgick den 31 december 2003 till 1166 personer och utgör därmed 2 % av Mölndals befolkning. I Hällesåkers tätort bor det cirka 900 personer. Kommundelen har länge legat på en befolkning på runt 1150 med vissa variationer uppåt och neråt. Enligt senaste befolkningsprognosen fram till och med 2012 beräknas befolkningen endast öka marginellt. De yngre åldersgrupperna förväntas minska något medan de äldre blir något fler. När det gäller familjesammansättningen så består cirka hälften av hushållen av gifta/ sammanboende vilket är fler än motsvarande siffra för kommunen som helhet. Hällesåker har också något högre andel familjer med barn 6-17 år än kommunen totalt. Det finns fler män än kvinnor och genomsnittsåldern ligger på 35-50 år, vilket är något yngre än i övriga kommunen. Figuren nedan visar den sociala profilen i Hällesåker jämfört med kommunen som helhet. Befolkningens utbildningsnivå är markant lägre än kommunens genomsnitt. Andelen socialbidragstagare samt utländska medborgare är betydligt lägre än i kommunen som helhet. Hällesåker har fler skolbarn och färre äldre medborgare jämfört med kommunen. Social profil för delområde Hällesåker* Delområde Hällesåker Hela kommunen *Siffrorna i fi guren avser SCB, Befpak 2003, Demopak 2002, Inkopak och Ampak 2001, ohälsodata 1998. kap 14 - sid 144

Boende I Hällesåker och Inseros finns goda möjligheter att erbjuda boende med kvaliteter på landsbygden. Enligt folk- och bostadsräkningen år 1990 fanns det 447 bostäder i Hällesåker varav endast 2 % i flerbostadshus. När det gäller upplåtelseform så var absolut majoriteten äganderätt med 95 %. Eftersom det inte skett någon större befolkningsförändring i området kan uppgifterna från 1990 förhållandevis stämma med dagsläget. Liksom i tätorterna finns här ett högt bebyggelsetryck och ett behov av att komplettera bostadsbeståndet. För den enskilde kan det gälla önskemål att bo på landet, generationsskifte i befintliga bostadsmiljöer eller etablering av nya bostäder och verksamheter. I Hällesåker med omland finns ett stort antal fritidshus. En ökning av antalet permanentboende i fritidshusområdena har skett under 1990-talet. Arbete och näringsliv Fram till 1930 försörjde sig byinvånarna, utöver jordbruket, på möbelsnickeri och andra hantverk. Verksamheten i Hällesåker består idag till stor del av jordbrukare, småföretagare, hantverkare, åkerier och entreprenörer. Den här typen av småskaliga verksamheter kräver inga stora industrilokaler. I Hällesåker finns det cirka 100 arbetstillfällen. Jämfört med kommunen totalt har Hällesåker en större andel arbetsplatser inom byggverksamhet och jordbruk. Tillverknings- och utvinningssektorn är betydligt mindre än kommunen totalt. De tre största näringsgrenarna är; handel och kommunikation (33%), byggverksamhet (21%), vård och omsorg (16%). Av åldersgruppen 16-64 år förvärvsarbetar 79% av befolkningen i Hällesåker, vilket är något fler än i kommunen. Av de personer som inte förvärvsarbetar är 2% arbetslösa vilket är lite färre än kommunens genomsnitt. De största näringsgrenarna som boende i Hällesåker arbetar inom är; handel och kommunikation (25%), tillverkning och utvinning (17%), vård och omsorg (16%). Pendling Hällesåker har en stor utpendling. Dagligen pendlar cirka 500 personer från kommundelen och endast cirka 50 personer pendlar till kommundelen. Av de förvärvsarbetande i Hällesåker har 11% sin arbetsplats i området. Av de boende som pendlar ut från området pendlar 60% till annan kommun. Av de som pendlar in kommer nästan 60% från annan kommun än Mölndal. Service och verksamheter Kommersiell service och verksamheter Den mesta servicen ligger samlad vid korsningen Hällesåkersvägen och Norra Hällesåkersvägen. Service som finns i samhället är en livsmedelsbutik och en bensinstation. Det finns även mindre företag såsom trävaruhandel, byggföretag och åkeri. Det är viktigt att den befintliga servicen behålls och förstärks. Skola I Hällesåker finns en skola med förskoleklass och skolår 1-3. Eleverna fortsätter sin skolgång i Almåsskolan i centrala Lindome from skolår 4. Förskola och fritidshem drivs i kooperativ form. Dessutom finns kommunalt anställda dagbarnvårdare. Närmaste gymnasieskola är Fässbergsgymnasiet som har huvuddelen av verksamheten i Mölndal. Särskilt boende och vård Det finns idag cirka 20 personer som är över 85 år i Hällesåker. Något boende för äldre finns inte i Hällesåker. kap 14 - sid 145

Fritid I Hällesåker finns möjligheter till ett rikt friluftsliv med närhet till ströv- och naturområden. Hällesåkersgården och Hällesåkers idrottsförening (HIF) bedriver mycket verksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Hästintresset är stort i Hällesåker med omland och det finns flera stora anläggningar som Mölndals ridhus och Raudhetta m.m. Kommunikationer Vägtrafik Det finns tre vägar som går till Hällesåker, Hällesåkersvägen, (lv 503) Norra Hällesåkersvägen (lv 510) samt Benarebyvägen (lv 550). Hällesåkersvägen går genom samhället mot Lindome och mot Inseros. Gång- och cykeltrafik Separat gång- och cykelbana finns utmed Hällesåkersvägens södra sida, från Gårdaliden till Börjesgården. Även utmed Norra Hällesåkersvägens östra sida finns en separat gång- och cykelbana mellan korsningen med Hällesåkersvägen och Hällesåkersskolan. Kollektivtrafik Västtrafik svarar för de kollektiva bussförbindelserna i Hällesåker. Busslinjerna går till och från Mölndal, Göteborg, Lindome och har förbindelse med grannkommunerna. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Hällesåker saknar kommunal vattenförsörjning och fastigheterna har idag enskilda renvattenbrunnar. Samordning förekommer i få fall. Idag belastas Hällesåkers reningsverk av inläckande dagvatten vilket gör att det inte kan utnyttjas fullt ut. Arbete pågår med att minska mängden ovidkommande vatten. För närvarande är ca 150 personer anslutna till reningsverket och full kapacitet är 400 personer. Hällesåker avvattnas sydväst via Lindomeån/Kungsbackaån. Avfall För kommunen gäller en avfallsplan som antogs 2001. I Hällesåker finns en insamlingsplats med containers för olika förpackningar, material och tidningar. Avfallshanteringen i Mölndal utvecklas i riktning mot ökad kompostering och lokalt omhändertagande i egen regi. Miljö- och riskfaktorer Buller Ett av de problem som finns i området är buller som uppkommer av flygtrafiken till och från flygplatsen Landvetter. De restriktioner för bebyggelse som gäller på grund av bullerutbredning regleras i samband med tillståndsgivning. Nya flygvägar och tystare flygplan gör att bullerstörningarna minskar kring flygplatsen. Trafiksäkerhet Vid Hällesåkersskolan, bensinstationen, korsningen vid Börjesgården samt området vid ICA-butiken finns brister i trafiksäkerhet bland annat diffusa busshållsplatser, osäkra korsningar, övergångsställen utan refuger, skymda utfarter och höga hastigheter. En handlingsplan för att förbättra trafiksäkerheten i Hällesåker har tagits fram i samarbete med Mölndals kommun, Vägverket och Hällesåkers Byråd. kap 14 - sid 146

Geoteknik En översiktlig geoteknisk beskrivning av utbyggnadsområden gjordes 1992. I Lindomeåns dalgång som går centralt genom området kan ny utbyggnad begränsas på grund av risk för sättningsproblem. Riksintressen De riksintressen som finns Mölndals kommun beskrivs i kapitel 10, Riksintressen. Östra Lindome, från Hällesåker och österut, berörs av påverkanszoner från Landvetter flygplats. Flygplatsen är av riksintresse. Kraftledning med 400kV-ledningar in till ställverket i Dvärred är av nationellt intresse. Gällande planer I Hällesåker finns sju byggnadsplaner upprättade enligt byggnadslagen och en detaljplan upprättad enligt plan- och bygglagen. Byggnadsplanerna utgörs av gamla fritidsplaner. Idag är områdena till övervägande del utnyttjade för permanentboende. I Inseros finns en byggnadsplan för fritidshus upprättad enligt byggnadslagen. kap 14 - sid 147