Ansvarsprojektet, övertagande av belysning från våra kommuner Vad innebär detta? Ska ta över all belysning vid gator och vägar? Eller? och kommunerna ska förhandla om detta! 1
Projekt: Ansvarsfördelningen mellan och annan huvudman för vägbelysningsanläggningar utmed statliga vägar Ett långt projektnamn, hämtat från VV 2005:3: Strategi för förvaltning av belysningsanläggningar inom 2
Nuläget En HANDLEDNING finns ute på remiss Dialog och samråd med SKL, -mars 2009 Sedan info-dag med utpekade förhandlare, - mars/april 2009 Första kontakterna med kommunerna första halvåret 2009 Därefter förhandlingsstart med kommunerna Förhandlingar planeras vara klara inom 2 år 3
Vem ska förhandla? Varje region har utsett förhandlare Till regionernas stöd föreslås centralt utsedda personer med kunskap om Avtalsjuridik Elsäkerhet Jämställdhet Trygghet Trafiksäkerhet 4
Bakgrund Framställan från SKL, om överläggningar med om en överföring till statlig ägo av resterande belysningar Andra skäl är ansvarsfrågan: innehavaransvar eldriftansvar RV 26 Ryd. Foto: Kerstin Ericsson, 5
Syfte Förhandla med kommunerna om eventuellt övertagande. Förhandlingarna ska resultera i avtal om : Ömsesidiga övertaganden och borttaganden av anläggningsdelar Tydliga ägarförhållanden, innehavaransvar och eldriftansvar 6
Mål Börja förhandlingar med kommunerna januari 2009 Avsluta dem inom 2 år Belysningsanläggningar som inte ska vara i fortsatt drift ska demonteras av nuvarande ägaren inom 2 år räknat från avtalets undertecknande 7
Projektet Hur mycket belysning handlar det om? Mängden är osäker, men SKL har angett ca 75 000 belysningspunkter som är kvar i kommunal ägo vid vägar där VV är väghållare De flesta är vid lågtrafikerade vägar och utanför tätort 8
Projektet har behandlats i en arbetsgrupp inom En inventering av belysningsanläggningar genomfördes i tre kommuner (Borås, Motala och Rättvik) varvid konstaterades att maximalt 5 % uppfyllde kriterierna för när belysning behövdes till detta kommer jämställdhetsmålet med högst 3 % Kriterier för bedömning vid inventeringen var: VGU, Väg och gatubelysning Trygghet och jämställdhet (särskilt för kvinnor och barn) Platser med stort antal oskyddade trafikanter 9
Ett övertagande kan innebära: ca 8-10% av ca 75 000 belysningspunkter (enligt SKL) ger en ökning för med 7 500 belysningar Uppskattad årlig driftkostnad ca 6 miljoner kronor (ca 800 kr/stolpe och år) Varav underhållskostnaden står för ca 2,2 mkr och energikostnaden ca 3,8 mkr 10
Ett övertagande kan också innebära: Därtill kommer kostnader för reinvestering som behövs för ca 70 % av 7 500 = 5 250 st. Vid en kostnad av 25 000 kr/st betyder det 130 mkr 11
Hur hanteras resterande 90 % av de 75 000 belysningarna? Ska de släckas ned och tas bort? Ska de drivas vidare av nuvarande ägare? Ska de överlåtas till privata intressen? 12
Nedsläckning och borttagande handlar om stora kostnader En uppskattad rivningskostnad är 350 mkr Utslaget på 290 kommuner blir det 1,2 mkr i genomsnitt, men för vissa kommuner kan det innebära mer än 10 mkr 13
Vilka frågor kan vi ställas inför: Vilka anläggningar ska tas över och vilka ska släckas? Vad gör vi med de anläggningar som vare sig VV eller kommunerna vill behålla? Vem ska ta ansvar för nedsläckningen i byar i Sverige? Hur klaras kommunikation med de boende ut? Hur klarar VV av ett övertagande ekonomiskt? Hur ska vi ställa oss till privata initiativ? Ska alla anläggningar separeras? Gränsdragning mellan olika ägare? Hur ska cheferna på VV ställa sig till övertagandet och propåer från lokala politiker? Kan VV kräva att kommunerna demonterar de anläggningar som släcks ner inom 2 år? 14
Riktlinjer för övertagande VV tar över ägandet för anläggningar som uppfyller övertagandekriterierna Övriga anläggningar får ägaren (kommunen eller annan) demontera eller driva vidare själv. För de anläggningar som drivs vidare ska tydliga avtal upprättas med uppgifter om ansvariga för elsäkerheten underhållsplaner elförsörjning planer för utbyte till trafiksäkra stolpar Parterna tar gemensamt fram en kommunikationsplan som ägande part kommunicerar med medborgarna. 15
Borttagande av anläggningar kan innebära stora kostnader och problem för kommunerna För att underlätta för kommunerna ska VV se över sina anläggningar och genomföra energieffektiviseringar och borttagande av delar som inte uppfyller kriterier för behov av belysning En bedömning är, att VV kan göra sådana åtgärder utan försämringar av trafiksäkerhet eller jämställdhet Det skulle innebära en energibesparing av 10-20 % och en kostnadsminskning med ca 10-20 mkr/år 16
Säkerhet En vägbelysningsanläggning beskrivs i VGU, som God belysning för oskyddade trafikanter och tillräcklig belysning för biltrafik. VGU ska ligga till grund för ställningstaganden: syften, målsättningar och krav 17
Vilka kriterier gäller? Angivna kriterier i VGU Ortsdefinitioner Till dessa kommer jämställdhet- och trygghet kriterier som är abstrakta eller är svåra att definiera med ett exakt värde 18
Kriterier i VGU: 3 Belysning utanför tätort De flesta vägar utanför tätort har inte behov av vägbelysning. I vissa speciella fall är det dock motiverat att ha vägbelysning. På vägar utanför tätort bör belysning övervägas när ett eller flera av följande kriterier uppfylls eller ÅDTvärdena överskrids: TABELL 3-1 Typsektion och trafikflöde TYPSEKTION ÅDT-0 Motorväg 35 000 Tvåfältsväg utan GC-trafik 7 000 Tvåfältsväg med GC-trafik 5 000 19
Kriterier i VGU: 3 Belysning utanför tätort Dessutom bör belysning på landsbygd övervägas i följande fall: Plankorsning med stor komplexitet Planskild trafikplats med stor komplexitet, t.ex. stor andel anslutande, avvikande och växlande trafik i mörker där bilförarna utsätts för störande ljus i stor omfattning. Cirkulationsplatser ska alltid belysas Signalreglerade korsningar ska alltid belysas 20
Kriterier i VGU: 3 Belysning utanför tätort Vidare bör belysning på landsbygd övervägas i följande fall: Övergångsställen med stort antal fotgängare och tät fordonstrafik Busshållplatser med stort antal fotgängare och tät fordonstrafik Rastplatser Färjelägen, bryggor och rörliga broar 21
Kriterier i VGU: 3 Belysning utanför tätort Och vidare bör belysning på landsbygd övervägas i följande fall: Vägtrafiktunnlar och långa vägportar Vid hög andel mörkerolyckor Vid störande eller missledande ljus i stor omfattning Vid stor gång- och cykeltrafik i mörker 22
Kriterier i VGU: 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning. På lokalgator i bostadsområden med låg trafikintensitet är kraven på belysning främst grundade på den allmänna säkerheten, samt av sociala och trivselmässiga skäl. 23
Avtal 3 förslag till avtal Avtal om ansvar för och drift av belysning (Kombinerat Överlåtelse- och Driftavtal) Avtal om ansvar för belysning (Överlåtelseavtal) Avtal om drift av belysning (Driftavtal) 24
Projekt: Ansvarsfördelningen mellan och annan huvudman för vägbelysningsanläggningar utmed statliga vägar Foto: Kerstin Ericsson, 25