Kvalitetsredovisning förskola 2017

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsplan förskola 18/19

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Innehå llsfö rteckning

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsområdesplan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Kvalitetsarbete i förskolan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Kvalitetsgaranti - Örby förskolor

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Transkript:

Kvalitetsredovisning förskola 2017 JÄRVEN 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 Aktiviteter inom löpande verksamhet... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övrigt arbete inom läroplansområdet... 6 Egna tillägg (planer, beskrivningar, m.m.)... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

Sammanfattning Vi är en relativt ny förskola som har varit öppet mindre än ett år. Vårt arbete under de första månaderna har varit att skapa arbetsgrupper med trygga barn och närvarande pedagoger. Vi skapar gemensam värdegrund och barnsyn hos alla pedagoger, och det är viktigt att arbeta med positivt förhållningsätt. Genom diskussioner på arbetsplatsträffar om hur värdegrund och likabehandlingsarbetet ser ut har vi arbetat fram vår likabehandlingsplan. Vi använder husmodellen för att se över var finns platser där barnen kan känna sig otrygga samt för att öka medvetenheten hos pedagogerna. Genom att skapa mindre grupper får barnen mer stöd och tid av en pedagog. Vi använder böcker flera gånger per dag för att läsandet ska vara en naturlig del av verksamheten. Arbetet med språkutveckling är i fokus och pedagogerna ska använda ett rikt språk till barnen under hela dagen. På förskolan finns det tillgång till lärplattor där barn och pedagog kan tillsammans se på barnens dag via bilder, de dokumenterar och söker material. Denna termin startar vi med läslyftet, redan nu ser vi att pedagogerna arbetar aktivt med högläsningen i gruppen. För att barnen ska känna sig välkomna och delaktiga skapar vi en anpassad miljö efter barnens behov och intressen. Förskolans innemiljö ska vara levande och barnen ska kunna känna sig delaktiga i den och att forma den efter deras behov. Vi ser att vi har en plan om att utveckla barnens utemiljö om hur vi kan skapa olika stationer för att utmana barnen vid lek utomhus. Solna stads vision och övergripande mål Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt; * Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. * Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. * Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. * Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Aktiviteter utifrån nämndmålen Nämndmål: Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan - enkätfråga Utfall 2017 89 Genom att vi hade en god start och hade en väl planerad introduktion så ser vi att barnen fick en bra start i förskolan. Vårdnadshavare kände sig trygga med att lämna sina barn på förskolan. Brukarenkäten visar 89% på tryggheten. Detta är ett mål som vi fortsätter att arbeta med för att det är viktigt att alla känner sig trygga. Aktiviteter Nationella läroplansområden Status 3

Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Arbeta i mindre grupper Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Barnen delas in i mindre grupper. Under dagen ska barnen vara indelade i mindre grupper, dels i rutinsituationer och i olika projekt. Detta för att barnen ska komma till tals för att träna på språk, hänsyn, respekt och öva turordning. Pedagogerna uppskattar att arbeta i mindre grupper och ser att barnen kommer oftare till tals. Pedagogen upplever att varje barn har mer tid till en vuxen. Genom att barnen vistas i mindre grupper blir de trygga i en mindre grupp. Pedagogerna arbetar med att stärka individkänslan och att vara en i gruppen. Vi ser att detta arbetssätt ger ett gott resultat och barnen känner sig mer trygga. Utevistelsen som lärandesituation. Under året kommer vi att arbeta för att utveckla utevistelsen på arbetsplatsträffar. För att göra utevistelsen till en trygg, lärorik stund på dagen där barnen utmanas på ett glädjefullt sätt. Vi vill att barnen får en lärorik stund och miljö att vistas i på gården Vi har försökt att få olika stationer på gården som av olika anledningar inte har blivit som vi tänkt oss. Här fortsätter vi arbetet och har involverat vårdnadshavare på förskoleråd för att gemensamt ordna detta till våren. Gruppstärkande lekar Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Skola och hem/förskola och hem Vi leker gruppstärkande lekar tillsammans med barnen för att öka tryggheten i barngruppen. Järvens förskola har arbetat med att få barnen trygga med lokaler och pedagoger samt att barnen ska få en individkänsla i en grupp. Lekar har skapat en vi-känsla och en trygghet. Arbetet med att skapa trygghet är en fortlöpande aktivitet som vi har som ett långsiktigt mål. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Skola och hem/förskola och hem Rektors ansvar/förskolechefens ansvar Aktiviteten är slutförd. Under vårterminen görs en kartläggning genom observationer och intervjuer med barn. Därefter formuleras en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Dessa planer förankras med föräldrar genom förskoleråd och föräldramöten. Likabehandlingsplanen är färdig under VT2017. Likabehandlingsplanen är färdigskriven och den används som ett dokument i verksamheten. Pedagogerna använt sig av underlaget för att tillsammans skriva förskolans likabehandlingsplan med deras ord. Pedagoger och barn ska känna igen sig i sitt lika behandlingsarbete som genomsyrar vardagen på förskolan. Alla vårdnadshavare har fått den presenterad via olika forum. 4

Nämndmål: Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Andel elever i förskoleklass som uppnår godkänt i språkscreeninghöstterminen Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Alla avdelningar arbetar med Före Bornholmsmodellen. Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och Före Bornholmsmodellen är en metod för att barnen utvecklar sin språkutveckling. Före Bornholmsmodellen vänder sig till barn ca 2,5 år till 5 år. Pedagogerna läser böcker ur Före Bornholmsmaterialet. Barnen visar stort intresse av när pedagogerna använder rim och ramsor. Högläsning och sagor är en stor del under dagen. Högläsning och återberättande. Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och Läsgrupp och boksamtal varje dag och reflektion på fredagar. Högläsning och återberättande i det dagliga arbetet. Pedagogerna läser varje dag för barngruppen. Många barn kommer gärna med en bok till pedagogen så läsning sker flera gånger per dag. Barnen läser gärna böcker på ett leksätt och visar varandra, detta skapar ett intresse för böcker och läsning. Vi ser att pedagogerna arbetar med sin barngrupp gällande läsning och att de återberättar med sina ord. Vi skapar en god läsförståelse genom att på olika sätt arbeta med böcker. Genom att vi startat läslyftet ser vi att pedagogerna börjat bli mera medvetna om sitt eget sätt vid läsning och hur de skapar goda stunder för läsning. Språkstärkande arbete under hela dagen. Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och Vi arbetar språkstärkande genom att ta tillvara på alla rutinsituationer (t.ex. matsituationen). Benämna saker och ting med det rätta namnet. Beskriver saker tex. tung/lätt, mjuk/hård, färg. Rim och ramsor på samlingen. Pedagogerna arbetar medvetet med att benämna ord under dagen. Vi ser att barnen har lärt sig nya ord och uppfattar lättare instruktioner. Vi ser att språkinlärning sker under dagen i situationer där en pedagog finns nära till hands. vi arbetar med att skapa en bra grund för barnen att nå en god läsförståelse. 5

Övrigt arbete inom läroplansområdet Det här avsnittet handlar om aktiviteter förskolan gjort inom läroplansområden utöver dem som ligger i verksamhetsplanen. Förskolan redovisar sina övriga aktiviteter, dess effekter och vilka utvecklingsåtgärder de identifierat. Förskolan arbetar med att varje barn och vuxen har ett gott bemötande mot varandra och där pedagogerna har ett positivt förhållningsätt. Vi säger hej till alla på förskolan. Vi leker lekar där alla lär känna varandra. Arbetar med olika kompismaterial för att visa barnen hur vi är mot varandra. Vi lär varandra att ta hand om förskolans material och vi värnar om vår närmiljö och natur. På förskolan arbetar vi med att barnen ska känna sig trygga och kunna säga och vara som de själva vill. Genom olika aktiviteter där pedagogerna har ett medvetet arbetssätt. Barnen och vårdnadshavare känner sig trygga och vill komma till förskolan, vårdnadshavaren har god tillit till pedagogerna. Fortsätta att arbeta med förhållningsätt och att alla barn ska känna sig trygga. till våren kommer all personal få gå ABC-kurs en kompetensutveckling (Alla barn i centrum). Vi skapar en verksamhet som till stor del bygger på barnens intresse. Pedagogerna ska vara medforskande och stötta barnen i sin nyfikenhet. Vi gör olika experiment i naturvetenskap, så som "russinhissen", att frysa in olika material, att tillverka bilar som kör med luft. Vi skapar lärande utifrån barnens egna nivå. Vi har olika matematikprojekt i skogen för att vistas i olika miljöer. Barnens nyfikenhet utmanas utifrån deras intressen eller att de lär sig något de inte hade intresse för innan. Barnen lär sig kemiska termer och de lär sig att skapa en hypotes först och sen vad som faktiskt händer. De lär sig söka fakta. Att alla barn får samma möjligheter oavsett pedagogens kompetens eller intresse för matematik, naturvetenskap eller teknik. Se över förskolan material så att vi kan tex utföra vissa experiment. Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande För oss på förskolan är det viktigt att barnen känner att pedagogerna lyssnar på dem. De ska känna att vi tar till vara på när de vill göra något. Genom att pedagogerna har en aktivitet som heter "barnens val" eller aktiviteter som dukvärd, så får barnen känna att de har delaktighet. Miljön ska vara anpassad till att kunna ta fram material själv och ställa undan och göra iordning efter sig. Klä på sig själva och gå med kläderna till hyllan eller torkskåpet. Barnen ska lära sig att kunna säga vad de tänker eller vill göra och känna att de blir lyssnade på. Ibland röstar barnen på olika ex lekparker de ska besöka, på så sätt lär de sig demokratiska värderingar utifrån deras nivå. Barnen blir både själva i sitt val men också att de väljer i en grupp och att lyssna på de andra barnen i gruppen. Barnen blir mer självständiga, tar egna beslut och får ett stärkt självförtroende. 6

Fortsätta att arbeta med aktiviteter ex vilken aktivitet de väljer att sätta sin bild på, som gör att barnen känner sig delaktiga. Vi fortsätter att samarbeta med köket så barnen önskar sin favoritmat/ frukt i en vecka under terminen. Skola och hem/förskola och hem Genom olika aktiviteter försöker vi skapa en god dialog med vårdnadshavare och hemmet. Förskolan skapar en god introduktion som ger barnen och vårdnadshavaren tid att lära känna förskolan. pedagogerna finns nära tillhands för att skapa trygghet och tillit. Vi har föräldramöten, förskoleråd, fixarkvällar och drop-in-fika. Vårdnadshavaren har utvecklingssamtal med pedagogerna och har då tid att prata om sitt barn. Genom att hemmet och förskolan har en god dialog skapar det goda förutsättningar för barnet att känna sig trygg under dagen. God kommunikation gör att det blir lätt att föra dialoger som rör barnet och deras utveckling. Daglig kommunikation från pedagog till vårdnadshavare. Kommunikation genom digitala verktyg. Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och Förskolan arbetar först på förskolan att skapa gemenskap med de barn som börjar i förskoleklass i hela enheten. Pedagogerna arbetar med att besöka skolan på olika sätt tillsammans med barnen. Barnen ska känna igen den nya miljön. Genom att pedagogerna som känner barnen arbetar med övergången till förskoleklass känner barnen att de har tid och vågar ställa frågor eller att de känner sig trygga i en grupp på besök i ny miljö. Fortsätta arbeta fram en plan om hur övergången görs och att alla datum för olika aktiviteter görs till vårterminen. 7